PRÆSIDIEFORSLAG Præsidieforslag nordisk indsats til FN s klimakonference i København 2009 1. Presidiets förslag Presidiet föreslår att Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet 1) att genomföra undervisningsinitiativ för skolelever om klimatförändringar och FN:s klimattoppmöte med start år 2008 2) at arrangere en debat med bred folkelig deltagelse om opnåelse af klimamål, med fokus på det individuelle ansvar samt på de sociale konsekvenser af klimaændringer for de mest berørte samfund og mennesker 3) att förestå utställnings- och demonstrationsverksamhet angående förnyelsebar energi och miljöteknologi i samband med FN:s klimatkonferens 4) att arrangera nordiska roundtables med de främsta nordiska energiexperterna i syfte att kunna besluta om ambitiösa energimålsättningar för de nordiska länderna 5) att igångsätta projekt för att vidareutveckla nya energilösningar i syfte att minska CO 2 utsläpp, samt att vidareutveckla forskningssamarbetet mellan nordiska och globala forskningsmiljöer 6) att i budgeten för Nordiska ministerrådet 2008 och 2009 säkerställa nödvändiga ekonomiska resurser för att genomföra planeringen inför FN:s klimatkonferens 2009 Side 1 af 6
2. Bakgrund Danmark skal være vært for FN s klimakonference, som skal finde sted i København i perioden 30. november til 11. december 2009. Placeringen af det globale møde i København giver en enestående chance for at også Norden bidrager aktivt til at synliggøre nordiske værdier på klimaområdet og til en klimapolitik for øget bæredygtighed. En fællesnordisk satsning skal sætte afgørende nordiske værdier og kvaliteter i fokus for det nordiske bidrag til klimamødet. Derfor er det ønskeligt at fokusere på den folkelige inddragelse, på nordiske værdier, på uddannelse og forskning og på at Norden og arrangementet selv går i spidsen som eksemplarisk forbillede. 3. Energiförsörjningen och utsläpp av växthusgaser Utmaningarna om miljö och energi som är knutna till klimatförändringen är i stor grad påverkade av globaliseringen. Norden har en rad styrkepositioner på områdena energi, klimat och miljö som länderna med fördel kan samarbeta om för att därmed stärka sin position i en global omvärld. I förhållande till den redan synliga klimatförändringen består utmaningen av två uppgifter; utsläpp av växthusgaser skall reduceras samtidigt som energibehovet ökar. Därför föreslås en gemensam nordisk insats att genom det existerande nordiska klimat- och energisamarbetet organisera nordiska round tables där Nordens främsta experter på området samlas. Syftet är att belysa aktuella förhandlingsteman som t.ex. bördefördelning, flexibilitetsordningar och övergångsregler. Vidare bör det i detta sammanhang analyseras hur man bäst kan få de globala huvudaktörerna som USA och Kina med i ett avtal efter 2012. 4. Nya energilösningar De nordiska länderna har konkurrensfördelar på en rad relevanta områden bl.a. energieffektivitet, solenergi, geotermisk energi, bränsleceller och hydrogen, bioenergi och biobränsle (speciellt generation 2 teknologi), vindkraftverk och CCS-teknologi (Carbon Capture Storage). En stark satsning på forskning och innovation är avgörande för om Norden skall vara ledande inom dessa teknologier. Genomförande av större demonstrationsprojekt spelar en viktig roll för att kunna visa att teknologierna fungerar i praktiken och har en kommersiell potential. De nordiska länderna skall därför förstärka insatsen för att värdera teknologiernas möjligheter och för att identifiera dem som är mest relevanta för ett tätare nordiskt samarbete och som kan utvecklas till gemensam forskning, utvecklings- och demonstrationsprogram. 5. Klimatförändringar Klimatförändringen i Norden och inte minst i de arktiska områdena förväntas att få stor inverkan på natur och naturresurser. Som en följd av detta kommer primärnäringarna i Norden att vara utsatta för stora anpassningsbehov. Klimatförändringarna kommer att ha mest förödande konsekvenser i Arktis och kringliggande havsområden. Därför bör det utredas vilka följder detta har för de urbefolkningar som lever och verkar i de arktiska områdena. Som en följd kommer det också att uppstå ett stort behov av övervakning och av att utveckla ett system för förvaltning av naturresurser i Arktis. Vidare bör klimatförändringarnas konsekvenser bedömas vad angår den tredje världen. Många från tidigare svaga regioner kommer att drabbas Side 2 af 6
negativt av klimatförändringarna varför solidaritetstänkandet bör inarbetas i det nordiska handlingsmönstret för att motverka de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna. I detta arbete intar också folkbildningen en central roll. 6. FN:s klimatkonferens 2009 I rapporten Norden som global vinderregion fremhæves Respekt for naturen bæredygtighed og helhedssyn som én af de otte nordiske styrkepositioner. Der argumenteres i rapporten for, at samtlige vækstøkonomier i verden står over for udfordringen at skabe vækst, velstand og langsigtet stabilitet inden for en bæredygtig ramme. FN s klimakonference er de kommende års mest oplagte platform for at promovere nordisk innovation og politik på området. En fælles klimasatsning i forbindelse med topmødet fra de nordiske lande samt nordiske organisationer, institutioner og netværk skal indeholde: globale udstillinger af hvad Norden kan præstere indenfor vedvarende energi og miljøteknologi. Det kan udbrede de nordiske velfærdssamfunds erfaringer med samspil mellem producent, forbruger, medborgerorganisationer og myndigheder og kan styrke nordiske producenters konkurrenceevne. Nordiska företag som arbetar med miljöteknologi och utvecklandet av förnybar energi skall tilldelas en synlig roll. Goda nordiska exempel på lokal och hållbar energiförsörjning skall lyftas fram. Medborgarorganisationernas initiativ till debatt om utveckling av nya lösningar på klimatproblem skall stödas. undervisningsprojekter, hvor skolebørn og unge på forskellige niveauer kan følge klimakonferencen virtuelt, få indsigt i klimaproblemerne og deres virkning i forskellige dele af verden. Samt at iværksætte undervisningsinitiativer for skoleelever om klimaproblemer og klimakonferencen allerede med start 2008 via oprettelsen af en undervisningsportal (grund- og ungdomsuddannelsesniveau). de store og akutte klimaproblemer i Arktis og initiativer overfor dem kan komme i fokus i København i samarbejde med arktiske aktører som Arktisk Råd, Barents Euro-Artic Råd (BEAC) og Sami Råd. Urbefolkningarnas förändrade levnadsvillkor är en central frågeställning. Inddragelse af Øresundsregionen under topmødet. Foruden København kan den øvrige del af Øresundsregionen inddrages til nordiske arrangementer under topmødet 7. Konklusion Presidiet föreslår att Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet 1) att genomföra undervisningsinitiativ för skolelever om klimatförändringar och FN:s klimattoppmöte med start år 2008 2) at arrangere en debat med bred folkelig deltagelse om opnåelse af klimamål, med fokus på det individuelle ansvar samt på de sociale konsekvenser af klimaændringer for de mest berørte samfund og mennesker 3) att förestå utställnings- och demonstrationsverksamhet angående förnyelsebar energi och miljöteknologi i samband med FN:s klimatkonferens Side 3 af 6
4) att arrangera nordiska roundtables med de främsta nordiska energiexperterna i syfte att kunna besluta om ambitiösa energimålsättningar för de nordiska länderna 5) att igångsätta projekt för att vidareutveckla nya energilösningar i syfte att minska CO2 utsläpp, samt att vidareutveckla forskningssamarbetet mellan nordiska och globala forskningsmiljöer 6) att i budgeten för Nordiska ministerrådet 2008 och 2009 säkerställa nödvändiga ekonomiska resurser för att genomföra planeringen inför FN:s klimatkonferens 2009 Oslo den 30 oktober 2007 Árni Páll Árnason (A) Sinikka Bohlin (s) Berit Brørby (A), visepresident Joan Erlandsen (V) Dagfinn Høybråten (KrF), president Johan Linander (c) Inge Lønning (H) Lauri Oinonen (cent) Kent Olsson (m) Lyly Rajala (saml) Ole Stavad (S) Erkki Tuomioja (sd) Side 4 af 6
Medlemsforslag om nordisk indsats til det globale klimatopmøde i København 2009 Danmark skal være vært for FN s globale klimamøde, som skal finde sted i København i perioden 30. november til 11. december 2009. Placeringen af det globale møde i København giver en enestående chance for at også Norden bidrager aktivt til at synliggøre nordiske værdier på klimaområdet og til en klimapolitik for øget bæredygtighed. I rapporten Norden som global vinderregion fremhæves Respekt for naturen bæredygtighed og helhedssyn som én af de otte nordiske styrkepositioner. Der argumenteres i rapporten for, at samtlige vækstøkonomier i verden står over for udfordringen at skabe vækst, velstand og langsigtet stabilitet inden for en bæredygtig ramme. FN s globale klimatopmøde er de kommende års mest oplagte platform for at promovere nordisk innovation og politik på området. En fælles klimasatsning i forbindelse med topmødet fra de nordiske lande samt nordiske organisationer, institutioner og netværk kan f.eks. indeholde: medborgeraktiviteter, i form af parallelmøder, udstillinger og debatter for deltagerne fra hele verden for organisationer indenfor miljø og energi globale udstillinger af hvad Norden kan præstere indenfor vedvarende energi og miljøteknologi. Det kan udbrede de nordiske velfærdssamfunds erfaringer med samspil mellem producent, forbruger, medborgerorganisationer og myndigheder og kan styrke nordiske producenters konkurrenceevne globale undervisningsprojekter, hvor skolebørn og unge på forskellige niveauer kan følge klimakonferencen virtuelt, få indsigt i klimaproblemerne og deres virkning i forskellige dele af verden globale forskningsprojekter hvor forskere kan udvikle kontakter og resultater, virtuelt eller ved forskningsaktiviteter i Norden nordiske værdier såsom bæredygtighed, lav magtdistance, effektivitet kan præge klimamødets indhold og rammer. Norges miljømålsætning for vinter-ol i Lillehammer og Helsingforskonferencen for menneskerettigheder var eksempler på globalt markante nordiske aktiviteter samarbejde om energipolitikken. De nordiske lande har alle tradition for folkelig inddragelse i energipolitikken. Fire af landene har forbundne elnet med forskellige former for energiforsyning, som supplerer hinanden. De nordiske lande kan skærpe nordiske handlingsplaner for vedvarende energi og bæredygtig udvikling og synliggøre samarbejdet de store og akutte klimaproblemer i Arktis og initiativer overfor dem kan komme i fokus i København i samarbejde med arktiske aktører de sociale konsekvenser af klimaændringer især for de mennesker og de samfund som er eller bliver mest udsatte kan Norden bidrage til at sætte i fokus i samarbejde med aktører fra områderne Inddragelse af Øresundsregionen under topmødet. Foruden København kan den øvrige del af Øresundsregionen inddrages til nordiske arrangementer under topmødet Nordiske bidrag til topmødeforberedelsen. Danmark får en vigtig og omfattende opgave som vært. Sverige vil, som EUformandskabsland i andet halvår 2009, have centrale opgaver på energiområdet. Der er både behov og gode forudsætninger for, at de øvrige nordiske landes embedsfolk assisterer i topmødeforarbejdet. Det omfatter kontakter på globalt plan, også til de aktører der er afgørende for et godt klimaresultat i København, herunder USA, Rusland, Kina, Indien, Brasilien m.fl. Side 5 af 6
Mulighederne for at bidrage er mange, men kræver alle en grundig prioritering og planlægning. Desuden er et tæt samarbejde med værtslandet og København af afgørende vigtighed. En fællesnordisk satsning skal sætte afgørende nordiske værdier og kvaliteter i fokus for det nordiske bidrag til klimamødet. Derfor er det ønskeligt at fokusere på den folkelige inddragelse, på nordiske værdier, på uddannelse og forskning og på at Norden og arrangementet selv går i spidsen som eksemplarisk forbillede. På baggrund af ovenstående foreslår, at rekommanderer de nordiske landes regeringer at sætte ambitiøse energimål for de nordiske lande at synliggøre disse energimål og nordisk energisamarbejde i forbindelse med klimakonferencen rekommanderer Nordisk Ministerråd i samarbejde med værtslandet og, at gennemføre følgende i tilknytning til konferencen: udstillingsvirksomhed indenfor vedvarende energi og økologi forestå en global debat med bred folkelig deltagelse om opnåelse af klimamål bidrag til erfaringsudveksling for både forsknings- og undervisningsmiljøer på globalt plan m.h.t. klimamål og klimapolitik, herunder demonstrationsprojekter af teknologiske løsninger af klimagasudslip rekommanderer Nordisk Ministerråd, at fremlægge en foreløbig redegørelse for sine planer om fællesnordiske initiativer i forbindelse med klimatopmødet under Nordisk Råds session 2007, hvor samtidig kan levere sine synspunkter i sagen at der budgetteres med udgifter til de fællesnordiske initiativer i forbindelse med klimatopmødet på det nordiske budget for budgetåret 2009 og gerne også for budgetår 2008 København, Nuuk, Helsinki, Reykjavík, Oslo, Stockholm, den 20. juni 2007 Claes Andersson (vänst) Line Barfod (EL) Sinikka Bohlin (s) Berit Brørby (A) Kolbrún Halldórsdóttir (VG) Asmund Kristoffersen (A) Elina Linna (v) Josef Motzfeldt (IA) Rolf Reikvam (SV) Inge Ryan (SV) Ole Stavad (S) Kristen Touborg (SF) Lars Wegendahl (s) Side 6 af 6