Gode udemiljøer ved nordiske skoler

Transkript

1 By og Byg Resultater 034 Gode udemiljøer ved nordiske skoler 16 eksempler fra Danmark, Finland, Norge og Sverige

2

3 Gode udemiljøer ved nordiske skoler 1

4 2

5 Gode udemiljøer ved nordiske skoler 16 eksempler fra Danmark, Finland, Norge og Sverige Karen Attwell Annichen Hauan Titti Olsson Benny Schytte Reino Tapaninen By og Byg Resultater 034 Statens Byggeforskningsinstitut

6 Titel Gode udemiljøer ved nordiske skoler Undertitel 16 eksempler fra Danmark, Finland, Norge og Sverige Serietitel By og Byg Resultater 034 Udgave 1. udgave Udgivelsesår 2004 Forfattere Karen Attwell, Annichen Hauan, Titti Olsson, Benny Schytte, Reino Tapaninen Sprog Dansk/Norsk/Svensk Redaktion Pia Dyregaard Sidetal 103 Emneord Udearealer, udemiljø, skoler, læring, nærmiljøanlæg ISBN ISSN Pris Tegninger Fotos Layout Tryk Udgiver Kr. 295,00 inkl. 25 pct. moms Planer i afsnittet om Sverige : Mats Lind, Lind i Lund Forside og s. 12 : Karen Attwell, s.34, s.58 og s.82 : Birgit Skovfoged Østergaard, Fotos i afsnittet om Danmark : Forfatterne og Blenstrup Skoles personale Sabine Skovfoged Østergaard Center Print By og Byg Statens Byggeforskningsinstitut, P.O. Box 119, DK-2970 Hørsholm E-post [email protected] Eftertryk i uddrag tilladt, men kun med kildeangivelsen : Gode udemiljøer ved nordiske skoler. 16 eksempler fra Danmark, Finland, Norge og Sverige. (2004) 4

7 Indhold Forord Eksempelsamlingens baggrund og opbygning Skolens udearealer i de nordiske lande Øget indsats Tilbud til undervisningen Udenfor i frikvarter og fritid Udvælgelse af eksempler Danmark Udearealernes rolle i skole og samfund Skolebyggeriet gennem tiden Udearealernes udvikling Nye muligheder Økonomisk støtte Stigende opmærksomhed Eksemplerne Fra baggård til skolegård Skolen ved Bülowsvej At lære og være ved kanalen Uglegårdsskolen Kundskabens gård Holmegårdsskolen I mytologiens verden Blenstrup Skole Finland Utbildningssystemet i Finland Förvaltning av grundskolan Skolgårdens ställning och betydelse i de fi nländska skolorna Finansiering Statsandelssystemet Lagstiftning om skolgårdar Utbildning om skolgården och frivilligarbete Skolgården som inlärningsmiljö och lokal idrottsplats De valda exemplen En skolgård med plats för lek och historiska monument Jousenkaaren koulu Vågformad skolgård Mainingin koulu Många aktiviteter på ett litet område Lauttasaaren ala-asteen koulu Den idylliska byskolan Ilolan koulu Norge Situasjonsbeskrivelse den nasjonal skolestruktur, samfunnsmessige endringer og uterommets plass Betydningen av skolens uterom i dagens samfunn Byskole med jungel og vannlek Grünerløkka skole En landsens skole med dyrehold Maridalen skole

8 En Tarzanjungel Skudeneshavn skole og fritidspark Nærmiljøskole og kompetanseskole Krossen skole Sverige Skolgården som arena Lunds gröna nätverk Ny syn på lärandet Ansvar och skötsel Gemensamt måldokument Lagar som ger stöd Tvärvetenskapliga projekt Pågående forskningsöversikt Barns lärandeprocesser Nya metoder för skötsel Sveriges exempel Skolan mitt i staden Vårfruskolan Från grusplan till grönskande oas Krusboda skola Skolgården berättar om bygdens historia Råsslaskolan Här går man ut för att lära in! Elias Fries skola

9 Forord I denne eksempelsamling præsenteres 16 velfungerende og inspirerende eksempler på udemiljøer på skoler rundt om i Norden. Eksempelsamlingen er resultatet af et fagligt, nordisk samarbejde om skolens fysiske ramme. Forholdene omkring folkeskolen/grundskolen, som publikationen omhandler, og den kulturelle baggrund i de nordiske lande har så mange fælles træk, at det er meningsfuldt at dele erfaringer og viden på tværs af landegrænserne. Interessen for udearealernes rolle i skolens daglige virke har været lille i mange år. Der fi ndes imidlertid en række skoler, der har vist, at der er rige muligheder for at udnytte skolens udearealer som et aktiv for skolens undervisning og fritid og for lokalsamfundet. Det er sådanne skoler, der præsenteres her. Det er vort håb, at eksemplerne kan være med til at skabe en voksende interesse for det udemiljø, der er rammen om vore børns hverdag i skole og skolefritid. Eksempelsamlingen er blevet til i et samarbejde mellem Danmark, Finland, Norge og Sverige. En national koordinator har været ansvarlig for de enkelte landes afsnit. By og Byg har koordineret den samlede indsats. Eksempelsamlingens udgivelse er gjort mulig af Nordisk Ministerråd, som har fi nansieret opsætning og trykning. Fru Marie Månssons Legat har suppleret med midler til det nordiske samarbejde, herunder arbejdsseminarer. De enkelte lande har haft ansvar for udarbejdelse og fi nansiering af hver deres bidrag. Myndigheden för skolutveckling har fi - nansieret udarbejdelsen af det svenske afsnit og Norsk Form det norske afsnit. Finlands afsnit er udarbejdet i regi af Utbildningsstyrelsen, og det danske afsnit bygger på materiale fra det udviklingsprojekt om skolens udearealer, der er fi nansieret af Statens Forsknings- og Uddannelsesbygninger. De beskrevne skoler og de pågældende kommuner samt i nogle tilfælde de tilknyttede rådgivere har velvilligt stillet sig til rådighed med information og materiale. Der rettes hermed en tak til alle, der har ydet et bidrag til at gøre denne fælles, nordiske publikation mulig. By og Byg, Statens Byggeforskningsinstitut Afdelingen for Boliger og Byfornyelse Februar 2004 Hans Kristensen Forskningschef 7

10 Eksempelsamlingens baggrund og opbygning Alle nordiske lande har i de senere år intensiveret renoveringen af deres grundskoler, ligesom mange skoler i disse år ombygges og udbygges. Som følge heraf blev der i 2000 etableret et nordisk skolenetværk om sammenhængen mellem skolens pædagogiske mål og udformningen af det fysiske læringsmiljø. Efter de første erfaringer med udearealernes meget nedprioriterede rolle i den igangværende renoveringsindsats opstod der i netværket et stærkt ønske om at medvirke til at sætte fokus på arealernes muligheder : det arkitektoniske og pædagogiske samspil med skolens bygninger, arena for leg og læring i og efter skoletid, lokalsamfundets brug af arealerne osv. Samtidig med, men uden sammenhæng med renoveringsindsatsen, har der været en stigende opmærksomhed om forbedring af skolebørns trivsel og sundhed. Interessen har hidtil mest samlet sig om kosttilbud og kostvaner, men det er almen viden, at fysisk aktivitet er lige så vigtig. I forlængelse heraf er der et stort behov for at udbrede kendskabet til udeanlæg, der stimulerer til fysisk aktivitet og gode motionsvaner. Eksempelsamlingen skal ses i dette lys. Eksempelsamlingen over gode udemiljøer ved nordiske skoler er blevet til i et samarbejde mellem først Danmark og Norge og senere også Sverige og Finland. Formålet har været at inspirere skoler over hele Norden til at etablere udemiljøer, der inviterer til øget brug i både undervisningen og skolefritiden. Det har desuden været et formål at vise, at sådanne udemiljøer også kan fungere som nærmiljøanlæg uden for skoletid, således at anlægget bliver et tilbud til lokalsamfundet og dermed udnyttes optimalt. Ud fra et fælles koncept har hvert land udvalgt og beskrevet fi re skoler. Da der er en del nationale forskelle på den overordnede ramme og den politiske og pædagogiske interesse for emnet, har hvert land indledningsvis tegnet et rids af deres nationale skolesystem og de generelle forhold omkring udearealerne, således at eksemplerne kan forstås i deres kontekst. Eksempelsamlingen indledes med en kort, tværgående sammenfatning af forholdene omkring skolens udearealer i Norden og en beskrivelse af baggrunden for udvælgelse af eksempler. Herefter følger de enkelte landes afsnit i alfabetisk rækkefølge. For litteratur om emnet henvises til den skandinaviske litteraturguide på under udviklingsprojekter, skolens udearealer. Litteraturguiden er en kommenteret bibliografi med søgefunktion. 8

11 Skolens udearealer i de nordiske lande Den igangværende renovering af grundskolerne i de nordiske lande tager bl. a. afsæt i, at nye tanker om læring, samt nogle steder et stigende elevtal, kræver tilpasning af de fysiske rammer. Samtidig har mange års efterslæb på skolernes vedligeholdelse betydet en reel nedslidning, som politikerne ikke har kunnet sidde overhørig. Nedslidningen gælder i høj grad også skolens udearealer, der i vidt omfang ikke er fornyet siden skolerne blev bygget, hvad enten de blev bygget i slutningen af 1800-tallet eller i midten af 1900-tallet. Det har imidlertid været karakteristisk, at den hidtidige renoveringsindsats i vidt omfang har koncentreret sig om bygningerne uden en modsvarende opgradering af de utidssvarende udearealer. Tidligere skolehaver er i vidt omfang nedlagt, mange nedslidte klatreborge er lukket af eller fjernet på grund af sikkerhedsfare og tidligere opholdskroge og veletablerede beplantninger er fjernet i forbindelse med udbygning af skolerne. Ofte kom der ikke andre tilbud i stedet. Midlerne rakte ikke, som det klart påpeges fra norsk side. En rungende asfaltskolegård og nøgne græsarealer er derfor nogle steder stadig de eneste tilbud til børnenes liv uden for i skolen. Øget indsats Der har i alle de nordiske lande, specielt i Sverige, i de senere år været statslige og kommunale initiativer med det formål at støtte renovering og nybyggeri af skoler, herunder skolens udearealer. Det har haft afsmittende effekt på antallet af gode eksempler på velfungerende anlæg, men også på omfanget af den forskning, der bedrives omkring leg og læring udenfor i skolen, og på antallet af publikationer om emnet. Der er imidlertid forskel på den opmærksomhed, der har været i de fi re nordiske lande om attraktive udearealer. Kort fortalt har skolens udearealer været i fokus i godt 20 år i Sverige og i godt 10 år i Norge, mens emnet først er kommet på dagsordenen inden for de seneste år i Danmark og Finland. Denne generalisering dækker selvfølgelig over, at mange skoler hver for sig har gjort et stort arbejde for at vedligeholde og forbedre deres udearealer, ofte sammen med børn og forældre. Børnenes deltagelse er vigtig, fordi det giver dem en konkret mulighed for at påvirke deres eget udemiljø, et aspekt, som specielt Sverige har fokus på. Nogle gange er arbejdet udført med støtte fra forskellige puljer og fonde, fordi det ikke har været muligt at få midler fra kommunen, som i alle de nordiske lande er grundskolens ansvarlige myndighed. Fondsmidler er imidlertid engangsbevillinger og derfor ikke tilstrækkelige i det lange løb. En kommunalpolitisk interesse ses derfor generelt som afgørende for, om der bliver afsat økonomiske midler til udearealerne til såvel renoverings- og udviklingsformål som til den nødvendige, langsigtede vedligeholdelse. Tilbud til undervisningen Tilbage i tiden har udearealerne været udnyttet i både skoletimernes undervisning og i frikvarterernes aktive leg. I undervisningssammenhæng skal specielt fremhæves skolehaverne. Krav om skolehaver fandtes i Sverige så tidligt som i 1800-tallet og i Finland så sent som i 1950, men de har også eksisteret i Norge og Danmark som den hands-on - læring, der skulle give eleverne en samfundsnødvendig erfaring med at dyrke grøntsager til egen husholdning. I dag som dengang giver skolehaver eleverne et førstehåndskendskab til egen natur og kultur. Efter faldende interesse og følgende nedlæggelser midt i 1900-tallet er der nu tegn på, at skolehaver igen er i fremgang som et aktivitetstilbud i skole og fritidsordninger, ofte i forbindelse med miljøaktiviteter som kompostering og regnvandsopsamling. Miljøundervisningen er siden 1980 erne indgået i grundskolens undervisning i alle de nordiske lande. Det 9

12 10 kunne have betydet en fornyet interesse for skolens egne arealers tilstand, men kun i Sverige synes arealerne at være blevet udnyttet i større omfang som arena for miljøprojekter. Gamle rutiner, stramme arbejdstidsregler, let adgang til naturområder og mange andre forklaringer kan fi ndes, men de kan ikke bortforklare skolernes generelt manglende fokus på udnyttelse af deres egne udearealer i såvel den miljørelaterede undervisning som i andre fag. I forbindelse med den danske folkeskolelov er de enkelte fags udvikling beskrevet af Undervisningsministeriets fagkonsulenter. I næsten alle fag beskrives aktiviteter, der er knyttet til skolens udearealer. Hverken i den danske revision, den norske Reform 97 eller lignende overordnede fagbeskrivelser i Sverige og Finland er de faglige og pædagogiske intentioner imidlertid blevet fulgt op med krav til de fysiske rammer. Det norske Helsedepartment har formuleret nationale retningslinier for størrelse, placering og udformning, men der er endnu kun tale om forslag. Derfor er det i realiteten stadig kun idrætsfaget, der altid er tilgodeset i skolernes fysiske uderum. Udenfor i frikvarter og fritid Frikvartererne og idrætsfaget har således været udgangspunktet for indretning af skolens udearealer. Stort set alle skoler i Norden har haft en skolegård i grus eller asfalt og senere et græsareal, hvor børnene kunne luftes mellem timerne. Boldspil og andre aktive lege, der kræver åben plads, har derfor altid været i højsædet. Specielt i skoler, der er bygget i perioden , har en voksende forståelse for andre former for leg betydet, at der også blev skabt mere rolige rum med hegn, hække og bænke samt legeområder med klatreborge og -stativer, gynger og vipper. Mange steder har tidens tand sammen med manglende vedligeholdelse dog betydet, at disse steder ikke længere er så attraktive, nogle er endog direkte farlige. I mange skoler er det tilladt at opholde sig indendørs i nogle eller alle frikvarterer. Sammen med et udemiljø uden attraktioner betyder det meget forståeligt, at skolebørn opholder sig udendørs i skolen i kortere tid end tidligere. Det samme gælder i tiden efter skole for de børn, der går i skolefritidsordninger. Der skal spændende udemiljøer til at konkurrere med computerspil og sofakroge. I Danmark er det i vidt omfang skolefritidsordningerne, der har sat gang i en positiv udvikling af skolens udearealer, nogle gange i et omfang, så skolens lærere også udnytter området i undervisningen. Især i Norge har der udviklet sig en interesse for udnyttelse af skolens udearealer uden for skoletid som nærmiljøanlæg for lokalbefolkningen. Skolerne kan søge tipsmidler til anlæg med dette formål. Samme udvikling er på vej i de øvrige nordiske lande. I Danmark støtter især Lokale- og Anlægsfonden skoler, der vil udvikle deres udearealer til idrætslegepladser til brug for også nærmiljøet. Her er motions- og dermed helseaspektet i fokus. Det er en stor udfordring for de nordiske skoler at udvikle mulighederne i deres udearealer med henblik på øget anvendelse i leg og læring i skoletid og fritid. Og det er en stor udfordring for den enkelte skole at udnytte sine specielle fysiske og økonomiske muligheder. Samtidig er det en udfordring at inddrage de personer, der som skoleansatte, elever eller forældre kan involvere sig i planlægning, anlægsarbejde og vedligeholdelse. Der er specielt brug for at se på nye muligheder for at håndtere vedligeholdelsen, der i alle fi re lande ses som et problemområde. Det nævnes fra svensk side, at der kan være en konfl ikt mellem pædagogik og vedligeholdelse, dvs. mellem undervisningens indhold og praksis for vedligeholdelsen. Dette kan være en barriere for arealernes udnyttelse i skoletiden. Hertil kommer en generelt mangelfuld vedligeholdelse, der kan skyldes alt fra pedellens og skolelederens manglende interesse og viden, til mangel på økonomiske midler til selv de mest nødvendige arbejder. Forfald og manglende muligheder for praktisk støtte opfordrer ikke ligefrem til, at lærerne bruger udemiljøet i undervisningen. Det synes således påkrævet i alle lande at fokusere på vedligeholdelsen, herunder en konstruktiv dialog med driftspersonalet til sikring af, at de projekter, der gennemføres, kan udvikle sig til holdbare og attraktive udetilbud til brug i og efter skoletid.

13 Udvælgelse af eksempler Udvælgelsen af eksempler i de enkelte lande har bygget på et fælles koncept. Formålet hermed var bl. a. at opnå en så bred repræsentation af skoletyper som muligt. På tværs af landene dækker eksempelsamlingen derfor både forskellige skolestørrelser og skoletyper. Alle eksempler er kommunale folkeskoler/ grundskoler og viser derfor, hvad der er muligt inden for de administrative og økonomiske rammer, som de enkelte landes skolelove defi nerer. Ved udvælgelsen af eksempler var udgangspunktet at vise en fl ersidig udnyttelse af udearealerne, hvor de ud over brug i frikvarterer og skolefritidsordninger anvendes aktivt i undervisningen og gerne også efter skoletid som nærmiljøanlæg for lokalsamfundet. Dernæst har en god udnyttelse af uderummene og de lokale forhold omkring terræn, natur, klima osv. været vigtig. Den helt specielle udnyttelse af de historiske skyttegrave i den fi nske skole, Jousenkaaren koulu, understreger det værdifulde i også at udnytte og formidle eventuelle historiske spor i skolens landskab. Det har været et gennemgående kriterium, at eksemplerne skulle indeholde en variation af udfordringer og tilbud til leg og læring og anden brug, som kunne inspirere skoler i de nordiske lande til at satse på udvikling og fornyelse af deres udemiljø. Et indholdsrigt udemiljø og en modsvarende vedligeholdelse er i den sammenhæng set som udtryk for et engagement hos skolens ledelse, lærere og driftspersonale, som det har været magtpåliggende at demonstrere, men også som en indleven i skolens verden hos de rådgivere, som oprindeligt har tegnet anlægget. Det har været vanskeligt at fi nde eksempler, der kan modsvare alle udvælgelseskriterier. Den danske Uglegårdsskolen er eksempelvis medtaget til trods for bl. a. vedligeholdelsesproblemer, fordi den har andre stærke kvaliteter. Samlet set afspejler de 16 meget forskellige eksempler, at der uanset de enkelte landes særegne vilkår og den enkelte skoles forhold er god grund til at betragte udearealerne som en væsentlig del af både skolens samlede fysiske og pædagogiske ramme og af lokalområdets udbud af grønne anlæg. Mulighederne er rige. 11

14 12

15 Danmark Karen Attwell, Martin Ilsøe og Benny Schytte By og Byg, Statens Byggeforskningsinstitut Skørping: Blenstrup Skole Karlebo: Holmegårdsskolen København: Skolen ved Bülowsvej Solrød: Uglegårdsskolen 13

16 14

17 Udearealernes rolle i skole og samfund I Danmark er Undervisningsministeriet den myndighed, som med udgangspunkt i Lov om folkeskolen fastlægger de overordnede principper og retningslinier for danske børns skolegang. Den gældende lov er fra 1993, men er p.t. under revision. Folkeskolen i Danmark er en kommunal opgave, hvilket betyder, at det er kommunalbestyrelsen, som fastlægger rammerne for skolens virksomhed og varetager den daglige drift af bygninger og udearealer. Omfanget af statslige tilskud til kommunernes skolevirksomhed fastlægges ved forhandlinger mellem Finansministeriet og Kommunernes Landsforening. I Danmark fi ndes omkring 1700 folkeskoler med ca elever og ca lærere. Derudover fi ndes en række private skoler med varierende idégrundlag samt specialskoler for svage børn. Den danske folkeskole er en enhedsskole med 9 års obligatorisk grundskole. Derudover er der mulighed for at gå i 10. klasse og i børnehaveklasse. Børnehaveklassen benyttes af 99% af alle skolebørn. De enkelte klassetrin inddeles ofte i indskolingen (bh.kl. 2.kl.), mellemtrinnet (3.kl. 6.kl.) og udskolingen (7.kl. 10.kl.). På langt de fl este skoler fi ndes i dag skolefritidsordninger(sfo) som tilbud for de børn, der går i indskolingen. Nogle skoler har også skolefritidsordninger for børn på mellemtrinnet. Mange steder er skole og SFO integreret med henbllik på at skabe større sammenhæng i børnenes hverdag. Skolebyggeriet gennem tiden Der var mange skoler i byer og landsbyer allerede omkring år 1800, da biskop Balle på statens vegne rejste rundt i landet for at rapportere om skolernes virke, men de fl este nuværende danske skoler stammer fra slutningen af 1800-tallet og fra midten af 1900-tallet. Byskolerne fra 1800-tallet er typisk opført i fl ere etager med traditionelle klasseværelser, fag- lokaler og en skolegård af begrænset størrelse. Mange af de nyere, store skoler fra midten af 1900-tallet blev opført i 1 2 etager omkring en skolegård, men med grønne områder til bl. a. idræt ud fra tidens tanker om en sund sjæl i et sundt legeme. Indretningen byggede stadig på traditionel klasseundervisning. Nogle af disse skoler har i årenes løb fået foretaget forskellige om- og udbygninger, men generelt er de meget nedslidte, og indretningen gør det svært at leve op til de mere differentierede undervisnings- og læringsformer, som ønskes af folkeskolen i dag. Fra slutningen af 1960 erne blev skolebyggeriet præget af nye skolepædagogiske tanker og idéer med fokus på bl. a. elevernes sociale kompetencer. Konsekvensen var, at skolerne op gennem 1970 erne typisk blev opført i ét plan med fl ere lokaletyper og med udearealer i direkte tilknytning til lokalerne. Disse nye skoler er ofte meget store skoler med plads til op mod 1000 elever. I begyndelsen af 1980 erne faldt skolebyggeriet drastisk som følge af et faldende elevtal, men inden for de senere år er der igen kommet gang i såvel nybyggeriet som i fornyelse og renovering af de eksisterende skoler. Kommunerne afsatte i 2001 et tocifret milliardbeløb til statsstøttede lån til nybyggeri og renovering af folkeskoler over en fl erårig periode. Det har sikkert ansporet indsatsen. Et andet væsentligt initiativ, der har støttet både nybyggeri og renovering, er Undervisningsministeriets initiativ Rum Form Funktion i folkeskolen. I 1998 udskrev ministeriet sammen med tre kommuner en arkitektkonkurrence om henholdsvis ombygning, udbygning og nybygning af tre skoler under overskriften : Sammenhæng mellem pædagogik og bygninger. Idéen med konkurrencen var, at erfaringerne fra disse byggeprocesser skulle støtte kommunernes arbejde med at renovere og ombygge deres skoler. Formidling af resultater og erfaringer fra konkurrencen er sket løbende 15

18 16 siden 1998 med udgivelse af en række publikationer og pjecer, oprettelse af en hjemmeside, mv. Konkurrencens generelt nødtørftige behandling af skolernes udearealer har desuden affødt et udviklingsprojekt med henblik på at øge skolernes opmærksomhed på udearealernes muligheder. I projektets første fase blev der bl. a. udarbejdet en elektronisk, skandinavisk litteraturguide, hvor skolerne kan fi nde information og inspiration om emnet. Generelt kan man sige, at efter mange års manglende fokus på skolens fysiske rammer og lav økonomisk prioritering af skolebyggeriet, er situationen ved at vende. Mange kommuner ønsker at forbedre skolernes fysiske rammer, herunder efterhånden også udearealerne. Med de modsvarende statslige initiativer på både den idémæssige og økonomiske front er der skabt et grundlag for, at skolens fysiske rammer efterhånden kan komme til at leve op til folkeskoleloven fra 1993, hvoraf det fremgår - folkeskolen må søge at skabe sådanne rammer for oplevelse, virkelyst og fordybelse, at eleverne udvikler erkendelse, fantasi og lyst til at lære, således at de opnår tillid til egne muligheder og baggrund for at tage stilling og handle. ( 1, stk. 2). Udearealernes udvikling Udearealerne i både de ældre landsbyskoler og byskoler omfattede typisk en skolegård samt eventuelle græsarealer til idræt mv. Landsbyskolernes grusbelagte skolegård og oprindelige skolehave ses stadig, både prydhaven og nyttehaven, og der fi ndes eksempler på byskoler, hvor man stadig kan se et eksemplar af hver af de danske træer, dvs. plantninger med et pædagogisk formål. De fl este steder er byskolernes oprindelige, asfalterede skolegård dog stadig skolens eneste uderum, og landsbyskolernes haver er oftest nedslidte reminiscenser af en forsvunden skolehavekultur. Også på étplansskolerne fra begyndelsen af 1970 erne, som blev projekteret med udgangspunkt i nye pædagogiske principper med bl. a. tanke på udvikling af sociale kompetencer, har udearealerne generelt haft en meget lav prioritet. Mange af disse skoler blev ellers placeret i åbne, grønne omgivelser med direkte kontakt til klasseterrasser og andre veldefi nerede uderum, men trods mulighederne er det kun på enkelte skoler, at udearealerne har spillet en rolle i den samlede pædagogiske tænkning og anvendes som oprindeligt tænkt. Den manglende økonomiske prioritering af udearealerne blandt de politikere, der bevilger midlerne, og blandt de skoleledelser, der råder over anvendelsen af midlerne, har ikke gjort forholdene bedre. Der ses i dag et generelt efterslæb på vedligeholdelsen, som bliver vanskeligt at indhente. Skolerne er i dag i vidt omfang selvforvaltende. Skoleledelsernes manglende fagviden om udearealernes drift er måske en årsag til den manglende prioritering. Nye muligheder På ovenstående baggrund er det meget positivt, at der i de seneste år er set en begyndende interesse for skolens udearealer. Først blev det med folkeskoleloven fra 1993 lovgivningsmæssigt præciseret, at det grønne islæt skal indtænkes i alle fag, hvis det er muligt. Dette krav skal ses i relation til, at miljøundervisningen i folkeskolen samtidig blev forstærket med det nye fag, natur og teknik, som samler tidligere fag som biologi, fysik og kemi i en helhedsorienteret undervisning. Skolerne fi k således i 1993 en forpligtigelse til i højere grad at inddrage udearealerne i skolens almene, pædagogiske virksomhed. Man kan her 10 år efter konstatere, at denne forpligtelse kun bliver opfyldt i begrænset omfang, og at den kun har sat sig få fysiske spor i udearealerne. Den væsentligste ændring i udnyttelsen af skolens udearealer kom med samtidig placering af skolefritidsordninger (SFO) på skolerne. Dette har i mange tilfælde betydet, at skolerne har fået istandsat og udviklet en del af udearealerne. Samtidig er der positive eksempler på, at personalet i disse SFO er har skabt aktive udemiljøer med bålplads, udeværksted mv., som også skolens lærere har fundet interesse i at kunne udnytte i fag som natur og teknik, hjemkundskab og sløjd samt i forbindelse med længerevarende undervisningsforløb på tværs af fl ere fag. Man kan fi nde SFO-personale, der præsenterer sig som legepladspædagoger, fordi deres virke er knyttet

19 til udemiljøet som de tit også selv har stået for at opbygge sammen med bl. a. forældre. Økonomisk støtte Mange skoler nævner den manglende økonomi som begrundelse for ikke at forny udearealerne. Der er dog fl ere eksempler på, at det er muligt at få tilskud udefra, hvis skolen selv ønsker at bidrage til fi nansieringen. En række af de skoler, som har ønsket at etablere et udemiljø med et stort naturindhold i form af naturlegepladser, udeværksteder o. l., har f.eks. fået økonomisk støtte fra Friluftsrådet. En anden støtteordning, som en del skoler har haft glæde af, er Lokale- og Anlægsfonden. Fonden giver støtte til etablering af f. eks. idrætslegepladser, der også uden for skoletiden kan fungere som attraktive nærmiljøanlæg for lokalsamfundets borgere. Set i lyset af den aktuelle byfortætning i nogle områder er en sådan fl ersidig arealanvendelse perspektivrig. I Københavns Kommune har man valgt at afsætte ca. 6 7 mio. kr. pr. år til fornyelse af skolegårdene. Der kommer så mange ansøgninger, at midlerne ikke rækker, men processen med at defi nere ønsker og udarbejde planer til ansøgningen har tilsyneladende haft en positiv effekt på også de øvrige skolers opmærksomhed på deres udemiljø. Der er ingen tvivl om, at der er brug for økonomisk støtte til istandsættelse og udvikling, hvis udearealerne skal fungere som et godt alternativ til indeundervisning og indeophold i frikvartererne. Det er bare ikke nok. Hvis indsatsen skal opretholdes på længere sigt, skal driftsopgaven indtænkes både organisatorisk og økonomisk. Pedeller skal f. eks. efteruddannes, eller arbejdet skal udliciteres. Inddragelse af eleverne til vedligeholdelsesarbejder er en anden perspektivrig mulighed, der er set gennemført med succes. Elevernes indsats var i ét eksempel grundlaget for at bibeholde skolens ekskursionskonto. Stigende opmærksomhed Der er også i andre sammenhænge set en stigende opmærksomhed om skolens udearealer som et attraktivt lege- og læringsmiljø. De senere år har der været afholdt fl ere konferencer, kurser og seminarer om skolens udearealer for pædagoger, lærere, planlæggere og rådgivere, og en række fagtidsskrifter har haft skolens udearealer som tema. Inden for uddannelsessektoren er der også opstået interesse for at skrive speciale og andre opgaver om skolens udearealer og med børns udemiljø generelt. Det gælder både landskabsarkitekter, pædagog- og lærerstuderende. Og der gennemføres som noget nyt seminarer og studieforløb inden for emnet. Egentlig forskning om skolens udearealer begrænser sig indtil videre til et delarbejde i det udviklingsprojekt, der for tiden udføres af By og Byg, Statens Byggeforskningsinstitut, i samarbejde med bl. a. Danmarks Pædagogiske Universitet. Sammenfattende kan man konstatere, at selv om mange skoler i Danmark i dag kun i begrænset omfang har udnyttet deres udearealer til at skabe attraktive lege- og læringsmiljøer, er der dog en positiv udvikling i gang. En del skoler er ved at vise vejen, og eksemplets magt er som bekendt stor. Eksemplerne På de næste sider præsenteres fi re danske skoler, hvis udearealer har forskellige, perspektivrige kvaliteter : Skolen ved Bülowsvej er en gammel byskole i Københavnsområdet. En stor karrégård er inddraget og omdannet til et udemiljø, der er til glæde for såvel skolen som for de lokale beboere. Uglegårdsskolen er en stor forstadsskole beliggende syd for København. Her danner en central kanal med frodig vegetation ramme om leg og læring. Holmegårdsskolen er en stor forstadsskole i Nordsjælland, som har omdannet et kedeligt gårdrum til et inspirerende naturhistorisk værksted. Blenstrup skole er en lille, midtjydsk landsbyskole, som sammen med sit omgivende lokalsamfund har omdannet en fodboldbane til et lege- og læringslandskab med den nordiske mytologi som inspirationskilde. 17

20 Fra baggård til skolegård Skolen ved Bülowsvej Klatrenettet er et indbydende samlingssted. Skolen ved Bülowsvej er en gammel byskole, der i forbindelse med udbygning fi k tilført et stort udeareal som supplement til den gamle asfaltskolegård. Udearealet var en del af karréens tidligere baggård, som blev ledig, da bl. a. skolebyggeriet erstattede de gamle boligejendomme. Den nyanlagte skolegård, der har mange aktivitetstilbud, bl. a. boldbaner der forsegler forurenet jord, er blevet et populært nærmiljøanlæg for lokalområdets børn og unge. Skolen Skolen ligger i et tæt bykvarter i Frederiksberg Kommune i København. Skolen er oprindeligt opført i 1890, men efter en skolesammenlægning i 1989 fi k skolen en ny tilbygning, nyt udeareal samt sit nuværende navn. Den gamle skolebygning med sin traditionelle asfaltskolegård benyttes af de ældste elever, mens skolens yngste klasser er placeret i den nye bygning. Det nye, relativt store udeareal blev anlagt i 1994 i den tidligere karrégård, og der blev lukket en gade mellem den gamle og den nye skolebygning for at skabe en trafi ksikret zone mellem bygningerne. Skolens to fritidsordninger har deres egne bygninger i området. I tilknytning til de nye udearealer er der opført en kommunal idrætshal, som skolen benytter i idrætsundervisningen. En mindre grusparkering mod Bülowsvej med en markant beplantning af platantræer giver et fi nt tilskud til gadebilledet. Skolen har ikke en formuleret målsætning for udnyttelse af udearealerne. Den nye skolegård Skolegården blev tegnet af en af kommunens landskabsarkitekter efter en række drøftelser med skolens personale. Projektet fi k økonomisk supplement fra bl. a. Lokale- og Anlægsfonden, som støtter udvikling af lokale idrætslegepladser til børn. Gården indeholder to store multibaner med henholdsvis asfalt og kunstgræs, et legeområde med et stort klatrenet (space-net) og legedyr, mindre, beplan- 18

21 tede bakker og et større fl iseområde med bænke, træer og store kampesten op mod østmuren af den tilgrænsende idrætshal. Træerne ved idrætshallens mur gror desværre dårligt, men den øvrige beplantning og områderne med græs, der er sået i armeringsnet for at klare det store slid, giver området et grønt image. Den nye skolegård benyttes af både de store og mindre elever i frikvartererne. For at sikre at alle kan få mulighed for at benytte boldbanerne uden større konfl ikter, har eleverne via elevrådet udarbejdet en model, hvor klassetrinnene bruger dem på skift. Boldbanernes belægning med asfalt og kunstgræs har den store fordel, at eleverne kan benytte boldbanerne hele året rundt og det gør de. Det er karakteristisk for elevernes adfærd i frikvartererne og i skolefritiden, at de benytter hele området. Boldspillet er centralt, men der er mulighed for mange andre former for leg, samvær og ophold. F.eks. er de beplantede bakker et yndet lege- og opholdssted for både drenge og piger. Tulipanen Ud over det store, centrale område består skolens udearealer af den gamle Faktaboks : Navn : Skolen ved Bülowsvej Kommune : Frederiksberg Adresse : Fuglevangsvej 5, 1962 Frederiksberg C E-post : skolenbulowsvej@ frederiksberg.dk Hjemmeside : Antal elever : 730 elever Klassetrin : bh.kl. 9.klasse Antal klasser : 33 Skolefritidsordning : 450 børn Byggeår : 1890, 1994 Renovering af udearealer : 1994 Landskabsarkitekt : Anlægsarbejde : Udeareal : m² Antal m² pr. elev : 41 Plejeudgift pr. m² i 2003 : Susan Friis, Frederiksberg Kommune P. Malmos A/S 3,30 kr. I frikvarteret myldrer det med børn overalt. Eleverne leger i mindre grupper i de mange forskellige rum. 19

22 Skolens boldbaner bruges hele tiden. De er bygget i solide materialer og anvendes både i frikvartererne, i idrætstimerne og efter skoletid. 20 asfaltskolegård, som har et stort, fl ot kastanietræ, to legepladser til skolens fritidsordninger samt et mindre anlæg, Tulipanen, til specielle arrangementer. De to SFO-legepladser og Tulipanen er i modsætning til resten af området ikke offentligt tilgængelige. Tulipanen, som ligger langs den nye bygnings sydfacade, er et tilbud til undervisningen og til særlige arrangementer. Navnet kommer af, at regnvand fra skolens tag via en farvestrålende tulipanskulptur løber til et lille bassin. Anlægget har endvidere et græsområde, en bålplads og bord/bænkesæt. Idéen med Tulipanen var at have et udendørs læringsmiljø til undervisningen i fag som natur og teknik, hjemkundskab mv. I praksis har det dog vist sig, at lærerne kun i begrænset omfang benytter anlægget i undervisningen, men det er populært til forældre- og lærermøder i sommerhalvåret. Nærmiljøfunktion Der er i den pågældende del af byen kun få parker med aktivitetstilbud for børn og unge. De første år blev den nye skolegård i perioder afl åst for offentligheden, men på grund af den store interesse blandt mange uorganiserede grupper af børn og unge for at benytte anlægget i fritiden, har man valgt at holde den åben. Skolens udearealer fungerer derfor nu som områdets nærmiljøanlæg og benyttes af børnehaver og børnefamilier samt af mange børn og unge efter skoletid, om aftenen og i weekender. Boldbanerne er populære. Specielt asfaltbanen anvendes meget til fodbold, rulleskøjtehockey, skateboards m. v. Anlæg og vedligeholdelse Ved etablering af den nye skolegård i 1994 viste det sig, at en stor del af arealet var forurenet med olie fra en tidligere fabrik. Man fastholdt dog projektet med de afl edte ændringer og foranstaltninger. Det meste af området blev forseglet med faste belægninger, og jorden blev udskiftet i beplantningsarealer. Der blev desuden nedgravet en membran under hele anlægget som en ekstra sikkerhed. Skolen afsætter årligt kr. til vedligeholdelsen, som udføres af skolens personale. Derudover fi nansierer kommunen træbeskæring og anden beplantningspleje, som udføres af kommunens gartnere. Arbejdsdelingen fungerer angiveligt fi nt. Selv om området benyttes meget, har det efterfølgende vist sig, at materialer, belægninger osv. generelt har været af en så god kvalitet, at området i dag, 10 år efter opførelsen, i store træk fremstår som slidt, men intakt. Bortset fra lidt graffi ti har området ikke oplevet hærværk. Det store slid på det populære anlæg har nyligt udløst en kommunal ekstrabevilling på kr. til genopretning og videreudvikling. Det er optimalt, at et anlæg således sættes istand, før et positivt slid bliver til et negativt forfald.

23 Udearealerne har en god kombination af grønne elementer og slidstærke boldbaner. 21

24 At lære og være ved kanalen Uglegårdsskolen Flere af klasselokalerne vender ud mod et stort græsareal med en skråning, som indbyder til udendørs leg og fysisk udfoldelse. Uglegårdsskolen er en nyere forstadsskole, hvis mest karakteristiske træk er en central kanal mellem skolens to lange, parallelle bygningsrækker. En pergolaoverdækket sti langs kanalen giver sammen med frodig beplantning en næsten østerlandsk stemning i dette populære uderum. Skolen Uglegårdsskolen ligger i Solrød, ca. 30 km syd for København. Skolen blev bygget som en del af ernes byvækst langs Køge Bugt. Byens idrætsanlæg med boldbaner, svømmehal, sportshal mv. ligger op til skolens arealer. Der er to fritidsordninger. Skolen er i 2003 blevet udvidet med fl ere, nye klasselokaler ved sammenbygning af den vestlige længes to separate afsnit. Skolens oprindelig struktur er således bibeholdt. Skolen ligger på et hævet plateau i det lave, kystnære landskab. Den er typisk for byggeperioden ved at være en etplansskole, men den er unik ved at være bygget op omkring en syv meter bred kanal i hele skolens længde. Den vestlige række bygninger vender ud mod et stort, grønt lege- og idrætsområde. Den østlige række bygninger vender ud mod en offentlig sti, som tidligere var beplantet med en allé, der nu er fjernet og desværre efterlader arealet meget bart. Der er i øvrigt også offentlig sti på de tre andre sider af skolens grund, nogle steder med nyplantede træer i tråd med de oprindelige planer for rumlig afgrænsning af skoleanlægget. Stisystemet sikrer gode adgangsforhold for skolebørnene. En mindre parkeringsplads ligger syd for skolen og stisystemet. Skolen har ingen formuleret målsætning omkring udnyttelse af udearealerne. Kanalgården Gårdrummet omkring kanalen er meget specielt. Skolens lave, mørke træbygninger med de karakteristiske tøndehvælv over fællesrummene danner rammen. Kanalen, pergolaoverdækningen over 22

25 den tilgrænsende sti og den lidt eksotiske beplantning anslår en stemning, der leder tanken hen på Østens havekultur. Let hævede trædæk ud mod kanalen er rolige væresteder langs den lange sti, og broer giver adgang på tværs og kik ned over vandspejlet. Den sydlige side af den lange gård har et stort, klippet busket med snoede, smalle stier og opholdspladser med direkte adgang fra klasselokalerne. Arealet benyttes fl ittigt i både frikvarterer og timer. Stedsegrønne vedbend og gule skud på kornelbuske og hængepil tegner et vinterbillede, der sjældent ses på en skole. Det er et attraktivt område, hvor eleverne kan sidde og hygge sig, lege, fi ske, fange smådyr og i hård frost om vinteren kan løbe på skøjter. Det er også et indholdsrigt læringsmiljø, som benyttes meget i forbindelse med skolens naturfag. Den frodige vegetation og vandet giver mulighed for, at eleverne kan foretage undersøgelser, iagttagelser og eksperimenter inden for en enkelt skoletime. En ekspertgruppe, der for et par år siden beskrev forskellige, markante skoleanlæg, noterede sig, at kanalgården ejede en ro og styrke, der påvirkede skolens elever i mærkbar grad. Det maner til eftertanke. Byggeren og labyrinten Skolens vestlige areal er et større, grønt område med cirkelformede rum afgrænset af beplantede volde og skovplantning samt idrætsarealer. Området bruges i frikvartererne til mange, forskellige boldspil og lege. Hele området er let Kanalen ligger smukt og inspirerende midt i skolen. Naturens rigdom er integreret i skolen. Byggelegepladsen er et kreativt værested med bålplads, værksteder, klatreborg, byggeleg m. v. Området ligger omkranset af træer og benyttes både i frikvartererne og i SFO-tiden. Kanalen er inspirerende til leg og i undervisningen, hvor eleverne kan foretage eksperimenter og undersøgelser. 23

26 De frodige omgivelser langs kanalen rummer mange små hyggelige gårdrum lige ud for klasselokalerne. 24 tilgængeligt, og fra klasselokalerne er der god udsigt over området. Skolens bygninger ligger hævet ca. en meter over terræn, og de græsbelagte skråninger fra skolen og ned mod det grønne område er et velegnet legested, som samtidig udfordrer og stimulerer elevernes motorik. Desværre er de få, resterende træer og buske på skolens plateau så fejlbeskårne, at det skæmmer det samlede indtryk. Det største cirkelformede rum indeholder Byggeren, som er en byggelegeplads. Her er bålplads, forskellige værksteder, skure, bænke og klatreting i træ. Den høje beplantning på volden gør, at Byggeren er næste skjult udefra, men fantasifulde indgangsporte signalerer, at her er der rum for børn. Byggeren blev etableret i 1993 efter ønske fra den ene SFO s personale. De bruger Byggeren som et kreativt værested i deres dagligdag, men eleverne leger også gerne på Byggeren i frikvartererne. Her er der spændende at være. Der er mulighed for at lege, bygge, omforme, lave butik, hygge sig, kravle på tage og træborge eller prøve kræfter med hjemmelavede våben. Stedet er multifunktionelt og bliver løbende udbygget og forbedret. Området fungerer som nærmiljøanlæg, idet det også bliver benyttet af unge fra byen om aftenen og i weekenden. Ved siden af Byggeren er der lavet en spændende labyrint, som består af et højt krat, anlagt på et stort område med grusstier som labyrintgange. Her leger de mindre børn ofte fangelege og gemmelege. Labyrinten er også et godt sted til rollespil, som inspireres af dens mange forskellige forløb og rum i lille skala. De mange små og store uderum af vidt forskellig karakter gør skolens udemiljø rummeligt og giver varierede og ikke mindst kropslige oplevelser. Der forekommer meget få konfl ikter på udearealerne, ligesom hærværk er et næsten ukendt fænomen. Anlæg og vedligeholdelse Skolens kendetegn, kanalen, er et af de første eksempler på lokal udnyttelse af regnvand som alternativ til direkte afl edning til kloak. Vandet kommer fra tage og pergolaoverdækning, men bliver dog i tørre perioder suppleret med vandværksvand. Kanalen er udført i beton med overløb, der sikrer en maksimum vandstand på ca. 20 cm. Den daglige ren- og vedligeholdelse udføres af skolens pedel, mens kommunens gartnerstab varetager beplantningsplejen. Denne opgave udføres ad hoc efter pedellens anmodning og inden for en tildelt timepulje. Eleverne er sommetider med til at plante og vedligeholde vegetationen i og omkring vandkanalen. Skolens eget budget til almindelig vedligeholdelse (samlet for inde- og udearealer) er på ca kr. I særlige tilfælde kan der opnås ekstra tilskud fra kommunen til større arbejder eller nyanskaffelser, og det bliver nødvendigt inden for få år. Pergolaoverdækning og hegn i forbindelse med kanalen er ikke vedligeholdt løbende som led i den almindelige indsats og er nu i meget dårlig stand. Istandsættelsen vil være bekostelig men nødvendig, hvis denne perle af en skolegård skal bibeholdes til glæde for skolen selv og til inspiration for alle andre, der beskæftiger sig med skolens udemiljø.

27 Faktaboks : Navn : Uglegårdsskolen Kommune : Solrød Kommune Adresse : Tingsryds Alle 24, 2680 Solrød E-post : uglegaardsskolen@ solrod.dk Hjemmeside : Antal elever : 760 Klassetrin : bh.kl. 10.klasse Antal klasser : 37 Skolefritidsordning : 2 skolefritidsordninger med i alt 380 børn Byggeår : 1974 Landskabsarkitekt : Ginman, Harboe og Borup Udeareal : m² inkl. idrætsanlæg Antal m² pr. elev : 67 Plejeudgift pr. m² i 2003 : 3,30 kr. 25

28 Kundskabens gård I et af skolens tidligere triste gårdrum er opbygget et naturhistorisk værksted med bålplads, pizzaovn, urtehave, hønsehus m. v. Holmegårdsskolen Holmegårdsskolen er en stor, nyere byskole i to etager med veludviklede træer så tæt op mod bygningerne, at skolen udefra ser ud til at ligge i en skovplantning. Skolens største gårdrum er udviklet til et indholdsrigt, naturhistorisk værksted, der benyttes meget i undervisningen. Det naturhistoriske værksted ses som så vellykket, at det bør tjene som eksempel til efterfølgelse både fysisk, pædagogisk og organisatorisk. Skolen Holmegårdsskolen ligger i Kokkedal i Karlebo kommune ca. 30 km nord for København. Skolen er bygget i Den har lidt over 600 elever samt specialklasser med i alt ca. 40 børn, men ingen skolefritidsordning. Skolefritidsordningen er fælles med og beliggende på naboskolen Egedalsskolen. Skolen tegner sig med store, røde tegltage på de toetagers, sammenbyggede længer, der danner gårdrum mod syd, øst og vest. Mod nord ligger sportshal og idrætsbaner. Det er karakteristisk, at store træer har fået lov til at udvikle sig, selv om de står tæt på bygningerne. Det giver skolen et helt specielt udtryk af frodighed, som savnes på mange skoler, og som afbøder en ellers lidt påtrængende nedslidning af udearealerne. Med kun en offentlig hovedsti som adskillelse ligger skolen direkte op til Egedalsskolen, som er af stort set samme størrelse og type. Skolen ligger ligeledes op til stier mod syd og vest, mens en sti på skolens nordside ligger mellem sportshal og idrætsbaner. Stisystemet sikrer gode adgangsforhold for skolebørnene. Parkering, som er fælles for de to naboskoler, ligger øst for skole og stisystem. Skolen har ikke pædagogiske mål for udearealernes brug, kun en etableret praksis. Mange uderum Skolens bygninger samler sig om gårdrum med terrasser, hjørner, kroge og trapper lige uden for klasselokalerne. Især mod vest er en fi n opdeling i zoner : 26

29 øverst klassens egen terrasse med direkte udgang fra klasserne, et fælles gårdrum og basketball-arealer m.m. i næste niveau og sidst et større, samlet legeareal i laveste niveau i skolens sydvestlige hjørne. Beplantede skråninger og enkelte store træer understøtter opdelingen og giver rummene karakter. Størsteparten af gårdrummene er belagt med fl iser og asfalt og i enkelte fi ndes legeredskaber i form af sandkasser, træstubbe, hinkeruder m. v. Det største legeareal ligger som et beplantningsafgrænset bassin op mod den offentlige sti, ude af syne fra bygningernes vinduer. Det er grusbelagt og indeholder bl. a. gynger og naturlegepladsredskaber samt boldspils areal. På en sydvendt skråning er der etableret en god siddetrappe af træstammer, så man kan se på eller blot hygge sig i fred og ro. Et rigtig brugbart, uhøjtideligt og pleje-let område. Områdets naturlegeplads er tegnet og bygget af en skovtekniker med hjælp fra elever og lærere. Halvdelen af udgiften på i alt kr. blev fi nansieret med en kommunal ekstrabevilling, mens resten blev afholdt af skolens eget budget. Både gårdrummenes mange hjørner og kroge og det store, åbne legeareal udnyttes i frikvartererne til alle mulige former for lege og boldspil, og også enkelte gange i undervisningen, hvor der samles forskellige blade og kryb og kravl i beplantningen. Den store idrætsplads mod nord omfatter græsbaner og faciliteter til atletik, basketball m. v. Dette område benyttes både i frikvartererne og i idrætsundervisningen samt uden for skoletid, hvor der er adgang gennem et offi cielt hul i hegnet som netop er for lille til cykler. Naturhistorisk værksted I 1999 tog en af skolens lærere initiativ til at få omdannet det store, østlige gårdrum til et udendørs undervisningsrum, et naturhistorisk værksted. Gården, som har store terrænforskelle, var tidligere mest til pynt. Holmegårdsskolens naturhistoriske værksted er et eksempel på, hvordan skolens udearealer kan udnyttes som ressource i undervisningen. Anlægget er etableret ud fra skolens ønske om at skabe en mere fl eksibel og varieret undervisning, som kan målrettes de enkelte elevgrupper. Værkstedet ligger lige uden for de naturfaglige lokaler, hvilket gør det rimeligt enkelt at få fat i materialer, værktøj m. v. Det er bygget op om eksisterende trapper og støttemure og med stor respekt for den eksisterende beplantning, hvis veludviklede træer og buske er et aktiv for anlægget. Værkstedsgården er ramme for mange aktiviteter : buefremstilling, lerbrænding, høstfest, modelbygning, pilefl et, klimaforsøg, hønseavl, slagtning, skindsyning, brødfremstilling, madlav- Det naturhistoriske værksted benyttes som udendørs undervisningsrum. Her forenes teori og praksis og der opstår et tæt samspil mellem lærer og elever. 27

30 Faktaboks : Navn : Holmegårdsskolen Kommune : Karlebo Adresse : Holmegårdsvej 102, 2980 Kokkedal E-post : holmegaardsskolen@ karlebo.dk Hjemmeside : Antal elever : 625 Klassetrin : bh.kl. 9.klasse samt specialklasser Antal klasser : 38 Skolefritidsordning : ingen, eleverne går på naboskolens skolefritidsordning Byggeår : 1973 (Landskabs)- arkitekt : Skaarup & Jespersen Renovering af udearealer : 1993 (naturlegeplads), 1999 (Naturhistorisk Værksted) Renoveringsarbejde : Udeareal : Antal m² pr. elev : 43 Plejeudgift pr. m² : ca. 11 kr. skovtekniker, lærere og elever m² inkl. idrætsareal Lærere og elever afslutter et længere temaforløb i det naturhistoriske værksted. Der serveres hønsekødsuppe med høns af egen avl og tilberedt af lærere og elever. 28 ning og meget mere, og der bliver regnet og beregnet, planlagt og skrevet i tilknytning hertil. Undervisningsforløbene organiseres ved, at lærerne book er en klasse ind på værkstedet for en samlet skoledag. Denne model drager fordel af skolens selvstyrende lærerteams. Hvis lærere fra et lærerteam ønsker at bruge det naturhistoriske værksted, kan de internt bytte sig til skemafri dage med klasserne. De dage arbejder eleverne i helhedsforløb og roterer i hold mellem udvalgte aktiviteter, såvel indendørs som udendørs. Hensigten er at skabe forskellige forløb, hvor eleverne får en både teoretisk og praktisk indsigt inden for et bestemt emne eller tema. Eksempelvis kan fl ere klasser arbejde sammen i et forløb, hvor de opdeles i hold, der veksler mellem udendørs værksted og indendørs undervisning. Værkstedet koordineres af en såkaldt ressourcelærer, der har erfaring og faglig viden på området, og som har været projektets ildsjæl. Denne ressourcelærer bruger en del af sin timepulje til at hjælpe lærerne med at planlægge og gennemføre aktiviteterne på en fagligt forsvarlig måde, og det fungerer godt. Tværfaglighed og samspil Det udendørs værksted er en måde at øve tværfaglighed og samarbejde mellem lærerne på. Det er helt op til de enkelte lærerteams at afgøre, om de vil gøre brug af værkstedet i deres undervisning, men det er populært. Værkstedet profi leres ved, at ressourcelæreren via idéopslag inspirerer og motiverer lærerne til at udnytte værkstedets muligheder i forbindelse med hjemkundskab, historie, musik, drama, matematik, naturfag m. m. Det er erfaringen, at udnyttelse af det naturhistoriske værksted i undervisningsforløbene åbner for større kreativitet blandt både lærere og elever. Når værkstedet er i brug, opstår der et mere udpræget samspil og tættere kontakt mellem eleverne og lærerne. Den praktiske arbejdsform gør også eleverne mere aktive i læringsprocessen. Især de mange børn, der bedst lærer gennem hænderne, de såkaldte hands-on -børn, har stor fordel af tilbuddet.også etableringen var et eksempel på et kreativt samspil. Området er blevet opbygget i fl ere omgange. Først blev hønsehus, bålplads og urtehaver etableret. Da anlægget var kommet i brug, fi k man lavet smedje, vejrstation, pizzaovn og brændeskur og sat bænke og parasoller op. Skolens elever og lærere har opbygget anlægget som en del af en læringsproces i fagene matematik og historie. Friluftsrådet bevilgede kr., og skolen afholdt yderligere kr. Der søges fortsat om fondsmidler til videreudvikling af anlægget. Man må konkludere, at der kan opnås meget for meget få midler, hvis der er engagerede personer, og hvis man løfter opgaven i fællesskab. Vedligeholdelse Eleverne vedligeholder i stort omfang selv det naturhistoriske værksted. Ressourcelæreren udbyder plejeopgaver,

31 hvor nogle børn f. eks. kan passe urtehaven en fast ugedag eller hønsene i ferietiden. Denne udbudsordning af vedligeholdelse og pleje er også set på en enkelt anden, dansk skole, og den synes at være perspektivrig. Det naturhistoriske værksted er således Holmegårdsskolens frodigste og mest velpassede sted. Kommunens gartnere står for vedligeholdelse og pleje af de andre udearealer. Her kniber det lidt mere med engagementet eller måske de økonomiske midler. Belægninger og legeredskaber er ikke særlig velholdte og formodes snart at skulle sættes ordentligt istand, hvis ikke skolen skal få et forsømt præg ; men samlet set er vedligeholdelsen dog langt bedre end i mange andre skoler. Det skal understreges, at det tilsyneladende høje driftsbudget skyldes, at skolens pedeller ikke deltager i vedligeholdelsen, som det er almindeligt på de fl este skoler. Udgiften på 11 kr./m² tegner derfor et billede af, hvad vedligeholdelsen reelt koster. Heldigvis har gartnerne taget god hånd omkring skolens karakteristiske træbeplantninger. Træerne har derfor stort set udviklet sig optimalt. Effekten af den fl otte allé af popler op mod sportshallens store nordfacade og de store træer helt op mod bygningerne i de inderste gårdrum er værd at lægge mærke til og lære af. 29

32 I mytologiens verden Brage s hal. Blenstrup Skole Blenstrup Skole er en lille, jysk landsbyskole. Den traditionelle asfaltskolegård er bibeholdt til bl. a. boldspil, men den er med en meget fantasifuld portbygning blevet koblet til den tidligere græsboldbane, som i de senere år er blevet omformet til et gennemført mytologisk landskab til leg og læring. Skolen Blenstrup Skole ligger syd for Ålborg i Skørping kommune. Skolen blev bygget i 1959 og sidst moderniseret i Den er med sine rødstensbygninger og store, sprosseløse vinduer helt typisk for skolebyggeriet i 1950 erne. Skolens SFO blev i august 2000 omdannet til heldagstilbuddet Folkvang for elever med emotionelle og sociale vanskeligheder. Skolen planlægger hvert år fl ere hele uger, hvor skoledagene omlægges til helhedsorienteret frem for fagdelt undervisning. I disse uger oplever eleverne et varieret udbud af tværfaglige emner og projektarbejder. Ud over de pæne, grønne havearealer mod vejen består skolens udearealer af en traditionel asfaltskolegård og et græsområde, som for nogle år siden blev udnyttet til fodboldbane. Idet skolen ligger direkte op til byens idrætshal med tilhørende fodboldbaner var skolens egne græsarealer nærmest overfl ødige og kunne derfor uden videre udnyttes til andet formål. Som skolens nabo og samarbejdspartner ligger også den aldersintegrerede børneinstitution Valhalla, som er placeret i byens kultur- og aktivitetshus, der ligger sammen med idrætshallen. Det tætte samarbejde mellem skolen, børneinstitutionen og det øvrige lokale kulturliv skaber mange muligheder i det lille lokalsamfund. Skolen lægger vægt på en social profi l med stort forældre- og elevengagement. Det er udnyttet optimalt i forbindelse med udvikling af et inspirerende, mytologisk udemiljø. Fra fodboldbane til Midgård Et af resultaterne af dette samarbejde 30

33 var omdannelse af skolens fodboldbane til et stort og spændende, fælles uderum med navnet Midgård. Området ligger i vinklen mellem dels skolen og institutionen Folkvang, dels daginstitution, kulturhus og idrætshal. Det første spadestik blev taget i 1999, og indvielsen fandt sted den 1. september Skolen og de øvrige samarbejdspartnere ønskede at skabe et stort uderum, der kunne tilgodese alle målgrupper og samtidig være en del af byens sociale liv. Man ønskede at tage udgangspunkt i naturen, i årstiderne, i økologiske sammenhænge, i de fi re elementer : jord, ild, luft og vand samt syns-, høre-, føle-, smags- og lugtesansen. Man ville skabe rammer, som gav mulighed for kreativitet og skabende virksomhed, og som kunne stimulere brugerne motorisk og socialt. Resultatet blev et mytologisk landskab, der er fuldt af muligheder for fysisk aktivitet og socialt samvær, læring inden for og på tværs af fagene og for fællesarrangementer for skole og lokalsamfund. Templer, værksteder, skulpturer og symboler med de nordiske guders navne danner en usædvanlig ramme om børnenes hverdag på Blenstrup Skole. Projektet har fået økonomisk støtte på i alt kr. fra bl. a. Lokale- og Anlægsfonden og Friluftsrådet. Det har haft status som et beskæftigelsesprojekt og har som sådan fået kr. i støtte til lønmidler fra den statsligt fi nansierede Grønne Jobpulje, som omfatter praktisk ledelse af miljørelaterede projekter. Det har betydet, at der gennem hele projektforløbet har været ansat en projektleder, der med en baggrund som kunstner, tømrer og bygningskonstruktør har været det centrale omdrejningspunkt i hele processen. Endvidere har der i perioder været afholdt efteruddannelseskurser for bygningsarbejdere og pædagoger, som har løst specifi kke anlægsopgaver som en del af kursusforløbet. En spændende måde at få gennemført et anlæg på, som ligger ud over, hvad de fl este mindre kommuner har mulighed for at bevilge. Projekt Midgård er dog først og fremmest blevet udviklet og udført af skolens elever, lærere, forældre og byens øvrige borgere samt børn og pædagoger i børneinstitutionen. En styregruppe bestående af projektlederen samt repræsentanter fra de forskellige samarbejdspartnere har forestået planlægningen. Det er imponerende, hvad en traditionel fodboldbane kan omdannes til, når kreativiteten og fantasien får lov til at blomstre, og de økonomiske tilskud fi ndes. Læringsperspektivet Blenstrup Skoles ledelse har haft en central rolle i idéudvikling og etablering af uderummet. Fra skolens side var der et stort ønske om at skabe spændende og inspirerende udearealer, som dels kunne benyttes af eleverne i frikvartererne, dels udnyttes i forskellige undervisningssammenhænge ikke mindst i ugerne med temaundervisning. Idéerne til området blev udviklet i bl. a. en række workshops, fremtidsværksteder, som blev afholdt sammen med skolens elever. For skolen var læringsperspektivet På Blenstrup Skole må gårdvagten gerne lege med børnene i frikvartererne. Den traditionelle asfaltskolegård med bl. a. hinkeruder er også attraktiv. 31

34 Der fi ndes mange varierede rum til børnenes leg. Garage til mooncars og cykler er smukt bygget som vikingehus. Midgården set sådan lidt fra oven. 32 et vigtigt element både i forhold til selve idé- og etableringsfasen, men også i forhold til den måde, uderummet efter etableringen kunne indgå på i den daglige virksomhed på skolen. Med valget af den nordiske mytologi som overordnet tema for idéudvikling og anlæg af uderummet var læringsperspektivet automatisk indeholdt i projektet. I dag har alle elever på Blenstrup Skole en viden kropsligt som intellektuelt om den nordiske mytologi. Eleverne har ikke bare gået i skole ; de har været med i det konkrete arbejde med at anlægge Midgård. De har leget på Midgårdsormen, arbejdet i Alfheims naturværksted, været jætter og aser, spillet teater og kælket på Brages hal osv. Det er læring for livet. Processen fortsætter Skolens, Folkvangs og Valhallas lærere og pædagoger mødes mindst én gang om året til fællesmøde for at drøfte og videreudvikle nye ideer og planlægge den pædagogiske linie for skolens uderum, specielt Midgård. Siden 2001 har skolens elever været med i den fortsatte proces med idéudvikling og videreudbygning af anlægget. Det er sket dels i forbindelse med forskellige projektuger, dels som led i undervisningen i natur og teknik, historie, hjemkundskab m.v. Blenstrup Skole har fra projektets start arbejdet med begrebet medejer- skab, dels for eleverne, forældrene og personalegruppen, dels for byens foreningsliv. Helt konkret har man afholdt et stort egnsspil, hvor elever, personale, forældre fra alle tre institutioner og byens foreningsliv fremviste deres egns historie ved fi re store forestillinger på Midgårds amfi teater. Projektet blev skabt med udgangspunkt i et tværfagligt undervisningsforløb om områdets lokalhistorie. Medejerskab er også nøgleordet, når man ca. to gange om året indkalder til arbejdslørdag. Daglig brug og vedligeholdelse Området bruges dagligt af skolen og daginstitutionen og er åbent alle ugens dage for alle i byen. Det benyttes af både børn og unge, voksne og ældre, og året igennem afholdes en række større fælles arrangementer. Der har været opført store teaterforestillinger (egnsspil) med over 100 skuespillere og friluftsgudstjenester, ligesom både skolen og daginstitutionen afholder forskellige fællesarrangementer i løbet af året. Den lokale petanqueklub holder også til på området. Ansvaret for den fortsatte udvikling og vedligeholdelse af området er i dag organiseret i en lokalt sammensat gruppe, som kalder sig Midgårdsvægterne. Gruppen er ansvarlig for planlægning af den løbende vedligeholdelse samt planlægning og organisering af fælles arbejdslørdage og øvrige aktiviteter.

35 Faktaboks : Navn : Blenstrup Skole Kommune : Skørping Adresse : Brøndumvej 3, 9520 Skørping E-post : [email protected] Hjemmeside : konglomerat.html Antal elever : 100 Klassetrin : bh.kl. 7.klasse Antal klasser : 8 Heldagsskole : 10 elever Aldersintegreret institution : 84 børn (42 i SFO) Byggeår : 1959 Renovering af udearealer : Plejeudgifter : kr. Landskabsarkitekt : ingen Anlægsarbejde : Projektleder, bygningsarbejdere m. v. samt lokalsamfundets institutioner og borgere Udeareal : m² Antal m² pr. elev : 136 m² Plejeudgift pr. m² : 8,30 kr. Formidling : Projektet er dokumenteret og beskrevet på cd-rom er, som kan bestilles ved at kontakte skolen Uderummet samler hele lokalbefolkningen til egnsspil med børnene som aktører. Brage s hal er et godt sted til rollespil. 33

36 34

37 Finland Reino Tapaninen, Utbildningsstyrelsen Phillippa Suenson, By og Byg, Statens Byggeforskningsinstitut Porvoo: Ilolan koulu Helsinki: Lauttasaaren ala-asteen koulu Espoo: Jousenkaaren koulu Mainingin koulu 35

38 36

39 Skolgårdens ställning och betydelse i de fi nländska skolorna Utbildningssystemet i Finland Det fi nländska utbildningssystemet består av grundskolan (från 7 15 år), utbildningen på andra stadiet (från år), det vill säga yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen, samt högskolorna (från 18 år och uppåt) som utgörs av yrkeshögskolor och universitet. Vuxenutbildning erbjuds på alla utbildningsnivåer. Den grundläggande utbildningen är en avgiftsfri allmänbildande undervisning. Den regleras i lagen om grundläggande utbildning från Utbildningen utgörs av en nioårig enhetsskola med undervisning i närheten av hemmet. Grundskolan ger ingen examen, men väl behörighet för all utbildning på andra stadiet. Utbildningen på andra stadiet omfattar gymnasieutbildningen och de yrkesinriktade grundexamina. Gymnasieutbildningen är allmänbildande och förbereder inför studentexamen. Huvudsyftet med de yrkesinriktade grundexamina är yrkeskompetens. Över hälften av eleverna väljer gymnasieutbildningen. Förvaltning av grundskolan Undervisningsministeriet är landets högsta utbildningsmyndighet, som bereder utbildningslagstiftningen och statsrådets beslut. Besluten om undervisningsväsendets lagstiftning och de allmänna principerna för utbildningspolitiken fattas av riksdagen. Statsrådet, undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen svarar inom centralförvaltningen för att politiken genomförs. Varje kommun i Finland är skyldig att anordna grundläggande utbildning för alla barn som bor inom kommunen eller att på annat sätt se till att alla barn i skolåldern får motsvarande undervisning. Utbildningsanordnarnas verksamhet styrs enligt de målsättningar som fi nns angivna i lagstiftningen och läroplansgrunderna. I varje kommun fi nns minst en av kommunfullmäktige utsedd skolnämnd eller ett motsvarande organ. Finansiering Undervisningen är i allmänhet avgiftsfri på alla utbildningsstadier. Den grundläggande utbildningen är helt avgiftsfri, men vid högre studier kan de studerande bli tvungna att betala för undervisningsmaterial, måltider och resor. De resurser staten styr till utbildning ingår huvudsakligen i undervisningsministeriets andel av statsbudgeten. Genom undervisningsministeriet fi nansieras allmänbildande utbildning, yrkesutbildning, utbildningen i yrkeshögskolor, universitetsutbildning- och forskning samt yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete. Statsandelssystemet Ansvaret för att fi nansiera utbildningsväsendet och bygga skolor fördelas mellan staten och de lokala myndigheterna eller andra som anordnar utbildning. De lokala utbildningsanordnarna är utom sin egen fi nansiering berättigade att erhålla statsandel för läroanstalternas anläggnings- och driftskostnader. Finansieringsgrunden är densamma oberoende av formen för ägandet. Statsandelen för driftskostnaderna beviljas enligt kalkylerade grunder, som årligen fastställs per elev, per undervisningstimme eller någon annan enhet. Statsandelen beräknas täcka 57 procent av driftskostnaderna. Antalet elever är den faktor som framför allt inverkar på statsandelen. Beräkningsmetoden medför att kommunen erlägger sin betalningsandel för en elev till den kommun, var som helst i landet, där studierna bedrivs. Kommunens andel beräknas enligt antalet invånare i kommunen och utgör en viss andel av de kalkylerade utbildningskostnaderna för hela landet. De som anordnar utbildning erhåller sin statsandel enligt priset per enhet per studerande. Statsandelen är inte öronmärkt för något speciellt ändamål. Staten fi nansierar byggandet av nya 37

40 38 skolor och renovering av gamla skolor med en statsandel som beroende på kommunen är procent av kostnaderna för projektet, men under de senaste åren har bara en femtedel av ansökningarna kunnat tas med i den statliga fi nansieringsplanen för anläggningsprojekt, vilket betyder att många projekt har hamnat på väntelistan eller att skolornas huvudmän själva har nödgats fi nansiera projekten. Ett anläggningsprojekt måste vara minst av storleksordningen för att kunna tas med i statens fi nansieringsplan. Eftersom gårdsprojekt ju i allmänhet är mindre omfattande och till sin skyndsamhetsordning mindre viktiga än andra skolbyggnadsprojekt har det inte just varit möjligt att bevilja statsandel för renovering av skolgårdar. Skolgårdar fi nansieras med statsmedel i allmänhet endast då projektet även inkluderar renovering av själva skolbyggnaden. Lagstiftning om skolgårdar Den nuvarande lagstiftningen innehåller mycket litet bestämmelser om den fysiska inlärningsmiljön. I lagen om grundläggande utbildning heter det att : Den som deltar i utbildning har rätt till en trygg studiemiljö (628/1998, 29 ). En likadan skyldighet åläggs utbildningsanordnarna i gymnasielagen och i lagen om yrkesutbildning. Bestämmelsen har i praktiken konstaterats vara alltför allmän och åtgärder för att precisera lagen har vidtagits. Skolbyggandet var till början av 1990-talet kraftigt normstyrt i Finland. För dimensioneringen av en skolgård användes följande normvärde : som areal behövs en basyta på 1,5 hektar + 20 m²/elev. Om det till exempel fi nns 500 elever i en skola är tomtens areal : m² m² = m² = 2,5 ha. Om det inte behövdes någon lekplats på skoltomten (om en sådan redan fanns i en närliggande park) räckte det med en mindre tomt. Statsunderstödsanvisningarna förutsatte också en viss utrustning för olika stora skolgårdar och olika stadier samt en minimimängd planteringsoch grönområden. På 1950-talet innehöll skollagstiftningen bestämmelser om skolträdgårdar och odlingslotter och ännu på 1970-talet fanns det bestämmelser om hur skolgården skulle byggas och byggplatsen väljas samt om underhåll och trafi ksäkerhet. Normstyrningen upphörde år Efter det har staten inte längre övervakat skolbyggnadernas kvalitet, dimensionering och byggande, utan makten och ansvaret har delegerats till kommunerna och skolornas huvudmän. Detta gäller även skolgårdarna, som inte längre regleras av några normer. Utbildning om skolgården och frivilligarbete Utbildningsstyrelsen har från och med år 1995 en gång om året ordnat utbildning, i vilken skolgården har behandlats som inlärningsmiljö. Kurserna har haft deltagare per gång, lärare, gårdsplanerare och gårdsbyggare samt förvaltare. Gården har granskats ur olika synvinklar : som byggd miljö, grönmiljö och pedagogisk miljö. Syftet har varit att uppmärksamma lärarna och planerarna på möjligheterna i att utnyttja gården som stöd för undervisningen. Deltagarnas egna skolgårdar eller planeringsobjekt har tjänat som åskådningsmaterial och granskningsobjekt på kurserna. Dessutom har man gjort exkursioner till upprustade och pedagogiskt fungerande skolgårdar. Två gånger, år 1995 och 2000, har det också ordnats nationella tävlingar kring skolgårdsupprustningar i Finland. I tävlingen har skolorna uppmuntrats att själva med gemensamma krafter förbättra sina skolgårdar. Såväl eleverna som lärarna och föräldrarna har deltagit i arbetet idéer har samlats in av alla deltagare, ofta som en del av undervisningen. Planeringen, insamlingen av medel och material och genomförandet har gjorts med gemensamma krafter, vilket alltid är ägnat att höja känslan av gemenskap hos de olika parterna och medlemmarna i skolsamfundet. Ett sådant frivilligarbete kostar mycket litet, men får alla deltagare på gott humör och ger ett konkret resultat i form av en bättre och trivsammare skolgård som värdesätts och som behandlas väl. I allmänhet sköts vecko- och årsunderhållet av en professionell fastighetsskötare eller ett fastighetsbolag, som har tillgång till de maskiner och den utrustning som behövs. I många skolor anordnas trots detta regelbundna städdagar,

41 i vilka alla medlemmar i skolsamfundet deltar. Många skolor har också återvinnings- och komposteringssystem, i vilkas underhåll eleverna deltar inom ramen för skolans miljöfostran. Skolgården som inlärningsmiljö och lokal idrottsplats Klimatet i Finland är strängt om vintern är det kallt, mörkt och snörikt. Därför koncentreras skolans verksamhet under läsåret kanske i högre grad än i de övriga nordiska länderna till inomhusutrymmen. Detta minskar dock inte heller i Finland skolgårdens betydelse för trivseln i skolmiljön och för inlärningen samt som rekreationsområde. I Finland har skolgården traditionellt fungerat närmast som rastrekreationsoch idrottsplats. I dimensioneringen av gymnastiksalarna och vid uppgörandet av veckoläsordningen har man utgått från antagandet att cirka hälften av gymnastikundervisningen sker utanför skolbyggnaden. Detta förutsätter att det byggs boll- och spelplaner på skoltomten eller i dess omedelbara närhet. Vintertid fungerar spelplanerna ofta som skridskoplaner. Om det bara är möjligt skall det också fi nnas möjlighet att åka skidor i anslutning till skolgården under vintern. I skolorna, som är strängt bundna till en 15 minuters rastrytm, har man förutsatt att barnen och ungdomarna går ut under rasterna, men numera har många skolor även i de lägre årskurserna övergått till projektstudier, vilket innebär att barnen friare kan välja tidpunkten för utomhusvistelsen. Det har varit möjligt att utnyttja skolgården i undervisningen på många olika sätt, men i vilket mån detta har skett har i stor utsträckning berott på gårdens och närmiljöns möjligheter, verktyg och utrustning samt lärarens initiativ och intresse. I närmiljön kan utfl ykter göras, miljön kan observeras med hjälp av olika mätinstrument och även konstnärligt. Under de senaste åren har man i Finland i allt större utsträckning börjat förstå skolgårdens betydelse uttryckligen som inlärningsmiljö. I och med att arbetet allt oftare sker i form av projekt, har man insett att skolgården förutom för idrott även kan utnyttjas i undervisningen av många andra ämnen. Följaktligen har det på många skolgårdar byggts bland annat utomhusauditorier, växthus och observationsställen. Behovet att hägna in skolgårdarna är i allmänhet mycket litet i Finland. Gårdarna inhägnas i allmänhet på grund av säkerhetsskäl endast i stadskärnor med livlig trafi k. Avsaknaden av staket och gårdarnas öppenhet ger barnen och de övriga invånarna i närområdet möjlighet att använda skolgården som idrottsplats eller rekreationsställe om kvällarna. De valda exemplen De fyra skolor som representerar Finland utgör låg- eller högstadieskolor av olika storlek i lantlig eller mera stadsliknande miljö. Gemensamt för alla är en gårdsupprustning som inletts på föräldrarnas, lärarnas eller barnens initiativ och som genomförts av kommunen som professionellt arbete eller av användarna som gemensamt arbete och som har gett en klar förbättring när det gäller trivsel och möjligheter att använda gården som lekoch pedagogisk miljö. Jousenkaaren koulu och Mainingin koulu ligger i Espoo, Finlands andra största stad, som har vuxit och utvecklats mycket kraftigt under de senaste årtiondena. Espoo är en havsnära stad som består av fl era regionala centra och förorter. Alla skolbyggnader i Espoo är relativt nya. Jousenkaaren koulu ligger i en trygg och naturnära omgivning nära Hagalunds kultur- och idrottsområde. Hagalund, som till största delen är byggd på 1950-talet, är en lummig trädgårdsstad som även är internationellt beryktad. Staden består av småskaliga, fritt i terrängen placerade bostadsområden med enfamiljshus, radhus och fl ervåningshus. Jousenkaaren koulu blev färdig år Skolan har ritats av arkitekten Osmo Sipari, en känd planerare av skolbyggnader. Jousenkaaren koulu introducerade som första skola i Espoo musikklasser år Den traditionsrika skolan, som är berömd för sina musikklasser, erbjuder musikinriktad undervisning och utökad språkundervisning. Före renoveringen hade skolans gårdsplan hunnit bli sliten i fråga om både ytbeläggning, grönområden och utrustning. Det historiskt värdefulla bunker- och löpgravssystemet på skolgården skapar dess karaktär. 39

42 Mainingin koulu är belägen i Stensvik, en av de nyare stadsdelarna i Espoo. Trädgårdsstaden Hagalund med sina fritt i terrängen placerade enfamiljs-, rad- och fl ervåningshus fungerade som inspirationskälla när Stensvik planerades. Mainingin koulu är ritad av professor Osmo Lappo och den blev färdig år Med sina klasser från 1 till 9 bildar skolan en enhetlig helhet. Skolan upprätthåller sitt rykte som aktiv musikklasskola. Betoningen på helhetsundervisning, naturvetenskapliga ämnen och mångsidig gymnastik fortsätter i en anda av internationalism och ny teknologi. Skolans bergiga och kuperade gård erbjuder efter upprustningen goda möjligheter till utomhusundervisning och naturstudier. Även gårdens säkerhet förbättrades i samband med renoveringen. Lauttasaaren ala-asteen koulu ligger på Drumsö (det svenska namnet för Lauttasaari) som är Helsingfors västligaste stadsdel. Drumsö är som en liten aktiv stad med god service och goda trafi kförbindelser. Intrycket av stadsdelen är havsnära och grönt, det fi nns gott om välskötta parker. Lauttasaaren ala-asteen koulu har som mål att fostra sina elever till samarbetsvilliga, kreativa och harmoniska människor med ett gott självförtroende. Undervisningen syftar till att väcka vetgirighet och lära mångsidiga arbetsmetoder. Lauttasaaren ala-asteen koulu är belägen invid livliga trafi kstråk, men upplevs med sin gård i tre delar trots detta som trygg och naturnära. Skolgården betraktades före renoveringen som fulast i Helsingfors. På föräldrarnas initiativ planerades gården på nytt, grönområdena utökades och utrustningen förbättrades. Ilola-skolan är belägen i lummig landsortsmiljö, cirka 10 km från Borgå centrum. Borgå är en aktiv, tvåspråkig stad som är grundad år 1346 och som även är ett känt turistmål. Staden är berömd för sin medeltida kyrka och sitt välbevarade centrum med trähus. Av stadens dryga invånare arbetar många i Helsingfors, som ligger cirka 50 km västerut. Städerna förenas av en motorväg. Ilola är med sina sädesfält, sin å och sina gamla byggnader en vacker och idyllisk by. Postimäki museiområde är byns landskapliga centrum. Skolan, som har 74 år på nacken, är arbetsplats för 54 elever, tre lärare, två elevassistenter, en kokerska och en fastighetsskötare. I personalen ingår också en ambulerande språklärare och en ambulerande speciallärare. I en liten skola utvecklar den dagliga samvaron de sociala färdigheterna, ansvarskänslan och toleransen. Natur- och miljöfostran, till vilken den omgivande naturen ger goda möjligheter, är viktiga principer för skolan. 40

43 Jousenkaaren koulu. 41

44 En skolgård med plats för lek och historiska monument Jousenkaaren koulu I Jousenkaaren-skolan har varje åldersgrupp en egen skyddad gård. Jousenkaaren koulu ligger i trädgårdsstaden Hagalund i en naturskön omgivning med fritt i terrängen placerade bostadshus i 3 4 våningar och radhus i 1 2 våningar. Skolans lek- och spelområden smälter in i den omgivande stadsparken, som också är föremål för studiebesök. Skolan har profi lerat sig på undervisning i franska och engelska. För renoveringen av skolgården behövdes Museiverkets godkännande, eftersom ett historiskt betydelsefullt löpgravs- och bunkersystem fi nns på tomten. Ett cirka 90 meters avsnitt av en fästning som ursprungligen har omgärdat hela Helsingforstrakten ligger på gården. Ryssarna lät bygga fästningen med hjälp av kinesisk arbetskraft åren Skolan Skolbyggnaden består av egna paviljonger för varje åldersgrupp som förenas av en lång gemensam fl ygel. I anslutning till paviljongerna fi nns tre mindre innergårdsområden, som också renoverats. Asfalteringen minskades vid renoveringen genom att man placerade ett kvadratformat planteringsområde i mitten av paviljonggården. På gården placerades även sittgrupper. Skolgården Renoveringen av gården inleddes år 2001 på initiativ av den aktiva föräldrarföreningen. En av föräldrarna som är hortonom gjorde kostnadsfritt en plan för gården som kombinerade föräldrarnas, barnens och lärarnas önskemål. De renoverade gårdsområdena och den nya utrustningen har fått ett mycket positivt mottagande : Barnen går gärna ut för att leka och spela under rasterna och mobbningen har minskat avsevärt. Barnen och de övriga invånarna i närområdet kan fritt utnyttja de möjligheter som skolgården erbjuder också under kvällarna, eftersom skoltomten inte har avgränsats med staket. Gårdens bolloch spelplan fungerar om vintern som skridskoplan. 42

45 Det inte fi nns inga staket eller inhägnader som markerar någon skolgård och barnen lockas direkt ut i den omgivande naturen för att leka. Det nya klätternätet är en populär lekplats. Skötsel Eleverna deltar inte i den dagliga skötseln och underhållet av utomhusområdena, men en gemensam städdag tillsammans med föräldrarna ordnas en gång om året. De gamla löpgravarna ingår i ett bunkersystem som fi nns på skolgården. Det historiska monumentet är en del av barnens utemiljö och tjänar därför också som lekplats. 43

46 På skolgården kan man bygga kojor och gömställen av trädgrenar och återvinningsmaterial. Före renoveringen av skolgården behövdes Museiverkets godkännande eftersom bunkersystemet som fi nns där är ett historiskt monument. Den nya lekutrustningen på gården uppskattas av barnen. I bakgrunden syns Tapiola idrottscenter. Faktaruta : Skolans namn : Kommun : Landsdel : Jousenkaaren koulu Espoo (Esbo) Länsi-Uusimaa (Västra Nyland) Adress : Jousenkaari 10, FIN Espoo E-post : [email protected] (rektor) Hemsida : /~jkoulu Typ av skola : Grundskola Antal elever : 347 Antal klasser : 14 Årskurser : 1 6 Antal barn i fritidsaktiviteter : barn (åk 1 3), betalas av föräldrarna Byggår/ renoveringsår : Landskapsarkitekt : 1960/renoveringsåret för skolgården 2002 Sarianne Silfverberg, Studio Terra Oy Bygg-/renoveringskostnader per m² : 30 (totalt ca , inkl. moms) 44

47 Jousenkaaren-skolan ligger i trädgårdsstaden Hagalund. Skolans lek- och spelområden smälter in i den omgivande stadsparken. Renoveringen av Jousenkaaren-skolans skolgård inleddes 2001 på initiativ av den aktiva föräldraföreningen. Här syns huvudentrén. 45

48 Vågformad skolgård Det gräsklädda auditorieområdet använder skolan för konserter och andra gemensamma tillställningar. Mainingin koulu Skolans namn Maininki betyder hög, rullande våg. Skolan och skolgården är en del av ett stort parkliknande bostadsområde. Tomten är ganska stor, närmare m². Skolan befi nner sig uppe på krönet av en slät bergsklack med havsutsikt. Den stora skolbyggnaden, som är i tegel, är från 1970-talet, och gårdsut rustningen var före renoveringen antingen sliten eller trasig. Upprustningen av skolgården blev färdig hösten 2002 och utgör det första skedet av en totalrenovering av hela skolan. Skolan har profi lerat sig på undervisning i musik och naturvetenskapliga ämnen och har därför satsat på moderna laboratorieutrymmen. Skolgården Naturen själv är det bästa lekområdet detta är tydligt även i Maininki-skolan, där skolgården även har försetts med lekplatser och anordningar av mer traditionell typ. På den sluttande gården, anpassad till terrängen, har man byggt ett gräsbelagt auditorium, som förutom för skolundervisning, konserter och andra gemensamma tillställningar även används under fritiden. De rymliga gårdsområdena används också i konstundervisningen. Den bergiga terrängen erbjuder naturliga sitt- och utomhusområden. Invid skolan fi nns ett stort parkområde som tillsammans med gårdsplanen utnyttjas i den naturvetenskapliga undervisningen. Lekanordningarna på gården används också utanför skoltid. I samband med renoveringen ersattes den nötta, trånga och vid halka farliga trätrappan, som fanns i den entré som användes mest, med en bredare betongtrappa. Efter gårdsupprustningen har man önskat sig fl er regnskydd, eftersom sådana tidigare fanns i anslutning till entréerna som var indragna en bit in i byggnaden. Men eftersom dessa lockade till sig stökiga och störande ungdomar om kvällarna fl yttades ingångsdörrarna längre ut i fasaden.dessutom har man önskat sig en plan med hård yta för boll- 46

49 spel och ett område med lekanordningar som bara skulle vara avsett för små barn. Lärarna och den övriga personalen har en egen liten innergård som enbart är avsedd för dem. Skötsel Det dagliga underhållet av skolgården sköts av fastighetsskötaren, men två gånger om året anordnas en städdag som alla deltar i. Mainingin-skolan ligger på krönet av en slät bergsklack och är en del av ett stort parkliknande bostadsområde. Härifrån har man utsikt över havet. Skolgårdens huvudtrappa byggdes under renoveringen om och breddades. 47

50 Mainingin-skolans tomt är närmare kvadratmeter och var före renoveringen sliten. Skolhuset är byggt på 1970-talet. På asfalten har man målat olika spel och fi gurer för lek. Faktaruta : Skolans namn : Kommun : Landsdel : Mainingin koulu Espoo (Esbo) Länsi-Uusimaa (Västra Nyland) Adress : Maininkitie 23, FIN Espoo E-post : [email protected] (rektor) Hemsida : / ~maininki Typ av skole : Grundskola Antal elever : 550 Antal klasser : Åk 1 6 = 12, åk 7 9 = 16 Årskurser : 1 9 Byggår/ renoveringsår : Landskapsarkitekt : 1974/renoveringsåret för skolgården 2002 Sarianne Silfverberg, Studio Terra Oy Bygg-/renoveringskostnader per m² : 80 (totalt ca , inkl. moms) I Mainingin-skolans omgivningar är det lätt att fi nna soliga sitt- och studieplatser. 48

51 Naturen med sina släta bergsknallar kryper tätt inpå skolgårdens asfaltplan. Utomhusauditoriet som är byggt på den sluttande gården används både under skoltid och på fritiden. 49

52 Många aktiviteter på ett litet område Lauttasaaren ala-asteen koulu Lauttasaaren ala-asteen koulu representerar genom sina former, proportioner och rappade fasader en typisk skolhusarkitektur från 1950-talet. Skolan betonar goda baskunskaper i alla ämnen. Specialiseringsområdena är konst och svenska. Skolan ligger i en stadsliknande miljö nära en motorväg och livliga huvudstråk. Barnen håller sig snällt på gården trots att den inte är omgärdad. Före gårdssaneringen var gården bland de tristaste i Helsingfors. Gårdsförbättringsarbetena genomfördes i små etapper åren Initiativet till upprustningen av gården kom från barnen och deras föräldrar. Idéer och förslag producerades som del av skolundervisningen. Gården planerades av en förälder som är arkitekt. Skolgården Gården är delad i tre delar, av vilka en har reserverats för eleverna i de tre första årskurserna, och har många små skyddade hörn och ställen, som erbjuder många och varierande möjligheter till lek. En solig sittrappa i trä, som vänder sig mot det omgivande stadslandskapet, är mycket populär. Barnen deltar ivrigt också i komposteringen, som är en del av skolans miljöundervisning. Ett auditorium har byggts för utomhusundervisning. Gården används vid tillställningar som är gemensamma för hela skolan, till exempel vid skolstart och avslutningar samt vid andra fester. Bollplanen kan användas av närområdets barn också under kvällar och veckoslut. Mittgården. 50

53 I skydd av träd har man byggt sitt- och samlingsplatser. Mittgården är ett ljust och skyddat område och en naturlig samlingsplats. Det inbyggda komposteringsområdet sköts av barnen och ingår som en del i skolans miljöundervisning. 51

54 Gården, som inte har några staket och inhägnader, har många fl era platser som erbjuder till olika slags lekar. På gården har ett auditorium för gemensamma samlingar och fester byggts. Faktaruta : Skolans namn : Kommun : Landsdel : Lauttasaaren ala-asteen koulu Helsinki (Helsingfors) Länsi-Uusimaa (Västra Nyland) Adress : Myllykalliontie 3, FIN Helsinki E-post : marja-leena.suila@edu. hel.fi (rektor) Hemsida : Typ av skola : Grundskola Antal elever : 430 Antal klasser : 19 Årskurser : 1 6 Byggår/ renoveringsår : Arkitekt : 1954/renoveringsåren för skolgården Timo Airas, Arkkitehtitoimisto Järvinen-Airas Bygg-/renoveringskostnader per m² : 25 (totalt ca , inkl. moms) Före renoveringen av skolgården ansågs den höra till de tristaste i Helsingfors. Upprustningen har skett i etapper åren

55 Den soliga sittrappan är populär. På gården fi nns många bänkar och bord för utomhusstudier. 53

56 Den idylliska byskolan Ilolan-skolan är en liten skola i lantlig miljö. År 2000 fi ck skolan pris för bästa skolgårdsupprustning. Ilolan koulu Ilolan koulu är en idyllisk liten byskola i lantlig miljö. Skolan har under ett antal år arbetat aktivt för att kunna utnyttja skolgården i undervisningen. År 2000 fi ck skolan första pris för bästa skolgårdssanering i en nationell tävling med över sextio deltagare. Planeringen och förverkligandet av skolgårdsupprustningen har genomförts av barnen, lärarna och föräldrarna själva. Planen för förbättringsarbetet gjordes av en lärare som år 1996 hade deltagit i ett av Utbildningsstyrelsens ordnat möte kring skolgårdens möjligheter som undervisningsmiljö. Också barnen har kommit med förslag till ritningar, men riktigt alla har inte gått att utnyttja. De yngsta önskade sig bland annat pusstugor på gården... Skolgården Skolans 56 elever leker överallt på skolans område ensamma eller i grupper. De bästa lekarna är sådana som barnen själva hittar på : två små fl ickor kan till exempel sitta och prata med varandra på den soliga trappan, efter skoldagen stannar en liten pojke kvar för att med stor koncentration bygga ett vattenkanalssystem och små vattenverk och sandslott. Barn som är djupt sysselsatta med att leka lär sig samtidigt. Kanske är de här stunderna de viktigaste för barnens lärande och personlighetsutveckling. Det stora skogsområdet omkring skolan utnyttjas på många sätt i undervisningen, till exempel i orientering, och barnen skapar själva lek- och byggplatser. Skolan gör också cykel- och badutfl ykter till sjöarna i omgivningen. De barn som bor i närområdet kan leka på skolgården efter skoldagens slut gården är inte inhägnad. På grund av de stora avstånden förs och hämtas barnen av sina föräldrar eller av en skoltaxi ; många barns skolväg är 15 kilometer eller längre. Samarbetet mellan lärare och föräldrar och verksamheten för barnens bästa är speciellt starka sidor i Ilola-skolan. Skolan fi ck till exempel pengar av kom- 54

57 munen för att måla skollokalerna, men föräldrarna beslutade att själva utföra arbetet. De pengar som sparades in användes till en studieresa. Skolgården, som saknar staket och inhägnader, inbjuder barnen som bor i området kring skolan kan också leka där efter skolans slut. I skogen intill kan man bygga kojor, gömställen och fästningar. 55

58 Eleverna leker överallt på skolans område. Den närliggande bollplanen fungera som skridskoplan på vintern. Ilola-skolan har ett fungerande återvinnings- och komposteringssystem som barnen underhåller. De bästa lekarna är sådana som barnen själva hittar på. Leken är en situation då barnet utvecklar både sitt lärande och sin personlighet, och på Ilolan-skolans skolgård erbjuder miljön många lekmöjligheter. Faktaruta : Skolans namn : Kommun : Landsdel : Ilolan koulu Porvoo (Borgå) Itä-Uusimaa (Östra Nyland) Adress : Loviisantie 864, FIN Illby E-post : ilolan.koulu@mail. porvoo.fi Hemsida : /ilola Typ av skola : Grundskola Antal elever : 55 Antal klasser : 3 Årskurser : 1 6 Antal barn i fritidsaktiviteter : Byggår/ renoveringsår : Bygg-/renoveringskostnader per. m² : 15 barn (på eftermiddagen, sköts av föräldrar föreningen) 1923, tillbyggnad på 1960-talet/renoveringen av skolgården påbörjades 1996 Svårt att defi niera eftersom föräldrarna har bidragit med exempelvis material, verktyg och arbetskraft 56

59 På skolgården fi nner barnen både platser för lek och vila. 57

60 58

61 Norge Annichen Hauan, Norsk Form Tone Lindheim, Institutt for landskapsplanlegging, NLH Lene Schmidt, NIBR Bente-Sølvi Toverød, Det norske hageselskap Finn A. Andersen, Krossen Skole Karmøy: Skudeneshavn skole Oslo: Maridalen skole Grünerløkka skole Kristiansand: Krossen skole 59

62 60

63 Situasjonsbeskrivelse den nasjonal skolestruktur, samfunnsmessige endringer og uterommets plass Ansvaret for bygging, vedlikehold og drift av skoleanlegg, også skolens uterom, ligger i kommunene når det gjelder grunnskolen (6 16 år) og for videregående skole (16 19 år) til det regionale nivå/fylkeskommunene. Det statlige tilskuddet til skolesektoren inngår som en del av det generell rammetilskuddet til kommuner og fylker. Dette innebærer at disse selv bestemmer hvor mye av de overførte midlene som skal gå til skolesektoren. En del av overskuddet fra de norske spillemidlene går til en nasjonal tilskuddsordning ; tilskudd til nærmiljøanlegg. Midlene forvaltes av kulturavdelingene i fylkeskommunen, og kommunene/ skolene kan søke om tilskudd til utvikling av skolens uterom. Midlene skal gå til tilrettelegging for idrettslige aktiviteter, og det er en forutsetning at skolens uterom kan brukes av alle gruppe i nærmiljøet utenom skoletiden. Det er krav om at kommunene/skolene selv går inn med andel på 50 %. Som regel dekkes denne egenandelen opp i form av dugnadsinnsats fra foreldre, elever og lærere. Læreplanene som kom i 1997, Reform97, innebar at lekens betydning for læring ble tillagt større vekt enn tidligere. Læreplanen forutsetter at det i hele grunnskolen skal legges vekt på lekende aktiviteter både ute og inne. Det er forutsatt at skolens uterom skal fungere som arena for lek og aktivitet i skoletiden, som undervisningsrom og som nærmiljøanlegg, uten det ble sagt noe om konkrete mål og krav til uterommet. Reformen innebar at skolealderen ble senket med et år, fra 7 til 6 år. Et helt årskull barn som tidligere gikk i barnehagen, der lek både ute og inne er høyt prioritert, ble plassert i skole som ofte manglet gode lekemuligheter utendørs. For å få plass til de nye elevne måtte mange skoler bygges på, og ofte førte dette til at et allerede lite uteareal ble enda mindre. Gjeldende skolelov fra 1952 inneholder ingen konkrete bestemmelser som angår skolens uterom, verken når det gjelder arealstørrelse eller utforming. Det er derfor helt opp til den enkelte kommune å prioritere uterommet ved plassering og avsetning av areal til bygging av skoler. Bare 3 (kommunene Bærum, Moss og Kristiansand) av landets 435 kommuner har funnet det nødvendig å utarbeide retningslinjer for å sikre skolene et godt uteareal slik det forutsettes i Reform97. Det er mange eksempler på at skoleanlegget består av en fl ott skolebygning, men et helt ubrukelig uteområde fordi midlene til den nye skolen ikke strakk til. For skolen er det en oppfordring og en utfordring å ta i bruk ressurser og muligheter i hele nærmiljøet. Elevens aktiviteter skal ikke begrenses til arealet som ligger rundt selve skole skolebygningen. Stadig fl ere barn og unge vokser imidlertid opp i byer og tettsteder, og nettopp her er det mange som konkurrerer om arealene. Det er mange eksempler på skoler har fått dårligere uteområder fordi andre interesser veier tyngre i kampen om de ubebygde grønne arealene som kunne kompensere for et lite og dårlig uterom. Statens råd for fysisk aktivitet og ernæring, som ligger under Sosial- og Helsedirektoratet har nylig avgitt en innstilling Skolens utearealer. Om behovet for arealnormer og virkemidler der det forslås innført krav til plassering, størrelse og utforming av skolens uterom. Innstillingen som også inneholder forslag til ansvar for oppfølging nasjonalt nivå, ligger nå til behandling i aktuelle instanser. Fra 2002 og ut 2010 er det opprettet en ekstraordinær statlig låneordning for kommuner og fylkeskommuner. Pengene skal gå til nybygg og rehabilitering av eksisterende skoleanlegg. Oversikten over bruk av midlene til nå viser at låneordningen først og fremst brukes til å utbedre undervisningsarenaene innendørs og til innemiljøtiltak, og i 61

64 62 liten grad til utbedring av skolens uterom (statistikk utarbeidet av Husbanken). I forbindelse med låneordningen er det etablert en rådgivingstjeneste for skoleanlegg. Ansvaret for tjenesten er lagt til Læringssenteret, en nyopprettet institusjon som ligger under Undervisnings- og forskningsdepartementet. På området skolens uterom har Læringssenteret etablert samarbeid med aktuell fagmiljøer. Eksempler på disse er Landbrukshøgskole/Institutt for landskapsplanlegging og Det norske hageselskap. Også andre fagmiljøer utenfor Læringssenteret er engasjert i utvikling av skolens uterom. Nordland fylkeskommune og Salten Friluftsråd spiller en viktig rolle i å fokusere på mulige læringsarenaer utendørs, og har opprettet en aktiv formidligstjeneste på Internett for spredning av gode eksempler og aktuelle undersøkelser om den faktiske bruken av skolens uterom. Også Norsk Form, Senter for arkitektur, design og bygningsmiljø, spiller en aktiv rolle på området, blant annet gjennom arrangement av nasjonale konferanser for ansatte i kommunene og skoleledere. I løpet av det forrige århundret skjedde det store endringer i forhold til barn og unges oppvekstmiljø. Endringer i bosettingsmønstret og en sterkt økende trafi kk har forringet mulighetene for lek og utfoldelse i nærmiljøet. Antall obligatoriske år i skolen har økt, og skoledagen er blitt lengre. Dette har medført at mye av den læring og sosialiseringen som foregikk utenom skoletiden nå må foregå på skolen. Den generelle samfunnsutviklingen har med andre ord ført til økt institusjonalisering av barn og unges liv, og den samlede tiden som mange elever oppholder seg på skolen og i skolefritidsordningen er lenger enn en normal arbeidsdag for voksene. Økende grad av fysisk forfall i befolkningen generelt, har ført til fokusering på nødvendigheten av fysisk aktivitet. Helseskadene er store og medfører betydelige omkostninger for samfunnet i tillegg til lidelser for den enkelte. Dårlig fysisk helse både for voksen og barn har sammenheng med sosial status. Undersøkelser viser at voksne med høyere utdanning er mer aktive enn resten av befolkningen, og at barn følger etter ; de er mer aktive enn andre barn. Skolen når alle barn og unge i en stadig lengre periode av deres liv, og den har derfor en enestående mulighet til å dreie en helsemessig utvikling i en positiv retning, hvis forholdene legges til rette for det. Skolens uterom har fortsatt lav status når det gjelder oppbygging av kvalifi sert kunnskap og kompetanse i aktuelle fagmiljøer. I den senere tid har imidlertid temaet fått plass både innenfor forskning og hovedfagsarbeid. Av det mest aktuelle forskningsarbeidet kan nevnes : Dr.gradsprosjektet Grunnskolens uteareal som pedagogisk ressurs i et samtidig perspektiv ved Hans Petter Ulleberg, Pedagogisk institutt NTNU Dr.gradsprosjektet Norske skoleanlegg på 1900-tallet ved Kristin Kreul, Institutt for landskapsplanlegging, NLH Forskningsprosjektet Idrett i skole og skolefritidsordningen (SFO). En studie av nærmiljøanlegg i tilknytning til skolen, deres bruk og betydning. ved Lene Schmidt, NIBR, 2003 Av aktuell hovedoppgaver kan nevnes : Skoleanleggets mikrofysikk : en analyse av skolebyggets og skolegårdens sosialiseringsfunksjon av Hans Petter Ulleberg. Hovedoppgave i pedagogikk Universitetet i Trondheim, Uteaktivitet i grunnskolen : realiteter og utfordringer av Torgeir Limstrand. Hovedfagsoppgave Norges idrettshøgskole, Ungdomsskolens uterom : et sted for aktivitet hovedoppgave av Ane Gyri Sjøvik. Hovedoppgave i Landskapsarkitektur Norges landbrukshøgskole, Skolens uterom og Reform 97: tre norske barneskolers muligheter for å Landskapsarkitektur Norges landbrukshøgskole, Det er også igangsatt noen utviklingsprosjekter om skolens uterom. Av disse kan nevnes :

65 Skole og omgivelser ved Norsk Form Ut er In ved Salten Friluftsråd Levande skule ved Norges landbrukshøgskole og Det norske hageselskap Betydningen av skolens uterom i dagens samfunn Vår kunnskap om betydningen av lek og utfoldelse er større enn noen gang. Vi vet at slike aktiviteter har en grunnleggende betydning for utvikling av barn og unge både på det sosiale, kulturelle og fysiske området. Lek og samvær med jevnaldrende gir barn og unge livserfaring som de ikke kan tilegne seg på annen måte. I tillegg til at lek i seg selv innebærer livsviktig læring, er den også en nødvendig betingelse for teoretisk læring. Til tross for denne kunnskapen, og for at den generelle samfunnsutviklingen har forringet barn og unges mulighet for lek og utfoldelse i nærmiljøet, og til tross for økende fysisk forfall og fedme, også blant barn og unge, er skolens uterom fortsatt relativt lavt prioritert. Selv etter av Reform97, som legger stor vekt også på utendørs lek og læring, er skolens utearealer, generelt sett lite egnet til lek og aktivitet under skoletiden og til undervisning slik det er forutsatt. Fortsatt er det slik at ressursene først og fremst går til å bygge eller utbedre selv skolebygget, og fortsatt er det slik at alt for mange skolegårder ser ut som en asfaltørken, med en sandkasse, en huske, en vippe og en drikkefontene som de eneste lekemulighetene. Og selv om Reform97 også påpeker at skolens uterom skal fungere som nærmiljøanlegg, og vi har en tilskuddsordning som skal fremme nettopp slik bruk, er det i praksis få skoler der uteområdet fungerer som et møtested for alle beboere i nærmiljøet. Det er mange årsaker til dette ; manglende retningslinjer for skoleanleggets størrelse, utforming og ikke minst plassering i nærmiljøet er en viktig faktor. Et annet forhold som påvirker den faktiske bruken av skolens uterom er ofte manglende ansvarsplassering og ressurser til drift og vedlikehold av uteområdet. Hvem skal påse at arealene brukes, men ikke misbrukes? Det generelle inntrykket er at utforming av utearealet er overlatt til foreldrene, og at mye avarbeidet utføres på dugnad, ofte med skolens ansatte som bisittere. Når det gjelder videregående skole er uterommet et ikke tema, det vil si at det i svært liten grad legges opp til at elevene skal være ute. I den senere tid er det imidlertid blitt en økende interesse for at de videregående skolene, både bygningene og uterommet skal brukes som lokale kulturanlegg. Noen fylker har sett på muligheten til å utforme et mer parkliknende anlegg som kan brukes både av skolens elever og av andre grupper. Nylig fremlagte undersøkelser fra Salten Friluftsråd om bruk av skolens uterom viser at anleggene er lite tilpasset ungdoms behov for aktivitet og utfoldelse, og at aktivitetsnivået avtar med økende alder. På ungdomsnivået er 3 av 4 elever blitt mindre fysisk aktive etter at de forlot barneskolen. Undersøkelsene viser også at gutter er mer aktive enn jentene, og at bruk av skolens uterom og nærmiljø til lek og undervisning er avhengig av holdningen og interessen hos den enkelte lærer. Dette siste innebærer at det ikke er tilstrekkelig med et godt egnet uterom. Betydningen og bruken av skolens uterom til lek og læring må få en bredere plass i utdanningen av lærere. Det er vanskelig å si noe om regionale forskjeller med hensyn til prioritering og utforming av skolens uterom. Store deler av Norge har klimatiske forhold som gjør at det må planlegges med sikete på vind, snø og kulde som gir helt andre utfordringer enn i den sydlige del av landet. Generelt sett er kompetansen på utforming av gode uterom i klimautsatte strøk for liten i forhold til utfordringer og behov. Vårt inntrykk er imidlertid at det ikke er noen entydige forskjeller mellom regionene i prioritering av skolens uterom. Etablering av et fagmiljøet knyttet til Salten Friluftsråd i Nordland fylke er eksempel på at kompetansen ikke bare ligger i Østlandsområdet. Det er viktig at denne generelle beskrivelsen suppleres. Det fi nnes eksempler på nasjonalt engasjement blant annet fra Kirke- og kulturdepartementet 63

66 som har utlyst konkurranse om utforming av skolens uterom som møtested for hele nærmiljøet. Det fi nnes eksempler på kommuner som har engasjert seg aktivt i forhold til skolens uterom, og som har etablert samarbeid mellom skole-, kultur- og teknisk etat arbeidet på dette området. Det fi nnes også eksempler på aktive skoleledere som har ført til at alle skolens elever er brukere av skolens uterom i lek og læring. Det er også mange eksempler på skoler der utforming av uterommet er et ansvar for skolen selv, og der dette inngår om en viktig del av undervisningen. Og endelig, det er mange enkeltlærere som ut fra kunnskap og interesse bidrar til at skolens uterom utgjør en viktig ressurs i skolehverdagen. Det som mangler er en politisk prioritering og en stasning på nasjonalt, regionalt og kommunalt nivå og på den enkelte skole som kan gi utforming og bruk av skolens uterom den prioritet som alle barn og unge i dagens Norge har krav på. En slik satsning må innebære både igangsetting av utviklingsarbeid, spesielt på ungdomstrinnet og opprettelse av en nasjonal idebank for formilding av kunnskap og erfaring om skolens uterom. På nasjonalt nivå må det dessuten tas initiativ til at utforming og bruk av skolens uterom blir en viktig del av lærerutdanningen. 64

67 Maridalen skole. 65

68 Byskole med jungel og vannlek Grünerløkka skole Fugleredehuskene gir fart og moro. Grünerløkka skole er en fl ott gammel skole fra 1885 i Oslo øst. Utearealene var asfaltert, forholdsvis små og unyanserte. Ved hjelp av midler fra Indre by øst fi kk skolen en betydelig forbedring av utearealene i Elever og lærere deltok med liv og lyst i programmering og planlegging av skolegården. Skolen Grünerløkka skole har 325 elever fordelt på 7 klassetrinn. Bygningene fra 1885 er under fredning. Bygningen ligger i en viktig akse : Paulus kirke Birkelunden Grünerløkka skole. Skolen grenser ut mot en sterkt trafi kkert bygate, Toftesgate mot vest. Skolen har et stort fl erkulturelt mangfold. Skolens uteanlegg brukes både av elevene i skoletiden, av SFO og av barn og voksne i nærmiljøet. Prosess Da det var klart at skolen kunne få Indre by øst -midler ble det satt i gang en kreativ prosess på skolen hvor elevene lagde fl otte modeller av sin ønske-skolegård. Det ble holdt utstilling og det ble god pressedekning av saken. Foreldre, lærere og barn var aktive i programmering og planlegging av skolegårdsforbedringen. Da skolegården endelig stod ferdig ga barna uttrykk for at det var de selv som hadde tegnet og prosjektert den. Under prosjekteringsprosessen ble det satt i gang et strakstiltak i form av store avskårne trestammer og stubber som ble plassert ut. Disse ga umiddelbart rom for aktiv rollelek og klatre-, balanse- og hoppeleker. Skolegården Et hovedgrep i skolegården var å omdanne den store skrånende asfalterte fl aten til en horisontal ballbane som kunne underdeles til mindre spillebaner. Dette grepet ga brede trappeanlegg på nord og sydsiden av den nye banen. Høydeforskjellen ble utnyttet til å etablere en liten scene som skyter seg ut av trappeanlegget, en skaterampe og ska- 66

69 tegrop. Ut mot den trafi kkerte Toftesgate ble det plantet en trerekke og etablert en granittkant med integrert belysning. Et annet hovedgrep var å legge forholdene godt til rette for aktiv lek med vann. Taknedløp ble knyttet til en ny vannrenne, som også samlet vann fra en ny vanntrapp med rent drikkevann fra spring. Dette drikkevannet blir automatisk koplet på i hvert friminutt. Vannet beveger seg i kulper, under broer og gjennom en vannlabyrint før det forsvinner i et sluk nederst i skolegården. En klatrevegg er etablert på eksisterende vegg i leskuret. Gummiert dekke gir mykt fallunderlag. Granittsteiner med inngraverte spill er montert i trange partier langs skolens nord- og sydfasade. På skolens østside er det montert 2 store fuglerede-husker. Disse gir rom for mye fart og moro. De første årene var det lange køer av barn som ville huske. På østsiden er terrenget hevet i asfalterte terrengformer med tanke på syk- ling, skating, løping og skliing vinterstid. Et gammelt klatreapparat som stod her fra før er beholdt. Store trestubber og store forgrenede trestammer gir rom for fantasifull og kreativ lek. Midt inne i skolens bygningsmasse fi nnes et atrium som kan låses av. Det ligger i tilknytning til kunst og håndverkrommene og egner seg godt for utendørs prosjektarbeid for skolens elever. Uterommet er ferdig prosjektert, men ikke opparbeidet ennå. Hele skolens uteanlegg brukes aktivt som leke- og oppholdsareal i skoletiden og som nærmiljøanlegg for beboerne på Grunerløkka på kvelds- tid og i helgene. Vedlikehold Det er ikke avsatt egne midler til vedlikehold. Skolens vaktmester tar hånd om uteanlegg og skolens bygninger. Uteanlegget er laget med så solide løsninger og materialer at det vil eldes med verdighet. 1. Trerekke ut mot trafi kkert vei, 2. Lang sittekant i granitt, 3. Scene, 4. Ballbane skåret inn i terrenget, 5. Trappeanlegg med sittesteiner, 6. Klatrevegg inne i skuret, 7. Kurvballstativ, 8. Takvann ledes i renne, 9. Vanntrapp, 10. Bro over renne, 11. Vannlabyrint, 12. Drikkefontene, 13. Rampe for skating og løping, 14. Grop for skating og løping, 15. Sittesteiner med inngraverte spill, 16. Avlukket gårdsrom egnet for prosjektarbeid 17. Fugleredehusker, 18. Store trekubber, 19. Store trestammer, 20. Hevede asfalterte terrengformer, 21. Benker. 67

70 Vanntrapp med rent drikke-vann som koples på alle friminutt. Detalj fra vannlabyrint. Store forgreinede trestammer gir rom for ulike former for lek. 68 Faktaboks : Skolens navn : Grünerløkka skole Kommune : Oslo kommune Landsdel : Østlandet Adresse : Toftesgt. 44, 0556 Oslo E-post : [email protected] Type skole : En mellomstor byskole, beliggende i tett bygårdsstruktur, med et åpent parkrom mot vest Antall elever : 325 Antall klasser : 14 Klassetrinn : 1 7 Antall barn i skolefritidsordning : 136 Byggeår/ renoveringsår : Bygget i 1885/ siste renovering i 2001 Størrelse i m² : Landskapsarkitekt : Bjørbekk & Lindheim Renoveringskostnader pr. m² : ca. 2,8 mill. Kostnad pr. m² : NOK Driftsutgifter pr. m² : Ukjent, vedlikeholdsarbeidet utføres av skolens vaktmester

71 Skolgården sett fra nord. Ball-lek i vannrenne. Skaterampen. Trappeanlegg med sittesteiner. 69

72 En landsens skole med dyrehold Maridalen skole Hexagonhuske. Maridalen skole er en liten skole med få elever i utkanten av Oslo. Den har store arealressurser. Stor dugnadsinnsats, økologisk hagebruk og kunstnerisk utforming av lekeelementer er viktige stikkord ved Maridalen skole. Prosjektet var 1 av 8 pilotskoler i prosjektet Levande skule. Prosjektet ble drevet i samarbeid mellom Norges Landbrukshøgskole og Det norske hageselskap. Målsetningen var å yte hjelp til selvhjelp for de skolene som ønsket å ta tak i utearealet som læringsarena. Skolen Maridalen skole ligger landlig til i Maridalen. Den er omkranset av skog og åpne jorder. Skolen har kun 82 elever, fordelt på 4 klasser. 42 barn er med i SFO. Skolen ønsket å ta i bruk uteområdet til aktiv læring, drive økologisk hagebruk og på sikt samarbeide med en bondegård. Barna skulle gis anledning til å utvikle både omsorg til og innsikt i naturen og omgivelsene i sitt eget nærmiljø. Mange oppgaver skulle løses innenfor trange økonomiske rammer ; skolegården skulle kunne brukes til undervisning, være spennende, utfordre barna over mange år og ha lavt vedlikeholdsnivå. Prosess Planleggingsprosessen gikk over et år med en kontinuerlig dialog mellom skolen og veiledningsteam. Det ble holdt inspirerende foredrag og etablert arbeidsgruppe hvor medlemmene hadde ulike ansvarsområder (ansvar for skolehagen, skaffe penger, skaffe verktøy, vurdere anbudsmateriale, drive informasjon osv.). For å spare penger ble første fase bygget på dugnad av foreldre og barn i løpet av 6 uker. Barna ble trukket aktivt inn i både teoretisk og praktisk arbeid. Barn hjalp til med å bygge mosaikk laget av steinrester, male hønsehus plante trær og busker, legge ferdiggress osv. En kunstner ble invitert til å bygge utradisjonelle lekeapparater med utgangspunkt i barnas estetiske og motoriske utvikling. 70

73 Utearealerne Skolegården er planlagt med utgangspunkt i intensjoner fra Levande skule. Temaene ild, vann, luft og jord er sentrale. Utearealet ble delt opp i forskjellige rom hvor det ble plass til aktiv lek med hexagonhuske, sklie og klatrestativ, og egen lekeplass til de små barna. Det er planlagt sitteplasser, musikkhage og eventyrsti. I den gamle frukthagen ble det laget en ny inngang opp til skolen med bru over en dam og en frukttre-allé opp mot skolen. Skolehagen gir rom for dyrking av frukt, bær, blomster og grønnsaker. Her er det laget hage- og redskapshus laget av halmballer og et hønsehus kombinert med veksthus. En jordkjeller til oppbevaring av grønnsaker om vinteren er også med i planene. Anlegget gir en verdifull innsikt i naturens kretsløp : Hønene gir gjødsel som brukes i kjøkkenhagen. Her produseres grønnsaker som brukes i skolekjøkkenet. Avfall herfra komposteres og bringes tilbake til kjøkkenhagen. Nede i skogen hvor de beste mulighetene for lek fi nnes, er det laget en bålplass. I dette området lager elevene hytter og leker fritt omkring. Klanghave, klatrestativ og hexagonhuske. 1. Skolens hovedbygg (nybygget lengst til venstre), 2. Gymnastikksal, 3. SFO, 4. Hønsehus, 5. Veksthus, 6. Halmhus, 7. Dam, 8. Klanghage, 9. Klatrestativ, 10. Hexagonhusk, 11. Mobilis dumpehuske, 12. Sklie, 13. Skolehage, 14. Klatrestativ/ plattform, 15. Ballplass. 71

74 Kreativ lek ute i naturen. En kumlokk kan fungere som bord for konsentrert virksomhet. Forbedringsprosjektet på Maridalen skole bærer preg av at her har fl ere idealister gått sammen og løftet i fl okk. Den omfattende medvirkningsprosessen, både mht. planlegging og anleggsarbeid, har skapt en helt spesiell grobunn for samarbeid, kjennskap og vennskap av stor betydning både for voksne og barn. Den store egeninnsatsen har gitt et uteanlegg som representerer en fl erdobbel verdi av det kronebeløpet som ble investert. Vedlikehold Skolens størrelse, beliggenhet og den omfattende medvirkningsprosessen har gjort risikoen for hærverk mindre her enn ved andre skoler. Anlegget behøvde ikke utformes med så sterke krav til slitasjestyrke som tilfellet er for større skoler i mer tettbygde strøk.vedlikeholdet utføres av foreldre, lærere og barn. I tillegg har man en vaktmester. Fordi mange av brukerne er trukket inn i anlegg og vedlikehold blir anlegget tatt bedre vare på enn det som er vanlig. 72 Faktaboks : Skolens navn : Maridalen skole Kommune : Oslo kommune Landsdel : Østlandet Adresse : Gamle Maridalsvei 45, 0890 Oslo E-post : postmottak.maridalen@ gs.skoleetaten.oslo.no Hjemmeside : no/hovedside.htm Type skole : En liten landsens bygdeskole i skogen Antall elever : 82 Antall klasser : 4 Klassetrinn : 1 7 Antall barn i skolefritidsordning : 42 Byggeår/ renoveringsår : Bygget i 1857/ siste renovering i 1997 Størrelse : m² Størrelse på bearbeidet areal : m² Arkitekt : Stein Halvorsen AS (for nybygg) Landskapsarkitekt : Kunst : Renoveringskostnader pr. m² : Driftsutgifter pr. m² : Grindaker AS (uteareal rundt nybygg) Todd Saunders i samarbeid med Marianne Leisner, Ketil Dybig og Linda Jolly 140 NOK Samlet kostnad for forbedring av utearealene ca. NOK I tillegg kommer svært stor dugnadsinnsats fra foreldre, lærere og barn Vedlikehold utføres på dugnad

75 Gammel frugthave og dam inngår som del av skolens uteareal. Skolen har eget hønsehus og 15 høner. 73

76 En Tarzanjungel Skudeneshavn skole og fritidspark I Tarzanjungelen kan man virkelig slenge seg i tauene. Skudeneshavn skole og fritidspark er kjent for sitt store og allsidige aktivitetsareal hvor mye er laget av solide trekonstruksjoner, tau og bildekk. Området er fl ittig brukt, også utenom skoletid og i helgene. Disse utearealene har mer appell til jentene og de større barna enn man vanligvis ser andre steder. Skolen Skudeneshavn skole er en nyere barneskole i beliggende i utkanten av tettstedet Skudeneshavn, som er kjent for sitt godt bevarte skipperhusmiljø fra seilskutetiden. Skolegården består for en stor del av naturterreng, noen større områder for ballek og et nyere, rikholdig nærmiljøanlegg for allsidige bevegelsesaktiviteter. Skolen ligger inntil en naturpark med mange sjeldne trær, og det er kort vei til fi ne friluftsområder med sjø og langstrakte lyngvidder. Skolen praktiserer en bevisst pedagogikk, som har fanget opp et vesentlig moment ved leken : At lek er både fysisk aktivitet og sosialt samvær. Uteanleggene inviterer spesielt til dette. F. eks. er turnapparatene plassert i ring, slik at barna kan være i aktivitet og samtidig prate sammen og vise hverandre nye kunster. Ideen er at det skal være plass nok til alle, og at det skal være utfordringer på mange nivåer og med ulik vanskelighetsgrad. Pedagogikken og det organisatoriske handlingsrom er relativt åpent og man stoler på barnas naturlige følelse for hva de mestrer. De mindre klassene har uteskole vanligvis en dag i uka, mens de større klassene har uteskole noe sjeldnere. I uteskolens aktiviteter brukes skolens eget område, naturparken og turområdene inntil. Skolen er spesialskole som har en del elever med fysisk/psykiske funksjonshemninger, og man opplever at disse barna har fått nye muligheter etter at nærmiljøanlegget ble etablert. 74

77 Prosess Bakgrunnen for opparbeidingen av anlegget var et ønske om å gjøre noe med uteområdene i forbindelse med Reform 97. Prosjektet startet med et heldags inspirasjonskurs om årspedagogikk med Asbjørn Flemmen for ansatte i skole, barnehage og fritid, kommuneadministrasjon, politikere og velforeninger. Opparbeidingen er i tillegg til spillemidlene fi nansiert med skolens egne midler, kommunale midler, støtte fra lokalt næringsliv og omfattende dugnad fra foreldre. Flemmen har stått for ideutviklingen, mens en prosjektgruppe har hatt ansvar for oppfølgingen, og elever og lærere har kommentert planene. Skolegården er stor og variert. (Planløsning av Asbjørn Flemmen). Faktaboks : Skolens navn : Kommune : Landsdel : Skudeneshavn skole og fritidspark Karmøy Vestlandet Adresse : Postboks 96, 4297 Skudeneshavn E-post : skudeneshavn@skole. karrmoy.kommune.no Type skole : En mellomstor tettstedsskole, med nærhet til fi ne friluftsområder Antall elever : ca. 260 Antall klasser : 13 Klassetrinn : 1 7 Antall barn i skolefritidsordning : 30 Byggeår/ renoveringsår : Bygget i 1981/renovering i Størrelse i m² : m² Rådgiver/ arkitekt : Asbjørn Flemmen M² uteareal pr elev : 78,5 Renoveringskostnader : NOK + ca dugnadstimer Renoveringskostnader pr. m² : 31 NOK + 0,1 dugnadstimer Driftsutgifter : pr år Driftsutgifter pr. m² : 0,73 0,98 NOK 75

78 Turnområdet er spesielt populært blant jentene. De yngste elevene øver styrke i klatreveggen. 76 Utearealene Skoletomta er på totalt ca m², slik at barna har et stort område å boltre seg på. Hele anlegget består av varierte arenaer for aktiviteter nennsomt innplassert i terrenget. Arenaene er bl. a. Tarzan-jungel, mini-tarzan, apejungel, turnbasseng, klatretårn, musikkpaviljong, ballarenaer, bordtennis, hytter og gjemme/leite. Kombinasjonen av planlagte anlegg og naturterreng går opp i en høyere enhet. Både naturen og mange planlagte områder gir rom for jungellek i mange varianter. Skolegården har både harde fl ater for ballspill, ulike arenaer for klatring, henge og slenge, turn, osv. og store områder med natur. Området er stort nok til at naturen ikke er preget av slitasje på noen måte. Nærmiljøanleggene er omtenksomt lagt inn i terrenget, slik at selv den åtte meter høye stolpe- og dragerkonstruksjon i Tarzanjungelen glir inn i omgivelsene og utnytter terrengsituasjonen maksimalt. Aktuell bruk Uteområdene har et svært høyt aktivitetsnivå, også blant jenter og større barn. Barna fordeler seg over hele området, med noen sentra med spesielt høy barnetetthet : storjungelen, turnstativet og fotballbanen. Lekejungelen appellerer altså til barn på tvers av alder, kjønn og ferdighetsnivå. Betegnelsen skole og fritidspark illustrerer at man ser på anlegget som mer enn en skolegård, og noe mer enn et vanlig nærmiljøanlegg. Barnefamilier kommer hit på søndagstur, og skolen har tatt imot et stort antall gjester for omvisning fra inn- og utland. Anlegget brukes mye på ettermiddags- og kveldstid av barn og unge i nabolaget, og av større grupper og foreninger. Andre skoler og barnehager bruker anlegget både på dagtid og i forbindelse med kveldsarrangementer og turer. På tross av intensiv bruk både i skoletid og utenom er det få problemer med hærverk, sannsynligvis fordi det er valgt solide løsninger. For eksempel er basketkurvene så stabile at man kan turne i dem. Mye tyder på at det blir mindre hærverk når det er fl ere tilbud. I SFO kan barna være overalt selv om området er stort og uoversiktlig uten at det oppleves som noe problem av de voksne. Vedlikehold Vedlikeholdet utføres dels av skolen selv og dels av kommunens tekniske etat.

79 Turnringer og trapes gir nye synsvinkler på tilværelsen. Guttene liker seg godt på ballbanen. 77

80 Nærmiljøskole og kompetanseskole Krossen skole Skolegården skal være område for lek og fysisk utfoldelse. Nærmiljøskole og kompetanseskole for elever med spesielle behov totalrenoveres og opprustes som nærmiljøanlegg. Inngår i kommunalt prosjekt for opprusting av bydelen. Skolen Krossen skole ligger i Suldalen like nord for Kristiansand sentrum. Skolen er en nærmiljøskole, samt kompetanseskole for kommunen med tilbud til elever med lærevansker. Vi har også avdeling for elever med store kommunikasjonsvansker og autisme. I tillegg kommer fi re SFO-avdelinger. Prosess Det gamle skolebygget fra 1962 var nedslitt, og asbestalarm førte til full renovering og nybygg i All aktivitet ved skolen ble fl yttet til en annen del av byen i nærmere to år, mens planer ble realisert og bearbeidet byggherren Kristiansand kommune konsentrerte seg kun om det bygningsmessige, og overlot utearealet til skolen. Krossen skole skal fremstå som nærmiljøanleggr for bydelen, og vi samarbeider nært med andre etater gjennom prosjekt Suldalen, et prosjekt som har til formål å ruste opp bydelen på alle områder. I tillegg til uteområdet, skal beboerne i området fritt kunne utnytte skolens lokaler til forskjellige aktiviteter og formål. Våre elever i spesialavdelingene har også spesielle behov det må tas hensyn til i planfasen og utbyggingen. Utearealene Etter byggeperioden fremstod skolegården som en stor og kjedelig asfaltørken, de gamle lekeapparatene var fjernet og det var egentlig bare en stor gressplen som var egnet til lek og ballaktiviteter. Utearealkommiteen hadde imidlertid klar plan for det viktige uteområdet, og denne planen er nå delvis realisert skolegården tilfredsstiller til en viss grad de behov våre elver har. Det gjenstår fremdeles mye før vi kan si at vi er i mål, men egentlig skal vel aldri 78

81 et uteområde for barns lek og aktivitet defi neres som ferdigstilt? Planen fi nansieres gjennom tildelte spillemidler, egenandel og støtte fra skolekontoret. Kort oppsummert består utearealet av ballbaner, områder til lek og motorisk trening, møteplasser, herunder amfi med plass til hele skolen, og grønne lunger med bl. a. en sansemotorisk løype inneholdende lekeapparater og forskjellige planter/vekster. Utearealet er blitt en populær aktivitetsplass for elever og beboere i området både i skole- og fritid. Ballbanene benyttes hele dagen, og byens idrettsklubber oppfordres til å igangsette treningstilbud i anleggene. Lekeapparatene trekker mange småbarn og deres foreldre til parken, noe som selvsagt er positivt for miljøet i hele området positivt er det også at velforening og borettslagene i nabolaget arrangerer fester og møter i skolegård og skolebygg. For de av skolens elever med spesielle behov, eks. rullestolbrukere og autister, ser vi fram til en videre utbygging av sansemotorisk løype med stasjoner spesielt tilrettelagt funksjonshemmede. Skolegården ligger sentralt midt i bydelen, og det er lagt vekt på at opprustningen skal skje slik at det ikke blir blir synlige grenser mot naboarealene skolen skal være åpen for alle. Vedlikehold Parkvesenet er en nær samarbeidspartner, og tar seg av grøntområdene. Lekeapparat og øvrig utstyr skal skolen ta seg av, men vi ser et klart behov for å trekke inn nærmiljøet på vedlikeholdssiden i og med vår status som nærmiljøpark og allaktivitetshus. Det er allerede stor slitasje på anlegget, og skolen har begrensede ressurser til dette arbeidet. Skolen ligger i en dal like utenfor Kristiansand. Området ble utbygd på tallet. Skolegården ligger like inntil naboene. På sandplassen fi nner vi fl ere husker. 79

82 Faktaboks : Skolens navn : Krossen skole Kommune : Kristiansand kommune Landsdel : Sørlandet Adresse : Suldalsveien 2, 4617 Kristiansand Telefon : E-post : post.krossen.skole@ kristiansand.kommune.no Hjemmeside : Type skole : Grunnskole med spes. avdelinger for barn og unge med lærevansker, komunikasjonsvansker og autisme Antall elever : 230 Antall klasser : 7 i nærmiljøskolen, 16 i spes.avdelingene Klassetrinn : 1 7 i nærmiljøskolen, 1 10 i spes.avdelingene Antall barn i skolefritidsordning : 95 Byggeår/ renoveringsår : Størrelse bygg : Bygget i 1962, tot.renov./ nybygg kv.m. Størrelse på bearbeidet areal : ca kv.m. Arkitekt : Egerdahl & Nordbø Landskapsarkitekt : Kunst : Totalkostnader opparbeiding uteareal : Driftsutgifter pr. m² : Clausen & Heyerdahl (uteareal rundt nybygg) Lise Schønberg i samarbeid med skolens kunstkontakt , foreløpig brukt ca , Vedlikehold utføres av parkvesen i samarbeid med skolen 80

83 Skolegården skal være område for lek og fysisk utfoldelse. Når utearealet planlegges, er det viktig å få med mest mulig natur og grønne områder. 81

84 82

85 Sverige Titti Olsson, Movium, Sveriges lantbruksuniversitet Tyresö: Krusboda skola Kolmården: Råsslaskolan Hyltebruk: Elias Fries skola Lund: Vårfruskolan 83

86 84

87 Skolgården som arena Engagemanget för skolgårdsutveckling har under det senaste decenniet svept som en vind över Sverige och engagerar i dag pedagoger, föräldrar och barn på skolor från söder till norr. Skolgården har stått i fokus även tidigare, då frågor som rör barn och barnkultur haft hög status i samhällsdebatten, senast under talet. Svenska lärare har genom alla tider använt utemiljön i undervisningen, främst i gymnastik och biologi. Folkskolans stadgar föreskrev på 1800-talet att varje skola skulle ha en skolträdgård. Svenskarna skulle via sina barn lära sig att odla för husbehov, och barnen skulle i skolträdgården lära känna svensk natur och kultur och på så vis hysa kärlek till sitt fosterland. Skolträdgårdarna försvann därefter successivt under de följande decennierna i takt med att behovet av odling för husbehov minskade och slutligen försvann. Under 1960 och 1970-talet betonades skolgårdens funktion som lekmiljö. Skolgården användes då också för trafi kundervisning. På 1980 och 1990-talet stod miljöförstöringen i fokus. Den framväxande miljörörelsen förespråkade grönare skolgårdar som en möjlighet för barn och ungdomar att vistas i en grön och skön miljö och på så vis lägga grunden för ett sant miljöengagemang. Skolgården blev nu en arena för miljöprojekt. Vid samma tid betonades också vikten av elevinfl ytande utifrån FNs Barnkonvention. Skolgårdsprojekten sågs på många skolor som en möjlighet att ge barn och ungdomar en konkret möjlighet att påverka sin egen miljö. Rön om folkhälsan, som sambandet mellan utevistelse, hälsa och livskvalitet, liksom vikten av rörelse och motion, har fått stort genomslag på senare tid. Det breda, folkliga intresset för trädgård och utformning av estetiskt tilltalande miljöer har också bidragit till att sätta fokus på skolans utemiljö. Lunds gröna nätverk Det nationella projektet Skolans Uterum, som pågick , fångade upp de olika strömningarna och bidrog till att göra skolgårdens möjligheter tydliga. År 1992 grundade Naturskolan i Lunds kommun i Skåne ett nätverk för gröna skolgårdar, som engagerar alla kommunens grundskolor. Verksamheten är i dag permanent med egen budget och bred kommunalpolitisk förankring. Verksamheten har gjort Lund till en pilotkommun. Naturskolan arbetar i dag inte bara med att skapa miljöer för biologisk mångfald på kommunens skolgårdar, utan även en mångfald av kulturella, sociala och estetiskt tilltalande värden i både lek och lärande. Ny syn på lärandet Skolgårdsprojekten har också gynnats av att synen på lärandet och lärarrollen förändrats. Den läroplan för det obligatoriska skolväsendet som riksdagen antog 1994, Lpo 94, omfattade verksamhet för skolåren 1 till 9. Fyra år senare 1998, infördes förskoleklassen som en egen skolform. Detta innebar att Lpo 94 reviderades och kom att omfatta både förskoleklass och fritidshem. Samma år fi ck förskolan en egen läroplan, Lpfö 98, som omfattar barn till och med 5 år. Den statliga styrningen av verksamheten via läroplaner omfattar barn och ungdomar från 1 16 år, medan den enskilde har skolplikt i åldern 7 16 år. Därutöver regleras gymnasieskolan av Lpf 94. Lärarens uppgift är enligt läroplanen att vara handledare och medupptäckare snarare än att vara den som besitter all kunskap på förhand. Ett undersökande arbetssätt, som skapar helhet och sammanhang, ska enligt läroplanen vara en bas i allt skolarbete : Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och infl ytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön 85

88 86 Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt infl ytande på utbildningens utformning. (Lpo 94 sid 15, kap 2.3 Elevernas ansvar och infl ytande ) Den fysiska miljön för lärande i skolan kommenteras inte i Lpo 94, däremot i Lpfö 98. Enligt denna ska miljön vara öppen, innehållsrik och inbjudande och alla som arbetar i förskolan ska erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande. Ansvar och skötsel I Sverige är det vanligt att skolpersonal, föräldrar och barn själva står för skolgårdsutvecklingen. De söker ofta pengar från fonder och sponsorer och arrangerar speciella, återkommande arbetsdagar. Men långt ifrån alltid är frågan om hur de nya miljöerna ska förvaltas och skötas löst, eller vem som egentligen har ansvaret för utemiljön. Ansvaret för skolgårdarna är i Sverige ofta splittrat på fl era olika kommunala förvaltningar och organisationen skiljer sig åt från kommun till kommun. Pedagoger och förvaltare saknar naturliga mötesplatser och kan därför inte kommunicera om skolgårdens funktion och betydelse. Nya pedagogiska ambitioner kan därför krocka med traditionell skolgårdsskötsel och kan leda till konfl ikt. Gemensamt måldokument I Lunds kommun har man försökt lösa detta genom att barn- och skolförvaltningarna, utbildningsförvaltningen, tekniska förvaltningen samt Lundafastigheter tagit fram ett gemensamt måldokument för kommunens skolgårdar. Dokumentet slår fast att skolgården ska vara elevernas frirum, en pedagogisk resurs och tillgång för stadsdelen. Den ska vara en säker och hälsosam plats som visar att skolan tar sitt ansvar för utemiljön samt gynna den biologiska mångfalden. Kommunstyrelsen har beslutat att målen ska arbetas in i de olika nämndernas och förvaltningarnas verksamheter vad gäller skol- och förskoleplanering, skolgårdsskötsel, lokalförsörjningsprogram och grönstrukturplaner. Såväl tjänstemän som politiker har genomgått en utbildning. Fler kommuner har engagerat sig i att lösa problemen på liknande sätt. Lagar som ger stöd Stöd för argumentering om barns rätt till god utemiljö fi nns bland annat i Barnkonventionen, plan- och bygglagen (PBL), arbetsmiljölagen, ordningslagen och skollagen. Av Lpo 94 framgår att skolan och alla som arbetar där har ett uppdrag att arbeta med sin miljö i vid mening. Trygghet och trivsel, liksom betydelsen av elevernas delaktighet i skolmiljön, betonas. Tvärvetenskapliga projekt Pågående projekt som kan ha betydelse för skolgårdsutvecklingen bedrivs vid fl era universitet och högskolor. Flera av projekten har tvärvetenskaplig karaktär där olika kunskapsområden möts, till exempel om barns och ungdomars utveckling, utevistelsens hälsomässiga betydelse, lärande med fokus på skolans och förskolans utemiljö samt landskapsplanering och skötsel/ utemiljöförvaltning. Några exempel på miljöer vid landets universitet och högskolor som i dagsläget engagerar sig är : Centrum för miljö- och utomhuspedagogik vid Linköpings universitet Institutionen för kulturgeografi vid Stockholms universitet Institutionen för landskapsplanering Alnarp och institutionen för landskapsplanering Ultuna vid Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för Tema/Tema barn vid Linköpings universitet Lärarhögskolan i Stockholm Lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet Pågående forskningsöversikt Bland pågående projekt kan nämnas arbetet med att ta fram en forskningsö-

89 versikt kring den fysiska miljön och barns och ungdomars lärande på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling. De krav som läroplanen ställer på förändrade och mer varierade arbetssätt, tillsammans med nya samarbetsformer mellan skolan och samhället utanför skolan, väcker frågor om planering, utformning och användning av skolans fysiska miljö. Detta har lett till ett behov av mer kunskap om samspelet mellan den fysiska miljön och lärandet. Barns lärandeprocesser Syftet med kunskapsöversikten är att dokumentera och analysera hur den fysiska miljön uppmärksammas inom forsknings- och utvecklingsprojekt som handlar om barns lärandeprocesser. Teman är den fysiska miljön och skolutveckling, den fysiska miljöns betydelse för elevers lärande och vardag, den fysiska miljön som resurs för lärande och utveckling av demokratisk kompetens samt den fysiska miljön i relation till mångkultur och identitetsutveckling. Kunskapsöversikten förväntas ge ökad förståelse för den fysiska miljöns betydelse i barns lärandeprocesser i förskola, grundskola och fritidshem. Nya metoder för skötsel I Uppsala och Lunds kommuner pågår samarbetsprojekt med Movium och Sveriges lantbruksuniversitet med fokus på design, skötsel och förvaltning av barns och ungdomars utomhusmiljöer vid skolor och förskolor. Syftet är att pröva nya metoder för skötsel i dialog mellan pedagoger, barn, förvaltare och skötselentreprenörer. Målet är att skapa nya fysiska förutsättningar för lärandet inom ramen för såväl den fria leken som för den vuxenstyrda pedagogiska verksamheten. Sveriges exempel De skolgårdar som valts ut ligger i södra och mellersta Sverige. Vårfruskolan i Lund är en gammal innerstadskola, som ingår i det kommunala nätverket för gröna skolgårdar, initierat och sammanhållet av Naturskolan i Lund. Exemplet Vårfruskolan visar hur lärare driver utvecklingen med kommunalt stöd, och påvisar även de svårigheter det innebär att vara en skola mitt i stenstaden. I Sverige pågår sedan 1980-talet en diskussion om förtätning av städerna. Majoriteten av befolkningen lever i städer eller tätorter. Framför allt i storstäderna är infl yttningen stor och bostadsbristen ett faktum. I stadsplaneringen är det ofta den gröna miljön som får stryka på foten när staden behöver växa, och detta drabbar även skolans utemiljö. Elias Fries skola är en nybyggd skola i en mindre tätort på landsbygden. Skolan präglas av småskalighet och kretsloppstänkande i val av byggnadsmaterial och tekniska system, men någon medveten tanke på att detta skulle prägla det pedagogiska arbetet fanns inte vid planeringen, trots att själva miljön är ett läromedel. Den pedagogiska personalen har dock från första början arbetat för att hitta ett sätt att undervisa som utgår från platsens förutsättningar. I Östergötland ligger Råssla skola, som är exempel på hur en utemiljö kan utvecklats i samarbete med externa resurser, i det här fallet en konstnär, som funnits på plats och arbetat tillsammans med eleverna under lång tid. Skolan medverkade i ett kommunalt konstprojekt, som syftade till att involvera barn och ungdomar i utformningen av sin egen närmiljö. Skolan, som ligger i en trakt där man brutit marmor sedan 1600-talet, har idag en utemiljö som talar om bygdens tradition och kultur. Krusboda skola ligger i en kranskommun till Stockholm. Bostadsområdet där skolan fi nns är skapat kring torg, serviceinrättningar och skola i början av talet. På den traditionella skolgården, som till största delen består av asfalt och en stor grusad bollplan, har en drivande förälder med stöd av lärare och föräldrar skapat ett grönt, prunkande rum, där skolan bedriver sin miljöundervisning kring odling och djurhållning. Krusboda skola har en särskilt anställd miljöpedagog som fungerar som pedagogisk trädgårdsmästare, det vill säga har både den kunskap som krävs för att sköta en trädgåd och den kunskap som krävs för att stödja barn i deras lärande. Det är en stor tillgång för skolan, och ett exempel på hur man kan garantera att kvaliteten bibehålls såväl i miljön som i verksamheten. 87

90 Skolan mitt i staden Labyrinten på skolans framsida i skydd av en avenbokhäck har gjorts av elever, föräldrar och lärare. Den är ett smycke även för de boende i husen intill. (Foto : Pia Schmidtbauer). Vårfruskolan Vårfruskolan ligger mitt i Lunds medeltida stadskärna. Skolgården har utökats och utvecklats sedan En grupp lärare driver utvecklingen med stöd av Naturskolan i Lund och dess nätverk för gröna skolgårdar. Skolan Vårfruskolan är den äldsta grundskola som fortfarande är i bruk i Lunds kommun. Skolhuset är byggt i tre etapper, 1868, 1902 och Skolan fi ck en ny byggnad På Vårfruskolan går läsåret 2002/ elever i åk F-5 i 10 klasser. Där fi nns fritidshem för elever i åk F-3, med cirka 160 barn, och fritidsklubb för elever i åk 4 5, där det går cirka 30 barn. Skolgården Vårfruskolan mitt i stenstaden är omgiven av bostadshus och affärskvarter. Det egna reviret markeras med ett rött staket i trä men portarna till skolgården står öppna. Över asfalten ringlar en målad drake, tänkt för pedagogiska spel och lek. Den grusade bollplanen och King out-spelen på asfalten på baksidan används också efter skolans slut. Dagtid passerar människor över skolgården på sin väg mellan olika platser i staden. Några slår sig ner vid borden utanför matsalen och äter lunch, inköpt på hamburgerbaren runt hörnet. Labyrinten intill, skyddad av en avenbokshäck, är en av barnens favoritplatser, byggd av lärare, föräldrar och barn för tio år sedan. Tegelstenarna påminner om husen i en stad. De är formgivna av konstnären Erik Höglund och skänkta till skolan. Labyrinten ligger nu som ett smycke att betrakta från fönstren i bostadshuset intill. Kamp för barnens miljö I stadens kärna är varje kvadratmeter värd sin vikt i guld. Kampen för att säkra innerstadsbarnens rätt till tillräckligt stora och utvecklande miljöer har varit lång och tuff och är troligen inte över än. Ursprungligen utgjordes skolgården av en cirka kvadratmeter asfalterad yta 88

91 Här var det förr ett busstorg. Nu har skolan anlagt en egen liten oas på gräsmattan i den tillfälliga parken, som kommunen låtit uppföra på platsen. (Foto : Pia Schmidtbauer). Nöden och ersattes med nya bostadshus. Unga barnfamiljer fl yttade in och återigen fanns många barn i Vårfruskolans upptagningsområde. Aktiva boendegrupper, lärare och elever satte innerstadsbarnens miljö i fokus genom projektet Barn i innerstad, som pågick , främst i syfte att bevara Vårfruskolan. Stadsstudier användes som metod i i projektet, som fi ck ekonomiskt stöd av Allmänna arvsfoden och engagerade den dåvarande kommunala barnompå skolhusets framsida, men har successivt utökats under 1990-talet och omfattar i dag cirka kvadratmeter. På 1960-talet fanns planer på att låta en stor genomfartsled gå rakt genom Lunds historiskt särpräglade gaturum. Flera hus revs i kvarteret Galten, där Vårfruskolan ligger. Trafi kplanerna stoppades, men det stora gapet i stadskärnan fanns kvar och förvandlades till bussterminal. Under 1970-talet revs även stora delar av den gamla intilliggande stadsdelen 89

92 Asfaltplanen är bemålad med King out-planer, som är fl itigt använda. Stubbarna som är placerade i ring på gräset, är tänkta som samlingsplats, men de används av barnen till långt mycket mer än att sitta på. (Foto : Pia Schmidtbauer). 90 budsmannen i Lund. Projektgruppen krävde en större och grönare skolgård och att bussterminalen fl yttades från kvarteret Galten. Så skedde också Planer på ett högstadium fanns en tid, men blev aldrig verklighet. År 1993 byggdes ett nytt hus med matsal och kombinerad aula/ gymnastiksal. Nybyggnaden medförde att skolgården utökades en aning åt norr. Skolgården fi ck två kullar med körsbärsträd i början blev de hårt åtgångna, då barnen ville klättra upp och plocka bären. Arkitekterna skapade också en upphöjd växtbädd framför matsalen och anlade en lekplats i skolgårdens södra del under en rad uppvuxna träd en av de få skuggiga platserna på gården. Där syns ofta spår av barnens lek bland sand, pinnar och löv. En talarstol, Speakers corner, fi nns där under träden, formad efter en känd, medeltida husfasad i stadens centrum. I mitten av 1990-talet anlades en tillfällig park där bussterminalen tidigare varit. Området är fortfarande inte planlagt. Det har funnits förslag på att bygga parkeringshus där, liksom bostäder, konferenscentrum eller park. Ingen aktiv diskussion förs i dag men än är inte sista ordet sagt. Trädgård i liten skala Skolan använder i dag en del av den tillfälliga parken. Där fi nns gårdens enda gräsmatta i form av en bananformad sluttning med busk- och trädplanteringar, som famnar skolgården och hindrar den från att rinna ut i det omgivande gaturummet. På gräset fi nns en ring av stubbar under träd, tänkt som samlingsplats men fungerar också för lek. Alldeles intill löper en piltunnel kantad av lavendel och rosor. Lärarna har med hjälp från kommunen också anlagt en damm med välvd bro, där barnens lek med vatten och jord sker på marksten i hägnet av perennplanteringar och blommande buskar. Barnen, som byggde bron tillsammans med sin slöjdlärare, har bränt in sina namn i plankorna. Dammen är en naturlig samlingsplats och en av barnens mest älskade platser. Där brukar ett gräsandspar häcka varje vår! Årligen sker någonting nytt på skolgården, ofta som ett resultat av barnens önskemål. Läraren Karin Ingelström var med i projektet Barn i innerstad och är en av skolans representanter i Nätverket för gröna skolgårdar, som drivs av Naturskolan i Lund sedan Hon och tre kollegor utgör en skolgårdsgrupp som driver utvecklingen. Tack vare den mer

93 än tio år långa skolgårdsutvecklingen har utrymmet på skolgården utökats, det fi nns mer att göra och fl er platser av olika karaktär, vilket gör att barnen sprids mer över gården. Planer fi nns på att utveckla lekplatshörnan på skolhusets framsida för att erbjuda barnen fl er möjligheter till lek och vila. Skötsel Varje lärare ansvarar för ett särskilt området på skolgården och sköter det tillsammans med sina elever. Skolans vaktmästare ansvarar för tillsyn och vård. Skötsel som kräver professionell kunskap, till exempel trädbeskärning, köper skolan av tekniska förvaltningens parkoch naturkontor. Varje år kan skolor i Lund söka upp till SEK för skolgårdsutveckling hos Naturskolan. Ett villkor för att få pengar är att skolan bidrar med lika mycket själv. Vårfruskolan satsar årligen cirka på nya investeringar. Underhåll och skötsel av investeringarna uppgår till cirka SEK per år. Faktaruta : Adress : Råbygata 8, Lund Hemsida : Arkitekt : Wilhelm Stenhammar Arkitekt vid ombyggnaden 1993 : Ritkammaren Arkitekter AB, Lund Konstnärlig utsmyckning på skolgården : Yta skolgård: Kostnader för utemiljön : Erik Höglund, stenar i labyrint. Skolgårdsgruppen bestående av lärare har tillsammans med föräldrar och barn själva utformat och anlagt fl era utomhusmiljöer Cirka kvadratmeter Investeringar SEK/ år. Underhåll och skötsel av investeringar cirka SEK/år Två kullar med körsbärsträd fi nns utanför matsalen. Det är en ganska privat plats i lövskuggan. (Foto : Pia Schmidtbauer). 91

94 Från grusplan till grönskande oas Krusboda skola I Gröna rummet fi nns ett uteklassrum, där man kan samlas för fest och arbete. (Foto: Solveig Dahl). Krusboda skola har förvandlat en del av en grusad bollplan till ett grönt rum med damm, kretsloppshus och höns. Där odlar barnen blommor, grönsaker och säd i en pedagogisk verksamhet som engagerar alla elever. Krusboda skola har en halvtidsanställd miljöpedagog som ansvarar för Gröna rummet och arbetet där. Skolan Krusboda skola ligger i bostadsområdet Krusboda med cirka småhus, beläget i Tyresö kommun, en kranskommun till Stockholm. Bostadsområdet byggdes i början av 1970-talet. Krusboda skola, som stod klar 1972, gör skäl för uttrycket skola mitt i byn entrén fi nns direkt vid Krusboda torg med mataffär och andra serviceinrättningar. Bostadsområdets utomhusbad är integrerat med skolan och matsalen har en pizzeria vägg i vägg. Även om skolan har sin tydliga skolgård är gränserna mellan skola och bostadsområde fl ytande och miljöerna används vid alla tider på dygnet. Barnen spelar till exempel boll på torget liksom i den angränsande områdesparken, där skolan också byggt pilkojor. Skolan har 450 elever i åk F 5. Det fi nns 20 klasser. Cirka 300 barn är inskrivna i fritidshemsverksamheten för elever i åk F 3. Hösten 2003 startade en fritidsklubb för äldre barn. Skolgården Skolgården som möter besökaren är en stor asfalterad plan mellan skolhusen, bemålad med spel. Intill skolhusens fasader har föräldrar och lärare på skolgårdsdagar snickrat upphöjda trädäck att sitta på. På skolhusens baksida fi nns fl era olika smålekplatser, tillkomna i samband med att sexåringarna skulle börja i skolan år Skolan fi ck då utveckla skolgården till ett fastställt värde av SEK. På skolhusens baksida i söder och väster fi nns sparad naturmark, som försetts med bänkar och enkla lekredskap. Söder om den stora bollplanen fi nns ett stycke skogsmark, tänkt som bygglekplats. Där går en stor bergknalle i dagen. 92

95 Faktaruta : Adress : Krusboda torg, Tyresö Tel : Fax : E-post : [email protected] Hemsida : Arkitekt : Åke Janson Arkitekt Gröna rummets kretsloppshus : Bertil Thermenius Anläggningskostnad Gröna rummet : Övriga skapade miljöer/lekutrustning : Yta Gröna rummet : Kostnader för utveckling av utemiljön : SEK i Agenda 21-bidrag samt bidrag från sponsorer SEK Cirka 340 kvadratmeter Cirka SEK/år Vatten är ett livgivande element som har sin självklara plats i en oas. På den lilla plattlagda stigen kan man följa vattnets väg i dammen och komma upp på bryggan. (Foto: Solveig Dahl). 93

96 Gröna rummet skapades av föräldrar och lärare under åren för Agenda 21-pengar, samt bidrag från sponsorer. Skolan har också vunnit ett miljöpris för sin trädgård och det arbete som sker där. (Foto: Solveig Dahl). I berget har rep förankrats så att barnen kan att ta sig upp. Under många år låg där en vacker båt med hytt intill en liten brygga som fortfarande sticker ut från klipphällen. Båt och brygga knöt an till skolans närhet till skärgården. I dag är båten tyvärr borta, men önskemål om en ny fi nns. En vinter bad skolans miljöpedagog Solveig Dahl kommunens skogslag att tippa avverkade stubbar, stammar och grenar på bygglekplatsen som lekmaterial. I Gröna rummet, trädgården som är en resurs i skolans miljöpedagogiska arbete, uppfördes den vintern en stor granriskoja. På så vis fi ck trädgården ytterligare ett rum som gjorde den lockande och användbar även under den mörka årstiden. Ett rum för vila och upptäckter Gröna rummet är skolgårdens oas, en plats där barnen kan vistas för att vila, eller nyfi ket utforska och upptäcka vad som händer i det ständigt föränderliga rummet. Här fi nns barnens odlingar och fjärilsträdgården, där de släpper ut fjärilslarver som kläckts till vackra tistelfjärilar inne i klassrummet. Vatten från skolhusens tak samlas i en akvedukt i portalen och rinner porlande ner över stenarna i dammen, fortsätter via bäckfåran med sina små fall och stannar upp och bildar ytterligare en liten vattenspegel. Vattenmängden förstärks via en tank under ett trädäck, och en elektrisk pump får vattnet att cirkulera och därmed syresättas. Guldfi skar och grodor bor i de olika dammarna. En gammaldags gårdspump står i förbindelse med tanken, och barnen kan leka och vattna hur mycket de vill med hjälp av alla de kannor som fi nns i trädgården. Trädgården är cirka 340 kvadratmeter stor och anlagd i söderläge på en del av en grusad bollplan. Föräldrar och lärare har skapat den tillsammans under åren för Agenda 21-pengar, samt bidrag från sponsorer. Skolan har också vunnit ett miljöpris för sin trädgård och det arbete som sker där. Den drivande kraften Solveig Dahl var från början en engagerad föräldrarepresentant i skolans miljögrupp och ordförande i föräldraföreningen. I dag är hon anställd på halvtid som miljöpedagog och trädgårdsmästare. Det är hon som initierat och utformat Gröna rummet. Det fi nns alltid barn i trädgården som sitter och pratar och kelar med de fem 94

97 dvärghönsen, som somnar av välbehag i deras knä. Hönsen är alltid ute i trädgården när Solveig är där, och då står också Gröna rummet öppet. Solveig axlar inte lärarens roll utan är en sorts Tant Grön, med sin egen kunskap och omsorg och som barnen kan skapa en annan slags relation till. På så vis fungerar hon som en pedagogisk trädgårdsmästare. När hon eller någon annan vuxen inte är där, är grinden till Gröna rummet låst, men alla har tillgång till nyckel ifall de skulle behöva komma in. Pedagogiskt lärospår Skötsel och arbete i trädgården går som ett pedagogiskt lärospår genom hela skoltiden. I förskoleklassen börjar barnen med att så och odla blomsterbönor, de får plocka bär och lära känna skolträdgården. I årskurs 1 plockar de blommor och bönor och sår solrosor. När de börjar tvåan har de skötselansvar för hönsen, som bor i kretsloppshuset. Tillsammans med sina familjer sköter barnen i tvåan hönsen på helgerna. På sommarlovet turas olika familjer om att sköta Gröna rummet. Under vårterminen sår tvåorna vete och på hösten i årskurs 3 är det dags att skörda. Vetet mals till mjöl, blandas med mjölk och ägg från hönsen och så steker barnen pannkakor i trädgårdens uteklassrum. I trean odlar barnen också grönsaker och potatis. När barnen kommer tillbaka efter sommarlovet för att börja i årskurs 4 blir det skördefest på grönsakerna i uteklassrummet. På våren i fyran sår de tomater och gurka och skördar dem under höstterminen i årskurs 5, då de ansvarar för växthuset. Allt avfall tas tillvara för att komposteras i trädgården, även matrester från skollunchen. För komposteringen ansvarar elever i årskurs 5. En del av matresterna får hönsen äta upp. Den spillning de lämnar läggs också i komposten, som blir till ny och näringsrik jord att odla i i skolträdgården. Därmed är kretsloppet slutet! Skötsel Skolgårdsdagar arrangeras varje vår, då lärare, barn och föräldrar rustar upp och skapar nytt på skolgården. Föräldrarna bjuds in och får alltid teckna sig för att antingen måla, arbeta i trädgården eller bygga. Var och en tar med egna redskap. Varje år satsar skolan cirka SEK på utemiljön. En miljögrupp bestående av lärare ansvarar för och driver utvecklingen av utemiljön och det pedagogiska arbetet. Skötseln av skolgården vilar på parksektionen, gatukontoret, Tyresö kommun. När barnen kommer tillbaka efter sommarlovet för att börja i åk 4 blir det skördefest på grönsakerna i uteklassrummet. (Foto : Solveig Dahl). När skolan börjar på hösten kan det se ut så här i skolträdgården! (Foto : Solveig Dahl). 95

98 Skolgården berättar om bygdens historia Råsslaskolan Bakom Råsslaskolan går berget i dagen. Det är en undanskymd plats, där tonåringarna kan dra sig undan för att vara mer privata. Platsen används också på lektionstid. (Foto : Lotta Uhlin). Ända sedan 1600-talet har det brutits kolmårdsmarmor i Kolmården, trakten där Råsslaskolan ligger. På skolgården speglas den lokala kulturen och traditionen i en rad marmorinstallationer, tillkomna under ett projekt, där barn och ungdomar samarbetade med en konstnär. Skolan Råsslaskolan ligger i Krokek, Kolmården, i Norrköpings kommun. I tätorten Krokek bor cirka personer. Skolan byggdes 1954, då Kolmården var en egen kommun. På 1960-talet expanderade småsamhällena i trakten och 1977 byggdes skolan till med högstadium. Råsslaskolan har 640 elever i åk F 9 i 28 klasser. Cirka 100 barn är inskrivna i fritidshemsverksamheten. Klass F 1, liksom fritidshemmet har sina lokaler i en före detta förskola, Lilla Råssla, granne med skolan och med egen gård. Utemiljön används fl itigt även på fritiden. Skolgården Skogen famnar Råsslaskolan som en värmande kappa. Berg, som skalats rena, går ända in på knutarna på ett av husen. Den som sitter högt däruppe har funnit en ostörd och skyddad plats i solen. En trappa, som smiter tätt intill fasaden, leder upp från ett litet runt torg med en klottersten i marmor. Råsslaskolan är om- och tillbyggd fl era gånger. Vid den senaste tillbyggnaden 1998 fi ck även skolgården en ansiktslyftning. Då pågick ett kommunalt konstprojekt, Barnens stad, initierat av Konstmuseet i Norrköping. Projektets syfte var att utveckla nya metoder att arbeta med offentlig konst. Barn och ungdomar skulle, genom att arbeta tillsammans med en konstnär, vara delaktiga i planeringen och utformningen av sin egen miljö. Via projektet skulle de få en förståelse för den kreativa process, som leder fram till en konstnärlig gestaltning av en plats de själva valt. 96

99 Eleverna fi ck själva prova på att arbeta i stenen när skolgården gjordes om. (Foto : Kicki Stenström). Vatten, gräs och sittplatser Råsslaskolans elever samarbetade under tiden i projektet Marbles med skulptör Kicki Stenström och den pensionerade stenhuggaren Ivar Svensson, som har stor kännedom om bygden och dess människor. Det har resulterat i en vackert formgiven miljö med konstnärliga kvaliteter, användbara i lek och lärande. Vid projektets start fi ck eleverna visa med kryss på enkla kartor över skolområdet var de brukade vara då de hade paus, och ritade och berättade om sin drömgård. De önskade vatten, gräs och fl er sittplatser och det har de också fått. Tillsammans med stenhuggaren och skulptören skapade eleverna modeller av möbler i skrotsten på plats i Oxåkers marmorbrott några kilometer från skolan. Somliga av skolgårdens stenblock trans- 97

100 Eleverna önskade fl er sittplatser när skolgården gjordes om, och det har de också fått. Terrasseringen påminner lite om sittplatserna på en amfi teater. Det är alldeles tillräckligt planerat för att kunna användas på många olika sätt. (Foto : Lotta Uhlin). En damm med mosaik av marmor anlades på skolan under stenprojektet. (Foto : Kicki Stenström). 98 porterades dit under sommarlovet, men en del arbete utfördes under terminen så att eleverna kunde iaktta vad som skedde. Under höstterminen 1999 fanns skulptör och stenhuggare dagligen på plats och arbetade med marmorstenen. Under höstterminen 2000 arbetade skulptören tillsammans med alla de elever som deltog i stenhuggning på skolgården. Alla barn i klasserna 3 5 högg bilder på sten som sedan lades kring skolans damm. Äldre elever deltog, förutom i huggningen av skrotsten, även i huggningen av en bildsten. Bildstenen utformades efter en tävling, då eleverna fi ck skapa egna hällristningar. Vid de tillfällena deltog även stenhuggaren och högstadieelever fi ck pröva att dela stenblock för hand med äldre huggningstekniker samt konstruera och montera ett stenbord. Torget ett gott komplement Närhet till natur är självklar på Råsslaskolan. Lekplatser tänkta för yngre elever fi nns i naturmark bland träd och stenar på baksidan nära skolhusen, En stor äng, som egentligen inte hör till skolans tomt, nyttjas både i lek och lektion. Att utformningen av själva innergården blivit en stram, ellipsformad och hårdgjord yta med torgkaraktär, känns därför som ett gott komplement. Torget, som fungerar som bollplan, kantas av träd som representerar alla Sveriges barr- och lövträd. En fl aggstång tjänar som solur. Grupper av barn och vuxna promenerar över torget på väg från ett skolhus till ett annat. I pauserna spelar eleverna boll. Ett gäng fl ickor leker lekar med sinnrika regler och hoppar på terrasseringen som fi nns vid sporthallen. Stora stenblock fi nns i dess slut, och på de släta hällarna kan man sitta eller halvligga och spana ut över torgets offentlighet. Stora lägre och högre stenblock, som i sina bearbetade ytor visar äldre och senare stenbrytningstekniker, ligger vid en av entréerna till gymnastikhallen. De används att springa mellan och sitta på, men eleverna tränar också balansen där genom att cykla och åka skateboard över dem. Ett upphöjt trädäck i sol alldeles vid entrén till skolans matsal är en strategisk plats, där tonåringarna gärna håller till. Där har de full koll både över torget och över vilka som går till och från matsalen. Trädäcket, där man kan sitta och ligga, är också en plats, där man kan sitta och arbeta på lektionstid. Ytterligare ett generöst trädäck fi nns utanför ett par andra klassrum på skolhusets baksida. Dörrar leder direkt ut från klassrummet. En stor kungatron med tre gyllene kronor i ryggen står i torgellipsens utkant med ryggen mot en plats för odling. Där håller de yngre barnen gärna till. De yngsta drar sig också till den spiralformade dagvattendammen som fi nns

101 i ellipsens lägsta punkt. Den har en fl at spång av marmor och grovt huggen vattentrappa med fontän. Pumpen, som får vattnet att cirkulera, har tyvärr tagits bort efter vandalisering, men det fi nns önskemål om att åter försöka ta den i bruk. Runt dammen har de yngsta elevernas marmormosaik gjutits fast och fogats av elever, lärare och föräldrar. Fyra stora block av marmor med höga, trygga, ryggar bildar ytterligare sittplatser och fi nns alldeles intill. Skötsel Kvar efter konstprojektet fi nns en verkstad under tak och riktiga verktyg för stenarbete för att skolan ska kunna fortsätta arbetet i sten på egen hand. När upprustningen startade fanns en skolgårdsgrupp, bestående lärare och föräldrar Motor i gruppen var skolans bildlärare Lotta Uhlin. Nu, när utemiljön och stenprojektet är färdig sedan ett par år, är gruppen av olika anledningar inte längre aktiv. Det fi nns önskemål om att ge den liv igen, liksom att sprida såväl ansvar som engagemang till fl er på skolan. Utemiljön sköts på entreprenad efter upphandling av kommunen. Faktaruta : Adress : Råsslavägen 20, Kolmården E-post : chatrine.ekblom@edu. norrkoping.se Hemsida : Arkitekt : Christina Colste Nilsson, Ahréns Arkitektkontor AB, Linköping Landskapsarkitekt : Helena Hasselberg, gatu- och parkkontoret, Norrköpings kommun Konstnärlig utsmyckning på skolgården : Kicki Stenström Kostnad ombyggnad av skolgården : 2 miljoner SEK Steninstallationer inklusive samarbete med konstnär : SEK Yta skolgård : kvadratmeter Yta skolgård inkl. närmiljö med äng och skogsmark : kvadratmeter Skötselkostnad : ca SEK/år Eleverna fi ck själva prova på att arbeta i stenen när skolgården gjordes om. (Foto: Kicki Stenström). Tonåringar vill spana in andra samtidigt som de själva syns. Soldäcket utanför matsalen är en perfekt plats. Där passerar alla förbi under lunchrasten, och den som sitter där har total överblick över skolgårdstorget. (Foto: Lotta Uhlin). 99

102 Här går man ut för att lära in! Elias Fries skola Fjärilsträdgården är anlagd på en plats där eleverna inte brukade vara så ofta tidigare. Nu är det ett ställe, dit barnen söker sig. Här kan man vara ifred med kompisarna. (Foto : Pia Schmidtbauer). Elias Fries skola ligger i Hylte kommun, en skogrik bygd på gränsen mellan Halland och Småland. Skolan ligger i tätorten Hyltebruk med cirka invånare. Elias Fries skola, som invigdes 1995, består av åtta små trähus med egna trädgårdar längs en bruksgata som minner om Hyltebruks historia som bruksort. Skolan har miljö- och IT-profi l. Skolgården utvecklas hela tiden och är en självklar pedagogisk resurs i skolans utomhuspedagogiska arbete, där lärarna ständigt strävar efter att koppla samman platsen med lärandet. Skolan Det går cirka 300 barn i Elias Fries skola i åk F 6 i 14 klasser. Fritidshemsverksamheten vänder sig till alla åldrar och engagerar cirka 120 barn. Skolan präglas av småskalighet och kretsloppstänkande i val av byggnadsmaterial och tekniska system. I varje skolhus fi nns två klassrum kring kök och grupprum/verkstad. Specialsalar saknas och all kommunikationsyta ligger i skolans utemiljö. Elias Fries skola har sedan starten 1995 miljö- och IT-profi l. Stor del av lärarkollegiet har gått en 5-poängskurs i utomhuspedagogik vid Centrum för miljö- och utomhuspedagogik, Linköpings universitet, och fortbildning sker kontinuerligt. Skolgården Att komma till Elias Fries skola är som att komma till en liten by. Skolgården är utformad som en bruksgata och platsen för barnens bollekar. Längs gatan fi nns stora stenbumlingar där man kan leka, vila eller sitta och spana på andra. Här är miljön offentlig och ytorna hårdgjorda i asfalt eller marksten. Eleverna har målat asfalten med geometriska fi gurer, spel och kartor. Skoltomten omfattar 4,5 hektar och består av en bygata, stensättningar, trädgårdar, dammar med bäck och vattenhjul, fotbollsplaner, lekplats med gungor, en fornåker med labyrint, treudd och domarring samt ett 1,9 hektar stort stycke skogsmark. Skolan har också en 100

103 Faktaruta : Adress : E-post : Hemsida : Arkitekt : Inredningsarkitekt : Landskapsarkitekt : Konstnärlig utsmyckning på skolgården : Damm : Hyltebruk [email protected] Abako Arkitekter AB/ Anna Törnquist Birgitta Holmström Landskapsprofi len LT AB/ Kerstin Teutsch Stensättning, Jörgen Frej Kjell Pihl Byggkostnad 1996 : Totalt för samtliga entreprenader, det vill säga för hela anläggningen med mark, hus, inredning etc. 29,718 miljoner SEK, inkl. projektering och byggkreditiv. Summan innefattar inte det skolan själv tillskapat i utemiljön under efterföljande år. Kostnader för utveckling och underhåll : Cirka SEK/år Yta skoltomt : 4,5 hektar Skolan har en egen, anlagd fornåker. Där fi nns labyrinten, formad av stenar från det omgivande skogslandskapet. (Foto : Pia Schmidtbauer). 101

104 Vatten fi nns det gott om på Elias Fries. Detta livgivande och sinnliga element, lockar till lek och experiment. (Foto : Pia Schmidtbauer). Elias Fries skola, som invigdes 1995, består av åtta små trähus med egna trädgårdar längs en bruksgata som minner om Hyltebruks historia som bruksort. (Foto : Pia Schmidtbauer). 16 hektar stor skolskog på tre kilometers avstånd, Läroriket, som upplåtits av Stora Enso. Många av barnen bor i bostäderna intill och skolgården utnyttjas fl itigt även då skolan är stängd. Utemiljön har en grundstruktur som tål komplement och förändringar. Nya miljöer skapas varje år och befi ntliga fi n- slipas och förändras. Uteplatser och odlingsland till varje skolhus fanns från början, samt vissa planteringar. Odlingslanden har minskats till förmån för mer gräsyta, men omfattar trots det cirka 170 kvadratmeter. Varje hus bestämmer vad som ska odlas i den egna täppan utifrån ett gemensamt tema, till exempel potatis eller rotfrukter. Ett år kopplades aktiviteterna i odlingen samman med studier i demokrati. Arbetet genomfördes samtidigt som svenska riksdagsvalet pågick. Vinnande parti fi ck genomföra sitt förslag. Det innebar också att få en tre ton tung sten att hamna mitt i trädgårdslandet! Bakom skolhusen i väster fi nns en trekantig cirka 60 kvadratmeter stor fjärilsträdgård, skapad och skött av en av lärarna och hans klass de som skapat en ny miljö sköter den också. Innan fjärilsträdgården anlades hade skolan gjort en undersökning bland barnen för att få veta var de tyckte bäst om att vara och vilka platser som inte var så intressanta. De fi ck markera de olika platserna med röda och blå pinnar. På platsen där fjärilsträdgården nu ligger brukade barnen inte vara tidigare. Därför anlades trädgården där, och nu är barnen ofta där. Längs tomtgränsen i väster samlas dagvatten i en stillsam bäck, som vidgas till en rund spegeldamm. I söder fi nns ytterligare en damm, som fanns redan innan skolan byggdes, men som för ett par år sedan breddades och försågs med strandlinje och stenar så att barnen kan gå där och håva. I öster fi nns en väderstation. Skolan har också vindkraftverk, solceller och vattenhjul. Elias Fries tredje damm med välvd bro, ritad av förre stadsarkitekten, reglerar vattenfl ödet till vattenhjulet. Allt detta byggde föräldrar, lärare och barn efter att ha fått ur Elvira miljöstiftelse, Vattenfall AB. Upplevelser är grunden Runt hela skolans område växer nu en upplevelsestig fram, markerad så att barnen, i det pedagogiska arbetet eller på egen hand, ska kunna överraskas av någonting som får dem att stanna upp, till exempel ett klangspel. Det ska locka 102

105 dem att öppna sinnena och bli varse förändringar i utemiljön och syfta till att hjälpa dem uttrycka sina upplevelser. Upplevelser är ett nyckelord för det pedagogiska arbetet. Pedagogerna vill lotsa barnen fram i ett lärande som får dem att refl ektera, ta egna initiativ, vara fl exibla och ställa frågor, nödvändiga egenskaper i morgondagens samhälle. Ute ser det aldrig likadant ut från en dag till en annan och där studerar man företeelser i sitt rätta sammanhang, vilket ger helhetsupplevelser och skapar större förståelse. Ute kommer också alla till sin rätt, det fi nns gott om svängrum, barnen tränar sin förmåga till tålamod och de blir lugnare, upplever lärarna. Alla klasser har regelbundna utedagar, då allt skolarbete sker på skolgården eller i närmiljön. Våren 2003 fi ck skolan tillsammans med ortens högstadieskola 1,5 miljoner SEK ur Erik Johan Ljungbergs fond. Pengarna ska fi nansiera vidareutvecklingen av miljöpedagogiken, bland annat genom att lyfta fram skolskogen som pedagogisk resurs. Planer fi nns också på att skolans lärare ska fortbilda kollegor från andra skolor i utomhuspedagogik. Pedagogerna framstår som ett sammansvetsat kollegium, där alla arbetar utifrån samma pedagogiska tankesätt, där dialogen är öppen och ständigt pågående. Att klimatet är sådant beror på att lärarna på egen hand successivt arbetat fram en pedagogisk modell utifrån egna förutsättningar. Arbetet bygger på att man delar med sig av sin kunskap i hur man kan skapa pedagogiska lärandemiljöer och arbetsmaterial för tematisk undervisning inne och ute. Skötsel Skolan har en stor resurs i sin vaktmästare Kent Backlund. Han sköter skoltomten och fungerar närmast som en pedagogisk vaktmästare, det vill säga han tar även viss del i det pedagogiska arbetet. Han är anställd av tekniska förvaltningen och arbetar heltid på Elias Fries, som köper 50 procent av hans tid. Det gör att han kan vara en resurs i klasserna, delta i konferenser och fortbildningar samt ingå i arbetslaget. Skolan har ett brukarråd av föräldrar och dess styrelse ansvarar för skolgårdens skötsel. Varje år satsas cirka SEK i underhåll och utveckling. En arbetshelg ordnas varje år för föräldrar, barn och skolpersonal. Odlingarna sköts sommartid av barn och föräldrar. I skogen som famnar skolan i norr, fi nner barnen undanskymda platser där de kan vistas och ostört bygga kojor, en plats där lekar kan få pågå länge. (Foto : Pia Schmidtbauer). 103

106

107

108 I mange år er skolernes fysiske rammer blevet nedprioriteret, og udearealerne fremstår som meget nedslidte og uinspirernde på de fl este skoler. Men situationen er ved at vende. Rundt om i Norden er man begyndt at istandsætte og omdanne arealerne omkring skolerne til spændende udemiljøer for både leg i frikvartererne og til undervisning i en lang række fag. Arealerne får i fl ere tilfælde et stort naturindhold som fx naturlegepladser, bålplads og udeværksteder, der ud over faglige aktiviteter stimulerer børnene til fysisk aktivitet i det fri. Sverige, Norge, Finland og Danmark bidrager i bogen med hver fi re eksempler på gode, velfungerende og inspirerende udemiljøer, der alle indeholder en variation af udfordringer og tilbud til leg og læring. I præsentationen af eksemplerne indgår også den vigtige vedligeholdelse af anlæggene. Bogen er udgivet med støtte fra Nordisk Ministerråd. 1. udgave, 2004 ISBN ISSN