FöRENINGarna NORDENs FöRBUND

Transkript

1 FöRENINGarna NORDENs FöRBUND årsberättelse 2011 FORORD 2 FNF S ORGNISATION OG STYRNINGSORGANER 6 VIRKSAMHEDSPLAN FOR FORENINGERNE NORDENS FORBUND PROJEKTVIRKSOMHEDEN 13 Nordjobb 14 Nordiska biblioteksveck a- Kyra skymning 19 Projektet Rap för förståelse och tävlingen Rap It Up 20 Norden i Skolen 22 Nordiske gästebud 23 Nordiske Informationskontorer 24 Orkester Norden 26 FÖRENINGARNA NORDENS UNGDOMSFÖRBUND (FNUF) 29 SKOLSAMARBETE VENSKABSBYSAMARBEJDET 32 KONTAKT MED SAMARBEJDS- PARTNERE I NÄROMRÅDERNE 33 ANDEN VIRKSAMHEDEN 34 BILAGOR 35

2 FNF FORORD FORORD De politiske, økonomiske og sociale forudsætninger for øget nordisk integration kan siges være radikalt ændret i senere tid. Dette skyldes primært globaliseringen, regionalisering og europæiske forhold. Voksende global konkurrence med nye stærke aktører på banen (f.eks. BRIK landene) forandrer efterhånden globale magtforhold og markedsandel. Set i dette lys er Norden med sin totale befolkning på ca. 25 miljoner kun en brøkdel af størrelsen af så mange andre ressourcestærke lande i verden. Til gengæld er de nordiske lande en stærk økonomisk unit og samlet udgør de den største økonomi i verden. Når vigtige internationale beslutninger i voksende grad sker via G20 og tilsvarende sammenslutninger ville en fælles nordisk ageren i disse fora forandre de nordiske landes magtstatus internationalt. Flere og flere indser at de nordiske lande ville styrke sin konkurrencekraft internationalt med yderligere regionalt samarbejde og dermed bidrage til at sikre de nordiske medborgeres livskvalitet. Med større EU er der efterhånden sket regionalisering inden for EU og med den usikre situation EU landende og den europæiske valuta befinder sig i i dag er interessen for det nordiske samarbejde steget. Spørgsmålet om Nordisk forbundsstat og nordisk valuta er alt oftere nævnt i diverse sammenhænge. Endvidere stiller de nordiske medborgere sig positivt til øget fokus på sikkerheds- og udenrigspolitisk samarbejde i Norden. Det konstateres at ovennævnte politiske, sociale og økonomiske trends har ført til øget interesse for det nordiske samarbejde, både blandt nordiske medborgere generelt og enkelte interesse grupper f.eks. næringslivet i Norden. Foreningerne Nordens Forbund betoner, at det arbejde som igennem årtier er blevet udført inden for foreningernes kerneområder, har bidraget i omfattende grad til at styrke fællesskabet i regionen og dermed at styrke Norden som region globalt. Projekter med tilknytning til skole, kultur og arbejdsmarked, afskaffelse af grænsehinder og diverse oplysningsaktiviteter har fremmet kultur- og sprogforståelse i Norden og bidraget til integration af regionen generelt. År 2011 har FNF fulgt op på sit arbejdet med nordisk forbundsstat i forlængelse af Gunnar Wetterbergs indlæg i debatten i forbindelse med Nordisk Råds session FNF har arbejdet for en politisk forankring af spørgsmålet i Nordisk Råd samt arbejdet for en folkelig oplysning og forankring i problematikken via sine nationale foreninger. I denne sammenhæng har FNF bl.a. opfordret Nordisk Råd til at tage initiativ til, at der ved Nordisk Råds 60 års jubilæum i Helsingfors 2012 foreligger den første delrapport for opgaven Forbundsstaten Norden. Nordiske sprogfærdigheder blandt unge nordboere er stadig mere truet, og det samme gælder identifikationen med det nordiske fællesskab. Fokus på sprog og sprogforståelse har præget FNFs og Foreningerne Nordens dagsorden år 2011 som tidligere år, men med Nordisk Ministerråds Sprogkampagne fik feltet en ekstra fokus i organisationen. Sprogkampagnen tildelte FNF delt første pris for projektportalen Norden i Skolen. Nordjobb har på et andet set bidraget til at styrke de unges kundskab til norden og de nordiske sprog via formidling af jobs over de nordiske grænser. I 2011 blev der i Nordjobb forberedt et parallelprojekt, Jobbresan, som har som specifikt mål at bruge nordiske løsninger som meddel mod ungdomsarbejdsløshed. FNF respekterer Nordisk Ministerråds satsning på afskaffelse af grænsehinder i de seneste år, men ser at arbejdet skrider for langsomt frem. Samtidig er det bekymringsvært, at der konstant opstår nye grænsehinder, både via landenes forskellige implementering af EU love og regler samt på grund af landenes egne nationale lovgivninger og nye regelværk. Endvidere er der opstået situationer hvor tolkning af nordiske aftaler er blevet strammere end tidligere til hinder for nordiske medborgere. FNF har reageret på denne udvikling, bl.a. med henvendelse til de nordiske samarbejdsministre vedrørende politiske udtalelser om at nordiske regler om pasunion skulle sættes ur spil når det gælder ikkenordisk udseende folk. Med henblik på det åbne norden mener FNF at tiden er inde for Danmark og Norge at tage skridtet fuldt ud i lighed med de fleste lande i Europa og tilslutte sig dobbelt statsborgerskab. FNF sendte af denne anledning henvendelse til de Norske og Danske regeringer hvor det betones, at tilslutning til dobbelt medborgerskab i landene ville bidrage til integration af regionen og styrke Norden som region internationalt Foreningerne Nordens Forbunds Præsidium Anders Rusk ordförande Olemic Thommessen vice ordförande Hallstein Sigurdsson vice ordförande Arne Nielsen Folke Sjölund Kristina Persson Ragnheiður Helga Þórarinsdóttir Kristín Ólafsdóttir generalsekretær 2 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE 2011 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

3 FORORD HVAD ER FORENINGERNE NORDENS FORBUND? SAMMANFATTNING AV FÖRBUNDETS ARBETE Foreningerne Nordens Forbund er et samarbejdsorgan for de nationale Norden-foreninger: Foreningen Norden, Dansk forening for nordisk samarbejde, Pohjola-Norden, Centralförbund i Finland för nordiskt samarbete, Norrøna Félagið í Føroyum, Norræna félagið á Íslandi, Foreningen Norden, Norsk forening for nordisk samarbejd, Föreningen Norden, svensk förening för nordiskt samarbete og Föreningen Norden på Åland, samt Foreningerne Nordens Ungdom (FNUF). Det findes også Norden-foreninger i Estland, Letland, Litauen, Petrozavodsk og i Koltushi. Forbundets hovedopgave er at samordne de nationale foreningers fælles interesser i arbejdet med at styrke det folkelige, nordiske samarbejde på alle niveauer. Forbundets principprogram bygger bl.a. på de prioriteringer, som Norden-foreningerne har gjort for sit nationale arbejde. Forbundets højest besluttende organ er Præsidiet, som er sammensat af formændene for de nationale Norden foreninger. Antal personmedlemmer i foreningerne Norden Foreningen Norden, Danmark Pohjola-Norden, Finland 7878 Norrøna Félagið, Færøerne 255 Norræna félagið, Island 1789 Foreningen Norden, Norge 4500 Föreningen Norden, Sverige Föreningen Norden, Åland 200 Foreningerne opererer med forskellige kategorier af medlemmer: enkeltmedlemmer, familiemedlemmer, ungdomsmedlemmer, og har desuden en lang række støttemedlemmer, biblioteksmedlemmer, skolemedlemmer, kommunemedlemmer, og har andre organisationer og virksomheder som medlemmer. Her oven vises kun antal personmedlemmer. Föreningarna Nordens Förbund har under 2011 följt det nordiska samarbetet och strävat efter att prägla debatten och utvecklingen av det nordiska samarbetet via löpande dialog med Nordiska Ministerrådet och Nordiskt Råd. Temana Nordisk förbundsstat samt språkproblematiken har varit bland FNFs prioriterade områden under året. Nordiskt skolsamarbete är fortsatt ett av kärnområdena i Norden-föreningarnas verksamhet. Föreningarna Norden har arbetat med matchning av vänskapsklasser och skolutväxlingar sedan föreningarnas upprättande Föreningarnas skolsansvariga arbetar kontinuerligt på att utveckla goda arbetsredskap för skolorna till att använda för arbetet med Norden och nordiska språk som tema. Projekt- och programverksamheten har under 2011 varit präglat av vidare arbete och utveckling av redan gångsatta projekt. Det gäller Nordjobb och det nordiska högläsningsprojektet Nordisk Biblioteksvecka (också kallat Kura skymning och Kura gryning) och Norden i Skolan. Intresset för att delta i Nordjobb var fortsatt stort under 2011 även om man märkte en liten minskning jämfört med året innan. Trots stora insatser lyckades man dessvärre inte nå måltalet vilket var ett trendbrott då man innan 2011 nått måltalet tre år i rad. De utvärderingar, som har kommit från både nordjobbare och arbetsgivare visar att den absolut största delen arbetsgivare och nordjobbare har varit mycket nöjda med programmet. Sekretariatet har fortsatt tidigare satsningar på sin vänortskedja och arbetet med personer med funktionsnedsättningar. Man arbetade också en hel del med verksamhetsutveckling och speciellt då med ett projekt, Jobbresan, som riktar in sig på att minska ungdomsarbetslösheten. Norden i Skolan är ett nytt projekt i FNFs regi. Projektet Norden i Skolan skall, med en ny tillgänglighet till grannspråksundervisning stärka nordiska ungas kompetens att kommunicera med varandra på danska, norska och svenska. Projektet skapar en digital plattform, som ger lärare och andra språkintresserade en lång rad unika redskap som tillför arbetet med språkförståelsen helt nya möjligheter. Nordeniskolen.org övervinner fysiska och mentala gränser i Norden, genom bl.a. ett spännande nätbaserat samarbete i små tvärnationella grupper som skall få Nordens unga att tala med varandra. Projektet integrerar och samlar existerande nätbaserat material, så att grannspråksundervisningen kan tillföras ett så attraktivt och funktionellt redskap som möjligt. Projektet har nyligen vunnit Nordiska Ministerrådets (Språkkampanjen) pris för utveckling av ett koncept, som kan bidra till att stärka grannspråksförståelsen framtiden. Nordisk Biblioteksvecka genomfördes med temat Humor i Norden. Uppskattningsvis deltog sammanlagt tiotusentals människor i olika läsarrangemang, utställningar och seminarier i alla de åtta länderna och Baltikum. På presidiets möte i Stockholm den 30. mars var mötets teman bl.a. Gunnar Wetterbergs tankar om en Nordisk förbundsstat. På presidiets möte den 31. oktober i Köpenhamn, under Nordiska rådets session, var mötets tema bl.a. gränshinder i Norden. På mötet deltog en representant från Gränsehinderforum samt direktören för Dansk erhverv Jens Klarskov. Generalsekreteraren och FNFs ordförande 2011, Arne Nielsen, har som FNFs representanter deltagit Foto: Søren Sigfusson/norden.org på diverse möten och konferenser i Norden. FNF har, under året, haft ansvaret för administrationen av de 8 regionala informationskontoren. FNF har, under året, haft ekonomifunktionen för Nordiskt sommaruniversitet (NSU) med ett kontrakt på att NSU:s juridiska säte och ekonomiansvaret blev placerat på FNF. Detta blev underskrivet och trädde i kraft den 1. januari FNUF:s sekretariat koordinerar verksamheten i Helsingfors under ledning av Pohjola-Nordens Ungdomsförbunds generalsekreterare. Föreningarna Nordens Ungdom (FNU) har vidareutvecklat sitt arbete och erbjuder attraktiva nordiska aktiviteter, som samlar nordisk ungdom. Några av dessa nordiska arrangemang, som blev arrangerade under 2011 var Saunaexpressen i Åbo i Finland, Cafe Norden i Island med Humor/nordisk humor som tema och höstmöte i Åbo. FNUF hade även en viktig roll vid Ungdomens Nordiska råds möte i Köpenhamn. 4 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE 2011 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

4 FNF FNF S ORGANISATION OG STYRINGSORGANER FNF s ORGANISATION OG SYTRNINGSORGANER Præsidiets medlemmer er formændene for de nationale Norden-foreninger og en repræsentant for Foreningerne Nordens Ungdom (FNUF). I 2011 har sammensætningen været følgende: Danmark Finland Færøerne Island Norge Sverige Åland FNUF Arne Nielsen (formand) Anders Rusk (næstformand) Hallstein Sigurdsson Ragnheiður Helga Þórarinsdóttir Olemic Thommessen Kristina Persson Folke Sjölund (næstformand) Petter Mahrs Sekretariatet for Foreningerne Nordens Forbund har været ledet af generalsekretær Kristín Ólafsdóttir og administrationssekretær Helena Johansson. Ledere af de nordiske informationskontorer: De nordiske informationskontorer har i 2011 været ledet af følgende: Finland: Jyväskylä af Maija Keskinen og Vasa af Malin Walitalo, Island: Akureyri af María Jónsdóttir, Norge: Arendal af Hilde Lona og Alta af Guri Hansen, Sverige: Gøteborg af Mikale Szanto, Umeå af Ulf Lassén. Det nordiske informationskontor i Sydslesvig, Flensborg har været ledet af Anette Jensen. Foto: Job & Magt / Johan Wessman Præsidiet har haft 2 møder i løbet af året: I Stockholm den 30. marts og i København den 31. Arbejdsudvalget har bestået af Arne Nielsen, Anders Rusk og Folke Sjölund. Direktørkollegiet har bestået af direktørerne/generalsekretærerne i de nationale Norden-foreninger og en repræsentant for FNUF. Direktørkollegiet ledes af FNF s generalsekretær og fungerer som sagsforberedelsesorgan for Præsidiet. Kollegiet har haft følgende sammensætning i 2011: FNF Danmark Finland Island Færøerne Norge Sverige Åland FNUF Kristín Ólafsdóttir Peter Jon Larsen Larserik Häggman/Henrik Wilen Ásdís Eva Hannesdóttir Ingi Samuelsen Espen Stedje Britta Nygård/Bo Andersson Anna-Lena Sjöberg/Jan-Erik Berglund Kari Salo Direktørkollegiet har haft 5 møder i løbet af året: i Helsingfors den 26. januar, i Stockholm den 31. marts, i Malmø den 16. juni, 21. september i Oslo, i København den 1. november. Generalsekretær Kristín Ólafsdóttir sidder i Orkester Nordens nordiske styregruppe. Generalsekretær Kristín Ólafsdóttir sidder i den nordiske styregruppe for The Red Cross Nordic United World College (RCNUWC) i Flække, Norge. Regnskabsførere og revisorer: FNF s regnskabsfører har været Jan Christer Berggren og statsautoriseret revisor Anders Thulin er forbundets revisor. Tillidsvalgt revisor var Ulf Sundqvist, Finland. FNF s organisering FNF har siden den 1. oktober 2003 haft sit sekretariat i Malmø under ledelse af FNFs generalsekretær. Generalsekretær var Karen Bue som sluttede sit job den 28. februar da hun gik over til et andet job. Ny generalsekretær Kristín Ólafsdóttir, som kom fra et job som senior rådgiver på Nordisk Råd, startede sin tjeneste den 1. Maj Helena Johansson var sekretariatets økonomisk og administrativ medarbejder frem til 30. juni Larisa Fedev har arbejdet som økonomisk assistent fra 1. juli Projektchef for Nordjobb siden 2007 er Fredrik Jakobsen. Før Nordjobb arbejder også informati onsmedarbejder Jacob Mellåker. Nordjobbs nordiske sekreteriat holder styr på projektet og koordinere de nationale indsatser. Projektleder for Biblioteksveckan og Rap it up var Carl Liungman og Thomas Henriksen var projektkoordinator for Norden i Skolen. Forbundets Økonomi Forbundets virksomhed finansieres af midler, som de nationale Norden-foreninger indbetaler fordelt efter samme fordelingsnøgle, som er fastsat for de nordiske landes bidrag til Nordisk Ministerråds budget. Derudover får Forbundet et virksomhedsbidrag fra Nordisk Ministerråd og projektmidler til finansiering af projekter, Ministerrådet ønsker gennemført, eller som Norden-foreningerne og Forbundet har foreslået. Ministerrådets støtte bygger som udgangspunkt på en aftale, som Nordisk Ministerråds sekretariat og Forbundet indgik i Forbundet har sedan 1. januar 2009 ansvaret for de nordiske informationskontorer. Foreningerne Nordens Forbund modtog i alt SEK ,- i virksomhedsstøtte fra Nordisk Ministerråd i 2011, hvor af var til FNF og til informationskontorerne. Til finansiering af 3 projekter modtog Forbundet fra Ministerrådet i alt SEK. En stor del af finansieringen af Rap it up/norden i Skolen kommer fra diverse fonder og stiftelser. For at kunne gennemføre Nordjobb måtte foreningerne også i 2011 supplere Ministerrådets bevillinger med egne midler og med nationale bidrag. 6 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE 2011 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

5 FNF s ORGANISATION OG SYTRNINGSORGANER Virksomhedsplan for Foreningerne Nordens Forbund FNF FNF vil i 2011 og 2012 prioritere følgende opgaver: Mere forpligtende nordisk samarbejde Hvis Norden fortsat skal bygge på bred folkelig legitimitet er det altafgørende, at det nordiske samarbejde er dynamisk og fremadrettet. Derfor er det vigtigt ikke bare at erkende, men også handle efter, at et langt mere omfattende praktisk politisk samarbejde mellem de nordiske lande vil gavne os alle i en globaliseringstidsalder, hvor små lande bliver usynlige og store regioner bliver dominerende. Foreningerne Nordens Forbund vil, følge op på de tanker som historikeren og samfundsdebatøren Gunnar Wetterberg har fremlagt om Nordisk union og opfordre nordiske politikere til at tilslutte sig Gunnars udgangspunkt om vigtigheden af et mere seriøst og tættere nordisk samarbejde og det potentiale og merværdi det giver hvert enkelt land. Et mere forpligtende nordisk samarbejde kan have mange former. FNF vil i perioden Følge op på sit forslag til Nordisk Råd om at NR tilsætter en gruppe af forskere, politikere, journalister, erhvervsfolk og repræsentanter fra folkelige foreninger som har til opgave at lave en forstudie om de moderne unionstanker. Følge op på sit forslag til Nordisk Råd at der udføres folkelige høringer i hele Norden om et mere forpligtende nordisk samarbejde. Foreningerne vil arbejde for at dette sker nationalt i samarbejde mellem Foreningerne Norden og Nordisk Råds delegationer. Sprog Sprog- og kulturforståelse samt dialog over grænserne er grundlæggende elementer i at styrke Norden som region. I globaliseringsprocessen er disse elementer måske vigtigere end nogensinde før. Nordiske sprogfærdigheder blandt unge nordboere er stadig mere truet, og det samme gælder identifikationen med det nordiske fællesskab. Nordisk samarbejde omkring miljø, forskning, innovation, erhvervsliv etc. er afhængig af, at unge nordboere er udrustet til den kommunikation og den kulturforståelse, dette kræver. Satsning på kreativ formidling og brug af nye medier og digital teknik kan skabe grunden for det sprog, hvor ungdommens kommunikation og udvikling af ovennævnte kompetencer kan ske. Forbundet vil i arbejde for at udvikle sprog-/skolesamarbejdet gennem RAP for forståelsen Med fokus på børn og unge tager FNF initiativ til en rappkonkurrence med fokus på sproget og forståelse/misforståelse mellem sprogområder, kulturer, religioner og generationer. Der udarbejdes undervisningsmateriale med hovedfokus på undervisning i de skandinaviske sprog, men hvor der også gøres opmærksom på de øvrige nordiske sprog. FNF arbejder for at der udvikles et sprogtest på nettet for unge nordboere. Aktiv medlemskab i NMRs og formandskabets Sprogkampagneråd Generalsekretæren har plads i Sprogkampagnerådet samt en repræsentant fra FNUF. Tilgang til nabolandenes tv-kanaler/ nordisk tv-kanal FNF vil fortsat arbejde for, at de nordiske public service-kanaler bliver gjort tilgængelige i alle de nordiske lande. FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

6 FNF s ORGANISATION OG SYTRNINGSORGANER FNF s ORGANISATION OG SYTRNINGSORGANER FNF følger endvidere med Nordisk Råds Kultur og uddannelsesudvalgs ekspertgruppe angående oprettelsen af en nordisk tv-kanal og diskuterer det videre arbejde på baggrund af arbejdsgruppens konklusioner. Sprogdeklarationen Undersøgelser viser, at internordisk sprogkundskab er svindende, og behovet for seriøse tiltag på feltet er derfor vigtigere nu end nogensinde. Det er derfor vigtigt at kortlægge den nationale opfølgning af den nordiske sprogdeklaration og den nordiske sprogkonvention og presse på for, at der nationalt bliver fulgt op på disse aftaler. Skolesamarbejdet FNF og Foreningerne fortsætter deres arbejde med skolesamarbejde og i at være formidlende i forhold til udveksling af venskabsklasser. Der udarbejdes en hjemmeside med liste over venskabsklasser for elevudveksling i Norden. Forbundet vil i perioden Arrangere et seminar om grænsekulturelle (jfr. interkulturelle) skoleklasser Arrangere en konference for skolelærere med temaet undervisning i de skandinaviske sprog. Andre opgaver : Venskabsbysamarbejdet Venskabsbysamarbejdet i Norden har dannet et af de vigtige elementer i Foreningerne Nordens kærnevirksomhed. Med kommunesammenlægninger, af økonomiske grunde og delvis konkurrence fra udennordiske venskabsbyer, er mange af de tidligere kommuner i hvilestilling hvad angår det nordiske venskabsbysamarbejde. Forbundet vil i arbejde for at forbedre venskabsbysamarbejdet ved at I samarbejde med internationale ansvarlige i Kommunernes Landsforeninger drøfte hvad skal til for at vitalisere venskabsbysamarbejdet samt hvordan formerne for dette samarbejde kan udvikles. tage frem temaer og idekatalog, som kan fungere som støtte til de lokalforeninger som har kapacitet og vilje for at drive et levende venskabs- bysamarbejde. Grænsehinder De nordiske statsministre udtrykte sig tydeligt, da de på deres sommermøde 2007 fastslog, at man med alle medel ska undanröja de svårigheter som medborgarna kan stöta på i det nordiska umgänget. Denne udtalelse giver anledning til optimisme lige som oprettelsen af Grænsehinderforum med repræsentanter fra alle de nordiske lande, som har til opgave at arbejde med problematikken. Denne situation forandrer dog ikke det faktum, at det fortsat er vigtigt, at Foreningerne står vagt om udviklingen og påtager sig en pådriverrolle over for nordiske samarbejdsorganer, regeringerne og lokale myndigheder. Afskaffelse af grænsehindringer fremmer medborgernes velfærd samt næringslivets konkurrencekraft og styrker dermed Norden som region globalt. Forbundet vil i arbejde for at Løbende at foretage dialog med nordiske, nationale og lokale myndigheder om udviklingen af arbejdet med afskaffelse af grænsehinder. Klima og grön energi efter København Klimatmötet i Köpenhamn december 2009 ledde inte fram till ett globalt avtal som kan hejda uppvärmningen före plus två grader. Sannolikheten för att det ska ske i Cancún är inte heller stor. Därför måste Europas regeringar driva en parallell process för omställning från beroendet av fossila bränslen till förnyelsebara och trappa upp ansträngningarna för energieffektivisering inom näringsliv, transporter och boende samt påverka andra länder och regeringar att göra likadant. Norden ligger långt framme i dessa avseenden och bör driva ett aktivt arbete för att påverka EU. Grundläggande för att denna väg ska ge resultat är att priset på koldioxid ökar kraftigt men även nya eller skärpta EU-direktiv som påverkar energival och användning är viktiga. FNF vil under fortsatta sitt arbete för att påverka de nordiska regeringarna att driva dessa frågor. Løbende projekter: Administration af Informationskontorerne FNF har ansvaret for administration af de Regionale informationskontorer og sørger for at deres mandat omkring formidling af information om det nordiske samarbejde er udført. Videreudvikling af projekter FNF arbejder for at videreudvikle forbundets projekter Forbundet vil i arbejde for at udvikle Nordjobb udvikling af paralelprojekter og yderligere samarbejde med bemandingsvirksomheder, udvidelse af Nordjob perioden. Norden i Bio Nordisk Biblioteksuge Nordisk Gæstebud Udvidelse af nordisk madordliste iphone version med billeder og wikipedia informationsmuligheder, fortsat samarbejde med Nordgen om udvikling af listen. Lancering af internetprojektet Byt bolig i Norden hjemmeside for semesterboligsøgende i Norden specielt med henblik på udbytte af hjem og ferieboliger. Infobrev fra FNF til Foreningerne Nordens medlemmer Fælles åbningsside på nettet for Foreningerne Norden i hele Norden Om Foreningerne Nordens Forbund Foreningerne Nordens Forbund er koordineringsorgan for foreningernes aktiviteter, og Forbundets sekretariat er i sidste ende ansvarligt for foreningernes fælles projekter og repræsenterer foreningerne i kontakterne med Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd. Foreningerne Nordens Forbund vil bidrage til en aktiv samfundsdebat, påvirke det officielle nordiske samarbejdes beslutningstagere og tage initiativer, der kan medvirke til at fordybe det nordiske samarbejde indadtil og udadtil, fremme den fri bevægelighed i Norden og kontakten mellem de nordiske borgere. Forbundet vil følge det nordiske samarbejdes udvikling og forsøge at være på forkant i beslutningsprocesserne for herved at kunne udøve maksimal påvirkning. Forbundet vil ligeledes fortsat udvide sit nordiske netværk med henblik på at udbrede viden om det nordiske samarbejde og for at fremme medborgernes og organisationernes nordiske samarbejde. Forbundet vil også tilskynde til nordisk samageren i forhold til omverdenen samt ikke mindst forholde sig til globaliseringsprocessen og globaliseringsarbejdet i de nordiske lande. Forbundet stræber efter samarbejde med organisationer og andre aktører med relevant ekspertise for at opnå optimale resultater. FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

7 FNF PROJEKTVIRKSOMHEDEN FNF s ORGANISATION OG SYTRNINGSORGANER Projektvirksomheden har i 2011 været præget af videreførelse og udvikling af allerede igangsatte projekter. Det gælder Nordjobb, Norden i bio og det nordiske biblioteksprojekt Skumringstimen og Morgengry (også kaldet Nordisk Biblioteksuge) samt Nordisk Gæstebud. Der er endvidere været taget initiativ til nye projekter; Rap it up og Norden i Skolen. Forbundet har endvidere været aktivt i forhold til Orkester Norden bl.a. ved udbredelse af kendskabet til orkesteret samt for at sikre orkesterets fortsatte eksistens. Videre gives en mere detaljeret omtale af de enkelte aktiviteter. FORSKNING TILL FOLKET 12 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE 2011 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

8 PROJEKT- VERKSAMHED Nordjobb NORDJOBB Nordjobbs primära syfte är att arbeta för att öka rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden och bidra till att minska problematiken kring dagsaktuella politiska problemställningar som ex. den nordiska ungdomsarbetslösheten. Den primära arbetsmetoden är att erbjuda unga i åldern år sommarjobb, bostad och ett varierat kultur- och fritidsprogram i ett annat nordiskt land. År 2011 var det åttonde året som Nordjobbs nordiska sekretariat var beläget i Malmö. Sedan starten 2004 har man haft ett målmedvetet tänkande i sitt arbete och tanken är också att man framöver kan utveckla programmet för att möta konkurrens från omvärlden på ett bra sätt. Resultatet blev i slutändan 631 nordjobbare vilket är lägre än årets måltal. Den djupa lågkonjunktur som lamslog stora delar av den nordiska arbetsmarknaden under hösten 2008 har visserligen klingat av och flera av de nordiska länderna har visat imponerande tillväxtsiffror under 2011 men den omedelbara effekten på den nordiska arbetsmarknaden har inte märkts så tydligt och den stora nordiska ungdomsarbetslösheten har fortsatt att vara ett problem. Det faktum att programmet denna gång inte nått måltalet kan inte bortförklara att Nordjobb är inne i en positiv trend och att det långsiktiga arbete som man har bedrivit ger utslag i tillsättningarna. Man kan tydligt se detta i sifferraden 510, 684, 714, 717, 751, 753, 756, 631 som är antalet nordjobbare från 2004 fram till Förutom de 631 tillsatta nordjobbarna erbjöds 86 personer jobb som de tackade nej till. Eftersom ytterligare 16 personer fick jobb som man också accepterade men dessvärre hoppade av från erbjöds =733 ett nordjobb under Eftersom man samtidigt hade 3930 kompletta ansökningar följer att 18,7 % av alla sökande med en komplett ansökan blev erbjudna ett arbete. Till det nordiska sekretariatets uppgifter hör det överordnade ansvaret för programmet samt koordinering av information till sökande och media, des- sutom har sekretariatet ansvarat för hemsidan www. nordjobb.net, den elektroniska sökandedatabasen, planering och genomförande av internutbildning av projektledare och projektassistenter. Sekretariatet har ansvar för att regelbundet rapportera om verksamheten till Föreningarna Norden och Nordiska ministerrådet. Lokalt administreras Nordjobb av de olika Föreningarna Norden även om driften ibland ligger på dess ungdomsförbund. De nationella projektledarna ansvarar för ackvirering av arbetsplatser och deras tillsättning, anskaffning av bostäder, information till nordjobbarna och rekrytering av projektassistenterna. Nordjobb Europa är en satsning som vänder sig till europeiska ungdomar som uppfyller de vanliga villkoren för att bli nordjobbare och som studerar på nordiska institutioner eller som på andra sätt har förvärvat tillräckligt med kunskaper i något av de nordiska språken. Totalt erhölls166 kompletta ansökningar och av dessa blev 31 nordjobbare i slutändan. Tanken är att dessa europeiska ungdomar ska kunna fungera som nordiska ambassadörer i sina hemländer. En annan möjlighet är att knyta dessa talanger till den nordiska arbetsmarknaden vilket kan underlätta ett framtida demografiskt problem. Kultur- och fritidsprogrammets nordiska profil är viktigt för att behålla programmets särart och för att fortsatt kunna locka ett stort antal ungdomar att söka Nordjobb. Under 2011 har man inom ramarna för kultur- och fritidsprogrammet bl.a. satsat extra mycket på nordisk språkförståelse men också mycket på vanliga teman som den nordiska arbetsmarknaden och möjligheter till studier i ett annat nordiskt land. Nordjobbare har i år funnits i Köpenhamn, Skagen och Odense i Danmark, i Helsingfors, Tammerfors, Åbo samt även i Österbotten i Finland, på Färöarna i framför allt Torshavn, Grönland i framför allt Nuuk, Ilulissat och Aasiaat, i huvudstadsregionen men även på flera landsorter runt om på Island, i Oslo och fjällvärlden i Norge, framför allt Göteborg, Stockholm och Norrtälje i Sverige och i flera kommuner och i Mariehamn på Åland. Kompletta* ansökningar 2011 jämfört med resultat 2010 Totalt 2011 Resultat 2010 Danmark Finland Färöarna 18 9 Grönland 5 3 Island Norge Sverige Åland Länder utanför Norden * Med kompletta ansökningar menas ansökningar som är fullständigt utfyllda. Ansökningarnas totala antal 2011 var 8951 st. Tillsatta platser 2011 jämfört med resultat 2010 Tillsatta 2011 Resultat 2010 Danmark Finland Färöarna Grönland Island Norge Sverige Åland Fortsättning nästa sida 14 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE 2011 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

9 NORDJOBB NORDJOBB Nordjobbs organisation Nordiska sekretariatet Programchef Fredrik Jakobsen Informatör Jacob Mellåker Nationella projektledare: Klaus Elmo Petersen, Danmark, Mira Korhonen, Finland, Jacob Mellåker, Färöarna och Grönland, Stefán Vilbergsson, Island, Sandra Petie Einen, Norge, Nina Isaksson och Caroline Jonsson, Sverige samt Ann- Louise Idman, Åland. Nationella projektassistenter: Carl-Mikael Teglund, Danmark, Hanna Moilanen, Nadina Vihinen, Maria Virkkala, Finland, Jacob Mellåker, Färöarna, Andrea Lilja Sandholt Sigurðardóttir, Island, Petter Bjørkelo Knudsen, Marte Hvamb og Helle Berg Alfsen, Norge, Fredrik Stillerud, Sabina Christrup, Sverige samt Stefan Sjölund, Åland. 16 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE 2011 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

10 NORDISK BIBLIOTEKSVECKA KURA SKYMNING Nordisk Biblioteksvecka Kura Skymning PROJEKT- VERKSAMHED Danmark:Nordisk biblioteksvecka - Kura skymning Finland: Pohjoismainen kirjastoviiko Iltahämärässä Færøyene: Norðurlendsk bókasavnsvika - Í skýmingini Grønland: Nunat Avannarliit sapaatip Akunnera - Taarsiarsaartalernera Island: Norræn bókasafnavika - Í ljósaskiptunum Norge: Nordisk bibliotekuke - Skumringstime Sverige: Nordisk biblioteksvecka - Kura skymning Samisk: Davviriikkaid girjerádjovahkku - Eahketveaigin Åland: Nordisk biblioteksuge - Skumringstime Den november 2011 genomfördes den 15:e nordiska biblioteksveckan, Nordens och Baltikums största högläsningsevenemang. Huvudfinansieringen kom från Nordiska Ministerrådet samt extra stöd från Kulturrådet i Sverige. Projektets spridning omfattade alla de nordiska länderna och självstyrande områdena samt de tre baltiska länderna. Antalet nordiska institutioner som anmälde sig till projektet på hemsidan var 1033, vilket var lägre än föregående år. Ändå är siffran förhållandevis hög, t. ex. var det drygt 1000 anmälda år Statistiken är inte heltäckande. Uppskattningsvis deltog sammanlagt tiotusentals människor i olika läsarrangemang, utställningar och seminarier i alla de åtta länderna. Kura gryning och Kura skymning -arrangemangen. Som vuxen- och ungdomstext valdes ett utdrag ur svenske Mikael Niemis välkända uppväxtskildring Populärmusik från Vittula. Extra vuxentext var några verser ur gamla Beowulfkvädet med humoristiska stämningar som gav en historisk pendang till nordisk humor. För barn och nyfikna vuxna valdes bilderboken Mustafas kiosk av danske Jakob Martin Strid. Carl Liungman var projektledare och Kristín Ólafsdóttir ansvarig för projektet. Styrgruppen för Biblioteksveckan bestod under 2011 av: Klaus Elmo Petersen/Mikkel Bredsgaard Randers, Danmark Martin Paulig/Susanna Puisto, Finland Stefán Vilbergsson, Island Heidi Lønne Grønseth, Norge Britta Nygård, Sverige bibliotekarie Eva Gustafsson-Lindvall samt Jan-Erik Berglund, Åland bibliotekarie Unn Paturson, Färöarna litteraturvetare Martin Schjönning från Danmark Övriga kontaktpersoner: Eha Vain, Estland Ieva Hermansone, Lettland Brigita Urmanaite, Litauen Elisa Jeremiassen, Grönland Rap för förståelsen startades 2011 med huvudfinansiering av Nordiska kulturfonden, Nordplus språk och AP Möllers fond som ett projekt med syfte att stärka nordiska ungdomars kommunikation på nordiska språk och skapa nya möjligheter för ökad förståelse, dialog och kontakt mellan unga i Norden. Temat för 2011 var Humor i Norden som fokuserade både vuxenhumor, rim för barn och fornnordisk vers. Tre olika texter hade valts ut för högläsningarna i FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

11 PROJEKT- VERKSAMHED Projektet Rap för förståelsen och tävlingen Rap It Up PROJEKTET RAP FÖR FÖRSTÅELSE OCH TÄVLINGEN RAP IT UP Projektet omfattar två delar: 1) Rapmusiktävlingen Rap It Up 2011 och 2) Undervisningsportalen Nordeniskolan.org som lanseras Projektet administreras av Föreningarna Nordens Förbund (FNF) i samarbete med de nationella Nordenföreningarna samt med viss hjälp från United Nations Regional Information Centre (UNRIC). Övergripande projektledare 2011: Carl Liungman Juridiskt ansvarig: Kristín Ólafsdóttir Koordinator för undervisningsmaterialet och projektledare 2012: Thomas Henriksen, lärare och nordisk språkpilot Referensgrupp 2011: Calle Teglund (SE), Trine May (DK), Josefin Lindberg (SE), Åsa Dahlvik (FI), Torbjørg Breivik (NO), Amir Reza Ghomi (DK) Rapmusiktävlingen Rap It Up Målet med tävlingen var att skapa integration och dialog mellan de unga i Norden med hjälp av ny nordisk rapmusik. Särskilt fokus sattes på att minska segregation och stärka nya nordbors plats i det nordiska samhället. Målgruppen var år och tävlingen omfattade hela Norden inklusive de självstyrande områdena. Tävlingens koncept var att skriva en raplåt på sitt eget nordiska språk. Temat var dialog i Norden och fokuserade nordiska ungdomars identitet. Tävlingskoordinator: Patrik Larsson, musikmanager i företaget Lights Out samt aktiv i Nordic Music Export. Tävlings-PR: Christoffer Silverberg, frilanskonsult samt Pontus Gustavsson, Whoa.nu. Tävlingens mediapartner var Kingsize, Skandinaviens största hiphopmagasin Tävlingens nordiska jury bestod av: Danmark: Amir Reza Ghomi och Per Vers (artist) Sverige: Johan Organismen Hellqvist (rappare) och Ametist Azordegan (radiojournalist) Norge: Joddski (rappare) och Mathias Rodahl (redaktör Kingsize magasin) Island: Blaz Roca och Stinnson från rapgruppen XXX Rotweiler hundar Finland: Redrama (rappare) Tävlingen öppnade i maj och hade final i oktober. Urvalet av bidrag gjordes först nationellt av varje nationell jurygrupp. En finalist från varje nordiskt land valdes ut och bjöds till en nordisk final. De fem finalisterna var: Adam Kanyama, 15 år, Stockholm (SE) Alli Abstrakt, 20 år, Reykjavik (ISL) Fabeldyret, 21 år, Köpenhamn (DK) Kaveh, 16 år, Oslo (NO) Reaktio, 15 år, Tampere (FIN) Finalen var 14 oktober 2011 på Kulturhuset/Lava i Stockholm. Vinnaren Adam Kanyama (SE) fick 1000 Euro och en studioinspelning. Prisutdelare var kände svenske rapparen Adam Tensta, och konferencier var Behrang Miri från Malmö, rappare, föreläsare samt chef på Lava. Antal tävlingsbidrag i Rap It Up: Danmark: 11 Sverige: 16 Norge: 14 Island: 6 Finland: 2 Hemsida och logo Tävlingen fick dels en egen logo designad, dels en egen hemsida, Också de landsspecifika domänerna i Norden bokades för sajten,.se,.dk,.is,.fi,.no. Hemsidans innehåll översattes till svenska, danska, norska, finska och isländska. Ansvarig för hemsidan och uppdateringen av den under tävlingens gång var David Elfström Lilja på webbyrån Transmit Receive i Söderhamn. Sponsorer till Rap It Up tävlingen var: Icelandair flygresor till finalen i Stockholm Danska ambassaden i Stockholm resor till finalen Norska ambassaden i Stockholm resor till finalen Beats by Dr. Dre hörlurar till vinnaren Rapmusik från Rap It Up kommer att ingå som en del i undervisningsportalen Nordeniskolan.org som lanseras Foto: Kingsizemagazine/Pressbild FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

12 PROJEKT- VERKSAMHED Norden i Skolen Nordisk gæstebud PROJEKT- VERKSAMHED Norden i Skolen skal med en ny tilgang til nabosprogsundervisning styrke nordiske unges kompetencer til at kommunikere med hinanden på dansk, norsk og svensk. Projektet skaber en digital platform, som giver lærere og andre sproginteresserede en lang række unikke redskaber, som bibringer arbejdet med sprogforståelsen helt nye muligheder. Norden i Skolen nedbryder fysiske og mentale grænser i Norden, hvor bl.a. et spændende netbaseret samarbejde i små tværnationale grupper skal bringe Nordens unge i tale med hinanden. Projektet har vundet de nordiske sprognævns(sprogkampagnen) pris 2011 om at udvikle et koncept, der kan bidrage til at styrke nabosprogsforståelsen i fremtiden. Platformen står klar til efteråret Nordeniskolen.org samler og videreudvikler eksisterende netbaseret materiale fra flere nordiske projekter. Således vil Norden i Skolen integrere materiale fra Norden i Bio (nordiske kortfilm og undervisningsforslag), Rap It Up (lyriske raptekster og musikvideoer), (parringsfunktion for venskabsklasser), Skandinaviske språk i Grundskolan (nyt undervisningsmateriale udviklet af Skolverket og Foreningen Norden Sverige), nordiske publikationer (Nordisk Sprogkoordination) samt den kommende Nordiske barneordbok på nett (projektgruppe under netværket for sprognævnene i Norden). Visionen er, at nordeniskolen.org bliver Nordens nye samlende undervisningsplatform, hvis grundstruktur er så stærk, at siden kan vokse sig større og integrere nye ideer og nabosprogsdidaktisk indhold som tiden skrider frem. Dette skal sikre en bedre udnyttelse af tilførte ressourcer, samt gøre adgangen til nordisk sprogundervisning mere tilgængelig og inspirerende for lærere og elever. på selve strukturen og fundamentet for platformen, så ligger der et klart fremtidsperspektiv i at udvikle digitalt materiale til mellemtrinet og indskolingen også. Tilrettelæggelsen af indhold og diverse sprogøvelser på platformen udarbejdes, således at det komplimenterer de nordiske landes lærerplaner om krav til undervisning af børn og unge i dansk, norsk og svensk. Projektet bygger på en forståelse for, at tilgængelighed, gennemsynlighed og anvendelighed er vigtige forudsætninger for, at lærere og elever tager undervisningsmaterialet til sig. Materialet stilles gratis til rådighed. Projektet administreres af Foreningerne Nordens Forbund i samarbejde med de nationale Nordenforeninger og Nordisk Sprogkoordination v. Dansk Sprognævn. Projektleder er Thomas Henriksson og generalsekretæren Kristín Ólafsdóttir har overordnet ansvar. Nordisk gæstebud fejres i tilknytning til Nordens Dag den 23. marts. Nordisk gæstebud er en nordisk fest med nordisk mad, nordiske madtraditioner, kultur og underholdning i fokus. Gæstebudet er et fællesnordisk projekt mellem Foreningerne Norden. Foreningerne arrangerer Nordisk gæstebud som en forårsaktivitet på samme måde, som foreningerne om efteråret har Skumringstid. På nordisk plan er der ingen samarbejdspartnere, men aktiviteten stilles til rådighed for lokalafdelingerne i hele Norden. Mange lokalafdelinger har taget Nordisk gæstebud op, som en del af deres årlige lokale arrangementer. Foreningerne stiller materiale til rådighed for lokalafdelingernes arrangementer i form af plakat, madordsliste mm. Den nordiske madkultur er kommet mere i centrum, hvilket også positivt har påvirket antallet af Nordisk gæstebud arrangementer. Foto: Agneta Thorsén Norden i Skolen er med sin online-baserede placering tilgængelig for samtlige undervisere og elever i Norden. I første fase målrettes indholdet primært til udskolingsalderen ( klassetrin), men med en bevidst prioritering om at bruge mange ressourcer Foto: Agneta Thorsén Foto: Agneta Thorsén FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

13 PROJEKT- VERKSAMHED Nordiske Informationskontorer NORDISKE INFORMATIONSKONTORER De nordiske informationskontorer blev oprettet i 1981 efter beslutning af Nordisk Ministerråd og organiseres i samarbejde med Foreningerne Norden. I efteråret 2008 blev det besluttet i NMR, at FNF skulle overtage ansvaret for de regionale Informationskontorer fra Informationskontorerne har følgende arbejdsområder: - informerer om det formelle og frivillige nordiske samarbejde - rådgiver om nordiske fonde og støttemuligheder - tilrettelægger temadage - tilbyder foredrag og kurser om nordiske emner - arrangerer nordiske koncerter og kunstudstillinger - og i nogle tilfælde samtidig virke som distriktskontorer for Norden-foreningerne. I 2011 har der været 12 nordiske informationskontorer i Norden, i Sydslesvig, Baltikum og i nordvest Rusland. De 8 informationskontorer drives i tæt samarbejde med Foreningen Norden, nemlig i Jyväskylä og Vasa i Finland; Akureyri i Island; Alta og Arendal i Norge; Umeå og Göteborg i Sverige og i Sydslesvig. Nordisk Informationskontor i Sydslesvig blev oprettet i 1997 som et informationspunkt med kontor i Flensborg og arbejder med nordisk information i Sønderjylland og Sydslesvig, og har gennem årerne drevet sin virksomhed på linje med de øvrige kontorer. Samarbejdsoplægget mellem Nordisk Ministerråd og FNF vedrørende informationskontorerne er baseret på, at kontorerne skal bistå Ministerrådet med at sprede information om det nordiske samarbejde og arrangere debatskabende politiske møder i forbindelse med Ministerrådets prioriteringer i sine regioner. De aftaler, som er oprettet mellem FNF/kontorerne og Ministerrådet, er grundlaget for den støtte, som gives over det nordiske budget. Organisatorisk har kontorerne egne bestyrelser. På fælles møder mellem informationskontorerne og FNF udveksles information om virksomheden. Virksomheden ved informationskontorerne er med tiden blevet ganske omfattende og har stor betydning for interessen for det nordiske samarbejde i de aktuelle regioner. Kontorerne udarbejder egne årsberetninger. Vedlagt som bilag er en sammenfattet årsberetning for de 8 kontorer. Fælles for informationskontorerne er, at de arbejder for at synliggøre og fremme nordisk samarbejde. Kontorerne formidler information om det officielle og det folkelige nordiske samarbejde, nordiske støtteordninger, nordiske samfundsforhold. Som supplement hertil tager kontorerne selv initiativ til og organiserer en række nordiske projekter. I dette arbejde samarbejdes der i mange tilfælde med lokale aktører og organisationer som i de fleste tilfælde også genererer økonomisk ydelse til aktiviteterne. De nordiske informationskontorer har år 2011 arbejdet med informationsvirksomhed i overensstemmelse med mandatet. Informationskontorerne har også udført arrangementer hvor de har forholdt sig til NMRs og NRs prioriteringer; globaliseringsprojektet generelt, kultur og sprog, klima samt diverse øvrige prioriterede opgaver. Foto: Informastionkontren årsberättelse finansiering AF DE NORDISKE informationskontorer Infokontor Total NMR Övriga %NMR Valuta Akureyri ,73 ISK Alta ,13 NOK Arendal ,05 NOK Flensburg ,71 EUR Göteborg ,98 SEK Jyväskylä ,27 EUR Umeå ,22 SEK Vasa ,73 EUR 24 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE 2011 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

14 PROJEKT- VERKSAMHED Orkester Norden ORKESTER NORDEN Orkester Norden startade 1993 som ett samarbetsprojekt mellan Föreningarna Nordens Förbund, Lions i Norden, Norsk musikråd och Svenska Rikskonserter. Orkester Norden har bland annat som mål att stärka samhörigheten mellan nordisk ungdom, utveckla kunskapen om nordisk musik och synliggöra det rika nordiska kulturarvet. Orkestern vill ge unga nordiska musiker en möjlighet att arbeta med nordisk repertoar tillsammans med några av Nordens främsta instruktörer och med dirigenter och solister av internationellt format. Orkester Nordens turnéer har allt sedan premiäråret utvecklat musikaliska och sociala kontakter mellan unga musiker i hela Norden. Sedan några år tillbaks har Orkester Norden också ett samarbete med Musikhögskolorna i Estland, Lettland och Litauen. Varje år bjuds ett antal musiker från dessa länder in för att delta i sommarsessionen och man har på detta sätt utökat det nordiska perspektivet. Orkester Norden blev formelt flyttet over fra Svenske Rikskonserter til Kristiansand i efteråret 2007 men blev drevet i samarbejde med Svenske Rikskonserter frem til årsskiftet. Administrationen af projektet i Kristiansand sker i regi af Kristiansand Symfoniorkester, Universitetet i Agder og De Internasjonale Kirkefestspill. Rolf Gupta var ansat som en ny kunstnerisk leder ved overtagelsen og Katrine Ganer Skaug som administrativ projektleder. FNFs generalsekretær sidder i Orkester Nordens nordiske styregruppe. Foto: Kai Bienert - Orkester Norden 2011 Foto: Kai Bienert - Orkester Norden 2011 Foto: Kai Bienert - Orkester Norden 2011 Foto: Kai Bienert - Orkester Norden 2011 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

15 FÖRENINGARNA NORDENS UNGDOMSFÖRBUND (FNUF) FÖRENINGARNA NORDENS UNGDOMSFÖRBUND (FNUF) FNF Föreningarna Nordens Ungdomsförbund (FNUF) är ett samarbetsorgan för de nationella Nordenföreningarnas ungdomsorganisationer eller motsvarande organ i de nordiska länderna och de självstyrande områdena. Medlemmarna år 2011 var Foreningen NORDENsUngdom i Danmark, Pohjola- Nordens Ungdomsförbund i Finland, Nordklúbburin på Island, Föreningen Norden i Norge, SORLAK på Grönland, Föreningen Nordens Ungdomsförbund i Sverige och Föreningen Nordens Ungdom i Norge. Såväl Föreningen Norden på Åland som på Färöarna har möjlighet att låta ungdomar från respektive föreningen delta i FNUFs verksamhet även om formellt avtal saknas. FNUF:s organisation består av ett arbetsutskott och ett sekretariat i Helsingfors. Arbetsutskottet bestod under året av ledamot Heidi Lampén från Pohjola- Nordens ungdomsförbund, vice ordförande Rasmus Madsen från Foreningen NORDENs Ungdom i Danmark samt ordförande Petter Mahrs från Föreningen Nordens Ungdomsförbund i Sverige. Ungdomsförbundets nya arbetsutskott avgick under året 2011, på höstmötet valdes Rasmus Madsen till ordförande, Fredric Nygård och Emma Mustala till medlemmar. Sekretariatet i Helsingfors består av Pohjola-Nordens Ungdomsförbunds generalsekreterare och en anställd FNUF-koordinator. Huvudsakligen har arbetsutskottet fortsättningsvis arbetat för att sjösätta och upprätthålla den nya hemsidan samt att förmå fler av Nordenföreningarna att delta i ungdomsförbundets arbete. Hemsidan ämnar samla ungdomsförbundens aktiviteter för att samla information och samarbete under en adress. Medlemsorganisationerna samlades till möte två gånger under året: vårmötet hölls i Reykjavik i mars och höstmötet i Åbo i september. De samnordiska evenemangen som arrangerats under året var bl.a. Saunaexpressen i Finland och Humorghelg i Reykjavik i november. FNUF stärkte under året banden till UNRs presidium och samarbetade under exempelvis Ungdomens Nordiska Råd i Köpenhamn. FNUF representeras i UNRs presidium av Sofia Mörtlund från Sverige. Samarbetet med FNF har stärkts och FNUF har deltagit vid FNFs direktörsmöten med högre intensitet. FNUFs avsikt har varit att knyta starkare band med såväl FNF som UNR vilka ses som primära partners. Foto: FNUF Facebook FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

16 FNF SKOLSAMARBETE 2011 VENSKABSBYSAMARBEJDET Skolmedlemskap Målet för skolverksamheten inom Föreningarna Norden var att sprida kunskap om Norden och nordiska språk. Vi ville också föra lärare och elever samman så att det uppstod vänskapsrelationer och samarbete. Vi ville också ge ungdomar en nordisk upplevelse under sin skoltid. Skolmedlemskapet varierade lite i de olika länderna. Norge och Finland var administratörer för nationella skolstipendieordningar. Föreningen Norden Sverige hade en egen stipendieordning Nordiska lärarfortbildningsstipendier. Föreningarna Norden på Island och Danmark administrerade Västnorden medel. Antalet skol- och biblioteksmedlemmar var 1601 stycken totalt. Vänskapsklasser Brevväxlingen genom Föreningen Nordens förmedling har glädjande vänt den sjunkande trenden till uppåtgående. Antalet klasser har ökat med 50 % sen Vänklassprojektets vill stimulera till kontakter mellan elever i alla åldrar och ge dem möjlighet att praktisera den skandinaviska språkförståelsen. Eleverna fick också vetskap om barns levnadsvillkor i Norden. Vänskapskontakterna var ett värdefullt stöd för lärare i deras undervisning om Norden. Antal skol- och biblioteksmedlemmar 84 klasser var registrerade i vänskapsklassbanken: 30 svenska, 27 danska, 13 finska, 9 norska och 5 isländska. Lärarfortbildning Workshops i skandinaviska språk Vi arrangerade fyra workshops i skandinaviska språk i samarbete med Skolverket i Sverige. Lärare från hela Norden var inbjudna och workshopen arrangerades på platser där det var lätt för lärare från grannländer att delta. Ca 200 lärare fick fortbildning i Stockholm, Malmö, Göteborg och Haparanda. Alla deltagare fick en pärm med ca 40 lektioner i skandinaviska språk. Pärmen fanns också tillgänglig på nätet. Svenskt-norskt lärarseminarium Föreningen Norden Sverige och Norge arrangerade ett gemensamt lärarseminarium på Voksenåsen den april med ekonomiskt stöd av svensk-norska samarbetsfonden. Målet var att ta reda på lärarnas behov av undervisningsmaterial och vilket stöd de önskade få av Föreningen Norden i sin undervisning i framtiden. Nordenkorrespondenterna 30 elever och lärare från 4 norska, 3 finska och svenska skolor deltog i Nordenkorrespondentresan Land Skolor Bibliotek skolor + bibliotek Finland Sverige Norge Island Danmark Totalt: till Köpenhamn den 31 oktober till den 3 november. Ungdomarna intervjuade politiker och danska ungdomar, bevakade sessionen och besluten där. De besökte Svenska ambassaden och fick information om nordiskt samarbete och förutsättningar för goda relationer mellan de nordiska länderna. Eleverna besökte Danmarks radios fina anläggning samt Örestadsgymnasiet. Allt de upplevde skrev de artiklar om till lokaltidningar runtomkring i Norden. Eleverna och lärarna blev ett sammansvettsat gäng och goda vänner. De kommunicerade på norska och svenska. Sommarläger 2011 Föreningarna Norden sände elever till två sommarläger: Nordiskt sommarläger i Hilleröd den 4-10 juli för åringar (80 stycken) från Norden och Bildkonstläger för åriga barn i Sverige, Åland, Finland och Norge (13 stycken) den juni. Ungdomarna blev undervisade på skandinaviska språk, knöt vänskapsband och förbättrade sin språkförståelse genom sociala aktivteter och gemensamma intressen. Nordiskt gästabud 2011 Föreningen Norden inbjöd skolor att ha nordisk skolmatvecka vecka 12 runt Nordens dag den 23 mars. Vi uppmuntrade skolor och förskolor att servera samisk mat hela veckan eller ett par dagar. Bland recepten fanns ren- och älgkalops, renskav med potatismos, köttsoppa med ren eller älgkött och gáhkku eller glödkaka. Föreningen fick hjälp och recept av TMIP ( Terra Madre Indigenous People), Slow food Sapmi och Slow food Sverige. Recepten fanns att ladda ner på 30 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE 2011 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

17 FNF Venskabsbysamarbejdet KONTAKT MED SAMARBEJDSPARTNERE I NÆROMRÅDERNE FNF Venskabsbysamarbejdet mellem kommuner og frivillige organisationer har gennem alle årene været en vigtig sag for Norden-foreningerne. Samarbejdet giver muligheder for at bringe folk på lokalt og kommunalt plan sammen i et netværk over hele Norden. Omkring 1000 kommuner har i årenes løb oprettet venskabskontakter i Norden. Denne virksomhed har hen ad vejen også fået forgreninger til de nordiske nærområder, og til en række lande i de andre verdensdele. FNF har, i samarbejde med NVL, fået færdiglavet en idekatalog for venskabsbykæderne som vil indeholde modeller for hvordan samarbejdet mellem kommunerne og Foreningerne Nordens lokalafdelinger kan se ud samt ideer til samarbejdsområder i venskabsbykæderne. En interaktiv katalog var lagt ud på internettet i løbet af foråret Se: Der findes i dag fungerende Norden-foreninger i Estland, Letland, Litauen, i Koltushi ved St. Petersburg og i Petrozavodsk. De samler nordisk interesserede medlemmer til at arbejde for at sprede kundskab om Norden i hjemlandene og til at holde kontakter med Norden-foreningerne i de nordiske lande. I 1999 blev der underskrevet samarbejdsaftaler mellem Foreningerne Nordens Forbund og foreningerne Norden i Estland og Letland. Samarbejdsaftalen har til mål at fremme kontakten og samarbejdet mellem Foreningerne Nordens Forbund og Foreningerne Norden i Estland og Letland og knytte disse nærmere til Norden-foreningerne i Norden. Foreningen Norden i Estland blev oprettet i 1989 og har lokalafdelinger i flere kommuner. Foreningen har haft samarbejde med Pohjola-Norden i Finland. Foreningen Norden i Letland blev oprettet i 1991 og har lokalafdelinger i flere kommuner. Foreningen Norden i Litauen blev oprettet i 1997 og samler Norden-interesserede fra Vilnius-området, men har også medlemmer fra andre dele af Litauen. Foreningen Norden i Koltushi kommune blev etableret i år 2000 i Koltushi, vest for St. Petersburg. Koltushis historiske og kulturelle baggrund og det faktum, at mange af indbyggerne har forbindelser med Norden, specielt med Finland og Sverige, har stimuleret interessen for foreningen. Foreningen har kontakt med Pohjola-Norden. Foreningen Norden i Petrozavosk. Foreningen blev oprettet i Oprettelsen og aktiviteterne i foreningen er til dels præget af det nære venskabsbysamarbejde mellem Umeå og Västerbotten og Petrozavodsk. FNF har följt NGO-samarbetets utveckling i Östersjöregionen och de forum som arrangerats. Representationen har ägt rum via de nationella organisationerna, främst Pohjola-Norden och Island. De baltiska ländernas engagemang i Nordisk biblioteksvecka har fortsatt att öka och projektet är mycket viktigt och stort i alla tre länderna. Störst är det i Lettland och Litauen med aktiva bibliotek i varje land som gör högläsningar. I de baltiska länderna är det främst de nordiska informationskontoren som driver projektet men även Norden-föreningarna genomför projektet. 32 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE 2011 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

18 FNF ANDEN VIRKSOMHED bilagor FNF Hallo Norden Foreningerne i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige gennemfører på opdrag af Nordisk Ministerråd projektet Hallo Norden. Hallo Norden er en servicetelefon og et informationsforum for privatpersoner og små virksomheder, som bevæger sig over de nordiske grænser og har behov for information og vejledning. Aftalerne om projektet er indgået mellem Nordisk Ministerråd og de enkelte foreninger, og Forbundet har ingen formelle opgaver under gennemførelsen af opgaven. Imidlertid indgår rådslagning og drøftelser omkring gennemførelsen af projektet jævnligt på møderne for direktørerne/generalsekretærerne. Øvrig kontaktvirksomhed I de seneste år har der været nær kontakt med Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd. FNF s præsidium og Nordisk Råds præsidium holder fælles møder med jævne mellemrum. Præsidiets medlemmer, generalsekretæren og direktørerne deltog også i Nordisk Råds 62. session i november i København. Generalsekretæren har også haft flere møder med medarbejdere i Nordisk Ministerråds og Nordisk Råds sekretariat og med medarbejdere i Nordisk Kulturfond. Generalsekretæren har desuden deltaget i en række konferencer og seminarer forbundet med Forbundets arbejdsområder, både som almindelig deltager og som oplægsholder. Endelig har generalsekretæren talt ved en række Norden foreningers møder og generalforsamlinger rundt om i Norden. 34 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE 2011 FÖRENINGARNA NORDEN FÖRBUND ÅRSBERÄTTELSE

19 Til Nordisk Råds præsidium Til Nordisk Råds nationale delegationer Til Nordisk Råds partigrupper cc. Rådsdirektør Jan Erik Enestam Malmø 11/ Foreningerne Nordens forund (FNF) henviser til et brev, sendt til Nordisk Råds præsidium d. 5/ angående Gunnar Wetterbergs tanker om Nordisk forbundsstat. I brevet opfordrer FNF Nordisk Råd til at følge op på Gunnar Wetterbergs spekulationer via to forskellige initiativer: *Sammensætte en gruppe af forskere, politikere, journalister, erhvervsfolk og repræsentanter for de folkelige foreninger, der kan lave et forstudie om de moderne unionstanker *Gennemføre folkelige høringer i alle de nordiske lande og selvstyrende områder om ett nytt fördjupat samarbete. FNF har ikke modtaget et formelt svar fra Nordisk Råd på denne henvendelse. FNF satte pris på NRs paneldiskussion om Wetterbergs bog, Förbundsstaten Norden, på Nordisk Råds sessionen i Reykjavík. Vi noterede med glæde, at selvom debatten lige er begyndt, blev der udtrykt en del positive meldinger ved arrangementet, ikke mindst fra næringslivets repræsentant i panelet. FNF er opmærksom på, at præsidiets på sit møde den 26. januar drøftede opfølgning af Gunnar Wetterbergs bog og at FNFs brev blev henvist til i denne sammenhæng. FNF er endvidere opmærksom på at sagen bliver sat på præsidiets dagsorden igen på præsidiets møde den 31. marts. FNF anser, at en seriøs opfølgning på Nordisk Ministerråds og Nordisk Råds årbog 2010 bør ses i sammenhæng med de store udfordringer Norden står over for og som Nordisk Ministerråd har taget fat på gennem globaliseringsinitiativet der kom til på baggrund af forslag fra Nordisk Råd. Den nordiske samfundsmodel sættes under pres via de udfordringer som globaliseringen og demografien medfører. Vi anser, at Wetterbergs arbejde kan bidrage til at sætte disse diskussioner i perspektiv. Vores forslag om at nedsætte en gruppe og afholde folkelige høringer kan i den sammenhæng benyttes til at arbejde mere i dybden med disse udfordringer og give gruppen mandat til at udarbejde konkrete anbefalinger til de nordiske lande hvad angår globaliseringens udfordringer, fremtiden for den nordiske samfundsmodel og det nordiske samarbejde. Gunnar Wetterberg har selv i sin bog foreslået en omfattende forstudie inden for feltet. Dette er i linje med FNFs forslag til Nordisk Råd. FNF ser, at det skulle være et oplagt mål for Nordisk Råd at satse på, at der ved Nordisk Råds 60 års jubilæum i Helsingfors 2012 foreligger den første delrapport for opgaven Forbundsstaten Norden. Nordisk Råd ville dermed vise en seriøs vilje til at fremme arbejdet for et nyt fordybet nordisk samarbejde uanset om det eventuelt udmøntes i Nordisk forbundsstat eller ej. På vegne af FNFs præsidium Kristín Ólafsdóttir Generalsekretær for FNF

20 Samarbejdsminister Karen Ellemann Samarbejdsminister Rigmor Aasrud cc. Generalsekretær Halldór Ásgrímsson Malmø 26/ På verdensplan vokser stadig det antal lande som godkender dobbelt statsborgerskab. Danmark og Norge tilhører et klart mindretal af europæiske lande, der stadig søger begrænsning af dobbelt statsborgerskab. Af de nordiske lande har Finland, Island og Sverige givet sine medborgere denne mulighed lige som 20 af de i alt 27 EU-lande. Foreningerne Nordens forbund (FNF) vil med denne henvendelse kraftigt opfordre Danmark og Norge til at følge i kølvandet af moderniseringen i nabolandene og forandre sine love til at omfatte dobbelt statsborgerskab. Andet er i direkte modsigelse til nordiske værdier om lighed og inkluderende principper. Med voksende globalisering søger flere og flere over grænserne for at studere og arbejde og der kommer til grænseoverskridende ægteskaber. Medborgerne kan dermed have flere nationale identiteter samtidig. Et statsborgerskab i bopælslandet tilknyttet en række rettigheder og pligter tager dog identifikationen et skridt videre. Samtidig er det et stort skridt at afsige sig sin oprindelige statsborgerret af følelsesmæssige og retslige grunde. Muligheden for at indvandre tilbage til oprindelandet skal fortsat være til stede mens personer med dobbelt statsborgerskab først og fremmest skal være ansvarlige over for bopælsstaten. FNF ser at spørgsmålet om dobbelt statsborgerskab handler samtidig om integration og lighed. Når rettigheder og pligter går hånd i hånd og når disse er de samme som majoriteten skal forholde sig til er det med til at styrke medborgernes identifikation til bopælslandet. Lige tilgang til stemmekasserne, parlamenterne og jobs i det offentlige er med til at sikre borgernes demokratiske tilgang til sit samfund. Det er uacceptabelt at en voksende indvandrerbefolkning står uden for centrale kanaler for samfundsliv og demokrati og bliver således låst fast i en status som udlændinge, måske for resten af sit liv. Denne situation tjener ikke Norden som region når globalisering og demografiske udfordringer i voksende grad præger vores samfund. FNF er opmærksom på, at der både i Norge og Danmark, allerede findes et stort antal dobbelte statsborgere, først og fremmest indvandrere fra stater hvor det ikke er muligt at frasige sig statsborgerretten og børn af forældre af forskellige nationaliteter. FNF ser at tiden er inde for Danmark og Norge at tage skridtet fuldt ud i lighed med de fleste lande i Europa og tilslutte sig dobbelt statsborgerskab. FNF vil betone, at Danmark og Norge dermed bidrager til det kollektive ansvar at styrke Norden som region internationalt. På vegne af FNFs præsidium Arne Nielsen Formand Kristín Ólafsdóttir Generalsekretær