Utvärdering av PraktikSwapØresund Framtagen av: Instituttet for Fremtidsforskning 2005 EUROPEISKA UNIONEN Detta projekt är delfinansierat genom INTEREEG IIIA Öresundsregionen
Indhold Forord...6 1. Indledning...7 1.1. Formål...7 1.2. Metoder...7 1.3. Opbygning...7 2. Konklusioner/slutsatser...9 2.1. Konklusioner på dansk...9 2.2. Slutsatser på svenska...11 3. Projektets bidrag till Öresundsintegrationen...13 3.1. Generell värdering av projektets bidrag till Öresundsintegrationen...13 3.2. Bakgrund och förutsättningar...13 3.3. Praktikanternas syn på Öresundsregionen...15 3.3.1. Värdering av hur projektet påverkat praktikanternas syn på Öresundsregionen...15 3.3.2. Ungdomarnas svar...16 3.4. Praktikanternas uppfattning om Öresundsregionens möjligheter...16 3.4.1. Värdering av hur projektet påverkat ungdomarnas uppfattning om Öresundsregionens möjligheter...16 3.4.2. Ungdomarnas svar...17 3.4.2.1. Arbete...17 3.4.2.2. Utbildning...18 3.4.2.3. Boende...19 3.5. Praktikanternas syn på barriärer i Öresundsregionen...20 3.5.1. Värdering av praktikanternas syn på barriärer i Öresundsregionen...20 3.5.2. Ungdomarnas svar...20 3.5.2.1. Språket...20 3.5.2.2. Pendlingen...21 4. Afkast og barrierer...23 4.1. Hvad har interessenterne fået ud af PraktikSwapØresund?...23 4.2. Vurdering af afkast...23 4.2.1. Praktikanterne...23 4.2.1.1. Socialt...23 4.2.1.2. Fagligt og uddannelsesmæssigt...23 4.2.1.3. Sprogligt og kulturelt...24 4.2.1.4. Horisont...24 4.2.1.5. Direkte afkast...24 4.2.1.6. Selvtillid...24 4.2.1.7. Andet...24 4.2.2. Vejlederne...24 4.2.2.1. Pull-Push...25 4.2.2.2. Horisont...26 4.2.2.3. Faglighed...26 4.2.2.4. Socialt...26 4.2.2.5. Modenhed...26 2
4.2.2.6. Sprogligt og kulturelt...26 4.2.2.7. Direkte afkast - ansættelser mm...26 4.2.3. Arbejdspladserne...27 4.3. Barrierer hvad var mindre godt...29 4.4. Vurdering af barrierer mm....29 4.4.1. Praktikanterne...29 4.4.1.1. Afbrudte forløb...30 4.4.1.2. Meningsfulde opgaver...30 4.4.1.3. Andet...30 4.4.1.4. Kedeligt meningsfulde opgaver...31 4.4.1.5. Arbejdstiderne...31 4.4.1.6. Sproget...31 4.4.2. Vejlederne...32 4.4.2.1. Afbrudte forløb...33 4.4.2.2. Sproget...34 4.4.2.3. Transport og pendling...34 4.4.2.4. Motivation mm...34 4.4.2.5. Socialt...34 4.4.2.6. Andet...34 4.4.2.7. Planlægning og kommunikation...35 4.4.2.8. Forsikringer...35 4.4.2.9. Målgruppen...35 4.4.2.10. Sproget...35 4.4.2.11. Administrationen...35 4.4.2.12. Transporten mm....35 4.4.2.13. Andet...36 4.4.3. Arbejdspladserne...36 4.4.3.1. Afbrudte forløb...36 4.4.3.2. Barrierer og mindre godt...36 4.4.3.3. Umotiverede...37 4.4.3.4. Information...37 4.4.3.5. Sprog...37 4.4.3.6. Andet...37 5. Vad har samhället fått ut av PraktikSwapØresund?...38 6. Rekommendationer inför framtiden...41 6.1.1. Tankar och synpunkter från praktikanterna...41 6.1.2. Tankar och synpunkter från vägledarna...42 6.1.3. Tankar och synpunkter från arbetsgivarna...43 7. Jobswap og projektledelsen...44 7.1. Värdering av Jobswapen...44 7.2. Betydningen af JobSwap...44 7.3. Hvad har vejlederne lært af JobSwap...45 7.3.1. På dansk side...45 7.3.1.1. Systemer, love og regler...45 7.3.1.2. Gymnasium...45 7.3.1.3. Kultur...45 3
7.3.1.4. PraktikSwapØresund og det daglige arbejde som vejleder...45 7.3.1.5. Øresundsregionen og andet...46 7.3.2. På svensk side...46 7.3.2.1. Uddannelse og arbejdsmarked...46 7.3.2.2. Storby - provins...46 7.3.2.3. Kultur...46 7.3.2.4. Øresundsregionen og generelt...46 7.3.2.5. Andet...47 7.4. Hvad har været mindre godt ved JobSwap...47 7.4.1. En tidsrøver...47 7.4.2. Skæve Swaps...47 7.4.3. Andet...47 7.5. Värdering av projektledningen...48 8. Metodeafsnit...50 8.1.1. Spørgeskemaundersøgelserne...50 8.1.1.1. Usikkerheder...50 8.1.2. Interviewene...51 8.1.2.1. Usikkerheder...51 9. Bilag...52 9.1. Kort profil af de unge...52 9.2. Profiler af de medvirkende uddannelser...52 9.3. PraktikSwapØresund fakta...53 9.4. JobSwap fakta...57 9.5. Spørgeskemaer...58 9.5.1. Spørgeskema til praktikanterne DK...58 9.5.2. Enkät till praktikanterna SE...60 9.5.3. Spørgeskema til vejlederne DK...62 9.5.4. Enkät till vägledarna SE...64 9.5.5. Spørgeskema til arbejdspladserne DK...66 9.5.6. Enkät till arbetsplatserna SE...67 9.6. Interviewguider...68 9.6.1. Intervjuguide SE...68 9.6.2. Interviewguide - DK...69 9.7. Frekvenskørsler...70 9.7.1. Praktikanter DK...70 9.7.2. Praktikanter SE...75 9.7.3. Vejledere SE og DK...81 9.7.4. Arbejdspladserne DK...86 9.7.5. Arbejdspladserne SE...89 4
Figurer og tabeller Figur 1.1. Interessent-trianglen...7 Figur 3.1. Arbetspendlare i Öresundsregionen 1999-2005, framskrivning 2004-2005...14 Figur 3.2. Flyttningar mellan Skåne och Danmark 1968-2004...14 Figur 3.3. Sålda månadskort för tåg- och båttrafiken över Öresund med studentrabatt (SU-kort)...15 Figur 5.1. Förvärvsfrekvens 2004...39 Figur 5.2. Åldersfördelning 1-års åldersklasser i % av befolkningen 1 januari 2005...39 Tabell 3.1. Har praktiken fått dig att vilja söka arbete i Danmark?...17 Tabell 3.2. Har praktiken fått dig att vilja söka utbildning i Danmark?...18 Tabell 3.3. Kan du tänka dig att bo i Danmark i framtiden?...19 Tabell 3.4. Förstod du danska när praktiken startade?...20 Tabell 3.5. Har du lättare för att förstå danska idag?...21 Tabell 3.6. Hur var det att resa fram och tillbaka till praktikplatsen i Köpenhamn?...22 Tabel 4.1. I hvor høj grad har du fået større indsigt i det svenske uddannelsessystem?...25 Tabel 4.2. I hvor høj grad har du fået større indsigt i det svenske arbejdsmarked?...25 Tabel 4.3. Ville I ansætte jeres praktikant, hvis I havde mulighed for det?...27 Tabel 4.4. Har I fået større lyst til at ansætte svenskere generelt?...27 Tabel 4.5. Fik du den praktikplads, du ønskede?...30 Tabel 4.6. Gennemførte du hele praktikken?...30 Tabel 4.7. Syntes du, at du havde arbejdsopgaver, som gav mening for dig?...30 Tabel 4.8. Oplevede du nogle barrierer i forbindelse med praktikken?...32 Tabel 4.9. Hvilke barrierer?...32 Tabel 4.10. Har samarbejdet mellem dig og praktikstedet fungeret?...33 Tabel 4.11. Har kontakten mellem dig og PraktikSwapØresund fungeret?...33 Tabel 4.12. Har samarbejdet mellem dig og praktikanten fungeret?...33 Tabel 4.13. Var det let at få en praktikplads i Malmø?...33 Tabel 4.14. Gennemførte de unge hele praktikforløbet?...34 Tabel 4.15. Oplevede I nogle barrierer i forbindelse med praktikken?...36 Tabel 4.16. Hvilke barrierer? (gerne flere svar)...37 Tabel 6.1. Skulle du rekommendera andra att praktisera i Danmark?...41 Tabel 6.2. Vil I at tage imod praktikanter fra Sverige i fremtiden?...43 Tabel 6.3. Ville I anbefale andre virksomheder at tage en praktikant?...43 Tabel 7.1. Hvilken betydning har JobSwap en haft for projektets gennemførelse?...45 Tabel 8.1. Praktikanternes svarprocenter...51 Tabel 8.2. Vejledernes og arbejdspladsernes svarprocenter...51 5
Forord Denne rapport er udarbejdet af Instituttet for Fremtidsforskning i København og Malmö for København Kommune og Malmö Stad. Rapporten formidler hovedresultaterne af en evaluering af praktikudvekslingsprojektet for unge i København og Malmö PraktikSwapØresund der har fundet sted i perioden marts-oktober 2005. Evalueringen og rapporten er udført/udarbejdet af projektleder Troels Theill Eriksen og projektleder Henrik Persson, Instituttet for Fremtidsforskning i tæt samarbejde med Ulf Bergström, Malmö Stad/København Kommune. København den 12. oktober 2005 6
1. Indledning Denne rapport formidler hovedresultaterne af evalueringen af PraktikSwapØresund 1 (PSØ). 1.1. Formål Et overordnede formål har været at foretage evalueringen i et Øresundsperspektiv. Et andet formål har været at indsamle nye data og ny viden om PSØ samt at kortlægge, hvad samfundet og de involverede i projektet har fået ud af praktikudvekslingen. Et formål med evalueringen har også været at pege på barrierer og muligheder for udvekslingen nu og fremover. Ligeledes har det været formålet at foretage en behovsanalyse og afdække mulige behov for en velfungerende praktikudveksling i fremtiden. Et nedslagspunkt i evalueringen er at vurdere projektledelsen af PSØ og JobSwap 2, der er erfaringsudvekslingen mellem en række tjenestemænd, der har været involveret i projektet. 1.2. Metoder Som grundlag for evalueringer har vi benyttet os af spørgeskemaundersøgelser blandt de praktikantere, vejledere og arbejdspladser, der har deltaget i PSØ. Desuden har vi interviewet en række af de deltagende praktikanter, der er evalueringens omdrejningspunkt. Figur 1.1. Interessent-trianglen Spørgeskema Arbejdspladserne Spørgeskema Praktikanterne Interviews Spørgeskema Vejlederne For yderligere metodemæssige overvejelser henvises til metodeafsnittet i kapitel 8. De benyttede spørgeskemaer og den benyttede interviewguide kan ses i bilaget. 1.3. Opbygning Den resterende rapport indledes med evalueringens overordnede konklusioner i kapitel 2. Derefter følger kapitel 3 projektets bidrag til Øresundsintegrationen, hvori vi fokuserer på praktikanterne og redegør for, hvordan og på hvilken måde man har opnået øget integration i Øresundsregionen. Dernæst fokuserer vi i kapitel 4 på berøringsfladerne mellem de 3 interessenter med henblik på at afdække, hvilket afkast PSØ har givet de involverede interessenter, og hvilke barrierer og muligheder, der har været og vil være fremover. I kapitel 5 vurderer vi, hvad samfundet har fået ud af PSØ. I kapitel 6 kommer vi med anbefalinger for en mere velfungerende praktikudveksling i 1 For detaljer vedr. PraktikSwapØresund se bilag. 2 For detaljer vedr. JobSwap se bilag. 7
fremtiden. JobSwap og administrationen får herefter en selvstændig behandling i kapitel 7. Herefter kommer et metodeafsnit i kapitel 8 for de interesserede. Til sidst i kapitel 9 følger bilagene. I kapitler med vurderinger indleder vi med vurderingerne. 8
2. Konklusioner/slutsatser 2.1. Konklusioner på dansk PraktikSwapØresund (PSØ) har været med til fremme integrationen i Øresundsregionen. Projektet har skabt øget indsigt i regionen og dens muligheder for de involverede praktikanter, vejledere og arbejdspladser. PSØ har bidraget til integrationen ved at have medvirket til at forandre de unges syn på regionen. De unge er via projektet blevet gjort opmærksomme på mulighederne for at arbejde, studere og bosætte sig i nabolandet. Projektet har overordnet set påvirket de unges syn på Øresundsregionen i en positiv retning og bidraget til at mindske de mentale barrierer. Praktikforløbene har givet de unge et klarere billede af Øresundsregionen og har været en øjenåbner for mange af de deltagende praktikanter. Projektet har givet en indsigt og indvirkning, der rækker ind i fremtiden. PSØ har bidraget til at nabolandene i stigende grad kan udnytte deres komparative fordele. Praktikanterne er blevet opmærksomme på og ønsker at arbejde og studere på den anden side af sundet. Det danske arbejdsmarked og de unge fra Malmö har stor gavn af hinanden, da arbejdskraftmanglen er større i København, og arbejdsløsheden er større i Malmö. De Københavnske unge har stor gavn af det svenske uddannelsessystem, da de bogligt svage danske unge har flere muligheder i det svenske uddannelsessystem end i det danske. Projektet har genereret en række afkast for de involverede. De direkte afkast i form af jobansættelser og søgninger til uddannelsesinstitutioner skal fremhæves. Sammenlignet med almindelig erhvervspraktik hvor ca. 20% af forløbene fører til ansættelser har en ansættelsesrate på 23% været bemærkelsesværdig målgruppen taget i betragtning. Et andet væsentligt afkast PSØ har givet praktikanterne, er en udvidelse af deres horisont, en øget selvtillid, en større modenhed og en tro på samfundet. PSØ har medvirket til, at en gruppe af delvist marginaliserede unge har fået troen på, at de kan rejse til et andet land og arbejde/uddanne sig og omgås nye mennesker. Vejlederne har fået større indsigt i nabolandets arbejdsmarked og uddannelsessystem. De danske arbejdspladserne har fået øjnene op for, at de findes en uudnyttet arbejdskraftreserve på og de har fået større lyst til at ansætte svenskere generelt. Evalueringen har afdækket en række barrierer i forbindelse med projektet. PSØ har været nyskabende og kan ses som et form for pilotprojekt, det har bevirket, at der har været en række børnesygdomme i starten, og det har været en læreproces for de involverede. Børnesygdommen har hovedsagligt været af samarbejdsmæssig og kommunikativ karakter, særligt har der været tilfælde af uklarheder i kommunikationen mellem vejledere og arbejdspladser. Sproget har været en barriere, mange af de deltagende interessenter har peget på. Det har vist sig, at sproget har været en nedbrydelig og positiv barriere, der har været størst i starten af praktikforløbene, men hurtigt er blevet oversteget. Af andre væsentlige barrierer skal her fremhæves pendlingen og mangel på meningsfulde opgaver. Pendlingen er en barriere, der er svær at komme udenom, men som kan nedbrydes indirekte via 9
bedre formidling og via tilvænning. Mangel på meningsfulde opgaver er en nedbrydelig barriere, der kan nedbrydes via bedre kommunikation, bedre instruktion og bedre planlægning. Vi vurderer, at projektledelsen samlet set har fungeret godt og tilfredsstillende, de deltagende parter har gennemgående været tilfredse med projektledelsen. Vi har ikke spurgt ind til projektledelsen, men dette til trods har der været flere positive tilkendegivelser fra interessenterne. Det er vores vurdering, at JobSwap har været et nyskabende tiltag, der har givet de involverede en indsigt i kollegaer fra nabolandets hverdag. JobSwap har været lidt af en tidsrøver og det har været svært for nogle af de deltagende at finde den rette at swap e med. Men JobSwap har været en væsentlig forudsætning for en vellykket praktikudveksling, da det har skabt en sammenhæng og et sammenhold i projektforløbet. 10
2.2. Slutsatser på svenska PraktikSwapØresund har främjat integrationen i Öresundsregionen genom att minska de mentala barriärerna och skapa en ökad insikt om regionen och dess möjligheter för de involverade ungdomarna, vägledarna och arbetsplatserna. Särskilt bland ungdomarna har PraktikSwapØresund bidragit till att skapa en ny uppfattning om regionen. Projektet har gjort ungdomarna medvetna om möjligheterna till arbete, studier och boende i grannlandet. Samtidigt har praktiken generellt sett gett ungdomarna en tydligare och mer positiv bild av Öresundsregionen. Flera ungdomar vittnar om att praktiken har varit en ögonöppnare för dem. Projektet har på så sätt fått en positiv inverkan på Öresundsintegrationen som räcker långt in i framtiden. PraktikSwapØresund har bidragit till att grannländerna i stigande omfattning kan dra fördel av sina komparativa fördelar. Praktikanterna har upptäckt den andra sidan av Öresund och önskar att arbeta och studera där. Den danska arbetsmarknaden och ungdomarna från Malmö har stor nytta av varandra, då bristen på arbetskraft är större i Köpenhamn och arbetslösheten större i Malmö. Samtidigt har ungdomar från Köpenhamn nytta av gymnasieskolan i Malmö, som erbjuder fler möjligheter för praktiskt orienterade ungdomar. Projektet har dessutom genererat personliga vinster för de involverade parterna. Här bör nämnas den direkta avkastningen i form av anställningar och antagningar till utbildningar. Hela 23 procent av de ungdomar som varit i arbetspraktik har fått ett arbete som följd av projektet. Och i gruppen malmöungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har hela 30 procent fått en anställning efter praktiken, vilket får betraktas som ovanligt högt med tanken på målgruppen. Normalt medför arbetspraktik att ca 20 procent av deltagarna får någon form av arbete. En annat väsentlig vinst av projektet är att har utvidgat ungdomarnas horisont, ökat deras självförtroende och mogenhet, och stärkt deras tillit till samhället. PraktikSwapØresund har medverkat till att marginaliserade ungdomar har fått uppleva att de kan klara av att resa till ett annat land, att arbeta och utbilda sig där och att lära känna nya människor. Vägledarna har fått ökad insikt i grannlandets arbetsmarknad och utbildningssystem. De danska arbetsgivarna har blivit varse att det finns en stor outnyttjad arbetskraftsreserv i Malmö, och de har generellt sett fått större lust att anställa svenskar. Utvärderingen har blottat en rad barriärer i förbindelse med projektet. PraktikSwapØresund har varit ett pilotprojekt och en läroprocess för de inblandade. Det medförde en del barnsjukdomar i starten av kommunikativ och samarbetsmässig karaktär huvudsakligen i kontakten mellan vägledare och arbetsplatser. Språket har varit en barriär som många av praktikanterna och vägledarna har pekat på. Det har visat sig vara en överkomlig och positiv barriär, som har varit störst i starten av praktiken men som sedan snabbt har blivit mindre. Pendlingen och bristen på meningsfulla arbetsuppgifter är två andra väsentliga barriärer. Pendlingen är en barriär som är svår att komma runt. Men den kan dämpas via tillvänjning och tydligare information. Brist på meningsfulla arbetsuppgifter är en barriär som kan nedbrytas genom bättre kommunikation, handledning och planläggning. Vi värderar att projektledningen samlat sett har fungerat bra och tillfredställande, och att de involverade parterna har varit nöjda med den. Trots att vi inte har ställt någon explicit fråga om projektledningen har flera ungdomar och vägledare lämnat omdömen som alla har varit positiva. 11
Det är vår värdering att JobSwapen har varit ett nyskapande inslag i projektet, som har gett deltagarna insikt i hur vardagen ser ut för kollegor i grannlandet. JobSwapen har varit lite av en tidstjuv, och vissa har haft svårt att hitta någon att byta arbete med. Samtidigt har JobSwapen varit en väsentlig förutsättning för ett lyckat praktikutbyte då den har skapat sammanhållning och en känsla av gemenskap på tvärs av institutionella och administrativa gränser mellan Malmö och Köpenhamn. 12
3. Projektets bidrag till Öresundsintegrationen En av målsättningarna bakom projektet PraktikSwapØresund har varit att bidra till integrationen i Öresundsregionen. Syftet med detta avsnitt är att utvärdera hur långt detta har uppnåtts. Vi bedömer att projektet främst har kunnat främja integrationen genom att ge praktikanterna ökad insikt i Öresundsregionens möjligheter. Därför utvärderas här hur praktikutbytet påverkat ungdomarnas syn på Öresundsregionen, och de möjligheter till arbete, studier, boende och annat som den ger. I sammanhanget har vi även valt att se närmare på hur ungdomarna uppfattar potentiella barriärer i regionen. Detta har både undersökts genom enkätundersökningen och i intervjuer med ungdomarna. 3.1. Generell värdering av projektets bidrag till Öresundsintegrationen På bakgrund av svaren från de enkät- och intervjuundersökningar som genomförts i Malmö och Köpenhamn värderar vi att projektet PraktikSwapØresund på ett förtjänstfullt sätt har bidragit till integrationen i Öresundsregionen. Det gäller både hur ungdomarnas syn på Öresundsregionen förändrats och hur de efter praktiken uppfattar möjligheterna till arbete, studier och boende i Malmö och Köpenhamn. Vi värderar också att en eventuell fortsättning på projektet har potential att få en positiv inverkan på Öresundsintegrationen som räcker långt in i framtiden. 3.2. Bakgrund och förutsättningar Under början av 90-talet befann sig Malmö och Köpenhamn i en djup ekonomisk kris. Orsaken var den accelererande avindustrialiseringen, som enbart i Malmö utraderade 28 000 arbetsplatser under loppet av tre år. Utvecklingen hade då gått så långt att man fruktade en ekonomisk kollaps 3. Det var i det läget visionen om Öresundsregionen föddes. Tanken var att bygga en kunskaps- och kulturregion på industrisamhällets ruiner. Förutsättningen var regeringsavtalet mellan Sverige och Danmark 1991 om att bygga en fast förbindelse över Öresund, som slutligen godkändes av den svenska riksdagen 1994. Öresundsbron skulle förändra geografin så att Malmö kunde integreras med Köpenhamn. Det skulle skapa en tillräckligt stor kritisk massa för att Malmö och Västskåne skulle kunna dra till sig och lyckas behålla framtidens kreativa kunskapsarbetare. Genom att uppfatta Malmö och Lund som ett enda stort nätverk tillsammans med Köpenhamn kunde man argumentera för att hela Öresundsregionen skulle uppnå den nödvändiga kritiska massan för en mer välfungerande arbetsmarknad, vitalare forskningsmiljöer och ett blomstrande kulturliv, med goda förbindelser till en globaliserad omvärld. Mycket av detta är idag verklighet. Men Öresundsvisionen har fortfarande bara delvis realiserats. Och integrationen i Öresundsregion har gått långsammare än vad många trodde vid broöppningen den 1 juli 2000. Trots detta fortsätter integrationen att växa på flera centrala områden. Det gäller t ex arbetspendlingen över Öresund, som mer än fördubblats sedan broöppningen för fem år sedan. 3 Palludan, Uffe; Persson, Henrik. (2003). Öresundsregionen Bakgrund, Verklighet, Möjligheter. Region Skåne. 13
Uppskattningar pekar på att mellan 5 000 och 10 000 personer korsar Öresund varje dag på vägen till och från arbetet. En stor majoritet bor på den svenska sidan. Figur 3.1 nedan visar arbetspendlare med huvudsaklig löneinkomst i Danmark respektive Sverige. Figur 3.1. Arbetspendlare i Öresundsregionen 1999-2005, framskrivning 2004-2005 2.630 Sverige till Danmark Danmark till Sverige 3.195 3.765 4.269 4.815 5.361 5.907 202 206 230 273 297 321 345 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Ørestat 2005 samt egna beräkningar Samtidigt väljer allt fler Öresundsbor att bosätta sig i grannlandet. 2004 flyttade 3 200 personer från Danmark till Skåne, vilket är en fyrdubbling jämfört med 1999. Under samma period fördubblades flyttningarna från Skåne till Danmark från ca 800 till 1 600 personer om året. I figur 3.2 nedan illustreras hur flyttningarna mellan Skåne och Danmark har utvecklat sig under de senaste 35 åren. Figur 3.2. Flyttningar mellan Skåne och Danmark 1968-2004 3500 3000 2500 Danmark till Skåne Skåne till Danmark 2000 1500 1000 500 0 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 Källa: SCB 2005 Arbetspendling och flyttströmmar är två centrala indikationer på integrationen i Öresundsregionen. Utvecklingen tyder här på att en gemensam arbets- och bostadsmarknad långsamt håller på att växa fram. 14
Det samma gäller på utbildningsområdet där allt fler pendlar till studier på den motsatta sidan av Öresund. I figur 3.3 nedan visas antalet sålda månadskort med studentrabatt för resor över Öresund under perioden 2001-2004. Det går inte att dra någon precis slutsats om hur många som valt att bo på den ena sidan och studera på den andra. Men det kan konstateras att utvecklingen över tid påminner om den för arbetspendlare. Figur 3.3. Sålda månadskort för tåg- och båttrafiken över Öresund med studentrabatt (SU-kort) 10.417 8.563 5.218 6.751 1.008 1.659 1.918 2.179 2001 2002 2003 2004 Skåne till Danmark Danmark till Skåne Källa: Öresundskomiteen 2005 (http://www.oresundskomiteen.dk/neobuilder.php?id=2004101216323264000056251) 3.3. Praktikanternas syn på Öresundsregionen Ja jag har alltid tänkt på Öresundsbron, Öresundsregionen som en, någon sorts reklam, typ sådär, inget som verkligen existerar eller så. Så det är väl kanske, ja kanske lite att jag ser att det ändå är folk som pendlar och sådant där. Anna 22 år I detta avsnitt redovisas och analyseras hur praktikutbytet påverkat ungdomarnas syn på Öresundsregionen. Argumentet är att ungdomarnas uppfattning om Öresundsregionen spelar samman med den praktiska integrationen på utbildningsområdet samt arbets- och bostadsmarknaden. 3.3.1. Värdering av hur projektet påverkat praktikanternas syn på Öresundsregionen Vi bedömer att projektet överordnat sett har påverkat ungdomarnas syn på Öresundsregionen i en positiv riktning. Vi värderar därför att praktikutbytet på ett meningsfullt sätt kan bidra till att minska det mentala avståndet mellan Malmö och Köpenhamn om det får fortsätta. Intervju- och enkätundersökningarna visar att ungdomarna generellt sett har fått en tydligare bild av Öresundsregionen genom sin praktik. T.ex. var det flera av malmöungdomarna som gav uttryck för att praktiken varit en ögonöppnare för dem, och att de kunde se att Öresundsregionen inte bara är någon sorts reklam, som någon formulerade det. Samtidigt ska det understrykas att 15
Öresundsregionen fortfarande framstår som ett abstrakt begrepp för många av ungdomarna. Bl.a. framkom det att ingen av köpenhamnsungdomarna riktigt visste vad Öresundsregionen stod för. Till gengäld uppgav flera av dem att Malmö och Köpenhamn kändes som ett och samma land. 3.3.2. Ungdomarnas svar I intervjuundersökningen frågades ungdomarna om deras syn på Öresundsregionen förändrats genom praktiken. Svaren fördelade sig överordnat sett i två grupper: I den första, som utgjorde ca hälften av de intervjuade ungdomarna, uppgav de att praktiken inte hade påverkat deras syn på Öresundsregionen, eller att de inte visste om den hade det. Gemensamt för flera av dessa ungdomar var att Öresundsregionen inte verkade vara ett levande begrepp för dem, och att praktiken inte hade påverkat detta. I den andra gruppen, som utgjorde knappt hälften av de intervjuade ungdomarna, gav de uttryck för att praktiken varit lite av en ögonöppnare för dem, och att de efteråt bättre förstod vad Öresundsregionen var för något. Ett exempel är Sara 21 år gammal, som svarade så här på frågan om hennes syn på Öresundsregionen förändrats genom praktiken: Absolut. Innan så tyckte man att Öresundsregionen, man vet liksom inte riktigt vad, vad ska man definiera det som riktigt. Men nu så, känns det som att det mer är en... både Köpenhamn och Malmö är som en mer region. Men innan så var det liksom bara ett begrepp. Nu har man mer fått en definition på begreppet. Två gav ungdomar uttryck för att de redan hade en tydlig uppfattning om Öresundsregionen. Den ena menade att praktikförloppet inte hade påverkat denna, medan den andra uppgav att praktiken bara hade förstärkt hans uppfattning om Öresundsregionen: Så det är bara det att man stör sig mer och mer på vad man läser om vilka problem dom har att då förena Öresundsregionen. (...) Ja precis, att dom borde liksom... åtminstone satsa lika mycket energi på sådana här projekt som dom gör på att det inte ska slinka undan några, om vi tar liksom några hundra tusen utan av dom miljardsummorna som man kan tjäna liksom. Johan 22 år En annan intressant sak vara att flera av köpenhamnsungdomarna uttryckte att de inte upplevdes som att komma till ett annat land när de praktiserade i Malmö. Louise 18 år sade så här: (...) jeg synes ikke, det virker som om, det er sådan et andet land nærmest ikke andet end, at de snakker på en anden måde, jeg synes, at det virker som om, at det nærmest er ét land. 3.4. Praktikanternas uppfattning om Öresundsregionens möjligheter I detta avsnitt redovisas hur praktiken påverkat ungdomarnas uppfattning om möjligheterna till arbete, studier och boende i grannlandet. Tonvikten ligger på arbete och studier då det har en mer direkt koppling till praktikutbytet. 3.4.1. Värdering av hur projektet påverkat ungdomarnas uppfattning om Öresundsregionens möjligheter Vi värderar att projektet på ett konstruktivt sett har hjälpt många av ungdomarna att få upp ögonen för möjligheterna till arbete, boende och studier på den motsatta sidan av Öresund. Vi bedömer 16
därför att projektet kan bidra till en positiv utveckling av integrationen i Öresundsregionen om det får fortsätta. Vi vill särskilt lyfta fram att praktiken påverkat upp emot hälften malmöungdomarna i enkät- och intervjuundersökningarna att vilja söka arbete i Danmark. Det bedöms som ett mycket gott resultat. Det är också intressant att notera att flera köpenhamnsungdomar uppgett att de kan tänka sig att arbeta i Malmö särskilt med tanke på den allmänna bilden av arbetsmarknaden i Öresundsregionen, där antalet svenskar som arbetspendlar till Storköpenhamn är betydligt fler än danskar som arbetspendlar till Malmö och Skåne. Vi vill även peka på att ca en fjärdedel av malmöungdomarna i enkät- och intervjuundersökningarna påverkats att vilja söka utbildning i Danmark genom praktiken. Även det får bedömas som ett gott resultat, särskilt med tanke på att bara 40 procent av dem praktiserat på en skola. Det kan även vara värt att notera att båda de två köpenhamnsungdomar som varit i skolpraktik i Malmö och sedan deltagit i enkätundersökningen uppgav att praktiken gett dem mod att söka utbildning i Sverige. Många ungdomar uppgav också att de kunde tänka sig att bo på den motsatta sidan av Öresund i framtiden. 3.4.2. Ungdomarnas svar I både enkät- och intervjuundersökningarna ställdes frågor om praktiken förändrat deltagarnas syn på möjligheterna till arbete, boende och studier på den motsatta sidan av Öresundsregionen. Det kan nämnas att ca 60 procent av ungdomarna som deltog i enkätundersökningen praktiserade på en arbetsplats och ca 40 procent på en skola. Vidare praktiserade samtliga tolv malmöungdomar som deltog i intervjuundersökningen på en arbetsplats. Bland de köpenhamnsungdomar som deltog i intervjuundersökningen praktiserade två på en arbetsplats och en på en skola. 3.4.2.1. Arbete Svaren från enkätundersökningen indikerar att praktiken påverkat knappt hälften av malmöungdomarna att vilja söka arbete i Köpenhamn. Bland köpenhamnsungdomarna var motsvarande andel omvänt bara en femtedel. Samtidigt indikerar intervjuundersökningen att de flesta av ungdomarna som deltagit i praktikutbytet eventuellt kan tänka sig att arbeta i grannlandet i framtiden. Flera från den svenska sidan hade dessutom redan fått arbete eller utlovats arbete inom en nära framtid. Tabell 3.1. Har praktiken fått dig att vilja söka arbete i Danmark? Har praktikken givet dig mod Har praktiken fått dig att vilja söka arbete i Danmark? Abs. på at tage et arbejde i Sverige? Abs. Ja 14 44% Ja 1 20% Nej 13 41% Nej 2 40% Vet inte 5 16% Ved ikke 2 10% Hela 44 procent av deltagarna i den svenska enkätundersökningen svarade ja på frågan om praktiken fått dem att vilja söka arbete i Danmark. Av de resterande svarade 41 procent nej och 16 procent vet inte. I den danska enkätundersökningen svarade 20 procent ja och 40 procent nej på frågan om praktiken gett dem mod på att ta ett arbete i Sverige. 40 procent svarade vet inte. 17
I intervjuundersökningen ställdes frågan om ungdomarna kunde tänka sig att bo, arbeta eller studera i Malmö respektive Köpenhamn. Samtliga tre danskar och sju av nio svenskar uppgav att de kunde tänka sig att arbeta på den motsatta sidan av Öresund om inte idag så i framtiden. En av de ungdomarna från Malmö svarade så här på frågan: Jobba utan tvekan. Resten är väl inte så intressant. Pengarna är ju inte att klaga över. Sedan just det här liksom att det var ju mycket som jag upptäckte hos danskarna, den danska kulturen som jag har känt av att det är just det jag har saknat när jag har varit på arbetsplatser i Sverige liksom. Johan 22 år Thomas 19 år från Köpenhamn sa så här: Men altså nu med arbejdet, det er selvfølgelig lidt federe nu, hvor jeg ved mere, hvordan arbejdspladsen fungerer, ikke, så ja det har jeg overvejet. En tredje ungdom som från Malmö, som praktiserat i matbutik, var mer tveksam och svarade så här: Om jag skulle vara helt ärlig så skulle jag hellre vilja ha ett jobb här. Dels för språket och dels för att slippa pendlingen och sådant där men... Då skulle jag också vilja bo här också såklart. Anna 22 år. 3.4.2.2. Utbildning Svaren från enkät- och intervjuundersökningarna indikerar att praktiken påverkat ca en fjärdedel av malmöungdomarna att vilja söka utbildning i Danmark. Det är en något lägre andel jämfört med de som påverkats att vilja söka arbete. På motsvarande sätt pekar de danska undersökningarna mot att drygt en tredjedel av praktikanterna påverkats att vilja söka utbildning i Sverige. Samtidigt verkar intresset för att söka utbildning generellt sett vara mindre än att söka arbete i grannlandet, i båda grupperna. Totalt sett har tre köpenhamnsungdomar och minst en malmöungdom sökt in till en gymnasieutbildning i Malmö respektive en lärlingsutbildning i Köpenhamn. Tabell 3.2. Har praktiken fått dig att vilja söka utbildning i Danmark? Har praktikken givet dig mod Har praktiken fått dig att vilja söka utbildning i Danmark? Abs. på at tage en uddannelse i Sverige? Abs. Ja 9 28% Ja 2 40% Nej 16 50% Nej 1 20% Vet inte 7 22% Ved ikke 2 40% I enkätundersökningen svarade 28 procent av malmöungdomarna ja på frågan om praktiken fått dem att vilja söka utbildning i Danmark. Nästan dubbelt så många 50 procent svarade nej och 22 procent svarade vet inte. Bland köpenhamnsungdomarna svarade 40 procent ja på frågan om praktiken gett dem mod att söka utbildning i Sverige, medan 20 procent svarade nej och 40 procent svarade vet inte. Något färre av de ungdomar som deltog i intervjuundersökningen uppgav att de kunde tänka sig att studera i grannlandet. Bland de svenska deltagarna var det en fjärdedel som klart och tydligt uppgav det, och bland de danska var det en tredjedel. Samtidigt var det ingen som uttryckte några konkreta planer på att söka in på en utbildning i grannlandet. Louise 18 år sa så här: 18
Altså, hvis der er nogle muligheder derovre, som vi ikke har her, så har jeg ikke noget imod det overhovedet, men altså jeg vil selvfølgelig starte med at finde noget her i Danmark, hvis det er. Mest positiv var Cecilia 23 år som svarade så här: Det är ju det som jag har varit lite bitter på, att jag inte har sökt konsthögskola i Köpenhamn. Faktiskt. Och jag tänkte att jag skulle vilja... man har även utbytesmöjligheter ett år...(ohörbart) i Glasgow att jag ville vara i Köpenhamn. Så verkligen, jag har blivit förälskad i Köpenhamn. Verkligen. Ja, det kan jag verkligen tänka mig. Bland de övriga intervjudeltagarna var det få som svarade utförligt på frågan. 3.4.2.3. Boende Svaren från enkät- och intervjuundersökningarna pekar på att minst en tredjedel av malmöungdomarna kan tänka sig att bosätta sig i Köpenhamn och Danmark i framtiden. De utgör en något större andel än de som kan tänka sig att söka utbildning där, och samtidigt en något mindre andel än de som kan tänka sig att arbeta där. De danska enkät- och intervjuundersökningarna pekar i motsatta riktningar och är därför svåra att tolka. Tabell 3.3. Kan du tänka dig att bo i Danmark i framtiden? Kan du tänka dig att bo i Danmark i framtiden? Abs. Kunne du tænke dig at bo i Sverige i fremtiden? Abs. Ja 14 44% Ja 0 0% Nej 10 31% Nej 0 40% Vet inte 8 25% Ved ikke 3 60% I enkätundersökningen svarade 44 procent av malmöungdomarna ja på frågan om de kan tänka sig att bo i Danmark i framtiden. 31 procent svarade nej och 25 procent vet inte. Bland köpenhamnsungdomarna svarade ingen ja, medan 40 procent svarade nej och 60 procent vet inte. Till gengäld uteslöt ingen av de tre danska deltagare i intervjuundersökningen att de kommer att bosätta sig i Malmöområdet i framtiden. Bland de svenska intervjudeltagarna gav bara en tredjedel uttryck för att de kunde tänka sig att bo i Köpenhamn i framtiden. Samtidigt svarade mer än två femtedelar att de inte kunde tänka sig det. Resten svarade otydligt eller undvikande. Bland de malmöungdomar som var tveksamma till att bosätta sig i Köpenhamn var det en som motiverade de med att den danska boendestandarden skulle vara sämre än den svenska. En annan uttryckte att hon helst ville arbeta i Malmö och därför också ville bo där. Gemensamt för de malmöungdomar som kunde tänka sig att bo i Köpenhamn var att de också kunde tänka sig att arbeta eller studera där. Det gällde också för Markus 18 år i den danska intervjuundersökningen. Han uttryckte det så här: Ja jeg vil da ikke afskrive det, hvis der kom et godt job eller så videre, så tror jeg da nok godt, jeg kunne flytte derover. En av de andra två danska intervjudeltagarna fokuserade mer på billigare bilar och boende: 19
Jeg har overvejet det er så længere fremme i fremtiden at bo der, men det er jo mere med alle de der bilmæssige årsager og nemmere at få billige lejligheder og sådan noget ikke? Thomas 19 år 3.5. Praktikanternas syn på barriärer i Öresundsregionen Der er ikke nogle barrierer, ikke andet end vejen og så lige starten med sproget selvfølgelig, ikke, lidt. Thomas 19 år Det finns i dagsläget en rad barriärer som kan verka hindrande för människor att ta del av Öresundsregionens möjligheter på tvärs av landgränserna. Det gäller t.ex. avgifterna på Öresundsbron, språk- och kulturskillnader och de olika regelverken på de båda sidorna. Men på individnivå existerar bara barriärer om de subjektivt uppfattas som sådana. Därför är det relevant att undersöka om ungdomarna har upplevt några barriärer, och i så fall vilka. 3.5.1. Värdering av praktikanternas syn på barriärer i Öresundsregionen Enkät- och intervjuundersökningarna visar att en del ungdomar har uppfattat pendlingen och språkskillnaderna som barriärer i samband med praktiken. Vi värderar att båda har skapat problem i några tillfällen, men att de inte har utgjort oöverstigligt hinder för projektet. Lina 22 år sammanfattar det på ett bra sätt när hon fick frågan om hon hade upplevt några barriärer i samband med praktiken: Nej, inte så mycket nej, alltså språket givet vis alltid lite såhär, men det fixar sig alltid. (...) Det var värre än faktiskt när man började jobb sedan, för att då är det mycket som ska fixas med skattekort och... så dom grejorna var, men det hade ju ingenting med praktiken i sig att göra. Så att jag tyckte inte det var så jobbigt, och pendlingen, det går ju så fort så att, det var inte alls jobbig eller nåt. 3.5.2. Ungdomarnas svar Som tidigare nämnts utpekar ungdomarna främst språkskillnaderna och pendlingen som väsentliga barriärer i både enkät- och intervjuundersökningarna. Samtidigt ska det påpekats att relativt få ungdomar från både Malmö och Köpenhamn upplevde pendlingen och språket som ett stort problem. 3.5.2.1. Språket Svaren från enkät- och intervjuundersökningarna visar att en stor majoritet uppfattade språket som ett problem i början av praktiken. Till gengäld menade de flesta att de redan efter någon vecka förstod tillräckligt för att hänga med i undervisningen eller sköta sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Samtidigt uppgav många att de aldrig lärde sig språket tillräckligt väl för att hänga med i den sociala kommunikationen i fikapauser och liknande. För att komma till livs med de inledande kommunikationsproblemen föreslog ett par av ungdomarna att man erbjuder en kort språkkurs för framtida praktikanter. Tabell 3.4. Förstod du danska när praktiken startade? Förstod du danska när praktiken startade? Abs. Forstod du svensk, da du startede praktikken? Abs. Ja 10 31% Ja 1 20% Nej 17 53% Nej 3 60% Vet inte 5 16% Ved ikke 1 20% 20
Tabell 3.5. Har du lättare för att förstå danska idag? Har du lättare för att förstå danska idag? Abs. Forstår du svenskbedre i dag? Abs. Ja 20 63% Ja 3 60% Nej 10 31% Nej 2 40% Vet inte 2 6% Ved ikke 0 0% 20 respektive 31 procent av de köpenhamns- och malmöungdomar som deltog i enkätundersökningen uppgav att de förstod grannlandets språk när praktiken startade. Samtidigt uppgav knappt två tredjedelar av samtliga ungdomar att de efter praktiken förstod danska/svenska bättre. I intervjuundersökningen ställdes bl.a. frågan om ungdomarna hade upplevt några hinder eller barriärer i samband med praktiken. Flera ungdomar från båda sidor av Öresund svarade då att språkskillnaderna vållade en del problem i början av praktikförloppet, men att de minskade efterhand som tiden gick, vilket sammanfaller väl med resultaten från enkätundersökningen. Thomas 19 år sade så här: Ja lige da vi startede selvfølgelig der var det svært, de gjorde alt hvad de kunne for ligesom at få danske ord ind hvad de nu kunne ikke. Det var ikke så svært efter en uges tid så kunne du jo nemt forstå det hele ikke. Några påpekar dock att även om de lärt sig kommunicera tillfredställande med kollegor och kunder i arbetssituationer, kvarstod svårigheterna i den sociala kommunikationen. Sofia 24 år uttryckte det så här: Det kändes som att man hade problem med att kommunicera. Alltså inte så hära om arbetsgrejor, det var det inga problem med, att förstå att... ja du ska göra det här och så ska du göra det här. Men kommunikationen på fritiden, eller när man hade rast eller sådant där. En enskild person menade svårigheterna att kommunicera i sociala situationer till och med var det värsta med praktiken: Det var språket. För att det hindrar kanske lite. Man känner att man kanske inte kan hänga med om det går snabbt i skämt och sådant där. Och så vardagsprat som man pratar typ, lite så på lagret, så kan det vara lite svårt att hänga med. Anna 22 år 3.5.2.2. Pendlingen Svaren från enkätundersökningen pekar mot att ca en femtedel av ungdomarna från Malmö och Köpenhamn upplevde det som besvärlig eller mycket besvärlig att pendla fram och tillbaka till praktikplatsen. Samtidigt uppgav ungefär hälften av intervjudeltagarna att det hade varit jobbigt att pendla. Flera motiverade det med att det hade varit mycket tidskrävande och krångligt. En majoritet menade dessutom att resandet varit ett större hinder än språkskillnaderna. Till skillnad från språkskillnaderna uppgav flera ungdomar att resandet upplevdes mer besvärligt ju längre tiden gick. 21
Tabell 3.6. Hur var det att resa fram och tillbaka till praktikplatsen i Köpenhamn? Hur var det att resa fram och tillbaka till praktikplatsen i Köpenhamn? Hvordan var det at rejse frem og tilbage til praktikpladsen i Malmø? Abs. Abs. Mycket besvärligt 2 6% Meget besværligt 0 0% Besvärligt 5 16% Besværligt 1 20% Medel 10 31% Middel 1 20% Lätt 9 28% Let 3 60% Mycket lätt 6 19% Meget let 0 0% I enkätundersökningen frågades ungdomarna hur det var att resa fram och tillbaka till praktikplatsen i Malmö respektive Köpenhamn. 22 procent av malmöungdomarna menade att det var besvärligt eller mycket besvärligt att ta sig fram och tillbaka. 31 procent svarade medel och de resterande 47 procenten uppgav att det var lätt eller mycket lätt att resa fram och tillbaka till praktikplatsen. Av de fem köpenhamnsungdomar som deltog i enkätundersökningen uppgav 20 procent att det var besvärligt, och lika många svarade medel. De resterande 60 procenten menade att det var lätt. Som tidigare nämnts ställdes bl.a. frågan i intervjuundersökningen om vad som hade varit det värsta med praktiken och om ungdomarna hade upplevt några hinder eller barriärer i samband med praktiken. Hälften av ungdomarna uppgav då att det hade varit jobbigt att resa fram och tillbaka till praktikplatsen. Gemensamt var att de tyckte att det hade varit alltför besvärligt och/eller tidskrävande. Knappt en tredjedel tyckte dessutom att det hade varit det sämsta med praktiken. Samtidigt var det några som menade att resandet inte alls hade varit jobbigt och att det hade gått snabbt och lätt. Markus 18 år sade så här: Det gik sgu meget hurtigt synes jeg, altså det var bare toget fra ligesom hovedbanegården, og så tog jeg en bus fra stationen i Malmö, ikke, Så det gik hurtigt nok. En time tror jeg det tog. Emma 22 år var lite mer kritisk men tyckte ändå att det hade varit värt det: Det gick bra. Det var lite jobbigt när man skulle stiga upp väldigt tidigt på morgonen. Men jag kände ändå att det var värt det. För att det var så roligt att vara där. Så det spelade inte så stor roll. Thomas 19 år var mer rakt på sak: Det kan jeg sgu ikke helt huske, hvornår fanden kørte vi. Vi tog af sted kl. 7 eller sådan noget, vi skulle møde kl. 9, det tog cirka halvanden time at komme derhen ikke? Og det var med bus og tog og alt muligt noget, ikke. Det var nok det værste ved det. Daniel 24 år svarade lite i samma stil när han tillfrågades om vad som hade varit det värsta med praktiken: Pendlandet tycker jag. Det var väldigt drygt. Det tog ju ändå en hel timme och en kvart kanske, och en och en halv ibland alltså. 22
4. Afkast og barrierer 4.1. Hvad har interessenterne fået ud af PraktikSwapØresund? I dette afsnit ser vi nærmere på, hvad de involverede i projektet har fået ud af praktikudvekslingen. Vi ser på, hvilke afkast både praktikanterne, vejlederne og arbejdspladserne har fået af at deltage i PraktikSwapØresund. Desuden kortlægger vi, hvad der har været af barrierer og hindringer i forløbene. 4.2. Vurdering af afkast Et helt centralt afkast af PraktikSwapØresund har været, at flere praktikanter enten har fået arbejde, læreplads eller meldt sig til optagelse på et gymnasium i nabolandet til gavn for både praktikanterne og arbejdspladserne. PraktikSwapØresund har bidraget til at udvide praktikanternes horisont. Flere vejledere og praktikanter betoner vigtigheden af, at praktikanternes horisont er blevet udvidet. Mange praktikanter føler, at de har brudt en grænse og set, at der findes muligheder i et andet land, de ikke var klar over, og at ting, de ikke troede kunne lade sig gøre, viste sig at være mulige. Interviewundersøgelsen og spørgeskemaundersøgelsen viser, at PraktikSwapØresund har været i stand til for alvor at øge en række praktikanters selvtillid. Projektet har været med til at modne og øge de deltagende unges selvtillid i højere grad, end hvis praktikanterne havde været i praktik i deres eget hjemland. PraktikSwapØresund har således givet en gruppe af unge, der er, eller risikerer at blive, marginaliserede 4 et væsentligt afkast. En række vejledere har fået større indsigt i uddannelsessystemet og arbejdsmarkedet på den anden side af sundet en indsigt, de formentlig ikke ville have fået, hvis PraktikSwapØresund ikke havde eksisteret. 4.2.1. Praktikanterne Vi starter med at behandle praktikanterne, der som nævnt indledningsvist er evalueringens omdrejningspunkt. Fokus er lagt på at inddele det indsamlede datamateriale i typer af afkast, der går igen hos flere af praktikanterne. 4.2.1.1. Socialt Flere af praktikanterne kommer ind på, at der har været et socialt afkast af at være i praktik. De nævner, at folk var hjælpsomme, at det har været en oplevelse af træffe nye mennesker og kollegaer og lære dem at kende. At komme ind i en gruppe, bliver også fremhævet af en praktikant som noget positivt. 4.2.1.2. Fagligt og uddannelsesmæssigt Fagligt og uddannelsesmæssigt peger de unge på, at de har fået indsigt, de har ikke fået faglige og uddannelsesmæssige kompetencer, men de har fået indsigt. En dansk praktikant siger, at vedkommende har fået ( ) indsigt i et mangfoldigt svensk gymnasiesystem. En praktikant nævner, at vedkommende har lært en masse, en nævner, at det har givet indsigt i en branche, 4 Se profilen af de unge i bilaget. 23
vedkommende har interesse for. En har lært at sidde ved kassen. En peger på, at praktikforløbet har været direkte anvendeligt, og ikke blot et kursus. Andre nævner, at det har givet teknisk indsigt i programmer mm. og indsigt i varer. 4.2.1.3. Sprogligt og kulturelt Som supplement til Øresundsafsnittet kan fremhæves følgende: Sprogligt nævner flere praktikanter, at de har lært mere dansk/svensk, og der er en praktikant, der mener, at det er meget bedre at praktisere i København end i Malmö. En anden nævner, ( ) deres gode varme mad til frokost. 4.2.1.4. Horisont Mange af de interviewede praktikanter nævner indirekte, at deres horisont er blevet udvidet. Praktikken har lært dem at finde sammenhæng, at se hvordan tingene fungerer i virkeligheden, givet dem erfaring, lært dem meget og åbnet deres øjne for storbyen København med alle dens muligheder. Praktikforløbet har desuden medvirket til at bryde en grænse (til et andet land), og vist, at det kan lade sig gøre. De har set, hvordan det er i nabolandet og set nye miljøer. Flere nævner, at de har fået øget geografisk kendskab og i højere grad lært at transportere sig på egen hånd. 4.2.1.5. Direkte afkast Jag kom på att jag ville börja plugga efter detta, och det tror jag inte att jag hade gjort utan praktiken. Kirstine 22 år. En af praktikanterne nævner, at vedkommende meget konkret har fået et job ud af forløbet. En anden nævner, at vedkommende fandt ud af, at vedkommende ville tage en uddannelse i stedet. 4.2.1.6. Selvtillid Jamen också få lite energi liksom till och söka nya jobb och känna att jag behövde lite... input. Och det tycker jag verkligen att jag har fått igenom det. Cecilia 23 år. Ifølge interviewene har praktikforløbene givet flere af de praktiserende et boost af selvtillid. Unge, der har gået derhjemme og mistet troen på sig selv, er kommet i gang igen. 4.2.1.7. Andet Som eksempel på en anden type af afkast nævnes, at udvekslingen har fået en til at tro på samfundet. Således vurderer de interviewede praktikanter deres afkast af at have deltaget i PraktikSwapØresund, lad os nu se på, hvorledes vejlederne vurderer deres eget og praktikanternes afkast af praktikudvekslingen. 4.2.2. Vejlederne Et lille frø er sået med mulighed for, at den enkelte kan og vil søge arbejde/uddannelse i Sverige. 24
Tabel 4.1. I hvor høj grad har du fået større indsigt i det svenske uddannelsessystem? I hvor høj grad har du fået større indsigt i det svenske uddannelsessystem? Abs. Pct. I vilken grad har du fått ökad insikt i det danska utbildningssystemet? Abs. Pct. I meget ringe grad 0 0% I mycket liten grad 4 16% I ringe grad 0 0% I liten grad grad 5 20% Middel 2 14% Medel 7 28% I høj grad 7 50% I hög grad 7 28% I meget høj grad 4 29% I mycket hög grad 1 4% Ubesvaret 1 7% Ubesvaret 1 4% Tabel 4.2. I hvor høj grad har du fået større indsigt i det svenske arbejdsmarked? I hvor høj grad har du fået større indsigt i det svenske arbejdsmarked? Abs. Pct. I vilken grad har du fått ökad insikt i den danska arbetsmarknaden? Abs. Pct. I meget ringe grad 1 7% I mycket liten grad 1 4% I ringe grad 2 14% I liten grad grad 4 16% Middel 5 36% Medel 12 48% I høj grad 5 36% I hög grad 5 20% I meget høj grad 0 0% I mycket hög grad 1 4% Ubesvaret 1 7% Ubesvaret 2 8% På spørgsmålet om, i hvor høj grad vejlederne har fået større indsigt i det andet lands hhv. uddannelsessystem og arbejdsmarked, er det særligt de danske vejledere, der mener, at de i høj grad eller meget høj grad har fået større indsigt. Små 80% af de danske vejledere har i høj eller meget høj grad fået større indsigt i det andet lands uddannelsessystem, hvilket ikke er så overraskende taget i betragtning, at hovedparten (63%) af de danske unge praktiserede på skoler. Der er ligeledes en større andel af de danske vejledere, der i høj grad har fået indsigt i det andet lands arbejdsmarked om end forskellen er mindre her, og der nogenlunde er samme andel på begge sider, der i ringe eller meget ringe grad har fået større indsigt. Vejlederne har i spørgeskemaundersøgelsen i højere grad givet deres bud på, hvad praktikanterne har fået ud af praktikforløbet, end hvad de selv har fået ud af det. For yderligere indsigt i vejlederes vurderinger henvises til kapitel 7 om JobSwap og projektledelsen af PSØ. Her følger vejledernes vurderinger af praktikanternes afkast af praktikudvekslingen inddelt i typer af afkast. 4.2.2.1. Pull-Push Ifølge interviewene har hovedparten af praktikanterne ikke selv skubbet på for at komme i praktik i Malmö/København. Det har i næsten alle tilfælde været vejlederne, der har opfordret praktikanterne til at benytte muligheden for at komme i praktik på den anden side af Øresund, eller som har gjort dem opmærksomme på, at muligheden eksisterer. Der er stor forskel på de interviewede unges entusiasme i forhold til at prøve PSØ. En praktikant benytter vendingen ( ) så satte [..vejlederen..] os til at arbejde i Sverige., mens en anden praktikant udtrykker det således ( ) det var en oerhört spännande möjlighet att få åka dit. Der var dog ingen af de unge, der har givet udtryk for, at de har følt sig tvunget til det. 25