Grænsehindringsliste. Danmark. Hinder att lösa tillsamman:

Grænsehindringsliste Danmark Hinder att lösa tillsamman: Ledarhund, vid resa Idag behandlas personer som reser med ledarhund inom EU på samma sätt som turister som reser med sällskapsdjur. Detta innebär höga kostnader och långa behandlingstider för vaccinationer och intyg för hunden. Område: Social försäkring Ressort: Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri (Fødevarestyrelsen) for så vidt angår de veterinære regler; Social- og Integrationsministeriet er koordinerende ministerium for handicapspørgsmål. Danmark har ved Social- og Integrationsministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet. Rapporten offentliggøres i april 2012. Ekspertgruppen forventes at påpege (der tages forbehold for, at ekspertgruppen endnu ikke har afrapporteret), at der er veterinære krav, som er årsag til kravene. Det er derfor næppe mulig eller ønskværdigt at give førerhunde dispensation fra EU-reglerne. God og let tilgængelig information i de nordiske lande er vigtig. Alle de nordiske landene har samme krav ved indrejse med tjenestehund (fx. bombe-, narkotika-, eller førerhunde) som for selskabshunde. I Finland, Danmark, Norge og Sverige gælder EF-forordning 998/2003. De basale EU-krav er ID-mærkning, rabies vaccination og EU-pas. Der er i forordningen ingen muligheder for at dispensere fra disse regler. Enkelte nordiske lande (ikke Danmark) har yderligere krav om andre vaccinationer/kure. Reglerne om vaccinationer (tidsfrister og kontroller) er også forskellige. Dertil kommer at Island har særlige regler, herunder 4 ugers obligatorisk karantæne. Reglerne indebærer omkostninger samt kræves at rejser med førerhund planlægges i god tid. Personlig assistent vid flytt Allvarligt funktionshindrade personer med personlig assistent har svårigheter att få med sin assistent vid flytt. Olika länder vill bedöma rätten till assistent nationellt, och anställningsförhållandena för personliga assistenter skiljer sig mellan länderna. Område: Social försäkring Ressort: Social- og Integrationsministeriet Danmark har ved Social- og Integrationsministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet. Rapporten offentliggøres i april 2012.

Ekspertgruppen forventes at påpege (der tages forbehold for, at ekspertgruppen endnu ikke har afrapporteret), at grænsehindringen teknisk set vil kunne imødegås (delvist) ved tillempning af de nationale regler. Dette kan, såfremt det vurderes hensigtsmæssigt efter nærmere konsekvensanalyse, for eksempel, ske ved at de nationale regler i alle landene kan åbne op for, at der kan søges om tidsbegrænset assistanse før flytting, eller at der indføres mulighed for forhåndsgodkendelse inden flytning. Ekspertgruppen foreslår at spørgsmålet tages op i forbindelse med den eventuelle revision af den Nordiske Bistandskonvention. Baggrunden er, at retten til en personlig assistent er knyttet til det land den enkelte bor i, samt at alle de nordiske lande har meget forskellige ordninger og vilkår. Niveauet of formen for assistance afhænger i alle landenede af en vurdering af den enkeltes behov. Dette betyder at borgeren skal derfor visiteres på ny af relevant myndighed i tilflytningslandet, mens assistancen fra fraflytningslandet afsluttes ved fraflytning. Desuden har ingen lande ordninger, der kan pålægge en enkelte assistent at arbejde langt fra vedkommendes eget hjem. Det har imidlertid været svært for ovennævnte arbejdsgruppe at få informationer om problemets omfang, fx fra de nordiske handikaporganisationer. Flytt för institutionaliserade personer Enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster ska de ansvariga myndigheterna samarbeta för att göra det möjligt för äldre eller institutionaliserade personer att flytta till det land där de har starkast personliga anknytning. Detta fungerar inte i praktiken på grund av oklarheter kring betalning och ansvar. Område: Social försäkring Ressort: Social- og Integrationsministeriet samt Ministeriet for Sundhed og Forebyggelse Social- og Integrationsministeriet meddeler følgende: Danmark har ved Social- og Integrationsministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet. Rapporten offentliggøres i april 2012. Ekspertgruppen forventes at foreslå (der tages forbehold for, at ekspertgruppen endnu ikke har afrapporteret), at spørgsmålet tages op i i sammenhæng med arbejdet med revision af den Nordiske Bistandskonvention. Endvidere bør relevante myndigheder/institutioner informera yderligere, for eksempel via den Nordiske Socialforsikiringsportal www.nordsoc.org,der dog børe videreudvikles Flytninger over grænser for institutionaliserede personer (fx ældre på plejehjem) besværliggøres af manglende samarbejde mellem til- og fraflytningskommuner. Der er dog mangel på information om de konkrete hindringer. Färdtjänst för handikappade Personer som på grund av funktionshinder inte kan använda offentlige transportmedel, och som tillfälligt rör sig mellan de nordiska länderna, kan inte nyttja något lands färdtjänstordning. De måste själva boka och betala marknadspriser om de behöver särskild transport vid ankomst till det andra landet. Detta gör det som regel för dyrt och komplicerat för funktionshindrade att resa. Område: Social försäkring

Ressort: Social- og Integrationsministeriet samt Transportministeriet Social- og Integrationsministeriet meddeler følgende: Danmark har ved Social- og Integrationsministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet. Rapporten offentliggøres i april 2012. Ekspertgruppen forventes at foreslå (der tages forbehold for, at ekspertgruppen endnu ikke har afrapporteret), at spørgsmålet tages op i forbindelse med en revison af den Nordiske Bisandskonvention. Universel udformning af kollektive transportmidler vil desuden reducere behovet for specialordninger. De nordiske lande har forskellige ordninger og regler for transport at personer med handicap, herunder forskellige ansvarlige mynigheder, ordninger for leverandører og forskellige geografiske begrænsiniger på ordningerne. Flytt med handikappfordon Personer med handikappfordon kan inte ta med sig sitt handikappfordon över gränsen vid flytt, utan måste söka om ett nytt fordon i det nya bosättningslandet. P.g.a. lång handläggningstid kan detta innebära att flytt blir omöjligt för personer som har ett starkt och dagligt behov av ett transportmedel av detta slag. Område: Social försäkring Ressort: Social- og Integrationsministeriet Danmark har ved Social- og Integrationsministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet. Rapporten offentliggøres i april 2012. Ekspertgruppen forventes at konkludere (der tages forbehold for, at ekspertgruppen endnu ikke har afrapporteret), at god information om reglerne er væsentlige for den enkelte, for at kunne planlægge forud for flytning. Ekspertgruppen anser at ændring af nationale regler som forhindrer eller besværliggør eksport at handicapkøretøj kunne overvejes. En mulighed vil være tidsbegrænset brug af køretøj fra fraflytningslandet, i kombination med kort sagsbehandlingstid i forbindelse med visitering til nyt køretøj. De nordiske lande har forskellige ordninger, vilkår og regler angående handicapkøretøjer. Finland, Island og Sverige har i hovedreglen samme regler for flytting med handicapkøretøj som med flytning med andre køretøjer. Vilkår knyttet til egenbetaling eller til nedbetaling af lån kan vanskeliggjøre eksport af køretøjet fra Danmark og Norge. De nordiska länderna har olika bestämmelser för rätt till och beräkning av förmåner vid invaliditet Den som rör sig mellan nordiska länder och som drabbas av sjukdom eller invaliditet kan få svårigheter med sin försörjning. Gränshindret består både i att förutsättningarna för att beviljas förmåner vid invaliditet är olika och att förmånerna är utformade på olika sätt i de nordiska länderna. Detta kan dock medföra att en sådan person kan få antingen lägre eller högre ersättning än en person som enbart har arbetat i ett land. Område: Social försäkring

Ressort: Social- og Integrationsministeriet Nedsættelse af ekspertgruppe. Afventer resultat af arbejde i ekspertgruppen. Arbejdet afsluttes med rapport ultimo april 2012. Studier i utlandet, problematisk for funksjonshemmede Studenter med funksjonsnedsettelser, kroniske sykdommer eller annet opplever det som vanskelig å reise på utveksling til et annet nordisk land. Ytelser kan ikke eksportere, informasjonsnivået er lavt og de kan miste sitt gode forhold til hjemlandet. Område: Social försäkring/ Utbildning Ressort: Social- og Integrationsministeriet Deltidssjukskriven person som börjar arbeta deltid i ett annat land än arbetslandet Enligt EU-förordning 883/2004 ska en person omfattas av ett lands lagstiftning och då som regel lagstiftning i det land där arbetet utförs. De så kallade lagvalsbestämmelserna reglerar också situationen då personen normalt arbetar i två eller flera medlemsstater. Om personen börjar arbeta deltid i ett annat land kan det innebära problem med fastställandet av lagval och fortsatt rätt till kontantersättningen. Område: Social försäkring/ Arbetsmarknad Danmark har ved Beskæftigelsesministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet Afventer resultat af arbejde i ekspertgruppen. Arbejdet afsluttes med rapport ultimo april 2012. Beräkning av förmån vid invaliditet efter arbete i flera nordiska länder En person bor i ett nordiskt land och arbetar flera år i ett annat nordiskt land. Personen är således försäkrad i arbetslandet. Skulle personen senare börja arbeta i bosättningslandet blir personen istället försäkrad där. Om han eller hon kort efter att arbetet påbörjades i bosättningslandet blir arbetsoförmögen på grund av sjukdom och blir beviljad förmån vid invaliditet i bosättningslandet, kan ersättningen bli betydligt lägre jämfört med en person som inte också har arbetat i ett annat land. Område: Social försäkring/ Arbetsmarknad Ressort: Social- og Integrationsministeriet

Rätt till arbetslöshetsersättning efter period med exempelvis arbeidsavklaringspenger (tidigare attføringspenger) från Norge När en person som har arbetat i ett annat land ansöker om arbetslöshetsersättning i bosättningslandet behöver den behöriga institutionen som ska pröva rätten till arbetslöshetsersättning ett intyg som styrker utförda försäkrings- och anställningsperioder i det tidigare arbetslandet. Länderna har olika regler för vilka perioder som ska intygas och beaktas. Område: Social försäkring/ Arbetsmarknad Danmark har ved Beskæftigelsesministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet Afventer resultat af arbejde i ekspertgruppen. Arbejdet afsluttes med rapport ultimo april 2012. Regler inom arbetslöshetsförsäkringen för timanställda gränsarbetare är komplicerade Den som är timanställd i ett nordiskt land och bor i ett annat nordiskt land har svårt att få något rättvisande besked om hur och var han eller hon ska vara arbetslöshetsförsäkrad. Beskeden varierar beroende på vilket land och vilken institution som lämnar svar. Område: Social försäkring/ Arbetsmarknad Danmark har ved Beskæftigelsesministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet. Afventer resultat af arbejde i ekspertgruppen. Arbejdet afsluttes med rapport ultimo april 2012. Långa handläggningstider i EU-ärenden I de nordiska länderna varierar handläggningstiden för att besluta om social- och arbetslöshetsförsäkringsförmåner. I EU-ärenden kan handläggningstiden bli längre eftersom behörig institution kan behöva hämta in uppgifter från motsvarande institution i ett annat land. Detta kan ge försörjningssvårigheter för den enskilde. Område: Social försäkring/ Arbetsmarknad Ressort: Social- og Integrationsministeriet & Beskæftigelsesministeriet Nedsættelse af ekspertgruppe.

Afventer resultat af arbejde i ekspertgruppen. Arbejdet afsluttes med rapport ultimo april 2012. Skillnader i nivåer på ländernas arbetsgivaravgifter Skillnaderna i nivåerna på ländernas arbetsgivaravgifter kan göra det svårt för en person bosatt i ett land med högre avgifter att få arbete i ett land med lägre arbetsgivaravgifter om lagvalsbestämmelserna gör att bosättningslandet lagstiftning ska tillämpas. Till exempel kan arbetsgivaren kräva att anställningen i landet med lägre avgifter är villkorat av att personen inte samtidigt arbetar i sitt bosättningsland. Område: Social försäkring/ Arbetsmarknad Ytterligare krav på utfört arbete för att kunna sammanlägga arbets- och försäkringsperioder från ett annat land vid ansökan om arbetslöshetsersättning For at man skal kunna sammanlägga arbeids- og trygdeperioder från ett annat nordiskt land har flere av länderna tilläggskrav om at man må ha arbeidet en viss period i landet. Område: Social försäkring/ Arbetsmarknad Danmark har ved Beskæftigelsesministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet Afventer resultat af arbejde i ekspertgruppen. Arbejdet afsluttes med rapport ultimo april 2012. Bortfall i föräldrapenning vid tidsbegränsat arbete Det går inte att temporärt avbryta sin period med kontantförmån med anledning av moderskap eller faderskap för att ta ett jobb (heltid/deltid) i ett annat nordiskt land. Detta kommer ur principen reglerad i EUförordningarna att man ska vara socialförsäkrad i det land man arbetar. Följden av ett avbrott i föräldraledigheten enligt ovan blir att rätten till kontantförmån med anledning av faderskap eller moderskap ändras till grundnivå efter arbetet har avslutats, d.v.s. rätten till förmånen i det tidigare arbetslandet upphör och ersätts med förmån på grundnivå i bosättningslandet. Område: Social försäkring/ Arbetsmarknad Danmark har ved Beskæftigelsesministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet Afventer resultat af arbejde i ekspertgruppen. Arbejdet afsluttes med rapport ultimo april 2012.

Tjänstepension Bristande samordning av pensionssystemet gör att personer som under sitt arbetsliv är verksamma i flera nordiska länder kan få lägre tjänstepension än om de hade varit verksamma i enbart ett land. Område: Social försäkring/ arbetsmarknad Ressort: Økonomistyrelsen Opfølgning: Behandles ikke i ekspertgruppen. Afventer Moderniseringsstyrelsens nærmere tilbagemelding i denne sag vedr. eventuelle danske tiltag samt hvad sagen beror på mere specifikt. Arbetspraktik i ett annat nordiskt land Arbetspraktik kan inte genomföras i ett annat nordiskt land, eftersom den nationella arbetsmarknadslagstiftningen till stor del bygger på att praktik genomförs i hemlandet. En liknande frågeställning rör rätt till arbetspraktik för personer som kommer från andra nordiska länder. Område: Arbetsmarknad Danmark har ved Beskæftigelsesministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet. Afventer resultat af arbejde i ekspertgruppen. Arbejdet afsluttes med rapport ultimo april 2012. Rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag för en person som bor i ett land och arbetar i ett annat land Den som bor i ett land och arbetar i ett annat har inte rätt till tjänstledighet för politiskt arbete i bosättningslandet. Detta kan vara ett hinder för att ta politiska uppdrag. Område: Arbetsmarknad Ressort: Økonomi- og Indenrigsministeriet Danmark har ved Beskæftigelsesministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet.. Arbejdet afsluttes med offentliggørelse af rapport i april 2012.

Arbetsrehabilitering i bosättningslandet En person som bor i ett land och arbetar i ett annat land, och blir skadad eller på annat sätt oförmögen att arbeta under längre tid, kan, efter den medicinska behandlingen, ha svårt att få arbetsrelaterad rehabilitering i bosättningslandet och kan behöva dagligen resa till arbetslandet för att genomgå rehabilitering. Detta kan vara mycket belastande för en sjuk person. Område: Arbetsmarknad Danmark har ved Beskæftigelsesministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet Afventer resultat af arbejde i ekspertgruppen. Arbejdet afsluttes med rapport ultimo april 2012. Bidrag till resor till anställningsintervjuer över gränser är inte möjliga. Arbeidssøkere kan få bidrag til reiser til anställningsintervju i hele landet, men ikke til reiser til anställningsintervju i andre land. Område: Arbetsmarknad Behandlas av Öresundskomiteen som ett prioriterat gränshinder under 2010. Ärendet har varit ute på remiss i Sverige, och ligger idag på Arbetsmarnadsdepartementet. De Nya regler förväntas vara klara för ikraftträdande en bit in på det nya året, ev.2011.02.01 Danmark har ved Beskæftigelsesministeriet deltaget i den tværfaglige ekspertgruppe under EK-A/S, der har analyseret spørgsmålet Afventer resultat af arbejde i ekspertgruppen. Arbejdet afsluttes med rapport ultimo april 2012. Olika auktorisationer Det är på grund av skillnader i utbildning och auktorisationskrav svårt för utövare av vissa auktiorisationsyrken att verka i andra nordiska länder, detta trots EU:s yrkeskvalifikations- och tjänstedirektiv Område: Arbetsmarknad/ Näring Standarder och certifiering inom tjänstesektorn Mellan 2005 och 2009 har det utvecklats 450 nya certifieringsstandarder inom EU. Av dessa är 425 nationella standarder. Det pågår en utveckling mot en fragmentering av tjänstemarknaden. Detta motverkar en inre marknad i EU och Norden och behöver bemötas. Område: Näring

Ressort: Erhvervs- og Vækstministeriet Kommissionens forslag til en forordning om europæisk standardisering (KOM(2011)315), jf. b), forhandles p.t. i rådsarbejdsgruppen for teknisk harmonisering. Det er forventningen, at der opnås politisk enighed mellem Rådet og Parlamentet (førstelæsningsløsning), under dansk formandskab i foråret 2012. I Kommissionens forordningsforslag omfattes tjenesteydelser nu eksplicit af forordningens anvendelsesområde. Såfremt forordningen vedtages er der dermed etableret et fælleseuropæisk retligt grundlag for udvikling af standarder for tjenesteydelser. Byggmaterialstandard De nordiska ländernas krav på byggmaterial skiljer sig åt, vilket försvårar handel över gränser och byggföretags verksamhet i flera nordiska länder Område: Näring Ressort: Klima-, Energi- og Bygningsministeriet Byggevareforordningen er trådt i kraft den 24. april 2011 og finder anvendelse den 1. juli 2013. EK-N har i oktober 2011 bevilget 500.000 DKK til gennemførelse af et projekt vedrørende grænsehindringer for byggevarer. Projektet gennemføres i samarbejde mellem de nordiske lande, og der gennemføres blandt andet en række undersøgelser af, om der er særlige nationale bestemmelser, som hindrer fri bevægelighed for byggevarer i Norden. Projektet afsluttes ultimo 2012, hvorfor der først på dette tidspunkt foreligger et overblik over evt. grænsehindringer. Upphovsrätt begränsas nationellt Upphovsrättsliga regler begränsar möjligheten att utbyta/exponera TV-program etc. över de nordiska gränserna Område: Näring Ressort: Kulturministeriet Opfølgning: Det er Kulturministeriets opfattelse, at punktet er en sammenblanding af forskellige sager, som ikke kan betegnes som særligt danske sager: Ophavsretslige begrænsninger i forhold til udbydning af tv-programmer: Der er ingen grænsehindring i forhold til ophavsret på tv-programmer. Arte Norden-rekommandationen: Formandskabet for Nordisk Ministerråd svarer på rekommandationen. Der er endvidere ikke tale om en grænsehindring, at der ikke findes en fællesnordisk tv-kanal. Grænsehindringer pga. ophavsretsregler for forældreløse værker: Sagen forsøges løst på EU-niveau. EU har således udsendt et direktivforslag om forældreløse værker, som skal løse grænsehindringsproblematikken.

Banköverföringsavgifter Gränsöverskridande bankbetalningar inom Norden fördyras och försvåras genom att bankerna kräver höga avgifter och överföringar till utlandet inklusive andra nordiska länder. Område: Medborgare och konsument/ Näring Ressort: Erhvervs- og Vækstministeriet Der er ikke taget initiativer på området De nordiske lande har forskellige forudsætninger for at implementere forordningen 2560/2001 (924/2009) om grænseoverskridende betalinger. Finland har indført forordningen, da man er medlem af euroen. Sverige har som det eneste nordiske land valgt at anvende forordningen i forhold til svenske kroner. Danmark har indtil nu valgt ikke at anvende forordningen. Norge og Island aqnvender heler ikke forordningen. Det er vurderingen, at det på det foreliggende grundlag ikke er aktuelt at anvende forordningen i Danmark. Det kan ikke ud fra undersøgelsen konkluderes, at en tilslutning til forordningen vil give lavere afgifter på grænseoverskridende betalinger. Der bør gennemføres en mere omfattende undersøgelse af afgifterne for såvel nationale som grænseoverskridende betalinger, før der kan tages stilling til, om en tilslutning til forordningen kan løse problemerne. Undersøgelsen bør endvidere omfatte flere banker. Endelig er det nødvendigt at undersøge, hvilke konsekvenser en eventuel tilslutning til forordningen vil have på andre former for grænseoverskridende betalingstjenester, som vil blive omfattet af forordningen, før der tages stilling til en eventuel tilslutning. Digital signatur över gränserna (e-id) Digital signatur blir ett allt vanligare sätt att inom förvaltning och handel idintifiera sig. Trots ansträngningar inom EU och ett gemensamt direktiv, har det inte kunnat skapas en gemensam standard på detta område. Digital signatur fungerar därför endast nationellt idag Område: Medborgare och konsument/ Näring Ressort: Finansministeriet - Digitaliseringsstyrelsen Afventer Digitaliseringsstyrelsens nærmere tilbagemelding i denne sag vedr. eventuelle danske tiltag samt hvad sagen beror på mere specifikt. Betalkortsavgifter Användning av utländska betal- och kreditkort fördyras och försvåras genom att det tas ut höga avgifter för sådan betalning. Område: Medborgare och konsument/ Näring Ressort: Erhvervs og vækst ministeriet Ændring de danske gebyrregler og regler for overvæltning ved brug af betalingsinstrumenter.

De danske gebyrregler er i 2011 blevet ændret, og der sondres nu mellem betalinger med henholdsvis kreditkort og debetkort. Hermed er der skabt ens regler for danske borgere og borgere fra andre lande. Porto: Avis- og tidsskriftabonnementer fordyres af høj udlandsporto Portoen på breve til udlandet er op til det dobbelte af portoen på indenlandsforsendelser. Dette medvirker blandt andet at det er meget dyrt at abonnere på udenlandske aviser og tidsskrifter. Område: Medborgare och konsument/ Näring Ressort: Transportministeriet Pantsystem, brist på uniformt system ställer till det för konsumenten De nordiska länderna (och EU) har olika pantsystem som gör att en burk/flaska som har sålts i ett nordiskt land inte kan pantas i ett annat. Område: Medborgare och konsument Ressort: Miljøministeriet Der iværksættes ikke noget fra dansk side ift. nordisk pantsystem. Danmark mener at pant og grænsehindringer er bilaterale udfordringer og Danmark forhandler med Tyskland ift. en konkret udmøntning af aftalte pricipper for et dansk tysk pant og retursystem. Det forventes, at EU rapporten anbefaler bilaterale aftaler. ID-handlingar inte accepterade i varandras länder Konsumenter har ofta problem i vardagen p.g.a. svårigheter att få sina ID-handlingar accepterade i grannländerna. Problemen gäller särskilt personer som inte är bosatta i landet där de önskar vara konsumenter. Det gäller på post, bank, alkoholbutik m.m.. Område: Medborgare och Konsument Ressort: Økonomi- og Indenrigsministeriet Hinder för elektronisk handel Det finns problem i samband med offentliga upphandlingar och privata köp som sker via digitala system. Detta beror på att dagens system bygger på nationell infrastruktur och teknik för e-handel. Det finns också juridiska olikheter mellan länderna. Område: Medborgare och konsument Ressort: Erhvervs- og vækstministeriet

Skabelsen af et velfungerende digitalt indre marked i EU er en prioritet for det danske EU-formandskab. Det danske EU-formandskab har således afholdet et uformelt ministerrådsmøde (konkurrenceevene) i februar 2012 vedr. dette tema, hvor bl.a. e-udbud, e-betalinger og e-faktureringer blev drøftet. Der var enighed om at sikre elektroniske udbud i EU inden 2016, og at hovedparten af alle regninger skal sendes elektronisk inden 2020. Endvidere opfordrede ministerrådet Kommissionen til at fremlægge konkrete initiativer til skabelse af et integreret og sikkert marked for e-betalinger i EU. Det danske EU-formandskab forhandler endvidere en revision af udbudsdirektiverne, hvor e-udbud indgår. Danmark har også deltaget i det europæiske såkaldte PEPPOL-projekt (Pan-European Public Procurement OnLine), der vedrører bl.a. opbygningen af en fælles europæisk digital infrastruktur hele vejen fra e- varekatalog til e-faktura. Hensigten er, at infrastrukturen både kan bruges mellem offentlige myndigheder og virksomheder men også virksomheder imellem. Danmark har stået i spidsen for arbejdet med fælles europæiske standarder for e-fakturering samt udviklingen af den centrale infrastruktur. Der afventes initiativer fra Kommissionen vedr. e-betalinger. Forhandlingerne om revision af udbudsdirektiverne herunder udbredelse af e-udbud forventes afsluttet inden udgangen af 2012. Kreditvärdighet, för t.ex. gränspendlare i Norden Problematiken finns rimligtvis i hela EU och rör det faktum att kredituppgifter (t.ex. inkomster och betalningsanmärkningar) för en gränspendlare som bor i ett land och arbetar i ett annat inte registreras i bosättningslandet, vilket gör det problematiskt för pendlaren att styrka sin kreditvärdighet i förbindelse med att t.ex. få ett kreditkort, banklån och telefonabonnemang. Område: Medborgare och konsument/ Arbetsmarknad Ressort: Økonomi- og Indenrigsministeriet Befäl vid räddningsaktioner måste komma från egna landet Det går idag inte att använda sig av grannlandets räddningstjänst vid behov. Idag måste en räddningsinsats i t.ex. Sverige ledas av ett svenskt befäl. För flera kommuner i gränsområdet är det mer rationellt och tryggare för medborgarna att skapa avtal där den räddningstjänst som befinner sig närmast en ort också har det huvudsakliga ansvaret för en insats, oavsett på vilken sida av gränsen som orten ligger. Detta kräver dock att båda länderna ändrar sitt regelverk så att en räddningsinsats kan få ledas av ett befäl från respektive land oavsett på vilken sida av gränsen som insatsen behövs. Område: Medborgare och Konsument, Social försäkring Ressort: Økonomi- og Indenrigsministeriet Rabatordninger for førtidspensionister En række transportselskaber i de nordiske lande giver rabatter til pensionister. Dette synes at fungere uden problemer når pensionsmodtageren modtager pension på baggrund af alder. Imidlertid oplever personer der modtager pension grundet invaliditet/nedsat arbejdsevne, at de ikke kan modtage rabatter som pensionister, heller ikke hvis de har bopæl i øvrige nordiske lande og er fuldt skattepligtige. Dette skyldes, at landene har

forskellige regler for tilkendelse af førtidspension, og at transportvirksomhederne ikke mener at kunne vurdere pensionsafgørelser fra andre lande. Område: Medborgare och konsument/ Social försäkring Ressort: Transportministeriet Skuldsanering, beslut i bosättningslandet utan effekt i arbetslandet Ett beslut om skuldsanering i bosättningslandet har inte effekt i arbetslandet och individen riskerar att komma i kläm med allvarliga ekonomiska konsekvenser som följd. Det finns inget avtal om ömsesidigt erkännande av skuldssaneringar mellan de nordiska länderna. Område: Skat och finans/ Medborgare och konsument Ressort: Justitsministeriet Beskattning av venturekapital Idag har länderna, genom sina nationella regleringar, begränsat möjligheten att använda offentliga investeringsfonder utanför det egna landet. Område: Skat och finans Ressort: Skatteministeriet & Finansministeriet Opfølgning: Dette problem vedrører ikke Danmark. Rapporten fra NIC konkluderer for Danmarks vedkommende bl.a.: Danish legislation and its application is (...) not to be considered an obstacle to the establishment of venture capital funds in Denmark (...) (side 32). (W)e do not envisage VAT to be an obstacle to Danish venture capital funds (side 35). Tull, deposition i samband med överförsel av varor Tullsvårigheter/problem uppmärksammas ofta i samband med tillfällig införsel av varor till exempelvis Norge, då norska tullregler generellt beskrivs vara förenade med mer administrativa bördor och fler avgifter än vad man är van vid. Område: Skat och finans Ressort: Skatteministeriet Ingenting. Danske momsregler tillader, at danske handlende tilbagebetaler tidligere pålagt moms til norske kunder, når de norske kunder fremlægger faktura (fra den danske sælger) med påtegning fra de norske myndigheder

om, at der er betalt norsk importmoms. Under forudsætning af, at fritagelsesreglerne i øvrigt er opfyldt. Disse er klart beskrevet i SKATs vejledningsmateriale. Beskattning av kulturarbetare med verksamhet i flera länder Kulturarbetare har en särreglering i det nordiska skatteavtalet. Artister och sportutövare beskattas både i Danmark och Sverige när de arbetar gränsöverskridande. Andra arbetstagare blir i princip endast beskattade i arbetslandet om de inte har någon inkomst i bosättningslandet. Område: Skat och finans/ Arbetsmarknad Ressort: Skatteministeriet Ingenting En dansk bosiddende kulturarbejder med arbejde i Sverige beskattes ikke anderledes i Danmark end personer tilhørende andre erhvervsgrupper. Hvis den pågældende er socialt sikret i Sverige, og der hermed betales svenske sociale bidrag, giver Danmark eksemption (dvs. ingen skat i Danmark). Hvis den pågældende er socialt sikret i Danmark, giver Danmark credit (dvs. nedslag for den svenske skat). Der betales i denne situation ikke svenske sociale bidrag (ca. 30 pct. af lønnen) hvilket alt andet lige burde resultere i en tilsvarende højere løn til den danske kulturarbejder. Danmark finder ikke grundlag for at indføre særlige skatteregler for kulturarbejdere. Hvis sådanne regler blev indført ville alle andre faggrupper med fuld ret kræve det samme. Konsekvensen ville være et meget kraftigt skattedrevet incitament til at søge beskæftigelse i Sverige under sådanne forhold, at dansk social sikring bibeholdes. Beskattning av anställda i bemanningsföretag (vikarbureauer) Personer som hyrs ut från svenska bemanningsföretag till arbete i DK blir skattskyldiga i Danmark för inkomsten eftersom sådana företag inte omfattas av den så kallade montörsregeln som anger att personer utsända på kortare uppdrag ska beskattas i hemvistlandet. Område: Skat och finans/ Arbetsmarknad Ressort: Skatteministeriet Ingenting Spørgsmålet er specifikt reguleret i den nordiske skatteaftale (art. 15, stk. 2, litra d). En person, som er bosiddende i Sverige, og som arbejder for et svensk vikarbureau i Danmark, kan frit vælge mellem almindelig beskatning eller en bruttoskat på 30 pct. Skatten indeholdes af den danske arbejdsgiver, og den svenske arbejdstager skal ved valg af bruttoskat ikke indgive dansk selvangivelse. Der er ingen administrative byrder for de svensker parter. De danske regler for beskatning af arbejdsudlejede personer er en helt almindelig OECD-standard, som Sverige hidtil ikke har fulgt.

Formålet med reglerne er at undgå, at arbejdslandets beskatningsret omgås, ved at der anvendes udenlandske vikarbureauer. Her har man fra svensk side i bilaterale drøftelser gentagne gange peget på de danske regler for beskatning af arbejdsudlejede personer som en grænsehindring. Danmark har på intet tidspunkt delt dette synspunkt. Ved arbejdsudleje forstås det forhold, at en virksomhed stiller en medarbejder til rådighed for en anden virksomhed. Det typiske eksempel er den virksomhed, der foregår i et vikarbureau (svensk: bemanningsföretag). Efter de danske regler kan en arbejdsudlejet person med bopæl i udlandet vælge enten at blive beskattet efter de almindelige regler, eller han kan vælge at blive bruttobeskattet med 30 pct. I sidstnævnte tilfælde skal der ikke indgives dansk selvangivelse. De modsatrettede synspunkter beror på en forskellig opfattelse i de to lande af, hvem der i denne situation er arbejdsgiver. Fra svensk side har man hidtil taget udgangspunkt i det formelle ansættelsesforhold og betragtet det svenske bemandingsforetagende som arbejdsgiver. Fra dansk side tager man derimod udgangspunkt i realiteten og betragter den danske virksomhed som arbejdsgiver. Dette sker ud fra betragtninger om, at den danske virksomhed har instruktionsbeføjelsen over for medarbejderen, og at den danske arbejdsgiver bærer risikoen i forbindelse med det arbejde, der udføres. Spørgsmålet om dansk eller svensk arbejdsgiver er af betydning for, om Danmark kan beskatte en svensk bosiddende vikar, der arbejder i Danmark i mindre end 183 dage i en 12-månedersperiode. Fra et svensk synspunkt er der yderligere det aspekt, at den danske virksomheds indeholdelse af 30 pct. kildeskat vil kunne afsløre den fortjeneste, som det svenske bemandingsforetagende beregner sig. Fra et dansk synspunkt er der ikke tale om en grænsehindring. Bruttobeskatningen bevirker, at der ikke er administrative byrder for de svenske parter, og den danske regel sikrer blot, at medarbejdere i danske virksomheder beskattes på lige vilkår. Desuden er den danske opfattelse af arbejdsgiverbegrebet i overensstemmelse med den opfattelse, som er gældende hos langt de fleste medlemslande i OECD. Den danske praksis er med andre ord en helt almindelig international standard. OECD-reglerne på dette område er for nylig blevet opdateret, og Sverige har nu tilsluttet sig flertalsopfattelsen for så vidt angår de tilfælde, hvor Sverige er bopælsstat. Dette har Skatteverket meldt ud i oktober 2010. I praksis må dette indebære, at man fra svensk side ikke længere kan anse de danske regler for beskatning af arbejdsudlejede personer for at være en grænsehindring. I det omfang, der måtte have været et problem, må det herefter betragtes som løst. Skatteministeriet finder ikke grundlag for at afvige fra den almindelige standard på dette område. Begränsat nordiskt preventivt lagstiftningssamarbete för att undvika gränshinder Det preventiva arbetet för att förhindra att ny lagstiftning medför gränshinder är för närvarande mycket begränsat (jfr angående ny lagstiftning till följd av EU direktiv) Område: Lagsamarbete Ressort: Justitsministeriet Se redegørelsens omtale heraf.

Begränsat nordiskt samarbete vid implementering av EU-direktiv för att undvika gränshinder För närvarande sker inte något allmänt nordiskt samarbete när EU-direktiv skall implementeras i nationell rätt på områden som ligger utanför det traditionella justitiesamarbetet kring civil - och straffrätt. På så sätt kan skillnader i implementering av EU-direktiv leda till nya gränshinder i fråga om skatter, socialförsäkringar, utbildning och näringslivsreglering. Område: Lagsamarbete Ressort: Justitsministeriet Se redegørelsens omtale heraf. På Nordisk Råds konference den 30. november 2011 i Stockholm om tillväxtpotential og nordiske grænsehindringer blev bl.a. spørgsmålet om administrative retningslinjer for nordisk samordning af nye regler behandlet. Herunder blev spørgsmålet om fælles-nordisk oversættelse af EU-retskilder og fællesnordisk koordinering af implementering af minimumharmoniseringsdirektiver drøftet Hinder att lösa i bara Danmark: Hemsändande av nordiska medborgare som söker socialt bistånd Nordiska medborgare i behov av socialt bistånd har i vissa fall hemsänts från ett annat nordiskt land trots viss anknytning till boendelandet. Enligt artikel 7 i den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster kan en nordisk statsborger ikke hjemsendes på grund af vedkommendes behov for social bistand, såfremt hans familieforhold, tilknytning til bopælslandet eller omstændighederne i øvrigt taler for, at han bør forblive der, og i alle tilfælde ikke såfremt han i de sidste 3 år har haft lovlig bopæl i landet. Område: Social försäkring Ressort: Justitsministeriet Det er regeringens opfattelse, at den danske praksis er i fuld overensstemmelse med artikel 7 i Den Nordiske Konvention om social bistand og sociale tjenester, idet der ikke er tale om et forbud mod hjemsendelse, men at der stilles en række krav til, hvornår hjemsendelse kan ske. Det er endvidere Danmarks opfattelse, at de danske regler og praksis ikke udgør en grænsehindring, som det forstås i regi af det nordiske samarbejde. Den danske praksis er således ikke i modstrid med princippet om fri bevægelighed i Norden eller den nordiske ånd. Hjemsendelse af nordiske borgere er alene sket i ganske få tilfælde for at sikre Danmarks sociale system mod udnyttelse. I den forbindelse er det vigtigt at bemærke, at de pågældende ikke er udvist, sådan som det ellers er fremgået af dele af kritikken. Hjemsendelse medfører således ikke indrejseforbud, og de pågældende vil derfor kunne genindrejse og bosætte sig i Danmark, såfremt de på ny opfylder betingelserne herfor. Hjemsendelsesproblematikken er desuagtet blevet medtaget på en liste over grænsehindringer, og i en rapport fra Expertgruppen för gränshinderarbete mellan Nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsliv (ÄK- A) och Nordiska ämbetsmannakommittén för social- och hälsopolitik (ÄK-S). Danmark har i den forbindelse gentaget, at Danmark ikke anser den danske hjemsendelsespraksis for at udgøre en grænsehindring. Justitsministeren var den 1. november 2011 i samråd i Nordisk Råds Medborger- og Forbrugerudvalg. Det blev i den forbindelse understreget, at den danske praksis overholder den Nordiske Konvention om social bistand og EU-reglerne, og at regeringen således respekterer bevægelsesfriheden i Norden.

Justitsministeren gav samtidig udtryk for, at regeringen er bevidst om, at den danske praksis adskiller sig fra de andre nordiske landes, og at regeringen er åben over for en dialog om emnet. Forslag til løsning Danmark er åben over for at indgå i en dialog med de andre nordiske lande om praksis for hjemsendelse af nordiske statsborgere, der har behov for vedvarende sociale ydelser. Rösträtt, danska medborgare bosatta i annat land fråntas rösträtt En dansk medborgare som bosätter sig mer än två år i ett annat land, mister sin rätt att rösta i val till danska Folketinget under den tid då han/hon är bosatt utanför Danmark. Vissa undantag finns för vissa grupper. Dessa danska medborgare saknar samtidigt rösträtt på central nivå i det land de bor. Område: Medborgare och konsument Ressort: Økonomi- og Indenrigsministeriet For at kunne stemme til folketingsvalg og til folkeafstemninger i Danmark skal man i følge grundlovens 29, stk. 1, have opnået alderen for valgret (det vil sige, man skal være fyldt 18 år), have dansk indfødsret og ikke være under værgemål med fratagelse af den retlige handleevne. Det kræves yderligere, at man har fast bopæl i riget. Bopælsbetingelsen er konkretiseret i folketingsvalglovens 2 (lovbekendtgørelse nr. 107 af 8. februar 2011), hvorefter visse persongrupper, f.eks. udsendte for danske firmaer og hjælpeorganisationer, studerende med flere uanset et udlandsophold af midlertidig karakter i valgretsmæssig henseende anses for at have bevaret deres bopæl her i landet i en vis årrække, i praksis op til 10 år. Reglerne i folketingsvalglovens 2 er senest ændret i 2004 på baggrund af anbefalinger fra et sagkyndigt udvalg - Valgretsudvalget - med deltagelse af uafhængige statsretskyndige eksperter. Valgretsudvalgets opgave var at undersøge mulighederne for, hvordan kredsen af personer med dansk indfødsret, der under ophold i udlandet har valgret til Folketinget, i videst muligt omfang kunne udvides inden for rammerne af grundloven. Valgretsudvalget konkluderede i sin betænkning (betænkning nr. 1432/2003), at valgret til Folketinget under udlandsophold kunne udvides til at omfatte alle danske statsborgere fyldt 18 år, der agter at vende tilbage til Danmark inden for to år efter udrejsen. Dette gælder uanset årsagen til udlandsopholdet. Denne ændring blev gennemført ved lov nr. 438 af 9. juni 2004. Særligt vedrørende grænsegængere med dansk indfødsret anførte udvalget blandt andet, at denne persongruppe ofte er karakteriseret ved, at de pågældende personer hvis bopæl i udlandet ofte vil være placeret tæt ved den danske grænse, f.eks. i Skåne eller i Sydslesvig regelmæssigt opholder sig i Danmark for at arbejde eller modtage undervisning, og at de pågældende som følge heraf ofte vil have en nær tilknytning til det danske samfund. Efter en samlet vurdering af de særlige forhold, der gør sig gældende for grænsegængere, konkluderede udvalget, at det ikke ville være foreneligt med grundlovens 29 at have en ordning, hvorefter personer, der har beskæftigelse i Danmark eller modtager undervisning på en uddannelsesinstitution i Danmark, men som har bosat sig i udlandet, blev anset for at have fast bopæl i riget. Udvalget henviste til, at der for disse personer i selve udlandsopholdets karakter ikke er omstændigheder, der peger i retning af, at deres udlandsophold vil være af forholdsvis kortvarig og midlertidig karakter. De pågældende er således flyttet til udlandet for at bo dér. En udvidelse af valgretten for de nævnte grupper af personer med dansk indfødsret, som opholder sig i udlandet, vil derfor kræve en ændring af grundloven. Regeringen har den opfattelse, at Danmark har brug for en ny diskussion om grundloven. Regeringen vil derfor, som anført i regeringsgrundlaget, tage initiativ til drøftelser med alle partier i Folketinget om et

kommissorium for nedsættelsen af en grundlovskommission. Den konkrete udmøntning af dette initiativ hører under justitsministeren