JÄMSTÄLLDHETSREDOGÖRELSE TILL NORDISKA RÅDET

Transkript

1 DOKUMENT 12/2013: JÄMSTÄLLDHETSREDOGÖRELSE TILL NORDISKA RÅDET 2013 Nordiska rådet (NR) har bett Nordiska ministerrådet (NMR) att rapportera om arbetet med jämställdhetsintegrering i det nordiska samarbetet. Den nordiska välfärdsstaten har uppnått ett betydande internationellt erkännande och utgör idag modell till inspiration för många andra länder. Satsningen på ett jämställt samhälle, där kvinnor deltar på lika villkor som män, har en central betydelse i den nordiska välfärdsmodellen. Lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män är en grundläggande mänsklig rättighet samtidigt som jämställdhet är en förutsättning för social, ekonomisk och politisk framgång i Norden. År 2014 har det gått 40 år sedan det officiella nordiska samarbetet om jämställdhet inleddes. Det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet Jämställdhet skapar ett hållbart samhälle utgör grunden för samarbetet under perioden I programmet ingår två tvärgående teman: a. Integrering av ett genus- och jämställdhetsperspektiv b. Mäns/pojkars aktiva deltagande Jämställdhetsintegrering i Nordiska ministerrådet Nordiska ministerrådets arbete med jämställdhetsintegrering baserar sig på det beslut som samarbetsministrarna fattade år 2000 om att alla sektorer ansvarar för att främja jämställdhet inom respektive sektor. Nordiska samarbetskommittén beslöt 2008 om en process enligt vilken alla sektorer skall identifiera mål och tidsplaner för jämställdhetsarbetet. För att stärka och stödja sektorernas arbete beslöt ämbetsmannakommittén för jämställdhet tillsammans med den nordiska samarbetskommittén att år 2013 ge sitt stöd till en vitaliseringsinsats. Under året har sektorerna ombetts ställa upp relevanta jämställdhetsmål och tidsplaner för att identifiera och integrera relevanta jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Ämbetsmannakommittéen för jämställdhet reserverade medel för att genomföra en utbildningsinsats riktad till Nordiska ministerrådets sekretariat, som ett konkret sätt för att stöda sektorernas arbete. Det kontinuerliga jämställdhetsintegreringsarbetet i fackministerråden kräver särskild uppmärksamhet och insatser för att säkra såväl kontinuitet som kvalitet och resultat. Från och med 2014 skall en enhetlig rapporteringsmodell tas i bruk och modeller för kvalitettsäkring av arbetet utvecklas. Under 2014 kommer arbetet med att fortsätt stöda och stärka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv att fortsätta. Fokus kommer då att vara särskilt på att skapa och upprätthålla hållbara metoder och arbetssätt och strukturer för att säkra långsiktiga resultat. Arbetet med jämställdhet i fackministerråden i Nordiska ministerrådet Samtliga fackministerråd skall under 2013 ha diskuterat jämställdhet med syfte att fastställa mål och tidsplaner för att främja jämställdhet i sektorerna. Nio av tio facksektorer har inkommit med svar om hur sektorerna arbetar med jämställdhet. Sammanfattningsvis kan konstateras att facksektorerna i Nordiska ministerrådet har valt att arbeta med jämställdhet på fyra olika sätt. a. Jämställdhetsperspektiv kopplat till projektverksamhet Detta sker i vissa fall för att höja kunskapen om jämställdhet inom den specifika sektorn för att senare möjliggöra tydliga mål för hela sektorn. Bland annat utbildning- samt social- och hälsosektorn att man avser att arbeta enligt denna process. Miljösektorn skall genom en förstudie samla in kunskap för det fortsatta arbetet. En annan version av detta arbetssätt är integrering av ett jämställdhetsperspektiv i sektorers projektverksamhet. Till exempel nämner regionalsektorn att man inför beslut om finansiering av projekt skall genomför en konsekvensanalys ur könsperspektiv. Miljösektorns mål med jämställdhetsarbete är att arbeta för att utjämna könsbaserade skevheter i projektverksamheten genom ett fokuserat och faktabaserat arbetssätt, på basis av ovan nämnda förstudie. Livsmedelssektorn arbetar i två projekt med ett särskilt jämställdhetsperspektiv. b. Jämställdhetsskrivningar i styrdokument, så som strategier, samarbetsprogram, verksamhetsplaner eller arbetsprogram Det kan gälla jämställdhetsintegrering sektorernas övergripande strategier eller institutioners, samarbetsorgans, hus och instituts verksamhetsplaner eller liknande. Planer på detta finns i sida 1 av 43

2 utbildnings- och forskningssektorn, vars strategi utlöper Jämställdhetsperspektivet beaktas även i strategin för arbetsliv ( ), i det nya samarbetsprogrammet för innovation och näringspolitik ( ) och det nya samarbetsprogrammet för energipolitik ( ). Regionalsektorn uppmanar sektorns institutioner, samarbetsprogram och fonder att initiera genusanalyser av deras verksamhets- och arbetsprogram. Regionalsektorn uppmanar även sina arbetsgrupper och NordRegio att lyfta fram goda exempel på jämställdhetsintegrerat regionalt tillväxtarbete. Kultursektorn har beslutat att göra en genomgång av gällande och existerande styrdokument, med mål att införa ett jämställdhetsperspektiv där det är relevant. Kultursektorn skall genom översynen lyfta fram konkreta mål samt utveckla indikatorer eller andra former av uppföljningsbara mål. Sektorerna fiskeri och havsbruk samt jordbruk- och skogsbruk avser att igångsätta arbete med att uppdatera strategier för jämställdhetsintegrering i sitt arbete under 2014 och I skogsbrukssektorn skall även samarbetsorganet Samnordisk skogsforskning utarbeta ny strategi där jämställdhet ingår som prioriterat område. c. Erkänna eller peka på betydelsen av ett könsperspektiv i vissa relevanta områden Målsättningen i vissa sektorer är att ett jämställdhetsperspektiv skall beaktas då relevanta frågeställningar diskuteras eller behandlas inom ministerrådet i fråga. Det gäller finanssektorn, livsmedelssektorn och kultursektorn. d. Faktisk representation och könsfördelning I regionalsektorn har man som ett av tre arbetssätt även valt att bl.a. se på den faktiska representationen mellan könen i ämbetsmannakommittéen. Den faktiska representationen är ett eventuellt arbetssätt även i kultursektorn. I vissa fall är arbetet en kombination av flera av ovan nämnda metoder. För en översikt över arbetet med jämställdhet i fackministerråden i Nordiska ministerrådet, se bilaga 1. Prioriteringsbudgeten MR-SAM beslöt den 23 februari 2012 att inom ramen för ministerrådets budget 2013 inrätta en prioriteringsbudget på 80 MDKK. Inom ramen för prioriteringsbudgeten 2013 igångsattes en särskild insats för att köns- och jämställdhetsintegrera projekten i prioriteringsbudgeten. Arbetet, för vilket MR-JÄM ansvarar och även delfinansierar, föregick i två faser. I den första fasen gjordes en bedömning av vilka projekt som är särskilt relevanta ur ett jämställdhetsperspektiv. I den andra fasen fick tretton stycken utvalda projekt konkret stöd för att integrera jämställdhet i projekten. Projekten som fått nära och konkret stöd i att integrera ett jämställdhetsperspektiv kan ses som pilotprojekt som också stöder sektorerna i att integrera jämställdhet i deras kärnverksamhet. Projekten fördelar sig på temana Grön tillväxt, Hållbar Nordisk välfärd samt svenska ordförandeskapsprojekt, för översikt se bilaga 2. Konkreta samarbeten mellan jämställdhetssektorn och övriga sektorer i Nordiska ministerrådet Jämställdhetssamarbetet är till sin natur tvärsektoriellt. MR-JÄM har under år 2013 initierat och genomfört särskilda projekt i samarbete med bl.a. arbetsmarknadssektorn, kultursektorn, fiskeri-, jordbruk-, skogsbruk- och livsmedelssektorn och utbildningssektorn. Dessa projekt kan även i viss mån återfinnas i samband med facksektorernas arbete med jämställdhet. Deltid, kön och ekonomisk fördelning (MR-A) Inom temat jämställdhet på arbetsmarknaden har MR-JÄM igångsatt en tvådelad studie för att få fördjupad kunskap om deltidsarbetets konsekvenser för ekonomin och för jämställdheten i familjer och arbetsplatser samt belysa orsaker till att kvinnor och män yrkesarbetar olika mycket. En första delstudie, som ska utreda de ekonomiska konsekvenserna av deltidsarbetets konsekvenser för ekonomin och för jämställdheten i familjer och arbetsplatser i Norden, genomfördes under 2013 och presenterades vid en konferens i Stockholm den 22 oktober Projektets fortsättning, en andra delstudie som ska undersöka vilka mekanismer på individ-, organisations och samhällsnivå som leder till att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid, inleds redan under 2013 och arbetet fortsätter Nordic Cool (MR-K, NORDBUK) Under Nordic Cool, kulturfestivalen i Washington D.C. i februari-mars 2013, deltog ÄK-JÄM med ett sidoarrangemang som arrangerades i samarbete med NORDBUK, Nordisk kommittee för barn och sida 2 av 43

3 unga. Vid seminariet med rubriken Youth, gender and online exposure diskuterades pojkar och flickors utsatthet samt strategier för att skydda sig mot utsatthet på nätet. Nordic Cool & CSW (FJLS) I samband med FN:s årliga kvinnokommission och under Nordic Cool, som tidsmässigt ägde rum delvis samtidigt, arrangerade MR-JÄM tillsammans med MR-FJLS två sidoevenemang. Paneldebatterna hade titeln A Prosperous Future for All gender, climate change and biodiversity in a globalized world. Förskola och skola (MR-U) Jämställdhetssektorn har även initierat ett samarbete med MR-U, om jämställdhet och utbildning, som resulterat i en rapport om arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering i förskolor och skolor i de nordiska länderna och de självstyrande områdena. I rapporten presenteras framgångsfaktorer bland skolor- och förskolor, kommuner och regioner som systematiskt och kontinuerligt använder jämställdhetsrelaterade mål. En konferens på samma tema genomfördes i Stockholm den 7 maj Nordiskt forum för jämställdhet i medierna (MR-K) Under 2013 fattade MR-JÄM även beslut om att finansiera ett Nordiskt forum för jämställdhet i medierna. Projektet kommer att äga rum under 2014 och skall lyfta frågeställningar om kön och media. Projektet är tvärsektoriellt, och påverkar och påverkas av såväl kultur som utbildningssektorn. Projektet har även en stark koppling till demokratifrågor i och med kopplingen till yttrandefrihet och således även till ökad mediekunnighet. Hållbar utveckling Jämställdhetssektorn deltar i arbetet med hållbar utveckling. Speciellt är perspektivet viktigt i samband med Deltid, kön och ekonomisk fördelning. Vidare presenterades rapporten jämställdhet och jämställdhetsintegrering i förskolor och skolor i de nordiska länderna och de självstyrande områdena under hållbarhetskonferensen Medskapandets konst i Umeå i september MR-JÄM har sedan tidigare tagit fram en klimatprotal, equalclimate.org, om kopplingen klimat och kön. Därutöver har sektorn samarbetat med FJLS-sektorn kring biodiversitet och kön. Nordiska rådet har efterlyst en nordisk mångfaldspolitik som omfattar kön, etnicitet, religion och tro, funktionshinder, ålder och sexualitet. Perspektivet har inarbetats i den nya strategin för hållbar utveckling. Organiseringen av arbetet diskuteras i ämbetsmannakommittén för jämställdhet. Jämställdhetssektorn - aktiviteter och planer Ovan anges det arbete som jämställdhetssektorn genomför i samarbete med andra sektorer, det vill säga insatser för jämställdhetsintegrering samt sektorsövergripande samarbeten. I tillägg genomförs även sektorspecifika aktiviteter regelbundet med förankring i det fyraåriga samarbetsprogrammet Jämställdhet skapar ett hållbart samhälle (för programmet i sin helhet se Tillsammans med de årliga sektorsprogrammen är samarbetsprogrammet de två dokument som styr det jämställdhetspolitiska samarbetet i Norden. År 2013 har fokus varit jämställdhet på arbetsmarknaden och jämställdhet inom utbildning. Inom ramen för dessa teman har ovan nämnda forskningsprojekt om Deltid, kön och ekonomisk fördelning jämte spridningskonferens genomförs. Vidare har en rapport om Jämställdhet i förskola och skola jämte spridningskonferens genomförts. Det nordiska jämställdhetssamarbetet vill visa globalt engagemang och deltar även på en internationell arena. Inom ramen för detta deltar MR-JÄM årligen vid FN:s kvinnokommissions möte, Commission on the Status of Women (CSW) i New York. År 2013 genomfördes två sidoevenemang; ett ministerseminarium med temat From Prevention to Response - Engaging men and boys in ending violence against women och ett seminarium i samarbete med Fiskeri, jordbruks-, skogsbruks- och livsmedelssektorn A Prosperous Future for All gender, climate change and biodiversity in a globalized world. Vidare stödde MR-JÄM ett NGO-arrangemang The Role of Women Against Violence. För närvarande utformas sektorsprogrammet för 2014 under ledning av det kommande isländska ordförandeskapet. Huvudteman kommer under 2014 att vara jämställdhet på arbetsmarknaden samt nolltolerans mot könsrelaterat våld. Under år 2014 kommer det nordiska jämställdhetssamarbetet att fylla 40-år vilket kommer att uppmärksammas med en jubileumskonferens. Processen med att sida 3 av 43

4 utforma ett nytt samarbetsprogram som skall gälla har igångsatts och MR-JÄM ser fram emot en dialog med Nordiska rådets konsument- och medborgarutskott i detta arbete. Statistik jämställdhetsanalys av könsfördelningen i det nordiska samarbetet Till redogörelsen bifogas statistik över könsfördelningen i NMR:s ministerråd, ämbetsmannakommittéer, sekretariatet, de nordiska institutionernas styrelser, NR:s utskott och sekretariat. Se bilaga 3. sida 4 av 43

5 BILAGA 1, SAMMANFATTANDE ÖVERSIKT ÖVER ARBETET MED JÄMSTÄLLDHET I FACKSEKTORERNA I NORDISKA MINISTERRÅDET Social- och hälsofrågor ÄK-S diskuterade jämställdhetsintegrering på sitt möte den 18 april 2013 och har därefter beslutat i skriftlig procedur om mål och tidsplan för arbetet. ÄK-S har beslutat att arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i social- och hälsosektorn ska påbörjas inom två huvudområden. Erfarenheterna från dessa områden ska sedan ligga till grund för det fortsatta arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet. ÄK-S efterfrågar i anslutning till detta att jämställdhetssektorn utarbetar ett slags checklista som kan användas som stöd i det fortsatta arbetet. De utvalda områdena är dels programmet Hållbar nordisk välfärd som omfattar fyra av de 14 projekt med finansiering från prioriteringsbudgeten som ÄK-JÄM valt ut för jämställdhetsintegrering, dels det prioriterade temat Inkludering av utsatta unga i arbetsliv och utbildning. 1. Hållbar nordisk välfärd Utvalda projekt med finansiering från prioriteringsbudgeten ska jämställdhetintegreras. Fyra av dessa ligger under de delar av programmet Hållbar nordisk välfärd som MR-S har ansvar för, nämligen: Forskning om social ojämlikhet i hälsa och välfärd Nordiskt samarbete för kliniska studier Nordiskt samarbete om högspecialiserade behandlingar Biobanker, hälsoregister och sociala register Jämställdhetsmål: Att med hjälp av jämställdhetsintegrering i utformningen av de fyra projekten bidra till bättre underlag för att förebygga sjukdomar, hitta effektivare läkemedel, nya behandlingsmetoder och effektiv teknologi som utgår från kvinnors och mäns skilda förutsättningar och som tillgodoser både kvinnors och mäns specifika behov. Tidplan: En extern konsult har rekryterats för att bistå projektledarna i analysen och planeringen av projekten, inklusive konsekvensanalyser och genderbudgetering. Projekten löper Inkludering av utsatta unga i arbetsliv och utbildning Inkludering av utsatta unga i arbetsliv och utbildning är sektorns politiskt prioriterade tema för projektmedel , 1 och har en samlad budgetram på 7,5 MDKK (fördelat på 2,5 MDKK/år). Temat ingår i sektorns strategi under Mål 1: Sikre social tryghed i Norden på et arbejdsmarked under stadig forandring och innehåller element från såväl social- som hälsoområdet. Ett särskilt fokus läggs på den ökade andelen unga med psykisk ohälsa med förtidspension/sjukpension. Målen för samarbetsprojektet är att (1) främja samarbete mellan förvaltning, forskning, högskola/universitet och praktikerfältet med sikte på att belysa orsaker till och konsekvenser av att unga inte får fotfäste på arbetsmarknaden, (2) främja samarbete kring bästa praxis, särskilt med fokus på övergången mellan skola och arbete, (3) främja utvecklingen av kunskapsbaserad praxis på nationell och nordisk nivå, samt (4) initiera FoU-aktiviteter. Jämställdhetsmål: Målsättningen med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i projektet är att säkerställa att såväl unga kvinnors som mäns behov och förutsättningar läggs till grund för verksamheternas utformning. Därför kommer konsekvensanalyser att göras i syfte att synliggöra huruvida utsatta unga kvinnor och män har skilda förutsättningar och behov samt hur resursfördelningen mellan könen ser ut. Likaså ska analyser göras av olika modellers potentiella effekter på unga kvinnors respektive mäns möjligheter när det gäller inkludering i arbetsliv och utbildning. 1 MR-S har beslutat om en projektstrategi som innebär att MR-S ska besluta om politiska prioriterade temaområden för vilket det avsätts medel för en treårig period. Detta för att koncentrera sektorns insatser till färre områden och därmed kunna genomföra mer omfattande projekt. sida 5 av 43

6 Tidplan: Projektet löper Ett förprojekt har genomförts i avsikt att utarbeta ett gemensamt kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet. Det första steget är att utse en nordisk referensgrupp med uppgift att tillsammans med Nordens Välfärdscenter (NVC) utarbeta förslag till en nordisk handlingsplan för temat Inkludering av utsatta unga i arbetsliv och utbildning. Handlingsplanen ska godkännas av ÄK-S i november Referensgruppen ska i sitt arbete med handlingsplanen under hösten 2013 integrera ett jämställdhetsperspektiv enligt ovan och således ta i beaktande samt inkludera metoder och arbetssätt som främjar jämställdhetsmålet att säkerställa att såväl unga kvinnors som mäns behov och förutsättningar läggs till grund för utformningen av olika verksamheter för arbetslivs- och utbildningsinkludering. Utbildning och forskning ÄK-U har diskuterat ärendet på sitt möte U-sektorn inleder processen med vissa utvalda, begränsade projekt. Syftet är att samla erfarenheter, information och data för att kunna formulera konkreta målsättningar för jämställdhetsintegreringen i sektorn. Samtidigt kan man påbörja arbetet för att formulera preliminära målsättningar för hela sektorn. Målsättningarna kan senare utvecklas och konkretiseras i och med att det samlas in kunskap och erfarenheter om jämställdhetsfrågor inom sektorn. Insamling av data och erfarenheter från utvalda projekt Jämställdhetsarbetet i de utvalda projekten kommer att följas systematiskt upp. Ansvarspersonerna och projektledarna får instruktioner och hjälp i att formulera konkreta målsättningar. Uppföljningen koordineras så, att projekten senare är jämförbara och det kan dras gemensamma konklusioner av resultaten. Tre av projekten som tas med i integreringsarbetet är redan utvalda för en speciell granskning av ÄK-JÄM/NSK: 1. Grön tillväxt, med syfte att integrera teman som hållbar utveckling och gröna lösningar i undervisningen från förskola till ungdoms- och yrkesutbildning samt att främja skolpartnerskap och samarbete i Norden kring miljö och gröna lösningar genom inspirationsseminarier och utväxling av skolprojekt och material genom en nordisk skolportal. Här integreras könsaspekter och tänkande in i projektet och för att således åstadkomma högre medvetenhet i t.ex. pojkars och flickors eventuella olika värderingar och beteende. 2. Rekrytering och behållande av anställda inom vårdsektorn, med syfte att se på rekryteringsutmaningar och åtgärder för att öka tillgången till kvalificerad arbetskraft för välfärdsprofessionerna. En del av studien är att fundera in könsaspekten i rekryteringen av välfärdsprofessioner. 3. Kartläggningen av entreprenörskap med syfte att studera i första hand den praxis, som finns i grundskolan i Norden gällande temat entreprenörskap. Att motivera och inspirera undervisare och ledare i grundskolan till att skaffa erfarenheter av entreprenöskap. Könsaspekter i utbildningen skall vara en del av arrangemanget Global Entrepreneurship Week, som äger rum För att få en mera heltäckande bild av utbildnings- och forskningssektorn utväljs ytterligare två projekt: 4. Nordic Master, med syfte att skapa förutsättningar och finansiering för ett permanent Nordic Master program. Det är frågan om två-åriga, engelskspråkiga masterprogram, som kan organiseras inom alla akademiska områden. Jämställdhetsaspekten integreras i de kommande styr- och programdokumenten och uppföljningen planeras så, att det framkommer data om könsfördelningen i programmen. 5. Könsbalans i forskning, med syfte att få information och förstå temat Könsbalans i forskningen. En rapport och ett expertseminarium finansierades i samband med det sida 6 av 43

7 norska ordförandeskapet Norges forskningsråd och NordForsk har deltagit i utformningen av projektet och bidragit med finansiering, MR-U och MR-JÄM har också bidragit med finansiering. I rapporten riktas tre rekommendationer till NMR och NR: - En policyrekommendation som rör etablering av ett nätverk och fastställande av ett handlingsprogram för könsbalans - En forskningsrekommendation som rör etablering av ett forskningsprogram om könsbalans i forskning i norden - En statistikrekommendation som rör start av ett statistikpilotprojekt Konklusioner och formulering av målsättningar för hela sektorn Erfarenheter och data kommer att samlas in systematiskt på basen av de utvalda projekten under en första fas från hösten 2013 till hösten En målsättning med första fasen är också, att medvetandegöra berörda aktörer av jämställdhetsdimensionen i det nordiska samarbetet. De slutliga målsättningarna kan formuleras senare, då sektorn har fått mera kunskap och erfarenheter från enskilda utvalda projekt, men arbetet kan påbörjas genast med formuleringen av preliminära målsättningar. Den nuvarande strategin för U-sektorn är i kraft till slutet av år Man kunde t.ex. ta in jämställdhetsperspektivet i det kommande strategiarbetet mera systematiskt än det har varit tidigare. Slutmålsättningen är, att jämställdhetsdimensionen är integrerad genomgående i hela det nordiska samarbetet på utbildnings- och forskningssektorn och den syns på ett konkret sätt i: - ämbetsmannakommittéer och ministerråden - projekt - program (t.ex. Nordplus, Nordic Master) - institutioner (t.ex. NordForsk) Ansvarsfördelning och tidtabell Nordiska ministerrådets sekretariat med hjälp av konsult koordinerar första fasen av arbetet. Ansvarspersonerna och projektledarna för de utvalda projekten ser till, att jämställdhetsdimensionen kommer med i arbetet och att resultaten följs upp på ett systematiskt sätt. Förutom den utomstående konsulten medverkar också rådgivarna på ÄK-JÄM vid behov på möten eller konsultationer. Projektet presenterar resultaten från de enskilda delprojekten på ÄK-U 2/2014 och gör ett förslag på hur de slutgiltiga målsättningarna formuleras. Ekonomi- och finanspolitik Beställningen är godkänd av ÄK-Finans. Nordiska ministerrådets samarbete på det ekonomiska och finansiella området skall bidra till att skapa förutsättningar för att de grundläggande ekonomisk-politiska målen om en stabil och sund ekonomisk utveckling med hög sysselsättning och god och uthållig tillväxt skall kunna uppnås. För att dessa målsättningar skall kunna uppnås är det viktigt att alla resurser som finns bland arbetstagarna får möjlighet att tas till vara på arbetsmarknaden. Yngre personer samt personer med utländsk bakgrund brukar nämnas som grupper som är särskilt utsatta och där inte allas kompetenser kommer till nytta. Även om de nordiska länderna hävdar sig relativt väl i EU när det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor, så finns det fortfarande betydande skillnader i deras status på arbetsmarknaden. Kvinnor i Norden har fortfarande lägre sysselsättningsgrad än män, jobbar deltid i större omfattning än män, har lägre lön än män, samt ägnar mer tid åt hemarbete än män. Skillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden kompenseras till viss del av skatter och transfereringar, men kvinnors disponibla inkomster är trots detta lägre än männens. Kvinnors lägre sysselsättning, kortare arbetstid, högre föräldraledighet och högre sjukfrånvaro medför även en effekt på längre sikt genom långsammare uppbyggnad av humankapital och sämre ålderspension. För samhället så innebär skillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden i Norden, att det finns fortfarande finns outnyttjat potential i att öka den ekonomska tillväxten och BNP långsiktigt. sida 7 av 43

8 Politiska insatser för att minska skillnaderna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden berör en rad breda politikområden; ekonomiska incitament, social infrastruktur, utbildning, familjepolitik, samt normer och värderingar. Några av dessa områden berör MR-Finans ansvarsområde. MR-Finans följer, diskuterar och analyserar kontinuerligt frågeställningar som är relaterade till arbetsmarknaden. För att skärpa fokuseringen på jämställhet så har MR-Finans och ÄK-Finans som generell målsättning att när relevanta frågeställningar i fortsättningen diskuteras eller behandlas inom ministerrådet skall jämställdhetsperspektivet beaktas. Arbetsliv Beställningen är godkänd av ÄK-A. Nordisk ministerråds samarbejde på arbejdslivsområdet bygger på MR-As fireårige samarbejdsprogrammer, p.t. gældende for perioden Som det fremgår af dette program, er ligestillingsaspektet en integreret del af arbejdslivspolitikken. Det er en tværgående dimension, som er mainstreamet i MR-A s, EK-A s og udvalgenes arbejde. Fremme af ligestilling mellem kønnene på arbejdsmarkedet er således nævnt eksplicit blandt hovedprioriteringerne og målene i samarbejdsprogrammet og spiller dermed en central rolle i MR-As arbejde. Det fremgår således af programmet, at Samarbejdet på hele arbejdslivsområdet vil sætte fokus på, hvordan man bedst fremmer ligestilling mellem kønnene på arbejdsmarkedet og bekæmper diskrimination og uacceptable forskelle i arbejdsvilkår og arbejdsmiljø på grund af f.eks. køn (se side 12, 2. afsnit). MR-A fulgte allerede konkret op på denne hovedprioritering på sit møde i september 2012, hvor man gennemførte en temadrøftelse med arbejdsmarkedets parter om kvinder og erhvervsdeltagelse med særlig fokus på deltidsarbejde og sygefravær fra arbejdspladsen. Som opfølgning på denne drøftelse takkede EK-A ja til en invitation fra EK-JÄM om et nærmere tværsektorielt samarbejde vedrørende projektet Deltid, køn og økonomisk fordeling i Norden. På det grundlag har Arbejdsmarkedsudvalget og EK-JÄM sammen søgt om supplerende finansiering på ½ MDKK fra Rio+20-puljen til gennemførelsen af projektet, hvilket NSK bevilgede i august Det gælder også for de større projektsatsninger, som MR-A/EK-A har stået bag de senere år, f.eks. globaliseringsprojekter og prioriteringsprojekter. I udbudsskrivelserne til disse projekter stilles krav om integration af et ligestillingsaspekt i kortlægninger og analyser, hvor det er relevant. Det fremgår tillige af den af EK-A godkendte Manual for udvalg og udvalgssekretærer af november 2012, at Det er endvidere et overordnet mål for NMR, at et ligestillingsperspektiv mainstreames inden for alle samarbejdsområder og altså også i projektaktiviteten (se afsnit 5.3 om kriterier for anvendelse af nordiske projektmidler, pkt. 4.4). Med henblik at sikre, at dette aspekt integreres i projekter støttet af udvalgenes projektmidler, skal projektansøgere i projektansøgningsskemaet under et særligt punkt redegøre for, hvordan projektet vil belyse kønsfordelingen og/eller ligestillingen mellem kvinder og mænd. For så vidt angår de projekter, som udvalgene selv udbyder, præciseres ligestillingsaspektet hvor det er relevant for projektet. I de tilfælde, hvor det ikke er defineret eksplicit i udbudsskrivelsen, skal ansøgeren alligevel redegøre for ligestillingsaspektet igennem ansøgningsskemaet, jf. ovenfor. Det gælder f.eks. det seneste projekt, som Arbejdsmiljøudvalget har udbudt vedrørende unges arbejdsmiljø. Det fremgår af udbudsskrivelsen, at en af faktorerne som skal belyses er, hvilke forskelle der findes mellem kønnene på dette område. Specielt i forbindelse med præsentation af forskellige typer af arbejdsmarkedsstatistik er det normalt at projekterne præsenterer den opdelt på kvinder og mænd, i de tilfælde hvor kønsopdelt statistik er til rådighed. Näringsliv Bestillingen er blevet behandlet i EK-N, som har besluttet at indarbejde ligestillingsperspektivet i det nye samarbejdsprogram for innovations- og erhvervspolitikken sida 8 av 43

9 Der henvises til følgende tekstafsnit i programmet: [...] För att främja innovation är det också viktigt att arbeta med öppna strukturer som inkluderar både kvinnor och män, personer med olika bakgrunder samt unga och äldre. De idéer, kunskap och kompetens som människor med ett långt yrkesliv besitter blir en allt viktigare resurs. Mer jämställda grupper skapar också mer kreativitet, vilket är viktigt i innovationsprocessen. Kvinnor och män bör ha samma förutsättningar att nå inflytande och få tillgång till resurser och kompetens. [...] De goda förutsättningarna för samarbete mellan de nordiska länderna baseras på att vi har många gemensamma värderingar och styrkeområden. Det finns en tradition av öppenhet, tillgänglighet, jämställdhet och rättssäkerhet. [...] Energipolitik I arbejdet med vitalisering af integreringen af ligestilling i det nordiske samarbejde har MR-NER(energi) valgt at inkludere det i sit nye handlingsprogram for Det nordiske energisamarbejde vil i perioden tage sit udgangspunkt i fire følgende overordnede områder: Elmarkedet Energieffektivisering Vedvarende energi Energiforskning Dertil kommer en række horisontelle områder der dækker energirelaterede transportspørgsmål, bæredygtige energisystemer for tyndtbefolkede områder og internationale spørgsmål. Sammenhængen mellem køn og forbruget af energi er en dimension der er let at overse i diskussionen om hvordan vi kan skabe et mere bæredygtigt energiforbrug. Selvom der på nuværende tidspunkt ikke findes meget forskning på området, så ved vi at der eksempelvis findes forskelle mellem mænd og kvinders handlingsmønstre i deres forbrug af el og deres måde at reagere på kampagner for energibesparelse og vedvarende energi. Det skal dog understreges at ligestilling først og fremmest handler om lige adgang til ressourcer, økonomiske muligheder, magt og politisk indflydelse uanset køn, alder og etnicitet. Det nordiske energisamarbejde opfylder på nuværende tidspunkt disse parametre, men det er vigtigt at fortsætte denne positive udvikling, hvilker energisektoren selvfølgelig vil bidrage til i sin fremtidige virksomhed. Derfor er det besluttet at inkludere følgende formulering i energisektorens nye handlingsprogram: I det nordiske samarbejde på energiområdet er det også vigtigt at tage hensyn til ligestilling i de tilfælde, hvor det er relevant for problemstillingerne og for løsningerne. I overensstemmelse hermed vil der blive arbejdet med at inddrage ligestillingshensyn i de fremtidige aktiviteter, som er beskrevet i dette handlingsprogram. Regionalpolitik ÄK-R har beslutat följande tre målsättningar för ÄK-R:s verksamhet till slutet av 2016, då nuvarande arbetsprogram löper ut. Under respektive målsättning finns förslag på åtgärder för att uppnå resultat. Åtgärderna ska initieras i hösten 2013 och genomföras så snart som möjligt. 1. Jämställd representation av män och kvinnor i ÄK-R. Här avses deltagare/representanter till kommittémöten, arbetsgrupper, Nordregios styrelse, Västnordenfondens styrelse, NORA etc. Åtgärder: Medlemsländerna ansvarar för att så långt det är möjligt föreslå både kvinnor och män (eller alternera över tid) för medverkan vid möten (i ÄK-R och arbetsgrupper) och i styrelser. Sekretariatet ska årligen redovisa könsfördelningen vid nämnda aktiviteter utifrån obligatoriska deltagarlistor. 2. Jämställdhetsintegrering av projekt som finansieras av ÄK-R. Åtgärder: Inför varje beslut om fördelning av projektmedel från ÄK-R ansvarar ordförandelandet och sekretariatet tillsammans för att synliggöra och analysera vilka konsekvenser olika förslag eller beslutsalternativ kan få för kvinnor respektive män. I detta sida 9 av 43

10 ingår även att säkerställa att de projektmedel som ÄK-R ansvarar för fördelas jämn mellan kvinnor och män. 3. Jämställdhetsintegrering av arbetet som utförs inom ÄK-R:s arbetsgrupper samt Nordregio, NORA och Västnordenfonden. Åtgärder: Ordföranden för arbetsgrupper, Västnordenfonden, NORA samt vd:n för Nordregio uppmanas att: a) 2013 initiera en genusanalys av föreliggande arbetsprogram/ verksamhetsplan, dvs. synliggöra och analysera vilka konsekvenser olika projekt/initiativ/studier/fördelning av medel etc. kan få för kvinnor respektive män och säkerställa likvärdig resursfördelning och inflytande för kvinnor och män. Ordf. för arbetsgrupper samt vd:n för Nordregio uppmanas även att: b) Se till att den kunskap som arbetsgrupperna och Nordregio tar fram redovisas så att eventuella genusskillnader i förutsättningar, och resultat blir synliga, t.ex. med hjälp av könsuppdelad statistik. c) Lyfta fram goda exempel på jämställdhetsintegrerat regionalt tillväxtarbete, där regioner vidtagit åtgärder som resulterat i en jämnare fördelning av tillväxtresurser och inflytande eller lyckats motverka svagare utveckling för någotdera könet. Åtgärderna under punkt 3 ovan har förmedlats till arbetsgrupperna via mejl från sekretariatet i juni 2013, i enlighet med beslut i ÄK-R. Arbetsgruppernas mandat har också reviderats under sommaren Miljöfrågor Embedsmandskommittéen for miljø har i sit møde vedtaget den følgende ligestillingsmålsætning: EK-M arbejder for at udjævne kønsbaserede skævheder i projektvirksomheden gennem en fokuseret og faktabaseret arbejdstilgang. EK-M har derudover bevilget DKK til et desk study om køn og miljø, som skal klargøre, hvilke aspekter af ligestillingsproblematikken ville være relevante at arbejde videre med i miljøsektoren. Videre arbejde planlægges baseret på studiet. I sin diskussion nævnte EK-M blandt andet følgende eventuelle videre tiltage 1) en workshop med koordinatorer for arbejdsgrupperne, 2) arbejdet med læring mellem landene (best practices) samt 3) analyse af kønsaspekter i NMR s interne projektvirksomhed. Kulturellt samarbete Kultursektorns mål och tidsplan för jämställdhetsintegrering av kultursektorn behandlades och beslutades av ÄK-K den 20 september ÄK-K gav sekretariatet i uppdrag att göra en genomgång av gällande och existerande styrdokument inom kultursektorn med mål att införa ett tydligt jämställdhetsperspektiv i samtliga av dessa där det är relevant. Översynen av styrdokument skall lyfta fram konkreta mål för jämställdhetsintegrering inom kultursektorn samt utveckling av indikatorer eller andra former av uppföljningsbara mål. Arbetet kan beröra såväl sammansättning av styrelser, personal, resursfördelning, verksamhet och målgrupper. Detta skall ske mellan Utgångspunkten i översynen är att kultursektorns ansvar i relation till de jämställdhetspolitiska målen skall tydliggöras och stärkas samt att systemen för uppföljning och rapprotering utvecklas på ett sådant sätt att olika indikatorer på jämställdhetsintegrering kan följas över tid. Det övergripande målet för kultursektorn (inom NMR) är att den skall bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i de nordiska länderna samt Grönland, Färöarna och Åland. Utöver uppföljning av styrdokument avser kultursektorn att tydligt inkludera ett jämställdhetsperspektiv i uppföljningen av strategin för det nordiska kultursamarbetet, ordförandskapens sektorsprogram samt andra initiativ som MR-K tar. Vid mötet konstaterade ÄK-K att de var intresserade av jämställdhetsintegreringen inom NMR och vill gärna veta mer och lära från andra sektorer. sida 10 av 43

11 Fiskeri och havsbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk Inden for MR-FJLS arbejdes der med ligestilling i alle sektorerne. Arbejdet sker med udgangspunkt i MR-FJLS rammeprogram for I arbejdet med sektorstrategier er ligestilling et af de tværgående emner, som der tages hensyn til og som løbende integreres i arbejdet på projektniveau og program/policy niveau. Arbejdet med ligestilling udvikles dog forskelligt i de enkelte komiteer og samarbejder, men drøftes dog løbende i embedsmandskomitéerne, institutionen, samarbejdsorganerne, arbejdsgrupperne og programmerne under FJLS. Den overordnede tanke for arbejdet er dog, at sikre at integrering af ligestilling på FJLS området ikke håndteres som et anliggende for projektaktiviteterne, men som en integreret del af det normative arbejde inden for FJLS sektorerne. Det er forhåbningen, at nye strategier vil kunne igangsættes i løbet af 2014 og På Livsmiddelområdet er der udarbejdet en egen strategi, som er implementeret. Derudover arbejdes der med ligestillingsproblematikker i forhold til to konkrete projekter (om salt og D-vitamin) for at få erfaringer, som kan bringe arbejdet videre. Generelt tænkes ligestilling ind, når det er relevant, hvilket ganske ofte er tilfældet. På jord og skov området er der en gammel strategi fra starten af dette årtusinde. Det drøftes om denne kan danne baggrund for en ny, revideret og operationel strategi for området. Konkret er SNS SamNordisk Skovforskning aktuelt ved at lægge sidste hånd på en ny fire års strategi. Som et væsentligt element indgår ligestilling som et prioriteret område. Derudover har FJLS fortsat interesse i at arbejde på specifikke evner med ligestilling, bl.a. fortsat med bæredygtighed, køn, klima og biodiversitet. Generelt konstateres det, at FJLS samarbejdet er meget positivt indstillet til en forøget og opdateret indsats omkring ligestilling. For at kunne gøre dette, er der en stor interesse i, at arbejde sammen med det nordiske ligestillingssamarbejde med henblik på at opkvalificere og styrke forankringen af indsatsen. sida 11 av 43

12 BILAGA 2, ÖVERSIKT ÖVER PROJEKT SOM INGÅR I JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERINGSINSATSEN I PRIORITERINGSBUDGETEN Tema Projekt Ansvarigt MR Grön tillväxt Grön tillväxt Grön tillväxt Samarbete om utbildning och forskning inom grön tillväxt Främjande av integrationen av miljö och klimat i utvecklingssamarbete Samordning och stärkande av finansiering av gröna investeringar och företag MR-U MR-M MR- Finans Ordförandeskapsandelen NordMin MR-NER Välfärd Välfärd Välfärd Välfärd Välfärd Välfärd Välfärd Välfärd Hållbar nordisk välfärd: Entreprenörskap Hållbar nordisk välfärd: Analys av den nordiska välfärdsmodellen Hållbar nordisk välfärd: Komparativ studie av välfärdsutbildningar Hållbar nordisk välfärd: Forskning i social olikhet inom sundhet och välfärd Hållbar nordisk välfärd: Kliniska multicenterstudier Hållbar nordisk välfärd: Biobanker, sundhetsregister och socialregister Hållbar nordisk välfärd: Högt specialiserade behandlingar Hållbar nordisk välfärd: Forskningsarbete inom välfärdsprofessionerna MR-U MR-A MR-U MR-S MR-S MR-S MR-S MR-U sida 12 av 43

13 Välfärd Välfärd och kost MR-FJLS Med i bedömningen var de 29 projekt som beviljats medel ur prioriteringsbudgeten sida 13 av 43

14 BILAGA 3 STATISTIK 2013 Könsfördelning i det nordiska samarbetet Den foreliggende rapport søger at gøre status over den interne ligestillingssituation i de nordiske organer ved en statistisk redegørelse af kønsfordelingen i det Nordiske Samarbejde; Ministerrådet, Nordisk Råd, Embedsmandskomitéer, Nordiske institutioner samt Nordisk Ministerråds, Nordisk råds samt Nordisk Kulturfonds interne forhold. Indholdet falder i 2 dele: 1. Ligestillingsanalyse af kønsfordelingen i det Nordiske Samarbejde 1.1 De ulige fagministerområder 1.2 Nordisk Ministerråd 1.3 Nordisk Råd 1.4 Nordiske Embedsmandskomitéer 1.5 Nordiske institutioner 1.6 De interne forhold i det Nordiske Samarbejdes samlokaliserede sekretariat 2. Statistik over repræsentation af mænds og kvinder i det nordiske samarbejde 2.1 Ministerråd 2.2 Nordisk Råd 2.3 Embedsmandskomitéer 2.4 Institutioner 2.5 Nordisk ministerråds sekretariat 2.6 Nordisk Råds sekretariat 2.7 Nordisk Kulturfondens sekretariat 1.0 Ligestillingsanalyse af kønsfordelingen i det Nordiske Samarbejde Oversigt og datamateriale for udarbejdet ligestillingsstatistik I forbindelse med fremstillingen af ligestillingsredegørelsen 2013 er der udarbejdet en række statistiske udredelser af kønsfordelingen i det Nordiske Samarbejde. Statistikken er baseret med henblik på at belyse og analysere repræsentationen af mænd og kvinder i følgende enheder under det Nordiske Samarbejde: 1) Ministerrådene 2) Embedsmandskomitéerne 3) Nordiske Institutioner 4) Nordisk Råds Udvalg 5) De samlokaliserede sekretariater i det Nordiske Samarbejde 1.1 De ulike fagministerområder Der er i forbindelse med udredning af ligestillingsperspektivet i det Nordiske Samarbejde foretaget en statistisk analyse af repræsentationen af kvinder og mænd i det nordiske samarbejdet, herunder Ministerrådet, Nordisk Råds Udvalg, Embedsmandskomitéer og Institutioner og de det Nordiske Samarbejdes samlokaliserede sekretariat i København (NMR, NR og NKF). Ligeledes har denne undersøgelse inddraget ligestillingsrepræsentationen i de interne forhold i Nordisk Ministerråds sekretariat, Nordisk Råds sekretariat og Nordisk Kulturfonds sekretariat. I forbindelse med integrationen af ligestilling i ministerråd, embedsmandskomitéer, institutioner og samarbejdsorganer vedtog de nordiske Samarbejdsministre (MR-SAM) i juli 1997 at tilstræbe en lige sida 14 av 43

15 repræsentation af kvinder og mænd i det nordiske samarbejde. Målsætningen er, at hverken kvinder eller mænd skal være repræsenteret med mindre end 40. I juli 1998 godkendte Samarbejdsministrene retningslinjerne for en jævn kønsfordeling. Definitionen af jævn kønsfordeling samt over- og underrepræsentation: Jævn kønsfordeling Svag overrepræsentation Stærk overrepræsentation Svag underrepræsentation 0-29 Stærk underrepræsentation 1.2 Nordisk Ministerråd De Nordiske Ministerråd udgør: Samarbeidsministrene (MR-SAM) Nordisk ministerråd for arbeidsliv (MR-A) Nordisk ministerråd for næring, energi og regionalpolitikk (MR-NER) Nordisk ministerråd for fiskeri, jordbruk, næringsmidler og skogbruk (MR-FJLS) Ministerrådet for likestilling (MR-JÄM) Nordisk ministerråd for kultur (MR-K) Ministerrådet for lovsamarbeid (MR-LAG) Ministerrådet for miljø (MR-M) Ministerrådet for sosial- og helsepolitikk (MR-S) Nordisk ministerråd for utdanning og forskning (MR-U) Nordisk ministerråd for økonomi- og finanspolitik (MR-FINANS) Ved udarbejdelsen af ligestillingsstatistikken forelå datamateriale for alle 11 ovenstående Ministerråd. Statistikken er udelukkende baseret på informationer foreliggende på Norden.org og er nedhentet i august De resterende tabeller over kønsfordelingen i Nordisk Ministerråd er at finde i 2.1. Nordisk Ministerråd Danmark ,7 31,3 Finland ,2 53,8 Island ,4 63,6 Norge ,6 33,4 Sverige ,3 43,7 Total ,7 43,3 Færøerne ,7 73,3 Grønland ,4 78,6 Åland Total ,7 68,3 Repræsentation af mænd og kvinder for både de nordiske lande er samlet set karakteriseret ved en jævn fordeling der holder sig inden for rammerne af 40/60 målet. Denne positive tendens har gjort sig gældende siden ligestillingsudredningen Færøerne, Grønland og Åland viser til stadighed en svag overrepræsentation af mænd på 68,3 mod 31,7 kvinder. Inden for de enkelte landes repræsentation i de Nordiske Ministerråd ses en svag overrepræsentation af kvinder i den norske repræsentation og den danske repræsentation. Der ses en stærk overrepræsentation af mænd i den færøske og grønlandske repræsentation. De enkelte Ministerråd er sammenfattet præget af en jævn kønsfordeling, med undtagelse af repræsentationen fra Færøerne, Grønland og Åland i MR-A, MR-NER, MR-FJLS, MR-K, MR-U og MR- sida 15 av 43

16 Finans hvor der ses en stærk overrepræsentation af mænd samt i MR-SAM hvor der ses en stærk overrepræsentation af kvinder. Kønsfordelingen for de enkelte ministerråd er at finde i afsnit Nordisk Råd Nordisk Råds udvalg udgør: Næringsudvalget Kultur- og Uddannelsesudvalget Medborger- og Forbrugerudvalget Miljø- og Naturresurseudvalget Velfærdsudvalget Præsidiet Kontrolkommitéen Valgkommitéen Ved udarbejdelsen af ligestillingsstatistikken forelå datamateriale for alle 8 ovenstående udvalg (se afsnit 2.2). Statistikken er udelukkende baseret på informationer fra Norden.org og er nedhentet i august Sammenfatning NR Udvalg Danmark ,1 52,9 Finland Island ,6 44,4 Norge ,3 63,7 Sverige ,6 43,4 Total ,3 51,7 Færøerne Grønland Åland Total ,3 85,7 Af ligestillingsstatistikken ses det at udvalgene i Nordisk Råd samlet set er kønsbalancerede i forhold til målsætningen om en jævn fordeling på 40/60. Kvinder er repræsenteret med 48,3 mens mænd er repræsenteret ved 51,7. Færøerne, Grønland og Åland har endvidere en ulige kønsfordeling, idet der ses en stærk overrepræsentation af mænd med 85,7 mod 14,3 kvinder. 1.4 Nordiske Embedsmandskomitéer De Nordiske Embedsmandskomitéer udgør: Nordisk Samarbejdskomité (NSK) Nordisk Embedsmandskomité for Arbejdsliv (EK-A) Nordisk Embedsmandskomité for Erhvervs- og Energipolitik (EK-NE/Erhverv) Nordisk Embedsmandskomité for Fiskeri, Havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug (EK-FJLS Fiskeri og havbrug) Nordisk Embedsmandskomité for Fiskeri, Havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug (EK-FJLS Jordbrug) Nordisk Embedsmandskomité for Fiskeri, Havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug (EK-FJLS Levnedsmidler) Nordisk Embedsmandskomité for Fiskeri, Havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug (EK-FJLS Skovbrug) sida 16 av 43

17 Nordisk Embedsmandskomité for Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug (EK-FJLS Eksekutiv) Nordisk Embedsmandskomité for Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug (EK-FJLS Jordbrug og Skovbrug) Nordisk Embedsmandskomité for Ligestilling (EK-JÄM) Nordisk Embedsmandskomité for Lovsamarbejde (EK-LOV) Nordisk Embedsmandskomité for Miljøspørgsmål (EK-M) Nordisk Embedsmandskomité for Nordisk Kulturelt Samarbejde (EK-K) Nordisk Embedsmandskomité for Økonomi og Finanspolitik (EK-FINANS) Nordisk Embedsmandskomité for Regionalpolitik (EK-R) Nordisk Embedsmandskomité for Social- og Helsepolitik (EK-S) Nordisk Embedsmandskomité for Uddannelse og Forskning (EK-U) Nordisk Børne- og ungdomskomité (NORDBUK) Ved udarbejdelsen af ligestillingsstatistikken forelå datamateriale for alle 18 ovenstående komitéer (se afsnit 3.3). Statistikken er udarbejdet på baggrund af informationer fra Norden.org og er nedhentet i august Sammenfatning EK Danmark ,4 43,6 Finland ,2 48,8 Island ,8 55,2 Norge Sverige ,8 42,2 Total ,9 45,1 Færøerne ,5 65,5 Grønland ,1 61,9 Åland ,1 40,9 Total ,1 56,9 Kønsfordelingen i de nordiske Embedsmandskommitéer er overordnet jævn med en kvindelig repræsentation på 54,9 og en mandlig repræsentation på 45,1. Færøerne, Grønland og Åland har ligeledes en overordnet ligelig kønsfordeling. Kønsfordelingen i de forskellige Embedsmandskommitéer er overordnet jævn. Der ses dog en stærk overrepræsentation af kvinder i NORDBUK og EK-JÄM en tendens der også gjorde sig gældende sidste år. Der ses ligeledes en stærk overrepræsentation af mænd i EK-NE/Erhverv, EK-Finans og EK-FJLS (Fiskeri og Havbrug) samt EK-R. 1.5 Nordiske Institutioner De Nordiske Institutioner: Kulturkontakt Nord Nordens Hus i Reykjavik (NOREY) Nordens Hus på Færøyene (FO) Nordens institutt i Grønland (NAPA) Nordens institutt på Åland (NIPÅ) Nordens Velfærdscenter NordForsk Nordisk Energiforskning (NEF) Nordisk Genressourcecenter (NordGen) Nordisk højskole for folkesundhedsvidenskab (NHV) Nordisk Informationscenter for Medie- og Kommunikationsforskning (NORDICOM) Nordisk Innovationscenter (NICe) Nordisk institution for videreuddannelse inden for arbejdsmiljøområdet (NIVA) Nordisk projekteksportfond (Nopef) sida 17 av 43

18 Nordregio Ved udarbejdelsen af ligestillingsstatistikken forelå datamateriale for i alt 8 institutioner (markeret) i form af årsrapporter fra 2012 samt information på Norden.org. og institutioners respektive hjemmesider. Statistikken er udarbejdet på baggrund af informationer nedhentet i august Sammenfatning Institutioner og Samarbejdsorganer Styrelsen Danmark ,6 36,4 Finland Island Norge Sverige ,7 58,3 Total ,4 45,6 Færøerne Grønland Åland Total ,7 64,3 Ansatte Total ,7 36,3 De Nordiske Institutioners styrelser repræsenterer samlet en jævn kønsfordeling med en repræsentation af mænd på ca. 45,6 mod en repræsentation af kvinder på 54,4. Disse omstændigheder stemmer overens med målsætningen om en jævn kønsfordeling på 40/60. Det kan dog påpeges at der indenfor de enkelte lande ikke er en kønsmæssig ligevægt idet der ses en stærk overrepræsentation af mænd hos de islandske og finske styrelsesmedlemmer en tendens der også gjorde sig gældende ved sidste års ligestillingsstatistik hos de norske og svenske styrelsesmedlemmer. Kønsfordelingen for repræsentanterne fra Færøerne, Grønland og Åland viser samlet set en svag overrepræsentation af mænd på 64,3 mod 35,7 kvinder en tendens der også gjorde sig gældende sidste år. Det fremgår endvidere at kønsfordelingen blandt de ansatte i Nordiske Institutioner at kvinder svagt overrepræsenteret med ca. 63,7 mod 36,3 mænd. Endelig viser det sig at kønsfordelingen i styrelserne overvejende er karakteriseret ved en jævn kønsfordeling med undtagelse af Nordforsk, NOREY og NEF. 1.6 De interne forhold i NMR, NR og NKF:s samlokaliserede sekretariat I forbindelse med processen for integrationen af ligestilling i Nordisk Ministerråd er det vedtaget at Nordisk Ministerråds Sekretariat skal være en arbejdsplads som giver både kvinder og mænd samme muligheder og forudsætninger til skabelse af en karriere samt være en arbejdsplads hvor både mænd og kvinder skaber en god balance mellem arbejdsliv og privatliv. Det er vedtaket som delmål at der i Nordisk Ministerråds Sekretariat skal oppnås: - En jævn fordeling af mænd og kvinder i alle faggrupper med en fordeling der spænder Den kvindedominerende koordineringsgruppe skal opnå en repræsentation af mænd på 35 inden udgangen af De mandsdominerende ledergrupper skal repræsenteres af flere kvindelige afdelingschefer. sida 18 av 43

19 Nordisk Ministerråds Sekretariat De samlokaliserede sekretariater udgør: Afdelingen for Administration og Jura (AJ) Afdelingen for Kultur og Ressourcer (KR) Afdelingen for Vækst og Klima (VK) Afdelingen for Kundskab og Velfærd (KV) Kommunikationsafdelingen (KOMM) Generalsekretærernes kontor (GSK) Nordisk Råds Sekretariat (NR) Nordisk Kulturfonds Sekretariat (NKF) Ved udarbejdelsen af ligestillingsstatistikken forelå datamateriale for alle ovenstående (se afsnit ). Statistikken er udarbejdet på baggrund af de informationer der forelå på Norden.org samt Nordiskkulturfond.org i august Sammenfatning Sammenfatning Nordisk Ministerråds Sekretariat Danmark ,7 30,3 Finland ,2 23,8 Island Norge ,7 13,3 Sverige ,6 41,4 Total ,8 30,2 Færøerne Grønland Åland Total ,7 14,3 I Alt ,6 29,4 De hyppigst forekommende faggruppers repræsentation af mænd og kvinder Chefer ,5 54,5 Rådgiver ,1 35,9 Koordinator ,2 3,8 Studentmedhjælper ,7 22,3 I Nordisk Ministerråds Sekretariat er der overordnet en svag overrepræsentation af kvinder på 69,8 mod 30,2 mænd. Som det ses i tabellen lever få faggrupper op til delmålet om en jævn fordeling af mænd på 40/60. Kun i faggruppen Chef er kønsfordelingen jævn med en ligelig repræsentation af mænd og kvinder en tendens der også gjorde sig gældende for forrige års repræsentation i 2011 samt sidste år i Faggruppen Rådgiver er karakteriseret ved en svag overrepræsentation af kvinder mens faggrupperne Koordinator og Studentmedhjælper har en stærk overrepræsentation af kvinder. sida 19 av 43

20 Nordisk Ministerråds Sekretariat er i de enkelte afdelinger generelt præget af en svag til stærk overrepræsentation af kvinder, med undtagelse af GSK som har en jævn kønsfordeling. Samme tendens gjorde sig gældende sidste år. 2.0 Statistik over repræsentation af mænd og kvinder i det nordiske samarbejde 2.1 Ministerråd Følgende statistik er baseret på informationer foreliggende på Norden.org og er nedhentet i august Samarbejdsministrene (MR-SAM) MR-SAM Danmark Finland Island Norge Sverige Total Færøerne Grønland Åland Total I MR-SAM ses overordnet en lige kønsfordeling mellem mænd og kvinder fra de nordiske lande. Der ses en stærke underrepræsentation af mænd fra de selvstyrende lande. Nordisk Ministerråd for Arbeidsliv (MR-A) MR-A Danmark Finland Island Norge Sverige Total ,7 33,3 Færøerne Grønland Åland Total I MR-A ses en svag overrepræsentation af kvinder med 66,7 mod 33,3 mænd. Færøerne, Grønland og Åland har til stadighed en stærk overrepræsentation af mænd. Nordisk Ministerråd for Erhvervs-, Energi- og Regionalpolitik (MR-NER) MR-NER Danmark ,7 33,3 Finland Island sida 20 av 43