10 Konferensen om lexikografi i Norden

10 Konferensen om lexikografi i Norden Tammerfors universitet Finland 3 5 juni 2009 Abstrakt

Innehåll Sektionsföredrag Nemningar og uttrykk i norsk fotballspråk meir engelsk og mindre norsk eller omvendt? 9 Olaf Almenningen Halvautomatisk ekserpering av anglisismer i norsk 10 Gisle Andersen Faste forbindelser, med og uden tryktab 11 Torben Arboe Arbeid med flerordsforbindelser i Det Norske Akademis store ordbok 12 Bodil Aurstad Grammatisk informasjon i middels store tospråklege ordbøker prinsipp og utfordringar på bakgrunn av arbeidet med Norsk litauisk ordbok 13 Sturla Berg-Olsen & Eglė Išganaitytė Manglende ækvivalenter ( huller ) i forholdet mellem dansk og svensk 14 Lars Brink Leksikografisk handsaming av konversjon (null-avleiingar) i norsk 15 Philipp Conzett Om å bruke Kunnskapsforlagets Engelsk blå ordbok til å lage en engelsk nynorsk engelsk ordbok 16 Brita Engebakken Valensuppgifter i finska ordböcker en oknäckt nöt 17 Eija-Riitta Grönros & Nina Martola Eit inventar for leksikaliserte frasar i norsk 18 Oddrun Grønvik Seddelen Stavbakterie findes dog vist ikke længere i samlingerne 19 Asgerd Gudiksen Pragmatiska idiom 20 Anna Helga Hannesdóttir & Jón Hilmar Jónsson & Sofia Tingsell Explicit och implicit information i tvåspråkig lexikografi 22 Anna Helga Hannesdóttir & Bo Ralph

Språkrådets finska lexikografiska arbete 23 Riina Heikkilä ordaboken moste tryckias 24 Lars Holm Verb böjda under ordnade former 25 Louise Holmer Gid man kunne have bragt en tegning! 26 Henrik Hovmark Kort och gott om idiomens språkprov i kommande Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien 27 Ann-Kristin Hult Lexikografiska aspekter på Internet som källa till informellt språkbruk 29 Håkan Jansson Den svenska standardvarieteten term- och begreppsutveckling 30 Lars-Erik Johansson SMS ordbok över de finska dialekterna 31 Tarja Korhonen Om navn på språk i ordbøkene 32 Ari Páll Kristinsson Två stora enspråkiga ordböcker vad berättar de om finska språket? 33 Pirkko Kuutti & Nina Kamppi Hvor langt skal man gå i valget af fremmedord? 34 Guðrún Kvaran Se og du skal finde: en eyetrack-undersøgelse med særlig fokus på de leksikografiske funktioner 35 Henrik Køhler Simonsen Ordförrådets makrostrukturella förändringar 36 Sven Lange Ota kolme, maksa kaksi ~ Tag tre, betal for to 37 Godelieve Laureys Sammansatta ord och ordfogningar i Mikael Agricolas ordbok 38 Kaisa Lehtosalo & Tanja Vaittinen

Om kalibrering af leksikografiske informationsværktøjer: leksikografisering og afleksikografisering 40 Patrick Leroyer Fra ordbog til wordnet: Hvordan udmøntes en ordbogsdefinition i en formaliseret wordnetbeskrivelse? 42 Henrik Lorentzen & Sanni Nimb Placeringen av idiom i ordboksartiklar: ett mikrostrukturellt problem 43 Sven-Göran Malmgren & Emma Sköldberg Det nederländsk/finska ordboksprojektet: recycling och innovation 44 Maritta Moisio Har leksikografien bruk for omgrepet motivasjon? 45 Johan Myking Polysemi i lexikon och ordbok 46 Henrik Nikula Synen på norm i ordböcker och lexikografisk litteratur 47 Kristina Nikula Norsk Ordboks kildebase: fra seddel til observasjonsdatabase 48 Christian-Emil Ore & Øyvind Eide Hvor mange oktaver kan et klaver spille? 49 Marcin Overgaard Ptaszynski Vad heter förvärv på finska? 50 Nina Pilke & Jaana Puskala Utfordringar med to norske målformer i ISLEX 51 Margunn Rauset Ordförbindelser i SAOB en undersökning av beskrivningen av kollokationer 52 Bodil Rosqvist Femtio år av ordboksarbete 53 Caroline Sandström Ordning och reda i ordspråksförrådet? 54 Emma Sköldberg

Den Danske Ordbog som begrebsordbog: onomasiologiske søgninger i DDO på nettet 56 Nicolai H. Sørensen & Lars Trap-Jensen Lexikon på Internet och Internet som lexikon 57 Lars Törnqvist Nyordsekserpering fra et stort aviskorpus 58 Ruth Vatvedt Fjeld & Lars Nygaard & Boye Wangensteen Internettpublikasjonar som kjelde i ordbøker status og bruk 59 Åse Wetås & Knut E. Karlsen Tesaurusar i Skandinavia 60 Lars S. Vikør Frekvens og behov om ordforrådet i Retskrivningsordbogen 61 Anita Ågerup Jervelund & Jørgen Schack Posterföredrag Towards Building an Online Learners Dictionary of Finnish and German Verb Constructions 65 Jarmo Harri Jantunen & Marja Järventausta & Leena Kolehmainen & Pirkko Muikku-Werner & Peter Stahl Hur ska man forska i samspelet mellan text och bild i illustrerade ordböcker? 66 Kati Lampinen Softwarepresentation Ei pakkeløysing for akademisk leksikografi Systemet rundt Norsk Ordbok 2014 71 Øyvind Eide & Terje Svardal & Ålov Runde & Åse Wetås

Sektionsföredrag

Sektionsföredrag Nemningar og uttrykk i norsk fotballspråk meir engelsk og mindre norsk eller omvendt? Olaf Almenningen Universitetet i Oslo Eg har her tenkt å kartleggja den norske nemningsbruken og dei mest brukte uttrykka for å karakterisera fotballspelet og det som føregår ute på banen i dag. Deretter vil eg samanlikna desse språklege resultata med tilsvarande nemningar og språkbruk innanfor fotballen slik han vart omtala på 1960-talet. Såleis vil eg freista å gje eit oversyn over språkutviklinga innanfor denne idrettsgreina over eit tidsspenn på 45 50 år. Undersøkinga byggjer både på moderne og eldre korpustilfang frå aviser og bøker, attåt eigne observasjonar og røynsler både som tidlegare aktiv spelar og interessert tilskodar i dag. Eg vil også koma litt inn på det engelske fotballspråket og mellom anna drøfta direkte lån og omsetjingslån derifrå og til moderne norsk, då både til bokmål og nynorsk. 9

10 Konferensen om lexikografi i Norden Halvautomatisk ekserpering av anglisismer i norsk Gisle Andersen Norges Handelshøyskole Det er velkjent at mange engelske ord brukes i norske aviser og i norsk språk mer generelt. I prosjektet Norsk aviskorpus (http://avis.uib.no/) blir det utviklet et system for automatisk registrering av nyordsdanning. Norsk aviskorpus er et nettbasert og stadig voksende tekstkorpus som utgjør en verdifull kilde til informasjon om det norske språkets utvikling, nyordsdanning, bruken av importord og språklige bruksmønstre. Målet med dette foredraget er å beskrive hvordan Norsk aviskorpus kan brukes som grunnlag for å identifisere og analysere bruken av engelske ord i norsk. (Se også Fjeld, Nygaard & Wangensteens innlegg på denne konferansen.) En utfordring ved bruk av maskinelle metoder for nyordsekserpering er å finne frem til relevante ord som også er kandidater for ordlisteoppføring (som groupie og leasing) blant de svært mange nye ordformene som daglig fremkommer i dette omfattende materialet. Arbeidet med anglisismer omfatter flere delmål. I foredraget vil jeg evaluere hvor godt det gjeldende systemet for nyordsekserpering fungerer som metode for å identifisere og analysere nye anglisismer i norsk. Dette gjøres ved hjelp av et frekvensfilter og en modul som identifiserer sannsynlige anglisismer blant nyordene. En annen målsetning er å beskrive og evaluere metoder for å identifisere flerordsuttrykk som due diligence og easy listening blant anglisismene, og blant nyordene mer generelt. En tredje oppgave er å beskrive bruken av anglisismer i avismaterialets ulike emneområder (domener) og undersøke i hvilke deler av korpuset graden av anglisismetettheten er størst. En fjerde oppgave er å undersøke graden av variasjon i orddanning og bøyningsmønstre, illustrert ved eksempler som en cap/caps, capen/capsen osv. Siden det analytiske arbeidet er i startfasen, vil disse delmålene i ulik grad bli gjort rede for i foredraget. 10

Sektionsföredrag Faste forbindelser, med og uden tryktab Torben Arboe Aarhus Universitet Blandt de fraseologiske enheder vil jeg behandle nogle vigtige grupper af faste forbindelser ud fra præsentationen af dem i Jysk Ordbog. Dels tryktabsforbindelser, først og fremmest verber med efterfølgende præposition, benævnt uægte sammensatte verber, phrasal verbs mv., fx holde ad (= blive ved), danske op (= bruge stærke ord). Dels forbindelser med bibeholdte tryk, fx i handel og vandel, syv stunder før dag (= meget tidligt). Desuden den overgangsgruppe, hvor faste forbindelser tenderer mod at være talemåder, dvs. har karakter af idiomer via en overført betydning, fx få lagt til daglønnen (= få prygl), få degnens part (= få den ringeste del), have en hund i rebet (= være beruset), modsat fx ikke have hunds ret uden billedlig betydning. Undervejs gives også eksempler på, hvad jeg kalder frasem-lemmaer, dvs. ord, der udelukkende findes i en fast forbindelse, fx subst. dagdrøm : kun i forb. falde i dagdrøm (= blive åndsfraværende, falde i staver ). 11

10 Konferensen om lexikografi i Norden Arbeid med flerordsforbindelser i Det Norske Akademis store ordbok Bodil Aurstad Kunnskapsforlaget Det Norske Akademis store ordbok (NAOB) skal dekke norsk bokmål og riksmål gjennom 200 år fra 1814 og frem til våre dager. Ordboken utgis til grunnlovsjubileet 2014. Det Norske Akademi for Sprog og Litteratur arbeider frem mot riksjubileet i 2014 med et stort ordboksverk over bokmål og riksmål. Verket blir det største som er laget for denne varianten av norsk, og prosjektets nynorskpendant er Norsk Ordbok 2014. I bunnen ligger over 220 000 ordartikler fra seksbindsverket Norsk Riksmålsordbok. Denne basen oppdateres både med tanke på språk og innhold, i tillegg til at det skal legges til en mengde nyord, lånord og ny terminologi. Målet er en moderne digital språkbase som kan publiseres både i elektronisk og trykt versjon. Dette foredraget er viet arbeidet med flerordsforbindelser og tar for seg noen konkrete artikler og ser på hva som finnes, hva som mangler og hvordan de kan oppdateres. 12

Sektionsföredrag Grammatisk informasjon i middels store tospråklege ordbøker prinsipp og utfordringar på bakgrunn av arbeidet med Norsk litauisk ordbok Sturla Berg-Olsen & Eglė Išganaitytė Universitetet i Oslo & Vilnius universitet Norsk litauisk ordbok inneheld ca. 40 000 oppslagsord, og vil når ho blir ferdig vere ei av berre få medels store ordbøker mellom eit skandinavisk og eit baltisk språk. Av ressursmessige årsaker bør ei ordbok av dette slaget kunne brukast av folk med morsmålsbakgrunn i kjeldespråket så vel som folk med målspråket som morsmål. Ei utfordring er difor å ta med tilstrekkeleg informasjon både om oppslagsord og ekvivalentar, for å fylle behova til begge brukargruppene. Her vil vi ta opp nokre av dei spesielle utfordringane ein står overfor når ein vil gje grammatisk informasjon i ei ordbok der kjelde- og målspråket skil seg klart frå kvarandre når det gjeld grammatisk struktur. Norsk har i det heile relativt lite bøyingsmorfologi, men spesielt når det kjem til verb eit ikkje ubetydeleg innslag av uføreseieleg (sterk) bøying. I tillegg kjem ein stor grad av valfridom mellom ulike bøyingstypar for enkeltleksem, der valet av éi form framfor ei anna ofte har stilistiske implikasjonar som ikkje er openberre for ein litauisk brukar. Litauisk på si side har mykje bøyingsmorfologi, men paradigma er i stor grad føreseielege ut ifrå oppslagsforma. Ein kompliserande faktor i litauisk jamført med norsk er aksentueringa, som oftast ikkje er føreseieleg ut ifrå oppslagsforma. Vi vil diskutere konkrete tilfelle og grunngje den praksisen vi har lagt oss på i vårt prosjekt. Her spelar fleire prinsipielle faktorar inn: Ønsket om å gje brukarane så utfyllande informasjon som mogleg, må vegast opp mot dei tidsmessige og økonomiske rammene i prosjektet, og mot plassomsyn når det gjeld papirutgåva av boka. Samstundes må ein stille seg spørsmålet om det er grenser for kor mykje informasjon ein bør gje i ei ordbok av denne typen, og om ikkje ei stor informasjonsmengd kan kome til å gjere boka mindre brukarvenleg, i alle fall for nokre grupper brukarar. 13

10 Konferensen om lexikografi i Norden Manglende ækvivalenter ( huller ) i forholdet mellem dansk og svensk Lars Brink Bagsværd Mit foredrags emne er Manglende ækvivalenter ( huller ) i forholdet mellem dansk og svensk. Jeg har i to foredrag på NLF s konferencer skrevet om huller i sprogene og disse hullers behandling i ordbøger. Begge blev trykt. Jeg konstaterede, at der er forbløffende mange flere huller end leksikografer er opmærksomme på. Jeg viste, at leksikografer næsten kun markerer huller, hvor udgangsordet betegner et fænomen, der ikke findes i de målsprogstalendes kultur. Hvis et begreb ikke kan tænkes, kan det naturligvis heller ikke udtrykkes. Dette er velkendt og kommer klart frem i ordbøgernes behandling af fx dansk frikadelle, Treårskrigen, departementschef. Ordbøgerne markerer også fint manglende ækvivalent ved idiomer, fx ordsprog. Men dét er også alt. Men manglende ækvivalent herudover er langt mere lumsk og interessant. Der er helt elementære tilfælde som eng. cousin, dansk by og skov der mangler ekvivalent i dansk hhv. tysk hhv. engelsk, skønt leksikografen egl. godt er klar over det. Der er også mere ukendte huller såsom, at spansk ikke har en ækvivalent for dansk tyv. I mit seneste foredrag koncentrerede jeg mig om spansk, men agter nu at fokusere på dansk-svensk, hvor man på forhånd venter, at der er ret få tilfælde. 14

Sektionsföredrag Leksikografisk handsaming av konversjon (null-avleiingar) i norsk Philipp Conzett Universitetet i Tromsø Fråværet av eit segmentalt element som uttrykk for avleiing gjer at ein i arbeidet med konversjon (null-avleiing) nokså fort vert konfrontert med spørsmålet om kva som er avleiingsbase og kva som er avleiingsprodukt. I nokre tilfelle verkar avleiingsretninga opplagd. Eit kast (n) er det å kasta (ein einskild gong). Andre gonger er tilhøva meir innfløkte. Som NRG (123) peikar på, er det er t.d. vanskeleg å avgjera kva veg konverteringa går i ordpar som lim lime, dikt dikte, fil file, glo glø(de), mord myrde, regn regne. I føredraget mitt skal eg fyrst skissera korleis ein beskriv konversjon i ulike teoretiske modellar. Deretter skal eg ta føre meg korleis denne ordlagingstypen er handsama i norske ordbøker, fyrst og fremst Nynorskordboka. Til slutt skal eg sjå på alternative framstillingsmåtar. Litteratur: NRG = Faarlund, Jan Terje & Lie, Svein & Vannebo, Kjell Ivar (1997): Norsk referansegrammatikk. Oslo: Universitetsforlaget. 15

10 Konferensen om lexikografi i Norden Om å bruke Kunnskapsforlagets Engelsk blå ordbok til å lage en engelsk nynorsk engelsk ordbok Brita Engebakken Kunnskapsforlaget Kunnskapsforlaget og LingIT samarbeider om å lage en tospråklig ordbok mellom engelsk og nynorsk. Ordboken skal lages på bakgrunn av en allerede eksisterende ordbok: Kunnskapsforlagets Engelsk blå ordbok fra 2007, som er en bilingual ordbok mellom engelsk og norsk bokmål. Prosjektet antas å bli avsluttet i løpet av 2009. I foredraget vil man vise til problemer som kan oppstå under arbeidet med å tilrettelegge en eksisterende tospråklig ordbok for bruk i en annen ordbok, der det ene språket er nært beslektet med et av de to språkene i den eksisterende ordboken. Empirien som brukes i foredraget vil både komme fra et forprosjekt der to oversettere fikk i oppgave å tilrettelegge hver sin del for nynorske brukere og fra arbeid i hovedprosjektet. Fordi bokmål og nynorsk begge er skriftspråksstandarder for det samme språket, dvs norsk, vil mange av utfordringene dreie seg om forskjeller og tilsynelatende likheter mellom de to målformene. Her vil man finne emner som er nært beslektet med nabospråksproblematikk, herunder falske venner og andre subtile nyanseforskjeller mellom bokmål og nynorsk. Det er rimelig å anta at den engelsk nynorske delen av arbeidet vil by på andre utfordringer enn den nynorsk engelske delen, der man må forvente at endringene blir mer gjennomgripende. I den nynorsk engelske delen vil man f.eks. forvente at nynorske oppslagsord må flyttes rundt, eksempelsetninger strykes fordi de ikke lenger gir mening, og uttrykk fjernes eller strykes fordi ikke lenger hører hjemme under oppslagsordet de hittil har stått under. Lemmautvalget på den norske siden vil være forskjellig, og det er svært interessant å lete etter kvantitative og systematiske forskjeller mellom variantene bokmål og nynorsk når de skal relateres til det samme eksterne objektet, altså engelsk. I den engelsk nynorske delen av ordboken er det sannsynlig at utfordringene befinner seg på ekvivalentnivå og eksempelnivå, mens strukturen vil være lik strukturen i den opprinnelige ordboken. 16

Sektionsföredrag Valensuppgifter i finska ordböcker en oknäckt nöt Eija-Riitta Grönros & Nina Martola Forskningscentralen för de inhemska språken På senare år har inflyttningen till Finland ökat betydligt, och behovet av ordböcker för invandrare är stort. Formaliserade valensuppgifter på generell nivå (som t.ex. tro på ngt, ge ngn ngt el. ge ngt till ngn) är problematiska rent tekniskt i finska ordböcker på grund av kasusböjningen. Uppsättningen pronomen blir stor och svårgenomskådlig (t.ex. jk, jnk, jtak, jhk, jllek, jstak för olika former för något och jku, jkn, jkta, jkhun, jklle, jksta för någon ). En lika stor utmaning utgör objektsystemet. Formen på objektet styrs dels av syntaktiska faktorer, dels av semantiska och aspektuella. Objektet i frasen se tjuven ser olika ut beroende på satstyp (hän näki varkaan han såg tjuven, nähtiin varas man/vi såg tjuven, hän ei nähnyt varasta han såg inte tjuven, jonkun on täytynyt nähdä varas någon måste ha sett tjuven ). Ovanpå detta kommer frågan om resultativitet (som nekande sats är ett perspektiv av). Vissa verb är inherent irresultativa och tar partitivobjekt också i jakande sats (hän rakastaa koiraa han älskar hunden ). Ordboksanvändaren skulle behöva hjälp med att känna igen sådana verb, men i generella valensuppgifter används i regel partitivform också vid verb som tar ackusativobjekt: antaa jtak jklle ( ge ngt till ngn ). Ytterligare en komplikation är att partitiv har aspektuella funktioner och att verb som normalt tar ackusativobjekt i vissa fall får partitivobjektet (haimme hänet vi hämtade honom, menimme häntä hakemaan vi åkte för att hämta honom ). I vår presentation diskuterar vi möjligheterna att under dessa betingelser ge valensupppgifter på ett någorlunda lättfattligt och tillförlitligt sätt i finska ordböcker för icke-modersmålstalare. 17

10 Konferensen om lexikografi i Norden Eit inventar for leksikaliserte frasar i norsk Underoppslaget i Norsk Ordbok 2014 Oddrun Grønvik Universitetet i Oslo Norsk Ordbok 2014 har i redigeringssystemet sitt sett av ein eigen plass for leksikaliserte frasar ei eining i redigeringsystemet som blir kalla underoppslag. Etter redigeringsreglane for NO 2014 er kriteria for å skilja ut eit fleirordige uttrykk til redigering som underoppslag at uttrykket inneheld minst to ord, skilde med mellomrom kan vere setningsledd, men ikkje full setning må vere leksikalisert og derfor krevje definisjon Fire band av Norsk Ordbok er no på plass i databasen med utskilde underoppslag. Her finn ein dei fleirordsuttrykka som som redaktørane sjølve har sortert ut i behandlinga av underlagstilfanget for NO 2014. Per dato er det registrert opp mot 7 000 underoppslag. Dette representerer ein rik oppsamla empiri som gjer det mogleg å drøfta nøyare enn nokon gong før kva leksikalisert fraseologi er i norsk, både formelt og semantisk. Vitskapleg behandling av leksikalisert fraseologi kjem inn på teoretiske grunnlagsproblem både i høve til form (særskriving vs samanskriving, fastleiksgrad), status (lemma/leksem eller språkbruksdøme) og tyding (er det sjølve frasen eller einskildord i han som blir nytta metaforisk?). Eg vil også sjå på kvar praksis i Norsk Ordbok 2014 plasserer seg i teoretisk lys. 18

Sektionsföredrag Seddelen Stavbakterie findes dog vist ikke længere i samlingerne Om indsamlingen af materiale til Ømålsordbogen Asgerd Gudiksen Københavns Universitet Ømålsordbogen er en dialektordbog over dialekterne på Sjælland, Lolland-Falster, Fyn og omliggende øer. Den bygger først og fremmest på mundtlige kilder, materiale som er blevet indsamlet med papir og blyant og senere også med båndoptager hos dialekttalende. Ømålsordbogen har altid været tænkt som en ordbog der skulle dække hele ordforrådet, ikke kun de særdialektale ord, men man havde kun få resurser til den omfattende opgave, da indsamlingen begyndte omkring 1925. Man blev hurtigt klar over at man for at løse opgaven i hvert fald nogenlunde ikke kun måtte skaffe informanter, men også lokale optegnere der forholdsvis selvstændigt kunne bidrage til indsamlingen. Hovedindtrykket er at forholdet var godt mellem dialektforskerne og de lokale medarbejdere, men undertiden ser man tegn på at de to grupper ikke altid var helt enige om hvad opgaven bestod i, eller sagt på en anden måde: at de lokale medarbejdere ikke altid leverede helt det dialektforskerne havde tænkt sig. Det fremgår bl.a. af brevsamlingen og af de meddelerkarakteristikker der blev skrevet ned til brug for eftertiden. Her hedder det fx: Blandt de bøger J.N. ejede, var flere populærvidenskabelige ting. Af hans optegnelser kan man se at han flittigt har læst deri (den berømte seddel Stavbakterie findes dog vist ikke mere i samlingen). I foredraget vil jeg indlede med beskrive hvordan indsamlingsarbejdet blev organiseret, herunder hvordan man søgte at oplære de lokale optegnere, og diskutere hvordan og hvorfor dialektforskerne og lokale medarbejdere kunne gå fejl af hinanden. Afslutningsvis vil jeg give eksempler på hvordan indsamlingsmetoderne er kommet til at præge ordbogen. 19

10 Konferensen om lexikografi i Norden 20 Pragmatiska idiom Anna Helga Hannesdóttir & Jón Hilmar Jónsson & Sofia Tingsell Göteborgs universitet & Háskóli Íslands Det enskilda ordet har traditionellt utgjort den naturliga uppslagsenheten i tvåspråkiga ordböcker. Flerordsenheter har varit svårare att hantera både när det gäller deras placering i makrostrukturen och de hänvisningar mellan de olika platser där de kunde ha behandlats som krävs i tryckta ordböcker (Trap-Jensen under utgivning). Den digitala ordbokens flexibla struktur öppnar möjligheter för alternativa ingångar i ordförrådet, exempelvis med utgångspunkt i hur betydelse kan realiseras lexikaliskt snarare än vilken betydelse som döljs i ett uttryck (se Jónsson 1995, 2003; Hannesdóttir & Jónsson 2001). Även andra aspekter än formen kan alltså göras sökbara. Ordböcker, såväl enspråkiga som tvåspråkiga, har också i första hand varit inriktade på skriftspråkets beskrivning. Med talspråkskorpusar är möjligheterna att införliva talspråkliga fraser i ordboken numera goda. Pragmatiska kommunikationssituationer är ofta lexikaliserade på ett sätt som sällan behandlas i ordböcker. Ett isländskt samtal kan exempelvis avslutas med frågan er það ekki bara?, där den betydelse som eventuellt kan utläsas ur strängen inte är det centrala utan endast funktionen avslutning i samförstånd. En möjlig svensk ekvivalent skulle kunna vara det säger vi. Fraser med denna och liknande funktion finns listade under den pragmatisk-semantiska rubriken Kommunikativa fraser vid samförstånd. Genom att länka rubriker av detta slag mellan isländska och svenska, kan användaren hitta semantiska och pragmatiska ekvivalenter till fraser på de båda språken. I vårt föredrag kommer vi att presentera hur vi inom ramen för ett isländskt-svenskt samarbetsprojekt behandlar fraser, idiom och andra flerordsenheter. Sådana enheter, talspråkliga såväl som skriftspråkliga, behandlas med utgångspunkt både i deras semantiska innehåll och i deras pragmatiska funktion. Litteratur: Hannesdóttir, Anna Helga & Jón Hilmar Jónsson (2001): Að hafa í sig og á. Isländsk fraseologi i ett isländskt-svenskt perspektiv. I: LexicoNordica 8. Jónsson, Jón Hilmar (1995): Nøkler till ordforrådet: Om lemmafunksjon, struktur og informsjonstyper i en ny kombinatorisk ordbok over islandsk. I: Nordiske studier i leksikografi 3. Rapport fra Konferance om leksikografi i Norden. Reykjavík 7. 10 juni 1995.

Sektionsföredrag Jónsson, Jón Hilmar (2003): Fraseologien i forgrunnen en fraseologisk register som ledd i ordbokens tilgangsstruktur. I: Nordiske studier i leksikografi 6. Rapport fra Konferance om leksikografi i Norden. Tórshavn 21. 25. august 2001. Trap-Jensen, Lars (under utgivning): Tilgangsstrukturen i digitale ordbøger: Overvejelser baseret på ordnet.dk. I: Rapport från den 9:e konferensen om lexikografi i Norden. Akureyri, 22 26 maj 2007. 21

10 Konferensen om lexikografi i Norden Explicit och implicit information i tvåspråkig lexikografi Anna Helga Hannesdóttir & Bo Ralph Göteborgs universitet Man brukar dra en skarp gräns mellan grammatisk och lexikalisk beskrivning. Dikotomin understryks i moderna språkteoretiska modeller: den totala språkbeskrivningen är resultatet av en arbetsfördelning mellan den grammatiska och den lexikaliska beskrivningen. Som en effekt av att språkteorin accentuerat grammatikmodellen har lexikonet trivialiserats. Medan grammatikens roll är att specificera regelbundenheterna, de generaliserbara dragen i språket, har lexikonet länge uppfattats som en ganska ointressant lista över det partikuljära och oförutsägbara. Under de senaste två tre decennierna har lexikografi vunnit avsevärt i prestige, allteftersom disciplinen akademiserats. Detta gäller emellertid främst den enspråkiga lexikografin; tvåspråkig lexikografi har även fortsättningsvis mest uppfattats som ett hjälpmedel vid språkinlärning och i översättningsarbete. Översättning kräver för att vara lyckosam en effektiv kontrastiv analys, men den tvåspråkiga lexikografins kontrastiva perspektiv inskränker sig i allmänhet till megastrukturen. Översättning kan i en enkel form återges på välkänt vis: en text på källspråket skall genomgå en process så att en likvärdig text på målspråket resulterar. Texterna utgörs på ett ytligt plan mest av lexikaliska enheter, varför en väsentlig del av översättningsarbetet består i att analysera såväl källspråkets som målspråkets lexikon kontrastivt, så att översättningsprocessen lyckas så väl som möjligt. Med andra ord måste själva processen problematiseras. Omsatt i lexikografiskt arbete innebär detta att mycket av den underförstådda kontrastiva information som nu meddelas genom ordboken måste bli explicit, så att processen blir mera kontrollerbar. Ett skäl till att den enspråkiga lexikografin snabbt fått högre anseende inom språkvetenskapen är den förfining av den semantiska analysen som genomförts. Översättning förutsätter de facto avancerad semantisk analys, men paradoxalt nog förblir denna ofta implicit. Detta beror i stort sett på rådande tradition. Den tvåspråkiga traditionen kan förbättras om de hinder som traditionen skapat undanröjs. Förslag om hur detta kan ske lämnas i presentationen. 22

Sektionsföredrag Språkrådets finska lexikografiska arbete Riina Heikkilä Språkrådet, Stockholm Språkrådet, som är en avdelning i den statliga språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen, fortsätter Sverigefinska språknämndens arbete efter sammanslagningen år 2006. Uppgiften för Språkrådets finska verksamhet är att vårda och utveckla det finska språket i Sverige. Vi ger rekommendationer till översättning av begrepp som beskriver det svenska samhället, utarbetar svenskfinska ordlistor inom olika samhällsområden, informerar om lexikon och språkvårdslitteratur etc. Under föredraget presenteras såväl de mer omfattande ordlistorna som de kortare svensk-finska ordlistorna som Språkrådet publicerar i språkvårdstidningen Kieliviesti. Språkrådet har även elektroniska ordlistor som presenteras under föredraget. I det terminologiska och lexikografiska arbetet på den finska avdelningen används ett för Språkrådet särskilt utvecklat datorprogram som heter MakroThesis. Programmet presenteras kort under föredraget. Även de terminologiska och lexikografiska principer som Språkrådets finska verksamhet följer kommer att presenteras. Principerna belyses kort med hjälp av några exempel. Under föredraget berörs också det lexikografiska samarbete som Språkrådets finska verksamhet har med andra myndigheter och institutioner både i Sverige och i Finland. 23

10 Konferensen om lexikografi i Norden ordaboken moste tryckias En edition av Swedbergs Swensk Ordabok Lars Holm Lund Jesper Swedberg sammanställde en svensk-latinsk ordbok under 1720-talet. Den omfattar inemot 20 000 uppslagsord (eller ca 25 000, beroende på hur man räknar). Till skillnad från Schibboleth, författarens mångfacetterade monografi över svenska språket (1716), förblev ordboken otryckt. Den finns bevarad i fem handskrifter av skiftande karaktär och värde. Jag har tidigare behandlat Swensk Ordaboks bakgrund och tillkomsthistoria (avhandling 1986), liksom dess inslag av lågspråk ( fula ord ), dess behandling av betydelsevariation och uttrycksvariation, dess beroende av Bibeln, dess anförda källor och dess inslag av dialektord i föredrag och uppsatser, ofta i regi av Nordisk forening for leksikografi. Nu är det dags för katten att sluta vandra runt den heta gröten. Genom en tryckt edition av Swensk Ordabok öppnas vägen för andra forskare nordister av olika inriktning, men också historiker, folklorister och andra att ta del av och arbeta med den mest uttömmande redovisning som existerar av den karolinska epokens ordskatt. Stilnivåerna sträcker sig från domkapitlet till drängstugan. Jag kommer i mitt föredrag att redogöra för och vid behov försvara de principer jag följt i editionsarbetet. Efter att först ha varit helt avvisande till alla former av normalisering har jag valt att ställa samman en idealversion av den svenska ordbok som Swedberg ville skriva; det är författarens, inte utgivarens, intentioner som ligger bakom editionens rena text. Varianter och utmönstrade felaktigheter finns dock på varje sidfot. Editionen föreligger nu (januari 2009) i sidbrutet korrektur. Jag hoppas kunna visa upp den färdiga boken i juni i Tammerfors. 24

Sektionsföredrag Verb böjda under ordnade former Om principerna bakom urvalet av böjningsformer i SAOL Plus Louise Holmer Göteborgs universitet Svenska Akademiens ordlista, SAOL, utkom i sin trettonde upplaga våren 2006. Kort därefter, hösten 2007, utgavs också en cd-version av denna SAOL Plus. Till skillnad från den tryckta versionen av SAOL, där endast ett fåtal böjningsformer anges, innehåller SAOL Plus samtliga aktuella böjningsformer utskrivna i klartext för varje lemma. Det redaktionella arbetet med SAOL Plus har därför främst bestått av att gå igenom ett stort antal lemman och deras böjningsformer i syfte att ange endast sådana böjningsformer som är aktuella och inte sådana som är icke förekommande eller föråldrade. De ordklasser som har behandlats är substantiv med avseende på om de har pluralform eller ej, adjektiv om de kan kompareras och om de används i sin maskulina e-form, samt verb huruvida de förekommer i passiv form och perfekt particip. I föredraget presenteras de urvalskriterier som redaktionen har arbetat efter, särskilt med fokus på verbens olika böjningskategorier. Vidare diskuteras några redaktionella ställningstaganden som har gjorts i sådana fall där den faktiska användningen av vissa böjningsformer har gått emot gängse grammatiska normer. 25

10 Konferensen om lexikografi i Norden Gid man kunne have bragt en tegning! Om definitioner og illustrationer i ensproglige ordbøger Henrik Hovmark Københavns Universitet Mange ordbogsredaktører har siddet i en situation hvor de gerne ville have haft mulighed for at bringe et billede af en genstand i stedet for at skulle beskrive genstanden med ord. I den danske dialektordbog Ømålsordbogen (1992 ), der rummer mange beskrivelser af arbejdsgange og redskaber i den ældre dialektale landbrugs- og fiskerkultur, kan man fx se følgende definition: kartoffelsorterer s maskine til sortering af kartofler bestående af typisk tre, let skrånende plane sold med huller af forskellig størrelse, de mindste huller først (når soldene sættes i rystende bevægelse, glider kartoflerne nedad og sorteres; jf LandbO.3:82 m ill) Jeg vil i dette foredrag diskutere betydningsbeskrivelser af funktionelle genstande eller indretninger i leksikografisk sammenhæng, herunder evt. anvendelse af illustrationer. Jeg vil hente mine eksempler fra Ømålsordbogen og andre nyere ordbøger, fx Den Danske Ordbog og Oxford English Dictionary. Følgende vil blive behandlet: 1. Spørgsmålet om form og funktion. Skal funktionen altid beskrives først? Har brugeren overhovedet behov for at vide noget om genstandens udseende? En illustration kan måske spare redaktøren for beskrivelse af genstandens udseende, men ikke for dens formål og funktion. 2. Spørgsmålet om forholdet mellem ordbog og encyklopædi. Intuitivt vil man mene at illustrationer trækker i retning af det encyklopædiske, men ud fra et teoretisk, leksikografisk synspunkt kan man argumentere for at et billede kan fungere på lige fod med en ord-definition med henblik på at opfylde definitionens overordnede formål: At brugeren får den bedste forståelse af ordets betydning og brug. Det encyklopædiske element kan nærmere siges at ligge i vægtningen af en genstands brugsformål og evt. tekniske funktionsmåde (jf. kartoffelsorterer ovenfor). 3. Ved valg af en evt. illustration skal man endelig være opmærksom på spørgsmålet om prototypicitet. Skal illustrationen være så neutral prototypisk som mulig, eller skal man derimod prioritere en illustration der viser en genstands brug i en specifik kontekst? 26

Sektionsföredrag Kort och gott om idiomens språkprov i kommande Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien Ann-Kristin Hult Göteborgs universitet Våren 2009 utkommer Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (före detta Nationalencyklopedins ordbok, NEO, 1995 1996). Ett av de områden som genomgått en stor och välbehövlig revidering är idiomen (inkl. andra fastare ordförbindelser) (jfr Sköldberg 2006). Urvalet av idiom har setts över och deras placering har strukturerats om. Dessutom har huvudparten av idiomen försetts med språkprov. Dessa har excerperats från olika textkorpusar såsom redaktionens egna konkordanser, allmänt tillgängliga pressmaterial och via sökningar på Google. Språkprov har som funktion att bidra med information om semantiska, syntagmatiska, konnotationella och encyklopediska egenskaper hos ord (Malmgren 1994: 109). Detsamma torde gälla för idiom. I föredraget diskuteras arbetet med excerperingen av exempel till idiomen i Svensk ordbok, de principer vi har arbetat efter och de problem som uppstått under arbetets gång. Det har t.ex. varit svårt att finna bra språkprov till idiom som har få belägg (jfr Kjellmer 1996) eller som tillhör fackspråklig terminologi. I de flesta fall har korpusexemplen redigerats och vi har tagit hänsyn till faktorer såsom längd, sanningshalt, förekomst av egennamn m.m. (jfr Lorentzen 2001: 205). Längre språkprov är dock svåra att undvika i de fall idiomen är långa i sig eller då innebörden av dem inte framgår utan en klargörande kontext. Uppgiften har varit att utifrån dessa förutsättningar få de redigerade korpusexemplen att behålla sin naturlighet och autentiska karaktär. Litteratur: Kjellmer, Göran (1996): Idiomen, kollokationerna och lexikonet. I: LexicoNordica 3. S. 79 90. Lorentzen, Henrik (2001): Jagten på gode citat. Om vanskelighederne ved at finde egnede ordbogseksempler i et korpus. I: Nordiska studier i lexikografi. Rapport från 9. Konferens i lexikografi i Norden, Göteborg 27. 29. maj 1999. S. 202 216. Malmgren, Sven-Göran (1994): Språkprovens form och funktion i svenska betydelseordböcker från Östergrens Nusvensk ordbok till Svensk ordbok. I: LexicoNordica 6. S. 107 117. 27

10 Konferensen om lexikografi i Norden Sköldberg, Emma (2006): Idiom och semantisk variation i autentiskt bruk och i ordböcker. I: Nordiska studier i lexikografi 8. Rapport fra Konference om leksikografi i Norden, Sønderborg 24 28 maj 2005. S. 359 371. 28

Sektionsföredrag Lexikografiska aspekter på Internet som källa till informellt språkbruk Håkan Jansson Göteborgs Universitet Normalt är ordböcker deskriptiva, dvs. de beskriver (det goda) språkbruket. Normativ är däremot en ordlista som Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL). Ovanstående citat från artikeln ordbok i Nationalencyklopedin visar på en tydlig tendens i den lexikografiska traditionens praktik. Även när man säger sig arbeta deskriptivt, finns där en tydlig normativ underström. Det språkbruk man beskriver är det goda bruket. Naturligtvis är det möjligt att räkna upp exempel på motsatsen som Norstedts svenska slangordbok, Fula ordboken och andra, men det ändrar inte att huvudfåran i den lexikografiska traditionen är att beskriva det goda språkbruket. Och det är inte helt utan skäl. Förutom det att allmänheten har en tendens att uppfatta ordböckernas lemmaurval som normativt, finns skälet att orden ska beläggas: Uppbyggandet av beläggsamlingar var tidigare det enda säkra sättet att från primärkällor samla in material till en ordbok. (Svensén 2004). Citatet från Svensén antyder också den vanligaste metoden för beläggande fram till korpuslingvistikens tidevarv att excerpera. Detta ger skriftspråket en särställning i förhållande till talspråket, och eftersom skriftspråk till sin natur blir mera formellt än talspråk, så får det formella språket en mycket mer framträdande roll än det informella språket. Man skulle kunna säga att det finns en obruten tradition av att lexikografi i första hand bygger på formellt (eller gott, om man så vill) skriftspråk. Idag har vi dock tillgång till verktyg och metoder vilka gör det möjligt att låta ett talspråksnära informellt språk få en större roll i den lexikografiska praktiken. Nu blir frågan om den lexikografiska traditionen inte bara är obruten utan om den ska visa sig obrytbar. 29

10 Konferensen om lexikografi i Norden Den svenska standardvarieteten term- och begreppsutveckling Lars-Erik Johansson Högskolan i Skövde Termer som standardspråk och riksspråk används inom lingvistiken i huvudsak i två olika betydelser. Dels kan termen avse ett standardspråk (som svenska, danska eller engelska), dels kan termen avse en varietet av ett sådant språk. Termen standardspråk (riksspråk) bör enligt min mening emellertid endast beteckna den första betydelsen, dvs. det som vanligtvis avses med begreppet språk. Utifrån detta perspektiv kan ett standardspråk betraktas som en uppsättning av varieteter; språkutövarna använder varieteter, men inte språk. Termen standardvarietet bör alltså beteckna en av de varieteter som finns inom ett språk. Med begreppet svensk standardvarietet avser jag med anslutning till en existerande definition i Nationalencyklopedin den form av svenska som i motsats till dialekter och andra varianter är allmänt accepterad och stilistiskt neutral (denna definition bör ses som preliminär ). I mitt föredrag kommer jag att kortfattat behandla den svenska standardvarietetens förändring med tonvikt på de senaste årens tendenser. I anslutning härtill analyserar jag den förändring som har skett av terminologin. Föredraget utmynnar i en diskussion av huruvida existerande svenska definition(er) är adekvata eller inte, dvs. hur väl de harmonierar med det som i dag utgör eller borde utgöra de viktigaste begreppskännetecknen. I viss mån beaktas också motsvarande utveckling i andra nordiska språk. 30

Sektionsföredrag SMS ordbok över de finska dialekterna Ordboken, redigeringsarbetet och redigeringsverktygen Tarja Korhonen Forskningscentralen för de inhemska språken Den stora finska dialektordboken Suomen murteiden sanakirja ska enligt planerna omfatta 20 band och sammanlagt ca 350 000 uppslagsord. Materialet utgörs av dialektsamlingar över samtliga finska dialekter. Insamlingen skedde under början av 1900-talet. Fram till nu har åtta band kommit ut och ordboken sträcker sig fram till bokstaven K (kurvottaa skratta; vila ). Uppslagsorden är alfabetiskt ordnade enligt normaliserade former, och varje artikel innehåller betydelsebeskrivningar, uppgifter om olika dialektala varianter och deras utbredning samt språkexempel. Redigeringsarbetet görs numera i programmet XMetal Author och alla data lagras i xml-form. Till redigeringsprogrammet har ett flertal hjälpprogram kopplats. Funktionerna är skapade uttryckligen med tanke på ordboksredaktionens behov och de underlättar redigeringen betydligt och gör att arbetet går snabbare. Ett mycket användbart verktyg är MapInfo Professional. Programmet skapar kartor utifrån givna variabler och tack vare sammankopplingen med XMetal Author kan ordboksredaktörerna mata in utbredningen för olika dialektala varianter (t.ex. betydelser, former) och överföra uppgifterna direkt till artikeltexten. 31

10 Konferensen om lexikografi i Norden Om navn på språk i ordbøkene Ari Páll Kristinsson Árni Magnússon-instituttet for islandske studier I dette innlegget drøfter jeg hvordan behandlingen av språksnavn i enspråkige ordbøker kan avspeile forskjellig syn på forholdet mellom språkene på den ene side og språkbrukere, etnisitet/nasjonalitet, geografi, land og stater på den annen side. Finnes det f.eks. forskjellige prinsipp når man beskriver statsbærende språk og minoritetsspråk i ordbøker av forskjellige typer og fra forskjellige land? En definisjon kan f.eks. være av denne type her: 1) Japanese the language of the inhabitants of Japan (Webster 1979) eller: japanska tunga Japana [språket til japanerene] (Íslensk orðabók 2007) 2) eller slik: Japanese The Japanese language (Shorter OED 1978) Japanisch die japanische Sprache (Duden 1989) 3) eller av denne type her: Spanish the language of Spain (CALD 2008) eller: Basque the language of the Basque area (CALD 2008) Jeg vil gjøre et forsøk på å analysere definisjonstyper (jf. ovenfor) i noen nordiske enspråkige ordbøker. I tillegg til det vil jeg gå litt gjennom lemmavalget i dem, dvs. hvilke moderne språksnavn blir tatt med (og hvilke døde språk det eventuelt finnes i ordbøkene). Jeg vil også til slutt kommentere kort skrivemåten til fjerne språk i noen nordiske ordbøker og evt. forhold mellom tilpassningsgrad og lemmavalg. 32

Sektionsföredrag Två stora enspråkiga ordböcker vad berättar de om finska språket? Pirkko Kuutti & Nina Kamppi Forskningscentralen för de inhemska språken För att ge en heltäckande bild av finskan har på sin tid fyra separata ordboksprojekt inletts: en nufinsk ordbok, en etymologisk ordbok, en dialektordbok och en ordbok över äldre finskt skriftspråk. Ordboken över nufinska uppdateras kontinuerligt och två olika etymologiska ordböcker har redan getts ut. Dialektordboken och ordboken över äldre finskt skriftspråk är fortfarande under arbete. I denna presentation behandlar vi de två sistnämnda ordböckerna. Vi tar upp material, syfte och sätt att beskriva språkliga företeelser genom att jämföra ordböckerna. Dialektordbokens material bygger på ordförrådet i alla finska dialekter, alltså uttryckligen på det talade språket. Ordförrådet avspeglar olika sidor av det folkliga livet, främst under de första decennierna av 1900-talet. Materialet för ordboken över äldre finskt skriftspråk består av texter från svenska tiden, när den västerländska civilisationen, kristendomen och den centralstyrda statsmakten kom till Finland och texter började skrivas på finska. 33

10 Konferensen om lexikografi i Norden Hvor langt skal man gå i valget af fremmedord? Guðrún Kvaran Háskóli Íslands Der findes ingen islandsk ordbog, hverken gammel eller ny, som behandler låneord og fremmedord, blandt andet af den grund at den lags ord ikke har været alment accepterede i sproget, i det mindste i skriftsproget. I nogen tid har jeg blandt andre opgaver samlet låneord og fremmedord til en islandsk ordbog som skal dække perioden fra ca 1850 til dagen i dag. Som forventet opstår der mange spørgsmål når man skal vælge hvad der skal tages med i sådan en bog og hvad skal udelades. Skal man skelne mellem låneord og fremmedord og hvis svaret er ja, efter hvilke kriterier? I foredraget vil jeg præsentere min opfattelse af forskellen mellem fremmedord og låneord i islandsk og vise eksempler på begge typer. Jeg vil sammenligne de danske ord som kom ind i sproget i det 19. og i begyndelsen af det 20. århundrede med de yngre engelske fremmedord, især med hensyn til retskrivning og bøjning, for at finde ud af om eller på hvilken måde tiden arbejder med fremmedord indtil de bliver accepterede som en del af ordforrådet. Til slut vil jeg vise eksempler fra databasen. 34

Sektionsföredrag Se og du skal finde: en eyetrack-undersøgelse med særlig fokus på de leksikografiske funktioner Henrik Køhler Simonsen Copenhagen Business School Den vigtige diskussion af leksikografiske funktioner (jf. f.eks. Wiegand 1988; Bergenholtz & Tarp 1995; Tarp 2006) har især i Norden spillet en stor rolle for den leksikografiske teoriudvikling de seneste knap 20 år. Men nu er tiden kommet til i højere grad også at inddrage empiriske undersøgelser af, hvordan brugeren rent faktisk tilgår de leksikografiske data, som dikteres af de leksikografiske funktioner samt, om der er nogen sammenhæng mellem intensiteten af den kognitive proces hos brugeren og de forskellige leksikografiske funktioner. Denne artikel opstiller indledningsvist fire hypoteser, som diskuteres vha. hhv. teorier om leksikografiske logfiler, teorier om forskellige eye tracking-studier (jf. især Rayner 1998; Carl et al. 2008) samt vha. empiriske eye tracking-data fra en eksplorativ undersøgelse af fem udvalgte testpersoners øjenbevægelser og øjenfikseringer. Eye tracking-undersøgelsen målte de fem testpersoners øjenbevægelser og øjenfikseringer, mens de udførte forskellige søge- og opslagshandlinger under anvendelse af www.regnskabsordbogen.dk. Artiklen er baseret på den empirisk funderede teoretiske forudsætning, at der er korrelans mellem en testpersons øjenbevægelser og øjenfikseringer samt den kognitive intensitet i hjernen på testpersonen (jf. Rayner 1998). Undersøgelsen viser, at der også på det leksikografiske område kan konstateres en sådan sammenhæng og undersøgelsen synes at indikere, at der er sammenhæng mellem de leksikografiske funktioner og testpersonens øjenbevægelser og øjenfiksering og dermed implicit også de kognitive processer i testpersonens hjerne. Disse resultater har stor betydning for forskningen i de leksikografiske søge- og datastruktureringsstrukturer i internetordbøger, og der argumenteres i denne artikel for en funktionsafhængig søge- og visningsstruktur for at sikre optimal datatilgang og -processering for brugeren. 35

10 Konferensen om lexikografi i Norden Ordförrådets makrostrukturella förändringar Sven Lange Stockholms universitet Svenskan är ett språk vars ordförråd med någorlunda betryggande kodifierad säkerhet kan studeras över en tidsperiod på ca 500 år (från 1520-talet). Ordförrådets förändring tar sig då två uttryck. Ord och betydelser kommer till och ord och betydelser försvinner. För att studera denna grundläggande dynamik vill jag pröva att utgå från hela ordförrådet (såväl dött som levande) och för det andra börja med ordens betydelser. Metodiskt är detta förenat med åtminstone två villkor. Det ena är att vi måste ha en ändamålsenligt strukturerad databas över hela ordförrådet under tidsperioden och det andra är att vi måste ha ett begreppssystem, som är överordnat de enskilda betydelserna. I skrivande stund förfogar jag över ca 80 000 ord och ordbetydelser inordnade i 1 000 begreppsklasser, vilket ger ca 5 10 000 betydelsefält. Afffixen (ca 3 400 prefix, suffix och halvt grammatikaliserade för- och efterleder) bildar ett slags begreppsmässigt taggningssystem inom den större begreppshelheten. Min metod är att studera de formella och betydelsemässiga länkarna inom detta system. Länkarna representerar de associationer som för den enskilde språkbrukaren utgör grunden för nyskapande. 36

Sektionsföredrag Ota kolme, maksa kaksi ~ Tag tre, betal for to Rapport over en eksperimentel finsk-dansk ordbog, fremstillet ved at lænke en hollandsk/finsk og en hollandsk/dansk leksikalsk database sammen Godelieve Laureys Universitetet i Gent I mit oplæg vil jeg vise hvilke muligheder, der ligger i at fremstille råmateriale til en bilingval ordbog for et nyt sprogpar på grundlag af en multilingval database. Baggrunden for dette eksperiment er de eksisterende elektroniske kontrastive leksikalske databaser for sprogparrene hollandsk/dansk og hollandsk/finsk, der er fremstillet i forbindelse med udgivelsen af de tilsvarende ordbøger (Hollandsk- Dansk, Gyldendals Røde Ordbøger 2004) og Groot Nederlands-Fins Woordenboek, Het Spectrum under udgivelse). Begge orbøger, som jeg er hovedredaktør for, er blevet udarbejdet ved Institut for nordiske studier ved universitetet i Gent. Udgangspunktet for den hollandske makro- og mikrostruktur i begge disse ordbøger har været RBN (Referentiebestand Nederlands), en generisk korpusbaseret ordbase, udarbejdet med det specifikke formål at udvikle bilingvale ordbøger med nederlandsk som kildesprog. Begge ordbøger er produceret ved hjælp af en editor med vendefunktion, OMBI, der er skræddersyet til RBN-strukturen. I og med at den danske hhv. den finske ordbogstekst fortrinsvis kan ses som en oversættelse af identiske hollandske opslagsord og eksempler og i og med at de danske og de finske oversættelser i databasen på en entydig måde er lænket til hollandske leksikalske elementer (LU), er det i princippet muligt at lænke ord og ordstrenge fra begge målsprog til hinanden. På ekperimentel basis har jeg således prøvet at aflede en finsk-dansk ordbog ud fra de to foreliggende bilingvale databaser. Proceduren er spændende, men samtidig også lumsk. I mit oplæg vil jeg vise hvilke muligheder og begrænsninger, der ligger i denne fremgangsmåde. Ved hjælp af nogle eksempler vil jeg illustrere hvor langt man kan komme med semi-automatisk lænkning og udpege hvilke zoner i ordbogsteksten, der egner sig bedst og giver størst gevinst. 37

10 Konferensen om lexikografi i Norden Sammansatta ord och ordfogningar i Mikael Agricolas ordbok Kaisa Lehtosalo & Tanja Vaittinen Åbo universitet Grunden för den finskspråkiga litteraturen utgörs av Mikael Agricolas verk som publicerades under 1540- och 1550-talen. De sammanlagt nio böckerna består av ca 2 400 sidor. Antalet ord är ca 8 000. I ämnet finska språket vid Åbo universitet pågår ett av Kordelinska fonden finansierat ordboksprojekt om Agricolas ordförråd. Oregelbundenhet och riklig variation är kännetecknande för Agricolas språkbruk. Detta syns i ortografin, fonologin och morfologin. Bristen på stabilitet gör att Agricolas språk kräver tolkning. Som hjälp används kunskapen om Agricolas språk som helhet men även jämförelser med källtexterna (på latin, grekiska, tyska, svenska). Även uppfattningen om det moderna språket påverkar tolkningen. Detta orsakar dock problem eftersom normeringen av det moderna språket skiljer sig från normeringen av Agricolas skriftspråk. Ett problemkomplex består av sammansatta ord, ordfogningar och fraser, vilkas gränser inte alls är obestridliga, men som i redigeringsarbetet borde behandlas konsekvent. Många sammansatta ord har bildats av ordfogningar vilket leder till att en strikt kategorisering inte är lätt. Följande gruppering har påverkats av ortografin, ordens morfologi och semantik samt av den bakomliggande främmande modellen. I redigeringsarbetet är det svårt att dra gränser speciellt för grupperna 1c och 2. 1. Sammansatta ord a. Ihopskrivna ord, som i det moderna språket skulle tolkas som sammansatta ord, t.ex. aamu-utu morgondimma (förleden i nominativ); astin lauta fotapall; fotsteg (sammansättningsform som förled); avun anominen < ty. anrufen nödrop (förleden i genitiv). b. Ihopskrivna ord, som i modernt språk inte anses vara sammansatta ord, t.ex. ylen ihmeellinen < sv. förunderlig: ei kenkään < ty. niemand inte någon ; kivel[lä] heittää < ty. Steinwurf, sv. stenkast. c. Separat skrivna ord, t.ex. haaskaaja poika den förlorade sonen (förleden i nominativ); ikeen alainen under ok (kristalliserad betydelse); eteen ottaa < bepröva, företa (främmande modell). 38