Cairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT

Relaterede dokumenter
Nuuk den 12. november 2012

37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat.

Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik

Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut. Vi skal passe på fangstdyrene

Doris Jakobsen stiller nye spørgsmål til Camp Century

kujataamlu Q-offset Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq Naqiterisoq / Udgives af:

NNPAN ip London Mining ip Isuani Nuup eqqaani atuilernissamut qinnuteqaataanut tusrniaanermut akissutaa

Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit


Ilinniartitsinerup aaqqissugaanerani ataqatigiissuseq. Sammenhæng ng i uddannelsessystemet

KALAALLIT NUNAANNI PINIAGASSAT ALLAANERUSSUTAAT NAPPAATAALLU KIISALU TAAMAANNERANNUT PISSUTAASINNAASUT

Kontakt. Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon Fax

KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT. Når der er sket et seksuelt overgreb

Imm./Punkt 119. Siull. / 1. beh. 15/10 Aappass. / 2. beh. 19/11 Pingajuss. / 3. beh. 30/11

Malugineqassaaq nakkutilliineq (censur) - qitiusumit censoriutitaqarnermi - atuaqatigiinnut


Nalunaarut/Meddelelse

EQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ

kalaallit danmarkimi najugallit kisitsisitigut paassissutissat pillugit quppersagaq

kujataamlu Q-offset Udfører alt arbejde inden for: Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Kujataani Asaasoq ApS Sydgrønlands Rengøring ApS

AWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser. Najoqqutassaq pillugu inatsisiliorneq

PITU. Nr. 2 December 2000


UKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013

Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut

Nalunaarut/Meddelelse

Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV

Isumasioqatigiinneq Nuummi pisussaq novembarip 23-ani 24-anilu 2009

Kalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015


AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015

Kapitali 1. AALLAQQAASIUT

Namminersorlutik Oqartussat Grønlands Selvstyre

2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

Ateq / Fornavn Telefoni nalinginnaasoq / Fastnettelefon. Kinguliaqut / Efternavn. Najuqaq / Adresse

Tunuliaqutat pillugit allakiat pingasut Geografii, Najugaqafiit ineriatorneri kiisalu Naleqqiussinerillu

kujataamlu Q-offset Qujanaq silarput eqqarsaatigigakku! Naqiterisoq / Udgives af:

2012-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2012 ************

Arbejdsplan for efterforskningen og mulige fremtidige projektudviklingsaktiviteter

Ningiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen Oqarasuaat/Mobil: Nittartagaq/Hjemmeside:

2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************

Oqaasiliortut ataatsimiinnerat

********** Unikkallarneq / Pause **********

Ateq / Fornavn Telefoni nalinginnaasoq / Fastnettelefon. Kinguliaqut / Efternavn. Najuqaq / Adresse

Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni. Vejledning indførsel af biler

airgreenland.gl TIMMISARTUNIK ILUARSAASARTOQ FLYMEKANIKER

Annuller servicekontrakten for passagerbefordring i Sydgrønland!

INATSISARTUT OG DEMOKRATI

Inuussutissarsiornermut aviisi Erhvervsavisen

Aatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen

Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd

Kalaallit Nunaanni meeqqat inuusuttullu pillugit kisitsisitigut tikkuussissutit Nøgletal om børn og unge i Grønland

********** Unikkallarneq / Pause **********

Oqaasileriffik Sprogsekretariatet

Dundas, Avatangiisinik mingutsitsinnginnissamut suliniutit

Royal Arctic Line. 58 Ukiaq efterår 2013

UKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2012

KALAALLIT NUNAANI SULISITSISUT PEQATIGIIFFIATA ATUAGASSIAA GRØNLANDS ARBEJDSGIVERFORENINGS MEDLEMSBLAD NR. 18 SEPT. 2013

2. Bridging dokumenter til dokumentation af HSE ledelsessystemer for borerigge

Inuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Rettevejledning samfundsfag 2014

Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq

NAALAKKERSUISUT. Uunga Tillie Martinussen, Demokraatit Inatsisartunut ilaasortaq

Helbredserklæring til brug ved adoption Peqqissuseq pillugu nalunaarut qitornavissiartaartitsinermi atugassaq

Godthåb. Miljøforbedringer i Grønland. Nuuk. KalaaIlit Nunaani najugaqarfmni pltsanngorsaanent

2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT FORSLAG TIL

Råstoffer. Råstoffer. Administration af råstofområdet


Meeqqat pisinnaatitaaffii Vi vil styrke børns piginnaatitaaffiilu vilkår og rettigheder piorsaaviginiarpagut

Jordlag, Forekomst af skifergas i Danmark og globalt

Kvalitets-rapport for skoler / skoleåret 2013/14. Kulusumi Alivarpi. Atuarfiup aqqa /skolens navn , , kulusumi.alivarpi@attat.

UPA 2007/30, 33 aamma 32-ip siullermeerneqareernerisa kingorna apeqquteqaatinut

Errorsisarfiit pillugit apeqqutinut nassiunneqartunut qujanaq. Matuma kinguliani apeqqutit issuarneqarput, akissutinik malitseqartinneqarlutik.

Oqaasiliortut ataatsimiinnerat

Nunalerinermut Siunnersorteqarfik Konsulenttjenesten For Landbrug Postboks 153, 3920 Qaqortoq

SKIFERGAS EFTERFORSKNING I DANMARK. Peter Helmer Steen Nordsøfonden Henrik Nicolaisen Total E&P Denmark

UMIAQ Fynimi Kalaallit Peqatigiiffiat - Grønlænderforening på Fyn Uk. 37. årg. Nr. 4 Oktober 2009

K E N D E L S E. X Kommunes afgørelse ændres, således at du har krav på betaling af din el-restance: kr.

Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument

Kapitali 9. KRÆFTI/CANCER

Nassitsissummik, mellembølge-kkut nassitsissummut atorunnaarsinneqartumut taartissamik pilersitsinissaq pillugu nassuiaat

********** Unikkallarneq / Pause **********

Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd

Akvarel Mod dybet, 102 x 66 cm OMSLAG

2 Kulbrintetilladelse. Energi-, Forsynings- og Klimaudvalget EFK Alm.del Bilag 250 Offentligt. 2.1 Åben dør-procedure

UMIAQ Fynimi Kalaallit Peqatigiiffiat - Grønlænderforening på Fyn Uk. 37. årg. Nr. 3 Juli 2009

Nammineq annoraaliorit Sy en anorak

Tupa ajugaaffigaat De vandt over tobakken

Ansøgning om adoption af stedbarn Qitornassamik qitornavissiartaarnissamut qinnutqeaat

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET.

PITU Nr. 1 September 2002

Børnetopmøde i Ilulissat oktober 2011

Pisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger. Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Pressemøde 27.

Qiajuk Studio piffissaq qi0ffissaq nutaaq aallar0ppaat! Ny dansesæson begynder hos Qiajuk Studio!

Ineqarneq pillugu Maalaaruteqartarfiup 2013-imut ukiumoortumik nalunaarusiaa Boligklagenævnets årsberetning 2013

KUANNERSUIT. SIUNNERSUISARFIIT ARLAANNAANNULLUUNNIT pituttorsimanngitsut N E W S D E C E M B E R

Nunatsinni uuliasiornermi paasissutissat. Fakta om olieboringer i Grønland

Ukiumoortumik nalunaarut Årsberetning 2002

2. Naalakkersuisunut ilaasortat Naalakkersuisunut ilaasortat tamanna kissaatigunikku akeqanngitsumik oqarasuaateqartinneqassapput.

2010-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2010 *********

Transkript:

Cairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT CAIRN KALAALLIT NUNAANNI

Cairn Energy PLC EUROPAMI UULIAQARNERANIK GASSEQARNERANILLU MISISSUISARTUT TUNISASSIORTULLU PITUTTORSIMANNGITSUT ANNERIT ILAGAAT. Nittartagarput takusaruk www.cairnenergy.com Edinburghimi qullersaqarfeqarluni Cairn silarsuarmi tamarmi uuliamik gassimillu nassaarniartarpoq, qalluiffinnik ineriartortitsisarluni kiisalu tunisassiortarluni. Capricorn tassaavoq Indiap avataani Cairnip niuernermik ingerlatsisuata tamakkiisumik Cairnimit pigineqarlunilu aqunneqartup aqqa. Cairn Asiap kujataani tamarmi, Kalaallit Nunaata avataani kiisalu Akullersuarmi sulianik ingerlataqarpoq. Quppersagaq manna Cairn pillugu, ikummatisiassat pillugit kiisalu Kalaallit Nunaat pillugu paasissutissanik imaqarpoq.

Uuliamik gas-imillu ujaasinermi, ineriartortitsinermi tunisassiornermilu immikkoortoq pingaarneq Kulbrinteqarfinnik nutaanik ujaasinermi, ineriartortitsinermi tunisassiornermilu immikkoortut arlaliupput. Tamassuma nalinginnaasumik ingerlarnga diagrammimi takuneqarsinnaavoq. Immikkoortut tamarmik naammassiniarnerat ukiunik arlalinnik sivisussuseqarsinnaavoq. Ingerlatsinermi immikkoortut ataasiakkaat naammassineranni uuliasiornermik gas-isiornermillu selskabi aalajangissaaq suliatik teknikkikkut aningaasarsiornikkullu suli atasinnaanersut, aammalu suliaq immikkoortup tullianut ingerlaqqissanersoq. Sumiiffinnut alimasissumiittunut, Kalaallit Nunaanni sinerissap avataani, naliliisoqarpoq misileraalluni qillerinerit 10%-iinnaat ima naammaginartigisunik angusaqarfiussasut, aalajangertoqassalluni ineriartortitsinermut tunisassiornermullu immikkoortumut ingerlaqqinnissaq. Cairnip Kalaallit Nunaata avataani ingerlatsineri immikkoortumut sumut killippat? Cairnip Kalaallit Nunaata avataani ingerlatsineri ingerlatsinerup immikkoortuini siusissuniipput. Cairnip ingerlatsineri tassaapput sajuppillatsitsilluni misissuinerit (immikkoortoq 1) aamma misileraalluni qillerinerit (immikkoortoq 3). 2011-imi Cairnip makkua ingerlatissavai: Sajuppillatsitsilluni misissuinerit assigiinngitsut. Sajuppillatsitsilluni misissuinerni atorneqartarput nipip maligaasai, nunap ataata qaleriiaanik ujaraqarnera paasiniarlugu. Paasissutissat tamakkua kulbrinteqarfeqarsinnaaneranik paasiniaanermut atorneqartarput aammalu misiliilluni qilleriffissap sumiissusissaanut aalajangiinermut atorneqartarlutik. Sisamariarluni, immaqa tallimariarluni, misileraalluni qillerinerit. Misileraalluni qillerinerit ingerlanneqartarput naggataajusumik paasiniarlugu sumiiffimmi tassani uuliaqarnersoq gas-eqarnersorlu. Akuersissummik 1 Sajuppillatsitsilluni misissuinerit 2 3 Sumiiffimmi misissuinerit Misiliummik qillerinerit 4 Naliliiniarluni qillereqqinnerit 5 6 Ineriartortitsineq Tunisassiorneq Ingerlatsiunnaarneq Ukiut 3-5 Ukiut 4-10 Piffissaliussap missingersornera Ukiut 1-7 Ukiut 10-30

NUKISSIUTINIK PISARIAQARTITSINEQ Nukissiutit silarsuarmi tamarmi inuiaqatigiittut aningaasarsiornermilu ineriartornermi pinngitsoorneqarsinnaanngillat, massakkullu ikummatissiassat qangarsuaq uumassuseqartuusimasunit pisut, soorlu uulia gassilu, silarsuarmi nukissiornermi atorneqarnerit ilagaat. Cairn Asiap kujataani niuernikkut ingerlatani aammalu nukissutinik pissarsiffiusinnaasut nutaat nassaani aqqutigalugit silarsuarmi nukissiutinik pilersueqataavoq. Silarsuarmi nukissiutissanik nutaanik pissarsiniarneq oqitsuunngilaq. Kalaallit Nunaata avataani nutaanik annertuunillu nukissiutissanik nassaartoqarnissaa Kalaallit Nunaata inuinut, nunaqqatigiikkuutaanut kiisalu Naalakkersuisunut isaatitsilluaataanermigut iluaqutaassaaq kiisalu silarsuarmiunut sivisunerusumik nukissiutissaqartitsilissalluni. IKUMMATISSIASSAT KIISALU KALAALLIT NUNAAT Silarsuarmi ujarassiortut nuimanerit ilaannit Kalaallit Nunaat silarsuarmi ikummatissiassaqarfiusinnaasut pitsaanerit qulit akornanniittutut oqaatigisarpaat. Ikummatissiassat (pingaartumik uulia gassilu) Kalaallit Nunaata imartaata naqqaniittut Nordsømi ukiuni kingullerni 40-ini piiarneqartutut annertutigissangatinneqarput. Taamaattorli Nordsømi 1960-ikkunni ikummatissiassanik nassaarniarneq aningaasarpassuarnik naleqarsimavoq iluatsitseriataarnikkullu nassaarfiusimalluni. Kalaallit Nunaata imartaani ujaasineq aatsaat aallartippoq, taamaammat iluatsitsinissaq suli ungasiarsinnaavoq. 2008-imiit Kalaallit Nunaanni Naalakkersuisut kajumissaarinerisa kingorna Cairn Kalaallit Nunaata kitaani kujataanilu sumiiffinni assigiinngitsuni ikummatissiassanik misissuinernik qassiinik ingerlatsisarsimavoq. 2010-imilu Cairnip misissuilluni qillerinera Kalaallit Nunaata avataani Davis Strædimi ingerlanneqarpoq. Cairn Kalaallit Nunaanni Cairn 2008-miilli kalaallit naalakkersuisuinit qaaqquneqarluni Kalaallit Nunaata kitaata kujataatalu sineriaasa avataanni sumiiffinni assigiinngitsuni arlalinni kulbrinteqarfinnik ujaasisimavoq. 2010-mi Cairn Kalaallit Nunaata kitaata avataani David Strædetimi 150-200 kilometerinik avasitsigisumi ujaasilluni qillerinernik ingerlatsisimavoq. 2010-mi aasakkut Cairn pingasoriarluni illersorsinnaasunik qularnaatsunillu qillerivoq. Qillerinerit malunnaatilinnik nassaarfiunngikkaluartut qillikkani gas-it typit marluk uuliallu typit pingasut naammattoorneqarput, taamaasillunilu Kalaallit Nunaata avataani kulbrinteqarsinnaasoq uppernarsarlugu. Cairnip 2011-imi pilersaarutigaa sisamat angullugit qillerinissat aammalu marloriarluni 3D-mik sajuppillatsitsilluni misissuinissat. Qillerinerit ingerlanneqassapput qilleriviit nutaaliaanerpaanik atortullit marluk atorlugit: Ocean Rig Corcovado aamma Leiv Eiriksson. Qilleriffissat Kalaallit Nunaata kitaata kujataatalu avataanni 160-320 kilometerinik avasitsigisumiipput.

CAIRNIP SULERIAASIA Cairnip inuiaqatigiinnut avatangiisinullu akisussaaffeqarnini pingaartittorujussuuaa. Siunertaa tassaavoq inuit nunaqqatigiikkuutaallu inuuneri pitsanngorsaatigalugit avatangiisit suliffigisani illersussallugit. Cairnip ingerlatami avatangiisinut uumassusilinnullu suliami eqqaaniittunut sunniunteqarsinnaannerat ilisimaarilluarpaa, taamaammallu suliami avatangiisinut sunniutigisinnaasai pitsaanngitsut suulluunniit ajornartinnagu pinngitsoorniartarpai, minnerpaatinniartarlugit imaluunniit allatut ajornarpat sunniutai killilersimaarniartarlugit. CAIRNIP MISISSUINERI QALLUISARNERILU 1980-imi Cairn pilersinneqaramili ikummatissiassaqarfinnik 40-it missanniittunik silarsuarmi tamarmi nassaarsimavoq. Kalaallit Nunaata avataani ingerlatani iluatsilluaqqullugit suliffeqarfiup inuit avatangiisini ilungersunartuni sulinermik katillugit ukiut 1000 sinnerlugit misilittagaqartunik kagersuisimavoq. CAIRN NUNAQQATIGIIKKUUTAALLU Cairn sumiluunniit ingerlatsigaangami nunaqqatigiit qanillugit suliniartarpoq. Kalaallit Nunaanni misissuinermini Cairnip nunaqqatigiit qanittorisani oqaloqatigisassavai, naalaarniartarlugit aammalu suleqatigisassallugit. Cairnip Kalaallit Nunaanni nunaqqatigiikkuutaanik suleqateqarnera silarsuarmi sumiiffinni allani suleqateqarnertut ingerlanneqareersutulli issaaq. Cairn ikummatissiassaqarfinnik annertuunik nassaassagaluaruni suliniutit naleqquttut aalajangersimasunullu sammivillit atorlugit nunaqqatigiinnut tapersersuissaaq. CAIRN AVATANGIISILLU Cairnip ingerlatami avatangiisinut uumassusilinnullu suliami eqqaaniittunut sunniunteqarsinnaannerat ilisimaarilluarpaa, taamaammallu suliami avatangiisinut sunniutigisinnaasai pitsaanngitsut suulluunniit ajornartinnagu pinngitsoorniartarpai, minnerpaatinniartarlugit imaluunniit allatut ajornarpat sunniutai killilersimaarniartarlugit. Kalaallit Nunaata avataani uumassusillit avatangiisilllu pissutigalugit Cairnip suliami pisariaqanngitsumik avatangiisinut navianartorsiortitsinnginnissaat ilungersuulluinnarpaa.

PAASISSUTISSAT SUKUMIINERUSUT Cairnip suliai suulluunniit pillugit apeqqutissaqaruit paasissutissanilluunniit sukumiinerusunik pisariaqartitsiguit Cairn qarasaasiakkut allaffiguuk, ugguuna: greenland@cairnenergy.com taava sulisut arlaat akissuteqarumaarpoq. Nittartagarput alakkaruk www.cairnenergy.com

MERE INFORMATION Hvis du har nogen spørgsmål eller ønsker at modtage information om Cairns erhvervsaktiviteter, bedes du e-maile Cairn på: greenland@cairnenergy.com og en medarbejder vil vende tilbage. Besøg os online på www.cairnenergy.com

CAIRNS MÅDE AT ARBEJDE PÅ Cairn tager sit sociale og miljømæssige ansvar yderst alvorligt. Selskabet sigter mod at forbedre tilværelsen for folket og dets samfund samtidig med at beskytte miljøet, hvor det arbejder. CAIRNS EFTERFORSKNINGS- OG DRIFTSERFARING Siden 1980, da Cairn blev etableret, har selskabet gjort cirka 40 kulbrintefund verden over. For at hjælpe til at sikre dets offshore-drift i Grønland har selskabet sammensat et hold af personer med en sammenlagt driftserfaring på over 1.000 år i vanskelige miljøer. Cairn erkender, at dets aktiviteter kan have en indvirkning på miljøet og den lokale biologiske mangfoldighed, så målsætningerne, så vidt muligt at undgå, mindske eller i det mindste forvalte eventuelle negative virkninger, en virksomhed s operationer har på miljøet. CAIRN OG SAMFUNDET Cairn sigter mod et tæt samarbejde med lokalsamfundene, overalt hvor det opererer. Gennem hele sit efterforskningsprogram i Grønland vil Cairn fortsat tale med, lytte til samt arbejde med lokalsamfundene. Cairns tilgang til at samarbejde med Grønlands samfund vil følge den tilgang, som selskabet allerede har anlagt andre steder i verden. Skulle det lykkes Cairn at finde betydelige kulbrinter, vil Cairn støtte lokalbefolkningen via en række relevante og målrettede aktiviteter. CAIRN OG MILJØET Cairn erkender, at dets virksomhed kan have en indvirkning på miljøet og den lokale artsrigdom, så selskabet bestræber sig på så vidt muligt at undgå, nedsætte risikoen for eller som minimum håndtere enhver negativ indvirkning, som selskabets aktiviteter har på miljøet. Artsrigdommen og miljøet ud for Grønlands kyst betyder, at Cairn sætter fokus på at sikre, at selskabets virksomhed ikke udsættter miljøet for unødvendig risiko.

ENERGIBEHOV Energi er en væsentlig forudsætning for socialt og økonomisk fremskridt over hele verden, og for øjeblikket udgør fossile brændsler såsom olie og gas en stor part af den globale energiforsyning. Cairn bidrager til den globale energiforsyning via sin virksomhed i det sydlige Asien samt fund af mulige nye kilder. Det er vanskeligt at finde nye energiressourcer på verdensplan. At finde en ny og betydelig energiressource ud for Grønlands kyst ville gavne det grønlandske folk, samfund og selvstyre i form af værdifulde indtægter og samtidig give mennesker længerevarende energisikkerhed globalt. KULBRINTER OG GRØNLAND En af verdens førende geologiske organisationer har udpeget Grønland som værende på verdens top ti over mulige kulbrintelokaliteter. Den mængde af potentielle kulbrinter (typisk olie og gas), som menes at være til stede under Grønlands farvande, er blevet anslået til at være tilsvarende produktionen i Nordsøen over de sidste 40 år. Imidlertid krævede søgningen efter kulbrinter i Nordsøen i 60 erne masser af tid, penge og held. Den nuværende søgen ved Grønland er blot ved at begynde, så det kan godt komme til at tage et stykke tid, før den bærer frugt. Som følge af en invitation fra Grønlands selvstyre har Cairn ledet et kulbrinteefterforskningsprogram i en del forskellige områder ud for Grønlands vestlige og sydlige kyst siden 2008. I 2010 var Cairns efterforsknings- og boringsprogram placeret 150-200 km væk fra Grønland i Davisstrædet. Cairn i Grønland Siden 2008 har Cairn, efter invitation fra den politiske ledelse i Grønland, kørt et efterforskningsprogram efter kulbrinter i en række forskellige områder uden for Grønlands vestlige og sydlige kyststrækninger. I 2010 lå Cairns efterforsknings- og boreprogram 150-200 kilometer offshore i David Strædet i Grønland. Cairn borede forsvarligt og sikkert tre brønde offshore i sommeren 2010. Selvom ingen af brøndene stødte på markante fund, viste brøndene to typer gas og tre typer olie og beviste potentialet for forekomster af kulbrinter offshore i Grønland. Cairns 2011 efterforskningsprogram omfatter planer om at bore op mod fire brønde og udføre to 3D seismiske undersøgelser. Boringerne udføres af to af de mest avancerede borerigge: Ocean Rig Corcovado og Leiv Eiriksson. Brøndene ligger offshore 160-320 kilometer ud for det vestlige og sydlige Grønland.

Hovedtrin i olie- og gasefterforskning, udvikling og produktion Forløbet i at efterforske, udvikle og producere nye kilder af kulbrinter omfatter flere trin. Diagrammet viser det almindelige forløb. Hvert trin kan tage flere år at færdiggøre. Ved afslutningen af de enkelte trin i forløbet vil olie- og gasselskabet beslutte, om deres aktiviteter fortsat er teknisk og kommercielt levedygtige, og om hvorvidt processen skal fortsætte ind i næste fase. I yderområder, som offshore i Grønland, er vurderingen, at kun 10 % af prøveboringerne vil give så tilfredsstillende resultater, at det besluttes at gå videre til udviklings- og produktionsfasen. På hvilket trin er Cairns offshore aktiviteter i Grønland? Cairns operationer offshore i Grønland er i de tidlige trin i forløbet. Cairns aktiviteter omfatter seismiske undersøgelser (fase 1) og prøveboringer (fase 3). I 2011 udfører Cairn: Forskellige seismiske undersøgelser. Seismiske undersøgelser omfatter brug af lydbølger til at danne et billede af undergrundens lag af sten. Disse informationer bliver brugt til at identificere mulige forekomster af kulbrinter og til at bestemme positionen for en prøveboring. Udfører fire, muligvis fem, prøveboringer. Prøveboringerne foretages for endeligt at konstatere, om der er forekomster af olie og gas på en given position. Modtagelse af licens 1 Seismiske forundersøgelser 2 3 Undersøgelser af stedet Prøveboringer 4 Yderligere boringer for evaluering 5 6 Udvikling Produktion Afvikling 3-5 år 4-10 år 1-7 år 10-30 år Anslået tidsramme

Cairn Energy PLC ER ÉT AF EUROPAS STØRSTE UAFHÆNGIGE SELSKABER INDEN FOR OLIE- OG GASEFTERFORSKNING OG PRODUKTION. Besøg os online på www.cairnenergy.com Cairn, der har hovedsæde i Edinburgh, efterforsker, opdager, udvikler samt producerer olie og gas verden over. Capricorn er navnet på Cairns virksomhed uden for Indien, der ejes og administreres fuldt ud af Cairn. I øjeblikket har Cairn aktiviteter tværs over det sydlige Asien, offshore i Grønland og i Middelhavet. Denne brochure giver baggrundsinformation om Cairn, kulbrinter og Grønland.

CAIRN I GRØNLAND Cairn Energy PLC GRØNLAND