Globalisering: Ordföranden summerade diskussionen med att det behövdes en fokusering i det nordiska samarbetet om klimat och energi.

REFERAT Nordisk Ministerråd Til EK-M Kopi Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0200 AU Fax +45 3396 0202 Fra www.norden.org Sekretariatet Emne Referat af EK-M møde den 6. marts 2007 i København J.Nr. 33011.15.002.07 30. april 2007 Resumé: Arbetsgruppernas verksamhetsplaner 9 virksomhedsberetninger godkändes utan kommentarer. Klimatgruppens och MiFi s virksomhedsberetninger delegerades till AU för slutligt godkännande. Klimatgruppens fortsatta verksamhet EK-M støttede i princip en forlængelse af klimagruppens mandat med 1 år, men besluttede at træffe endelig beslutning sidst på året og efter videre drøftelse på EK-møderne i maj og oktober 2007. Gruppen bör koncentrera sig på kärnfrågan om utsläpp och att miljösektorn behöver samarbeta med energisektorn. Mittvägsevelueringen av MHP: ÄK-M godkendte mittvägsevalueringen, samt at den skulle publiceras för en bredare publik(. Ordföranden föreslog att AU och NMRS skulle skriva ett följebrev till arbejdsgrupperne.) Mål i MHP som inte är aktuella för arbetsgrupperna att arbeta vidare med bör identifieras. Uppföljning av MR-M-mötet 19 februari: Finland återkommer med notat för diskussion om möjliga nordiska tilltag och positioner om miljöfrågornas integrering i FN-systemet och om UNEO till ÄK-M i maj. Budget 2008: Beslut om förlängning av SAICM-sekondering med ett år. I frågan om projektkoordinator föreslog ordföranden att sekreteriatet tar fram ett papper om arbetsfördelning mellan miljörådgivarna, projektkoordinator och koordinatorn. Det blev delegeret til AU at udrede spørgsmålet om dispositionskontoens størrelse. ÄK-M beslutade att budgettexten för 2008 skall godkännas av AU. Diskussion om nordiskt samarbete om bioenergi: Det blev beslutat att ÄK-M skall bestämma på nästa möte i maj om det är lämpligt att diskutera bioenergi på MR-M s sommarmöte. Globalisering: Ordföranden summerade diskussionen med att det behövdes en fokusering i det nordiska samarbetet om klimat och energi. Mötesplanläggning: Landene blev anmodet om at undersøge ministerdeltagelsen på MR-Ms sommermøde og deltagelsen på Nordisk Råds session i Oslo. NR s rekommendationer: Finland orienterede om status for besvarelsen af de to rekommandationer fra Nordisk Råd som miljøsektoren er ansvarlig for at besvare. Övriga frågor Frågan om svarsbrev till ÄK-FJLS om uppföljning av rekommendationerna från en havskonferens delegerades till AU för beslut på nästa ÄK-M möte 21 23 maj 2007. side 1 af 9

1. Godkendelse af dagsorden Pekka Jalkanen (FIN) ledde mötet och hälsade välkommen. ÄK-M godkände dagordningen utan ändringar eller tillägg. 2. Godkännande av arbetsgruppernas verksamhetsberättelse för 2006 NMRS/Tine Utzon-Frank introducerade mötesunderlaget herunder at virksomhederne var fremkommet med dialog med NMRS i et forsøg på at ensarte beskrivelserne, at fokusere på resultaterne af gruppernes arbejde samt styrke formidlingsdelen og budgetredegørelsen. Finland tackade NMRS såvel som arbejdsgrupperne och sade att rapporteringen är ett viktigt styrningsinstrument men att arbetsplanerna är ännu viktigare. Länderna hade inga övegripande kommentarer utom att överblicken över arbetsgruppernas verksamhetsberättelser var god och hade blivit bättre och bättre. HLG: Sverige frågade om status för COWi projektet om samhällsekonomiska modeller för genomförande av EU s marina stragegi. NMRS rapporterede at rapporten kan hentes på HLG s hjemmeside. Der blev orienteret om rapporten på EK-M s møde i oktober 2006. Arbejdsgruppen besluttede, at værktøjet på grund af dets manglende operationalitet ikke skulle diskuteres på ministermødet, men i stedet følges op af en workshop i maj 2007, som ska behandle de mange udestående frågor, som analyseværktøjet identificerede. EK-M godkendte Virksomhedsberetningen. NKG: Norge stillede fråga om överföring av pengar (ca. 900.000 DKK) i NKG s budget. NMRS nævnte at det er vigtigt at midlerne bliver brugt, men at der kan være tale om at udbetalingerne sker i begyndelsen af 2007. For de frie midler kan man forvente kontrakt på omkring halvdelen af midlerne. Alene ca. 500.000 DKK er frie midler som overføres. EK-M godkendte Virksomhedsberetningen. NGR: Finland bemærkede at der i EK-FJLS arbejdes med Genressourcerådets ønske om en heltidskoordinator istället för nuvarande havltid. Dette hænger sammen med NGRs rolle i den nye omorganisering af det nordiske gensamarbejde som pågår i NMR. Det er muligt at gruppen även fremover i høg grad bör ha en rolle hvor man gennemfører analytisk forberedende arbejde frem for at gennemføre projektstyring. EK-M godkendte Virksomhedsberetningen. MiFi NMRS bemærkede at VB var udarbejdet af den nu afgåede koordinator, hvorfor den nuværende koordinator havde haft en udfordring med at færdiggøre VB. NMRS fandt at der stadig var en del arbejde påkrævet før end EK-M kunne godkende VB en og foreslog EK-M at anmode gruppen om at gruppen inden 10. april 2007 skal redigere og forbedre VB en mht. punkt 7. (Projektkatalog), hvor der skal udarbejdes et projektkatalog for alle projekter i 2006, indeholdende sammenfatning og resultat for hvert projekt. Herudover skal MiFi for alle igangværende projekter samt afsluttede projekter for 2005, 2006 og 2007 indsætte dem i projektdatabasen, indeholdende sammenfatning og resultat af projekterne. Danmark bemærkede at der ikke var underskrevet kontrakt for mange af gruppens projekter, til hvilket NMRS orienterede at dette skyldes den mangelfulde VB frem for styr på økonomien. EK-M besluttede at anmode AU om at godkende den reviderede virksomhedsberetning. MØ Finland bemærkede at der var behov for en mindre rettelse af sekretariatets beskrivning av VB, da det fremkom at gruppen skulle medvirke til at sikre en afkobling mellem miljøpåvikninger og økonomisk vækst. Dette er ikke en opgave gruppen kan løse alene, men gruppen kan være med til at analyser problemet og komme med forslag. side 2 af 9

EK-M godkendte Virksomhedsberetningen. Øvrige grupper EK-M godkendte følgende virksomedsberetninger uden bemærkninger: NFK, NMD, PA, IPP, och MJS. Godkännande av Klimatgruppens verksamhetsberättelse hänskjöts till dop 3. Sekretariatsomkostninger NMRS presenterade en sammanställning över kostnader för sekreteriaten för arbetsgrupperna. Finland konstaterade att det var stor skillnad mellan grupperna och att det fanns skäl att hålla ett öga på detta. Sverige och Norge kommenterade att det var stora skillnader i lönekostnaderna för någon koordinator vilket tydde på något fel i redovisningen. Færøerne fandt oversigten nyttig og ønskede at NMRS og AU i fællesskab udviklede og opdaterede oversigten. EK-M besluttede att AU skulle diskutera hur pappret kunde utvecklas. 3. Diskussion om Klimatgruppens fortsatta verksamhet Klimagruppens virksomhedsberetning Efter NMRS introduktion inledde ordföranden med att konstatera att Klimatgruppen har många projekt men ett snävt mandat. NMRS fandt at der stadig var en del arbejde påkrævet før end EK-M kunne godkende VB en og foreslog EK-M at anmode gruppen om at gruppen skal redigere og forbedre VB en og beskrive gruppens vigtigste arbejde og resultater for 2006 i virksomhedsberetningens sammenfatning, samt indsætte projektoversigt for 2006 i virksomhedsberetningens punkt 7 (Projektkatalog) inden 10. april 2007. Herudover skal klimagruppen for alle igangværende projekter samt afsluttede projekter for 2005, 2006 og 2007 indsætte dem i projektdatabasen, både med hensyn til sammenfatning og resultat af projekterne. Finland bemærkede at gruppens sammensætning af deltagere fra miljøsektoren og energisektoren, gennem en længere tid havde væren en smule skævvredet i forhold til energisektoren. Finland opfordrede landende til udpege medlemmer fra miljøsektoren og henstille til at de deltog på gruppens møder. EK-M besluttede at anmode AU om at godkende den reviderede virksomhedsberetning. EK-M besluttede at opfordre til at landene stille repræsentanter fra begge sektorer til gruppens møder. Klimagruppens fremtid Finland tog så upp en diskussion om Klimatgruppens fortsatta verksamhet. Finland indledte med at fremføre at klimagruppen ikke skall være ekspert på alle klimamålsætninger i MHP og at alle grupper må medvirke til at udfylde målsætningerne. NMRS redegjorde for elementerne i det fremsendte mødemateriale, herunder mandat, budget, mødefrekvens, MHP-målsætninger, tværsektorielt samarbejde og samarbejde med energisektoren. NMRS gjorde opmærksom på, at EK-E havde anmodet Klimagruppen om at udarbejde en 3-årsplan som redegjorde for gruppens planer for en længere periode udover det nuværende 1-årige mandat. Sverige uttryckte bekymmer över Klimatgruppens status eftersom den inte kan omfatta klimatfrågans hela bredd och politiska betydelse och samtidigt har gruppen haft olika problem t.ex. mandatet och för många möten. Sverige tyckte relationen till ÄK-Energi var besvärlig och frågade om man kanske skulle ha en rent miljöorienterad klimatgrupp istället alene med medvirken af miljøsektoren. Ellers var der behov for at afstemme forventningerne til gruppen og dens virksomhed og arbejdsopgaver Finland var öppen för att tänka om men betonade att både Klimatgruppen och de andra arbetsgrupperna måste samarbeta och att Klimatgruppen skall vara redo att bidra med expertis i samarbetsprojekt. Finland kunde tänka sig att föra samman små projekt i cluster indenfor gruppens projektportefølje. Finland fandt at gruppen i højere grad skulle benytte sig af elektroniske høringer i udarbejdelse af projektmandater frem for fysiske møder, for at smidiggøre processen og skabe hurtigere fremdrift i opstarten af de enkelte projekter. Danmark såg många spår i klimatfrågorna (EU, CSD, ASEM, FN og Grønlandsprocessen) og fandt at man fra nordisk side burde fokusere sin indsats mod visse af dele af de internationale klimaspor frem side 3 af 9

for at rette sig mod alle. Danmark var nöjd med Klimatgruppens projekt och resultat, men betonade att antalet möten var alldeles för stort. Klimatprojekt skall utföras också av andra arbetsgrupper med utnyttjande av Klimatgruppens expertis. Danmark var beredd att förlänga Klimatgruppens mandat med ett år. Danmark sade att när klimat står så högt på dagsordningen kan Klimatgruppen inte läggas ned men dens rolle i den samlede nordiske klimaindsats må tydeliggøres. Island var också nöjd med Klimatgruppens resultat och sade om antalet möten att det måste förstås som om många av dem är projektmöten. Island fandt behov for fokusering af gruppens arbejde, således at der var en klar arbejdsdeling mellem opgaverne med klimaudslip og så de øvrige klimasprøgsmål om tilpasning, overvågning og ændringer i naturtyper. Norge var inte beredd att ha någon låst position och hänvisade till sent utskickat mötesunderlag. Norge mente dette punktet omfattet mange viktige spørsmål, som først må diskuteres hjemme. Hvorvidt vi skal ha en egen klimagruppe og en egen energigruppe, prosjektclusters, møtefrekvens er blandt det som må vurderes. Norge kommer att diskutera frågan hemma och ville ta upp diskussion på nytt på nästa ÄK-M möte. Sverige ville också diskutera vidare på nästa möte. Finland påminde om att klimagruppen skal samarbeta med de øvrige arbejdsgrupper och hade varit aktiv i uppföljningen av MHP, men dette er dog ikke ensbetydende med at klimagruppen skal være lead på alle klimaprojekter. Finland støttede at EK-M drøftede klimagruppens fremtid videre på næste møde, herunder at tage stilling til klimagruppens arbejdsområde og samarbejdet med energisektoren. Der var også behov for at overveje hvem som skulle håndtere sager vedr. klimaforandringer og tilpasningsspørgsmål set i forhold til et nyt MHP og i forhold til et nyt klimaregime. Finland fandt i princip at en 1-årig forlængelse af klimagruppens mandat var ønskeligt, men at indhold og længde af mandat først skulle besluttes på mødet under Nordisk Råds session i slutningen af oktober 2007. Finland ville kontakta ÄK-E formanden og drøfte muligheder forud for næste drøftelse i EK-M. ÄK-M beslutade att man i princip støtter en forlængelse af Klimatgruppens mandat med ett år, men at den endelige beslutning om længde og indhold besluttes på EK-M mødet i oktober 2007 (i samråd med EK-E). EK-M besluttede at videreføre drøftelsen om klimagruppens fremtid på næste møde, og EK-M formanden ville forinden have drøftet gruppens virke med EK-E formanden. EK-M besluttede at klimagruppen bör koncentrera sig på kärnfrågan om utsläpp och att miljösektorn bör samarbeta med energisektorn. EK-M besluttede at anmode Klimagruppen om at styrke sin virksomhedsberetning, og anmodede AU om at godkende den endelige version på sit kommende møde 4. Midtvejsevalueringen af MHP Drøftelse af udkast til midtvejsevaluering af MHP målsætninger NMRS/Tine Utzon Frank introducerade mötesunderlaget med en power-point presentation. Fokus gällde resultater og vad som saknas i genomförandet av Miljöhandlingsprogrammet. Midtvejsevalueringen er udarbejdet i tæt samarbejde med arbejdsgrupperne. Der har været afholdt 4 workshop og det sidste udkast har været hørt i arbejdsgrupperne. Bilag 1 om MHP skemaet er et godt værktøj til at overskue hvad der mangler at blive udført i 2007 og 2008. Finland tackade för den åskådliga presentationen och för koordineringen av arbetsgruppernas arbete. Ordföranden föreslog att man skulle fokusera diskussionen på vad som saknas i genomförandet av MHP för de återstående åren 2007 och 2008. Sverige konstaterade att ett fantastiskt jobb har gjorts med att systematisera informationen av arbetsgruppernas genomförande av MHP. Man sade att det var mycket viktigt att nu få ut resultatet till en bred publik. Norge sade att koordineringen hade gjorts utan att arbetsgruppernas arbetsbelastning hade varit alltför svår. Norge støttede Sverige i at få midtvejsevalueringen ud til en bred publik og fandt det vigtigt at Arbejdsgrupperne stillede sig bag præsentationen af deres arbejde. Danmark tackade också för en fin framställning och ville gärna se en publik version for at synliggøre den nordiske nytte og merværdi samt det betydelige nordiske arbejde som gennemføres på miljøområdet. Färöarna sade att Tine hade varit en nödvändig inpiskare av information från arbetsgrupperna vilket också lett till bra framsteg i miljösamarbetet. side 4 af 9

Island tackade för att Tine bidragit till att det varit ett konstant fokus i arbetet med genomförandet av MHP och tyckte att det nordiska miljösamarbetet borde uppmärksammas. Island fandt at evalueringen havde bidraget til at skabe overblik af miljøsektorens mange aktiviteter og samarbejde. Finland sade att arbetsgrupperna är en av de viktigaste strukturerna i det nordiska samarbetet. Man frågade hur projektkoordinatorns arbete kunde vidareföras och föreslog att AU skulle diskutera frågan baserat på förslag från NMRS. Finland fandt desuden at det var vigtigt at præsentere evalueringen i en webbversion og at denne skulle være tilgængelig på alle nordiske sprog. Spredning af informationen internt i de nordiske miljøforvaltninger er også vigtigt da mange dele af de nordiske miljømyndigheder ikke er bekendt med det betydelige arbejde som gennemføres genem NMR. Finland tog op frågan om fokusering i de kommande två åren. Finland ville att man dels skall identifiera om det finns mål i MHP som inte är aktuella för arbetsgrupperna att arbeta vidare med dels fundera över hur man skall hantera nya opståede behov t.ex. vilda genetiska resurser. Der var også behov for at bistå arbejdsgrupperne med at fokusere på manglende udfordringer i MHP for at sikre at alle målsætninger blev behandlet inden MHP udløb. Færøerne støttede Finland i at der var behov for at tage højde for nye behov og fokusområder, og man gjorde opmærksom på at samarbete med de baltiska länderna om produkt- och avfallsfrågor havde ændret sig radikalt sedan de baltiska ländernas inträde i EU. I frågan om publicering av mittvägsevalueringen sade NMRS att man ville att AU skulle diskutera frågan. ÄK-M godkendte mittvägsevalueringen, samt at denne skulle publiceras för en bredare publik. Ordföranden föreslog att AU och NMRS skulle skriva ett följebrev till arbejdsgrupperne. 5. Opfølgning af MR-M møde den 19. februar 2007 Drøftelse af sager fra det seneste MR-M møde Finland konstaterade att den nordiska insatsen på UNEP GC varit mycket nyttig og at der fortsat var behov for arbejde på områder af nordisk nytte. I frågan om UNEO såg man att EU i stort sett var för, men at man havde været varsom med ikke at fremstå som en samlet blok i drøftelserne. Ordföranden sade att Finland var beredd att återkomma med underlag för diskussion om nordiska tilltag och positioner om miljöfrågornas integrering i FN-systemet och om UNEO till ÄK-M i maj. Man bad om ÄK- Ms inspel inom två veckor. Finland overvejede at afholde en workshop om emnet forud for det næste MR-M møde. Danmark och Island tackade för Finlands initiativ om at udarbejde et notat forud for det kommende møde men sade att ett förslag måste fokusera på miljöfrågorna og i mindre grad på bæredygtig udvikling i bred forstand. Ideen om en fællesnordisk workshop blev også støttet. Island fremførte at man ville sende synspunkter direkte til Finland. Sverige sade att frågan behöver bearbetas och Norge støttet Finlands forslag og leverte et skriftelig innspill om UNEO på møtet. Finland hänvisade till att de nordiska UNEP delegaterna har ett informellt närverkssamarbete och möjligen skall ha ett möte i april. Finland opfordrede landene til at fremsende sine synspunkter og indspil inden 2 uger således at Finland kunne indarbejde forslagene i mødematerialet forud for mødet. Finland gjorde opmærksom på at Sverige på det seneste MR-M møde havde efterlyst sysnpunkter på det omdelte notat vedr. mødet i CBSS (Miljø/landbrug). Sverige gjorde opmærksom på at kontaktpersoner nu var udpeget for alle lande, og man opfordrede stadig landene til at fremsende indspil via disse kontaktpersoner. Mötet äger rum på högre tjänstemannanivå. 6. Budget 2008 NMRS informerade om NSK-mötet 26 februari 2007 och läget i budgetarbetet för 2008. Nordiska ministerrådets prioriteringspulje skall finansieras med 2 % från varje sektorsbudget (jämfört med 1 % i år 2007) vilket för miljösektorns del betyder ca 900 000 DKK. NSK beslut har tagits om att för 2009 återgå till den tidigare modellen med beslut om olika fördelning från sektorerna. Budgetanvisningarna samt brev från Generalsekreteraren om prioriteringspuljen skulle eftersändas så snart de kommer sektorerna tillhanda. En nyhet är att sektorerna årligt skall rapportera till NSK om sektorsarbetet omkring månadsskiftet augusti/september och februari/mars. NMRS gjorde opmærksom på, at EK-M kan søge om midler fra NSK prioriteringspulje og at fristet var medio april 2007. NMRS redegjorde kort side 5 af 9

for finansieringen af SAICM sekunderingen, størrelsen af dispositionspuljen og finansieringen af en extra sekretærressource som optalt til budgetdrøftelserne. Ordföranden tog upp diskussionen om dispositionskontot. Norge mente at en måte å redusere størrelsen på disposisjonskontoen var å fordele en større del av miljøsektorens budsjettmidler til arbeidsgruppene. Samtidig måtte det settes krav til arbeidsgruppene om at de ikke disponerte hele sitt budsjett ved årets begynnelse, men ventet med å disponere 10 20 prosent av sitt budsjett til f.eks. 1. juli. Dette ville gi mulighet til å få finansiert politisk prioriterte prosjekter og ordførandeinitiativ også utover i året. En annan möjlighet vore att kommande ordförandeskap tidigare lägger sin prägel på kommande budget t.ex. vad gäller projekt (til budgetdrøftelserne på EK-M mødet under nordisk Råds session). Sverige såg en risk med för stort dispositionskonto och tyckte att Norges förslag var klokt. Visse arbejdsgruppers budgetramme kunne i givet fald øges eller midler kunne øremærkes. Sverige förordade ett dispostionskonto kring 3 m DKK (afhængigt af beslutningen om SAICM sekunderingen). Danmark lagde vægt på fordelene ved at have midler til politiske initiativer. Danmark opfordrede til at lade AU granske spørgsmålet nærmere. Finland ville i princip ha mer pengar till arbetsgrupperna särskilt de med små budgetar t.ex. Miljö och ekonomigruppen. Alltför små budgetar har i några fall medfört att grupperna tvingats avstå från bra projekt. Finland påminde om att arbetsgrupperna är kärnan i hela miljösamarbetet och att AU ofta är frikostig med belopp av samma storleksordning som huvuddelen av en liten arbetsgrupps budget vad gäller projekttilldelningar från dispostionskontot. Finland gjorde desuden opmærksom på, at ikke alle projekter som AU behandlede var politisk strategiske, hvilket talte for at budgetrammerne til arbejdsgrupperne kunne øges og disse ansøgninger kunne behandles der i samspil med de øvrige ansøgninger. Norge påpekade att arbetsgrupperna ofta för över ej använda medel från föregående år för att dryga ut sina budgetar. NMRS påpekade att överföringar också kunde bero på administrativa trögheter i t.ex. kontraktskrivningar för projekt också från sekreteriatets sida och att man skulle beakta att dispositionskontots storlek hade varit ca 10 % av miljösektorns totala budget de senaste åren i skenet av att det tidigare inte fanns t.ex. någon prioriteringspulje som sektorerna kunde söka extra medel ifrån. NMRS berättede att IPP gruppen har fått extra 300 000 DKK från strukturpuljen för 2007 för konsumentsektorns deltagande.. Finland ønskede at EK-M drøftede en eventuell fortsatt SAICM sekundering og en evt. Nordiske støtte til arbejdet med en bindende global kviksølvsaftale samlet. Finland gjorde opmærksom på, at EU och dess medlemsländer redan nu finansierar merparten av SAICM Quick Start Programmets arbete, och att EU dessutom havde besluttet at sekundere en ekspert til SAICM. I frågan om finansiering av sekondering till SAICM sade Sverige att man ville se ett strategiskt beslut. Sverige var inte intresserad av att en förlängd sekondering skulle innebära arbete med kvicksilverfrågan utan just med SAICM. Om finansieringen av SAICM-sekondering skulle vägas mot kvicksilverfrågan prioriterade Sverige dock finansiering av kvicksilverfrågan d.v.s. stöd till UNEP och den tillsatta ad hoc gruppen för kvicksilver. Norge var nöjd med sekonderingen och sade att det var viktigt att fortsätta. Norge ville tvärtemot Sverige prioritera SAICM-finansering före kvicksilverfinansering. Norge undrade vad EU s sekondering skulle innebära. Danmark redogjorde för samtal med Kaj Madsen som sagt att EU-sekonderingen avsåg administrativt arbete og ikke som bistand til kemikaliesamarbejdet i stil med den nordiske SAICM sekundering. Finland sade angående finansiering av kvicksilver att två UNEP ad hoc gruppsmöten var planerade för 2007 och 2008 och beräknades kosta ca 500 000 USD per möte vilket till stor del skulle täcka kostnader för u-ländernas deltagande. Finland tyckte att SAICM-sekonderingen var värdefull framförallt för UNEP s Quick Start Program men att man i första hand borde stödja SAICM via EU eller nationellt och ej med gemensamma nordiska pengar. Finland betonade att man inte kunde acceptera att en SAICM-sekondering skulle arbeta med det partnerskapsinitiativ som prioriteras av exempelvis USA och Indien som alternativ till ett bindande kvicksilverinstrument, vilket angivits i brevet från UNEP som kommande arbetsuppgifter för den SAICM-sekonderade. Danmark efterfrågade mer information om ad hoc gruppens möten, kostnader och tider. side 6 af 9

Sverige påtalade att förutom samnordisk finansiering av ad hoc gruppens möten även direkt finansiellt stöd från de nordiska länderna kan vara aktuellt. Finland höll med men ville avvakta kemikalienätverkets åsikt om vilka kvicksilveraktiviteter som kunde finansieras nordiskt. Finland var öppna för att ta upp frågan om annat stöd till kvicksilver även för 2007 efter kemikalienätverkets diskussioner. Sverige sade att SAICM-sekonderingen skulle ses som en investering som kan gå förlorad om vi inte förlänger. Å andra sidan var man bara beredd att förlänga med ett år. Finland sade att de nordiska länderna måste bestämma sig för när de skall släppa frågan om finansering av Quick Start Programmet och låta övriga i-länder ta sitt ansvar för finansieringen. Norge och Finland accepterade Sveriges förslag och betonade att man heller inte kunde acceptera att den SAICM-sekonderade arbetade med partnerskapsprojekt. Finland ville också att Nordiska Ministerrådet och det samnordiska engagemanget bakom sekonderingen av Kaj Madsen skulle få största möjliga synlighet, t.ex. genom att NMRS håller direkt kontakt till UNEP Finland betonade också vikten av mer aktiv kontakt mellan Kaj Madsen och kemikaliegruppen (NKG). Danmark sade sig vara nöjda med en förlängning av SAICM-sekondering med ett år men ville hålla frågan öppen 2008. Sverige sade att man var villig acceptera full finansiering för ett år och sedan med bidrag från andra länder. Dette var et signal om at andre lande også måtte bære sin del af byrden. I frågan om projektkoordinator föreslog Finland att sekretariatet tar fram ett papper om arbetsfördelning mellan miljörådgivarna, projektkoordinator och koordinatorn til brug for en drøftelse på EK-M mødet den 21-23. maj 2007. Notatet skal desuden forholde sig til det kommende arbejde med formuleringen af et nyt MHP. Finland ønskede at EK-M skulle delegere til AU at udrede spørgsmålet om dispositionskontoens størrelse og at AU skulle tage højde for EK-M s hensigtserklæring om en størrelsesorden på ca. 3 MDKK. NMRS gjorde opmærksom på at dispositionspuljen også anvendes til at finansiere projekter under den arktiske miljøstrategi, og at det var vigtigt at indtænke dette aspekt i dispositionspuljens størrelse. Färöarna föreslog att man skule inrätta en pulje för tvärsektoriellt samarbete mellem arbejdsgrupperne under dispositionspuljen. I frågan om budgettexten för 2008 sade Norge att man saknar uppföljning av den Artiska strategin. Norge skickar textförslag om närområdespolitiken. Sverige föreslog att AU skullegodkänna budgettexten för 2008. NMRS föreslog att miljösektorn liksom förra året skulle ansöka om extra medel från prioriteringspuljen för genomförandet av den arktiska miljöstrategin, og at AU kunne godkende ansøgningen i skriftlig procedure (ansøgningsfrist medie april). EK-M besluttede at forlænge SAICM sekunderingen i 1 år (sommer 2007 til sommer 2008), samt at anmode NMRS om at specificere arbejdsbeskrivelsen i henhold til drøftelserne på dette møde, och att återkomma till möjliga nordiska kvicksilveraktiviter efter mottagande av kemikalienätverkets synpunkter. EK-M besluttede, at anmode NMRS om at udarbejde et notat vedr. den ekstra sekretærressource til næste EK-M møde. EK-M besluttede, at anmode AU om at godkende budgetteksten for 2008 samt en ansøgning om yderligere midler fra NSKs prioriteringspulje. 7. Drøftelse af det nordiske samarbejde om bioenergi NMRS informerade om det nordiska samarbetet samt om sekreteriatets arbete med bioenergi. NMRS bemærkede at MJS, NFK og MØ gruppen har bidragit med kommentarer. NMRS foreslog at EK-M tog stilling til hvorvidt MR-M skulle drøfte sagen og ett eventuellt förslag till Handlingsplan om bioenergi på deres sommermøde. Det beslutades att ÄK-M skall bestämma på nästa möte i maj om det är lämpligt att diskutera bioenergi på MR-M s sommarmöte. 8. Globalisering NMRS interna behandling av Globaliseringsinitiativet NMRS informerade om sekreteriatets arbete med globalisering, herunder et notat vedr. klima og energi, och bad om kommentarer på ländernas inspel till globaliseringsprocessen. Det var især Danmark som havde været aktiv og sendt forslag til drøftelse, men også Island, Finland og Norge var side 7 af 9

fremkommet med forslag til globaliseringsinitiativet. NMRS gjorde opmærksom på at den nye Generalsekretær havde vist stærk interesse for globaliseringsarbejdet, og at det var tænkeligt at MR-M kunne kommet til at spille en stærk rolle som følge af den store fokus på klimaaspekterne Finland sade att de nordiska klimatförhandlarna träffas men det var osäkert hur informationen går vidare i den nordiska kretsen. Finland var frågande till nordiskt samarbete om klimat och energi om det gick ut över andra liknande pågående aktiviteter i andra fora. Finland efterlyste en fokusering från nordiskt håll. Finland efterlyste personer som kunne indgå i en nordisk tænketank. Sverige påminde om klimatmötet i Rikgränsen 14 15 juni 2007 och att det var behov av nordisk fokusering kring frågorna. EK-M besluttede at landende fremsatte skriftlige bemærkninger til NMRS således at disse overvejelser kunne tages i betragtning forud for de nordiske statsministres drøftelse af sagen. 9. Mødeplanlægning Finland orienterede om at EK-M mødet den 21-23. maj 2007 i Åland vil blive afholdt på Geta i nordvästra Åland, inkl. utflykt i skärgården, og at der efterfølgende afholdes AU i Mariehamn (24. maj 2007). Finland orienterede om at man var bekendt med at det pr dags dato så ut til at den norske miljøminister ikke have mulighed for at deltage på MR-M sommermødet den 29-30. august 2007 i Finland. Finland orienterede om at man var opmærksom på datosammafald medllem Nordisk Råds session i Oslo og EU s Miljørådsmøde i Lissabon den 30. oktober 2007. Hertil kom at flere af de nordiske miljøministre tillige var samarbejdsministre hvilket besværliggjorde fastlæggelsen af en egnet dato for MR-M s efterårsmøde. EK-M besluttede at AU skulle bekræfte ministerdeltagelsen på MR-Ms sommermødesamt deltagelsen på Nordisk Råds session til formandskabet hurtigst muligt. 10. Rekommandationer fra Nordisk Råd Finland påminde om HELCOM-mötet som ville få betydning for besvarelsen af rekommandationen vedr. toiletaffald fra skibstrafik i Østersøen. Finland oplyste desuden att svaret på rekommendationen om biobränsle i trafiken var under utarbetande av handels- och industrisektorn och skulle skickas till miljösektorn snarast. 11. Øvrige spørgsmål Havkonference NMRS redegjorde for et brev fra EK-FJLS (Fiskeri) vedr. opfølgning af anbefalinger fra havkonference. NMRS foreslog at anmode AU om at udarbejde et svarbrev til EK-FJLS og i brevet prioritere hvilke af de mange rekommandationer man især ønskede at gå videre med. EK-M besluttede at delegere ansvaret for udarbejdelsen af et svarudkast til EK-FJLS til AU, og at EK-M kunne træffe beslutning om besvarelsen på nästa ÄK-M möte 21 23 maj 2007. Arktisk koordinator NMRS orienterede om processen med ansættelsen af en arktisk koordinator. Ansættelsessamtakler var blevet gennemført med Formandskabet og en egnet kandidat var selekteret. En kontrakt var under udarbejdelse og den nye koordinator forventedes at skulle præsentere en række arktiske ansøgninger på det næste AU møde den 24. maj 2007. NB8 Tjenestemandsudveksling Finland orienterede om processen med øremærkningen af midler til en NB8 tjenestemandsudveksling. Et brev var tilsendt de baltiske kollegaer hvor man havde udbedt sig om eventuelle bemærkninger til fremgangsmåden inden 20. marts 2007. Herefter forventedes det at NMR s kontorer i de baltiske ville stå for den videre proces med at håndtere tjenestemandsudvekslingen. side 8 af 9

Evaluering af miljømærket svanen NMRS orienterede om evaluering av Svanen som var blevet forsinket grundet koblingen til evalueringen af EU-blomsten. Sidstnævnte kunne ikke forventes færdiggjort før end 3. kvartal 2007, hvorfor NMRS foreslog at EK-M nu gennemfører en egen evaluering af svanen uden at afvente evalueringen af EUblomsten. EK-M_besluttede at anmode NMRS/IPP om at udarbejde et revideret udkast til evalueringsmandat til beslutning på næste EK-M møde. Samarbejde med Barentsrådet NMRS orienterede om igangsættelsen af et fælles klimaprojekt mellem NMR og BEAC. Forvaltningen af projektet som har fokus på biodiversitet og klimaforandringer sker af Universitetet i Umeå. De nordiske midler (1 MDKK) stilles til rådighed fra Naboskabsrammen. Omorganisering av genresurssamarbetet NMRS orienterede om arbejdet med at omorganisere det nordiske gensamarbejde i en ny fælles institution (NordGen). NMS henviste til et møde afholdt i Norge og til ministererklæringen fra MR-FJLS i sagen. Arbejdet vil muligvis føre til en præcisering af NGR s mandat og den nye ansvarsfordelingen vil skulle godkendes af miljøsektoren grundet medfinansieringen af NGR. Der er lagt op til en beslutning om NordGen i juni (MR-FJLS) og den nye organisation skal træde i kraft fra 1. januar 2008. NMRS gjorde opmærksom på at der internt i NGR var nogen uenighed og at der derfor ikke var opnået nogen konsensus i sagen på dette tidspunkt. Afsked med Tine Utzon-Frank Ordföranden Pekka Jalkanen og NMRS tackade avslutningsvis projektkoordinatorn Tine Utzon- Frank som slutar, för hennes fina insats i det nordiska samarbetet. side 9 af 9