Öresundsvattensamarbetet - Gemensam skrivelse om skydd av Öresund

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2016/318 Kommunstyrelsen Öresundsvattensamarbetet - Gemensam skrivelse om skydd av Öresund Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen har inget att erinra mot att Öresundsvattensamarbetet stödjer Gemensamt uttalande om att skydda Öresund/Faelles erklaering om beskyttelse af Øresund genom upplåtelse av organisationens logotyp. Ärendebeskrivning Öresundsvattensamarbetet har till respektive samarbetsmedlem inkommit med förfrågan om att tillsammans med ett antal NGO:s (icke-statliga organisationer) gemensamt tillskriva och inbjuda det svenska och danska miljöministeriet till att utreda möjligheterna till ett långsiktigt hållbart skydd av Öresunds unika natur. Ett stöd för det gemensamma uttalandet från respektive medlem i Öresundsvattensamarbetet och i förlängningen Öresundsvattensamarbetet gentemot de frågeställande NGO:erna betyder i praktiken endast att Öresundsvattensamarbetets logotyp införlivas i det gemensamma uttalandet. Beslutsunderlag PM-Öresundsvattensamarbetet Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Fredric Palm Strategisk planeringschef Beslutet ska skickas till För kännedom Öresundsvattensamarbetet För verkställighet Kommunstyrelsen Patrik Lund Patrik.Lund@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

2 PM: Öresundsvattensamarbetet 1(4) Öresundsvattensamarbetet och skrivelsen avseende skydd av Öresund Med anledning av Öresundsvattensamarbetets förfrågan till organisationsmedlemmarna om att tillsammans med ett antal NGO:s (icke-statliga organisationer) gemensamt tillskriva och inbjuda det svenska och danska miljöministeriet till att utreda möjligheterna till ett långsiktigt hållbart skydd av Öresunds unika natur anser vi att det finns skäl att närmare utreda Öresundsvattensamarbetets förfrågan och ett eventuellt ställningstagande från Kävlinge kommun. Bakgrund Öresundsvattensamarbetet Historik: Redan under mellankrigsåren påbörjades på såväl dansk som svensk sida undersökningar av föroreningssituationen i Öresund. Ett mer formellt samarbete om frågan blev verklighet 1960 då Danmarks fiskeriministerium och Sveriges jordbruksdepartement undertecknade en överenskommelse om gemensamma undersökningar av Öresunds vattenmiljö. Så etablerades Öresundsvattenkommittén. Denna avlöstes 1974 av Öresundskommissionen då ländernas respektive regeringar slöt en ny överenskommelse om skydd av Öresund mot föroreningar dvs om minskning av utsläpp från avloppsreningsverk och stora industrier. Sammantaget har dessa båda samarbeten resulterat i mängder av betydelsefulla undersökningar och publikationer ansåg respektive stats miljömyndighet att Öresundskommissionen uppfyllt de mål som stipulerats i överenskommelsen från 1974 och kommissionen beslutade att avsluta sin verksamhet i och med 1993 års utgång. Kommissionen föreslog som fortsatt arbete att Danmarks miljöstyrelse och Sveriges naturvårdsverk utredde möjligheterna för ett dansk-svenskt regionalt samarbetsorgan för Öresund föddes så Öresundsvattensamarbetet, ett regionalt samarbete om Öresunds vattenmiljö och en väl utformad fortsättning på mer än tre årtiondens gemensamt arbete. Ingående parter består av danska och svenska offentliga myndigheter som arbetar med vattenmiljöfrågor och Öresunds avrinningsområde. Idag består Öresundsvattensamarbetet av de danska kommunerna Helsingør, Fredensborg, Hørsholm, Rudersdal, Lyngby-Taarbæk, København, Hvidovre, Gentofte, de svenska kommunerna Höganäs, Helsingborg, Landskrona, Kävlinge, Lomma, Burlöv, Malmö, Vellinge samt Länsstyrelsen i Skåne län. Samarbetet organiseras med en styrgrupp, en arbetsgrupp och ett sekretariat. Organisationen har sitt sekretariat hos Københavns kommune och finansieras gemensamt av de ingående medlemmarna utifrån en beslutad fördelningsnyckel baserad på invånarantal. Kävlinge kommun betalar idag DKK / år. Samarbetets totala budget uppgår till DKK / år. Patrik Lund SMS: Klicka här för att ange text. patrik.lund@kavlinge.se Kävlinge kommun, Strategiska avdelningen, Kävlinge Besöksadress: Kullagatan 2, Kävlinge kontakt@kavlinge.se

3 2 (4) Öresundsvattensamarbetets Vision: Öresundsvattensamarbetet ska arbeta aktivt för en gemensam och koordinerad utveckling av ett långsiktigt hållbart Öresund, samt för att bevara Öresunds unika livsmiljöer för framtiden. Detta kan tex ske genom: att identifiera hot mot Öresunds miljö att upprätta förslag till gemensamma miljömål for Öresund att informera om Öresunds aktuella miljötillstånd, dess viktigaste påverkansorsaker, samt trender för dessa att redogöra för möjliga lösningar av miljöproblem, samt upplysa om nya åtgärder och nya tekniska lösningar, som kan förbättra miljön att sörja för dialog / samverkan med brukare och myndigheter att ta initiativ till gemensamma dansk-svenska projekt att förmedla kunskap om det varierade växt- och djurlivet i Öresund Öresundsvattensamarbetets Mål: Alla kustkommuner och regionala myndigheter i Öresundsregionen är medlem i ÖSV ÖSV är ett erkänt och viktigt forum för samordning och utveckling av förslag till gemensamma miljömål för Öresund ÖSV tar initiativ till att samarbeta i frågor av gemensamt intresse avseende Öresund Öresundsvattensamarbetets mål för Öresund Utvecklingen av Öresundsregionen ska ske på ett hållbart sätt så att tillståndet i Öresund förbättras Naturligt förekommande arter och de olika växt- och djursamhällen i Öresund ska bevaras och deras levnadsvillkor ska om behövligt förbättras Tillsäkra att rekreativ användning av Öresund görs med hänsyn till miljön Hållbart resursutnyttjande av Öresund (tex fisk och råvaror) Skrivelsen - Gemensam uttalande om att skydda Öresund Bakgrund: Under hösten 2015 och vintern 2016 hölls två stora konferenser om miljön i Öresund och dess tillstånd. Ett av resultaten med dessa båda konferenser blev att ett stort antal icke-statliga organisationer (NGO:s) tog fram ett gemensamt uttalande om vad som behövs för ett bra och långsiktigt skydd av Öresund. Den genomgående tanken i uttalandet/skrivelsen är att med ett skydd långsiktigt säkra Öresunds unika naturmiljö men att sundet även fortsättningsvis skonsamt och hållbart ska kunna nyttjas av såväl näringsidkare som fritidsanvändare. Då uttalandet berör ett område som även Öresundsvattensamarbetet är verksamt inom önskar NGO:erna gärna att Öresundsvattensamarbetet är en part i det gemensamma uttalandet.

4 3 (4) Vid Öresundsvattensamarbetets styrgruppsmöte i Lyngby 25 okt 2016 lyftes frågan om medlemmarna kunde ställa sig bakom det gemensamma uttalandet om skydd av Öresund. Styrgruppen konstaterade att syftet med uttalandet ligger väl i linje med Öresundsvattensamarbetets visioner och mål såsom de inskrivits i samarbetsavtalet. Respektive styrgruppsrepresentant tar frågan med sig tillbaka till den egna kommunen för politisk behandling. Senast 1 mars 2017 behöver medlemmarna återkomma till sekretariatet med ett ställningstagande i frågan. Innehåll: Den skrivelse, eller gemensamma uttalande som fælles erklæring mer ordagrant betyder, som presenterats av NGO:erna, vad står det i den? I skrivelsen, sid 2-3, beskrivs de värden som det finns goda skäl att säkra för framtiden. Det handlar om en unik natur och vattenmiljö med ett mycket varierat växt- och djurliv, det handlar om extremt höga rekreativa värden för hela regionen och det handlar om ett näringsliv som har sin utkomst från sundet. Dessa värden är de som ligger till grund för det gemensamma uttalandet på första sidan: Följande organisationer inbjuder därför den danska och svenska staten till att ingå ett nytt gemensamt avtal om skydd av Öresund, som tar utgångspunkt i de principer och idéer, som beskrivs på följande sidor, om naturvårdskydd, hållbart nyttjande och utveckling. Resterande sidor beskriver möjliga skyddsåtgärder och skyddsformer. Utvärdering och ställningstagande Öresundsvattensamarbetet konstaterade under styrgruppsmötet i Lyngby 25 okt 2016 att uttalandet är i linje med ÖSV:s visioner, mål och syfte. Även vår egen genomgång av samarbetsavtalet konfirmerar detta. Det ska betonas att det gemensamma uttalandet inte är en uppmaning till danska och svenska staten att genomföra ett skydd av Öresund utan vad som föreslås är bara att få igång en process och att de idéer och principer som beskrivs i uttalandet kan fungera som en katalysator för denna process. Vidare bör även betonas att intentionen inte är att begränsa näringslivsutveckling, friluftsaktiviteter mm i sundet. Bedrivs verksamheterna på ett hållbart sätt är det tvärtom ett sätt att sätta Öresund på kartan och att lyfta fram regionen och dess arbete för hållbar utveckling. Vissa verksamheter/åtgärder som tex kustsäkring, hamnutvidgning, olika utsläpp mfl är utelämnade ur förslaget till skydd då de redan idag regleras i respektive länders lagstiftning. Öresundsvattensamarbetet har kommit fram till en samlad slutsats: Sammanfattningsvis är det vi kommer att stödja genom att ställa oss bakom dokumentet en inbjudan till de två staterna att utreda möjligheterna för att bättre skydda Öresunds natur. Det är upp till de två staterna att tillsammans lösa och ta reda på hur naturen faktiskt kan skyddas och hur ett sådant skydd slutligen utformas. Förslaget på sidan 2-3 i dokumentet bör ses som en idékatalog som staterna kan fortsätta att arbeta från. Strategiska avdelningen delar denna slutsats och vidare även ÖSV:s förslag till politiskt ställningstagande: Öresundsvattensamarbetet stödjer inbjudan till miljöministrarna i Danmark och Sverige att utifrån en idékatalog undersöka möjligheterna till ett bättre skydd av Öresunds natur.

5 4 (4) Ett stöd för det gemensamma uttalandet från respektive medlem i Öresundsvattensamarbetet och i förlängningen Öresundsvattensamarbetet gentemot de frågeställande NGO:erna betyder i praktiken endast att Öresundsvattensamarbetets logotyp införlivas i det gemensamma uttalandet. Öresundsvattensamarbetet behöver senast 1 mars 2017 få besked från respektive styrgruppsmedlem hur man ställer sig till förfrågan att stödja uttalandet. För att organisationen ska ställa sig bakom uttalandet behöver alla styrgruppsmedlemmar ställa sig positiva till detta eftersom Öresundsvattensamarbetet bygger på konsensus. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen har inget att erinra mot att Öresundsvattensamarbetet stödjer Gemensamt uttalande om att skydda Öresund/Faelles erklaering om beskyttelse af Øresund genom upplåtelse av organisationens logotyp. Fredric Palm Strategisk planeringschef Patrik Lund Naturvårdsstrateg Bilagor: Fælles erklæring om beskyttelse af Øresund Gemensamt uttalande om att skydda Öresund (svensk översättning av ovan förutom sid 5 och bilag 1) Öresundsvattensamarbetets Forslag till fælles politisk indstilling Aftale om Øresundsvattensamarbejdet for perioden 2015 og frem

6 Dato: 10. oktober 2016 UDKAST Masnedøgade København Ø Telefon: Mail: Fælles erklæring om beskyttelse af Øresund Baggrund En bred gruppe af NGO er har som opfølgning på to konferencer om miljøet i Øresund (Øresundsvandsamarbejdet d. 20/ og DN, WWF m.fl. d. 3/2 2016) lavet en fælles fortælling om, hvad der skal til for at lave en god og fremadrettet beskyttelse af Øresund. Formål Følgende organisationer DN, WWF, Oceana, Greenpeace, Øresundsakvariet, Friluftsrådet, Danmarks Sportsfiskerforbund, Fishing Zealand, Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri, Öresundsfonden, Sea-U, Naturskyddsföreningen Skåne og Øresundsvandsamarbejdet, har derfor deltaget i en række workshops og møder for at finde frem til hvad der skal til for at indføre en bredere og mere langsigtet beskyttelse af den helt enestående natur i Øresund. Overordnet er det gruppens ønske at præsentere et forslag til fremtidig beskyttelse og skånsom, bæredygtig brug af Øresunds havmiljø. Forslaget skal samtidigt give optimale muligheder for at brande Øresundsregionen som en ambitiøs og troværdig forvalter af sit blå miljø og udnytte de formidlingsmæssige, rekreative og turismemæssige potentialer, der ligger i et suverænt havmiljø i en tætbefolket region. Opfordring Følgende organisationer opfordrer derfor den danske og svenske stat til at indgå en ny fælles aftale om beskyttelse af Øresund, som tager udgangspunkt i de principper og ideer om naturbeskyttelse, bæredygtig benyttelse og udvikling, som er beskrevet på de følgende sider.

7 Forslag til beskyttelse af Øresund: Alt det positive, som er værd af beskytte og bevare Formålet med en beskyttelse af Øresund er primært at langtidssikre den helt unikke og meget varierede natur, som findes i sundet. Øresund skal stadig kunne benyttes af både erhvervs- og fritidsbrugere, men de enkelte aktiviteter skal foregå på en skånsom og bæredygtig måde. En fremtidig og mere effektiv beskyttelse af Øresund skal således sikre at både nuværende og kommende generationer får størst mulig glæde af den rene og varierede natur vi har i et meget tætbefolket og kraftigt benyttet område. Denne kombination udgør samtidigt et kæmpepotentiale for formidling af viden om havmiljøet og et stort potentiale for turisme. Der er flere forskellige plante- og dyresamfund samlet på et relativt lille område i Øresund, end i andre eller danske og svenske farvande. Der er således alt fra lavvandede bugter og vige med ålegræs og havgræs, over blød mudderbund med sjældne dyresamfund, til stenrev og klippekyster med frodig algevegetation. Disse mange forskellige typer af levesteder giver rigtig gode leve- og opvækststeder for fiskeyngel, bunddyr og mange forskellige alger. Det giver samlet set et meget alsidigt plante- og dyreliv. Der er fx omkring 140 forskellige arter af fisk i sundet med alt fra små kutlinger og nålefisk, over ål, sild og makrel, til store torsk, ørred og laks. Derudover er der vigtige fugleområder og små lokale bestande af sæler. Man kan også se marsvin, delfiner og store hvaler i Øresund. Øresund er kun delvis beskyttet i dag Der findes både danske og svenske NATURA2000- områder, samt svenske kommunale og statslige naturreservater som Knähaken og Grolle Grund. Disse områder beskytter imidlertid kun udvalgte arter og visse habitater, men ikke det samlede område. Øresund har i mere end 80 år været forskånet for trawling og byder derfor i dag på nogle helt unikke naturforhold. Dermed har vi fået foræret et unikt stykke havnatur, hvis kvaliteter fortjener en særstatus. Det er enestående, at vi har et havområde, hvor der ikke har været trawlet i så mange år, og hvor man samtidig kan dokumentere den gavnlige effekt heraf på fiskebestanden, især torsk. Samtidig har der gennem årene været et erhvervsfiskeri med garn og et betydeligt rekreativt fiskeri, som tilsammen ser ud til at være bæredygtigt. En beskyttelse der indebærer et trawlingforbud af hensyn til dyrelivet og som er forudsætningen for et bæredygtigt fiskeri, er et enestående eksempel, som bør bevares for kommende generationer. For at holde budskabet om beskyttelse af Øresunds natur klart og enkelt er det bevidst valgt at udelade kommentarer om f.eks. udledning af olie og spildevand fra skibstrafik m.m., da disse problemstillinger alle er og forsat skal være reguleret gennem anden lovgivning. Øresundstorsken Øresundstorsken er en lokal torskebestand, som i dag er den vigtigste kilde til rekrutteringen af torsk i Kattegat og Skagerrak og bidrager, ifølge nye undersøgelser, alene med næsten halvdelen (46%) af de torskelarver der hvert år slår sig ned i Kattegat og Skagerrak. Derudover svømmer voksne torsk fra Øresund og ud i fx Kattegat (Jonsson et al. 2016). En sund bestand af torsk i Øresund er derfor vigtigt for bevarelsen af det lokale rekreative og kommercielle fiskeri, men også for de omkringliggende havområder. 2

8 Rekreativ benyttelse Øresund har kolossal betydning, som rekreativt område for hele regionen. Både lokale beboere og turister bader, sejler, fisker, dykker og surfer i hele Øresund. Rent vand og en rig natur har meget stor værdi for alle disse rekreative interesser og giver mulighed for en omfattende formidling. Afgrænsning/definition af Øresund Øresund går fra Kullen-Gilleleje (Gilbjerg Hoved) til Stevns-Falsterbo og omfatter Øresundstragten (Kullen-Gilleleje til Helsingør-Helsingborg), Nordlige Øresund (ned til broen), Sydlige Øresund (syd for broen / Drogden-tærsklen) og Køge Bugt (vest for linjen Avedøre til Stevns). Område som bør beskyttes Det beskyttede område bør omfatte hele Øresund, samt de Natura2000-områder, der findes ved Kullen, Gilleleje (marsvin), Stevns (stenrev) og Falsterbo (sæler). Beskyttelsen skal starte ved kysten (normal vandstandslinje) og omfatte både den dansk og svenske del af Øresund. Afgrænsning/definition af det beskyttede område i Øresund (tyk blå linje): Gilleleje-Kullen til Stevns-Falsterbo, inklusiv Natura2000-områderne ved Gilleleje, Kullen, Stevns og Falsterbo. De røde og blå skraverede områder er eksisterende danske og svenske Natura2000-områder. 3

9 Hvordan skal Øresund i praksis beskyttes? Trawlfiskeri Trawlforbuddet fra 1932 skal opretholdes - med det udvidede og specifikke formål at beskytte truede og sårbare habitater i Øresund. Trawlforbuddet skal gælde hele året og i hele området fra Kullen-Gilleleje til Stevns-Falsterbo. Området skal desuden overvåges og der skal være en effektiv fiskerikontrol. Andet fiskeri Øresund skal have et bæredygtigt lokalt fiskeri. Der er i dag både et lokalt erhvervsmæssigt kystfiskeri og et betydeligt rekreativt fiskeri både fra kysten og fra småbåde. Sådant fiskeri kan stadig finde sted, skånsomt og bæredygtigt. Sandsugning Sandsugning skal stoppes i Øresund, i første omgang nord for broen. Anden benyttelse Det er ikke formålet med beskyttelsen af Øresund, at lægge begrænsninger på erhvervs- og fritidsaktiviteter i sundet, men de enkelte aktiviteter skal foregå på en bæredygtig måde. En sund, rig og frodig natur kommer alle brugerne til gavn og glæde. Havne, moler o.l. Det er ikke hensigten at begrænse kommunerne i forhold til fx udvidelser af havne og moler, samt kystsikring og klimasikring af havne og kyster. Kommunale projekter ud fra kysten skal dog forsat konsekvensvurderes i henhold til gældende love (fx VVM) for at sikre at naturen ikke bliver negativt påvirket. Formidling Formidling om Øresunds store værdier er vigtig. En bred forståelse for hvilken rig og unik natur og kultur der findes i Øresund, vil være med til at borgerne selv ønsker at beskytte de store natur- og kulturværdier og deres gode muligheder for fritidsinteresser. Formidling af Øresunds værdier bør foregå ved flere Blå Støttepunkter eller Naturum (efter svensk forbillede) ved kysterne. Andre påvirkninger Der er mange forskellige trusler mod miljøet i Øresund, men mange af disse er reguleret gennem anden lovgivning. For at holde budskabet om beskyttelse af Øresunds natur enkelt har vi derfor valgt at udelade fx udledning af kvælstof og fosfor, olie og spildevand fra skibstrafik, spredning af invasive arter og forurening med tungmetaller fra klapning, da alle disse påvirkninger er og fortsat skal være reguleret gennem anden lovgivning. Affald på kysterne, plast i vandet og spøgelsesgarn på bunden er også potentielt store trusler mod havmiljøet, som bør håndteres gennem anden lovgivning. 4

10 Hvordan kan Øresundbeskyttes? Nedenfor er der foretaget en gennemgang af de forskellige muligheder for beskyttelse. For hver type er der fremført fordele og ulemper ved den enkelte type af beskyttelse. I de efterfølgende noter er hver type forklaret lidt mere. Opsummering af muligheder gennemgået i tabellen Opsummering - Natura 2000 er ikke egnet, da det kun beskytter bestemte natur-typer og udvalgte arter (bl.a. ikke blødbund og fisk generelt). - IMO PSSA er ikke egnet, da disse aftaler omhandler regulering af international søfart og ikke generel naturbeskyttelse - Fredning. Flere mindre danske marine områder er omfattet af en egentlig fredningskendelse. Det gælder fx Hirsholmene, Ertholmene, Æbelø, Stavns fjord, Romsø, Tipperne m. fl. Der er ikke i mange år rejst eller gennemført marine fredninger. Formelt er det således stadig et muligt redskab, men formentligt vanskeligt at få rejst en sag. NGO er kan ikke rejse fredningssager på havet, det kan kun staten. Fredningen vil kun kunne rejses, hvis der er en andel landområde med. - Nationalpark er umiddelbart ikke brugbar, da den danske version ikke yder nogen form for ekstra beskyttelse. Men da det er staten der er eneste lodsejer på dansk side er det måske en farbar vej der skal udforskes, set fra dansk side. Den største udfordring bliver nok at harmonisere beskyttelsesniveauet med svenskerne, for hvem en nationalpark har højeste beskyttelsesniveau - Biosfære er en mulighed, men det vil ikke i sig selv medføre en øget beskyttelse. Det skal derfor suppleres med andre tiltag - Naturpark kræver accept / dispensation fra fx 50% af området ikke allerede er beskyttet vi af fx Natura MPA-begrebet fx under Havstrategidirektivet eller HELCOM kan benyttes, da det er meget fleksibelt, men det er svært at formidle og gøre folkeligt det skal således suppleres af et andet begreb Egnethed Ikke egnet Måske - Naturreservat som en dansk-svensk statslig aftale er en mulighed. Man kan tage udgangspunkt i den eksisterende aftale om trawlforbud og fælles fiskeri inden for området. - Et naturreservat kan også være en mulighed med udgangspunkt i Havstrategi-direktivet og kan give beskyttelse på flere niveauer, f.eks. sådan at kerneområder helt friholdes for fiskeri og andre væsentlige forstyrrende aktiviteter, mens bufferzoner har færre restriktioner. Mulige løsninger Mulige navne: Naturreservat Øresund / Havnaturpark Øresund /Marin naturpark Øresund 5

11 Bilag 1. Oversigt over forskellige muligheder for beskyttelse med fordele og ulemper: Ikke prioriteret rækkefølge: Type af beskyttelse Natura 2000 NB. Se yderlige Beskrivelser af typer i noter. DK fordele DK ulemper SV fordele SV ulemper EU-beskyttelse, Er meget arts og biotop specifik, men alle habitattyper er ikke med. Bredt respekteret af både stat og kommuner Beskytter typisk kun relativt små og afgrænsede områder og udpeges på et meget specifikt grundlag (omfatter ikke fisk og blød bund). Natura2000 findes både i DK og SV så det er fælles lovgivning. Beskytter kun relativt små og afgrænsede områder. Ikke alle arter og habitater kan beskyttes(fx ikke fisk og blødbund) Havstrategidirektivet Nationalpark Biosfære område, UNESCO Naturpark Via Friluftsrådet Udpeges sammenhængende områder inkl. N2000. Dette kan bl.a. være blødbund. Kan bruges til at oprette HELCOM eller OSPAR MPA er National lovgivning findes, dog ingen fælles dansksvensk lovgivning. Kun staten er ejer på dansk side dermed ikke lodsejer konflikter 3 typer zoner: - Kerneområder - Udviklingszoner - Overgangszoner Findes allerede ved Naturpark Amager Øresund er pt. ikke udpeget som havstrategi MPA, men det er en (oplagt?) mulighed Ingen reel beskyttelse i den danske udgave. Alene baseret på frivillige aftaler Findes pt. ikke i DK (Møn på vej). Kræver ny lovgivning? Kan ikke i sig selv benyttes til at beskytte områderne yderligere. Kræver minimum at 50% skal være beskyttet natur Udpeges sammenhængende områder inkl. N2000. Dette kan bl.a. være blødbund. Kan bruges til at oprette HELCOM eller OSPAR MPA er Højeste niveau af beskyttelse i Sverige Findes allerede i SV, som har et biosfærekontor Findes ikke i Sverige Øresund er pt. ikke udpeget som havstrategi MPA, men det er en (oplagt?) mulighed Harmonerer ikke med DK lovgivning Baserer sig udelukkende på allerede eksisterende beskyttelse og kan derfor ikke i sig selv benyttes til at beskytte områderne yderligere. Findes ikke i Sverige

12 Naturreservat Et antal reservater findes i DK til beskyttelse af yngleområder for fugle og sæler især, herunder Hirsholmene Hesselø Ringkøbing Fjord Der findes et antal naturreservater Sverige: Vellinge Kommunes havsområde, Södra Lommabukten, Knähaken, Grolle Grund og Kullaberg. Svenske reservater holder ikke de danske fiskere ude Forslag fra Miljöpartiet til alle Øresundskommunerne om at udpege Øresund som naturreservat Fredning Naturfredningslov Giver høj beskyttelse. Det ældste og mest vidtgående instrument til beskyttelse af natur og landskaber i DK. Å-mundingsfredning 500 m på hver side. DN kan ikke rejse fredninger på havet, det kan kun staten. Fredningen vil kun kunne rejses hvis der er en del landjord med. Findes udfor å-mundinger Ofte ikke så store områder MPA (generelt) Marine Protected Area Fleksibelt begreb, som kan lokalt tilpasses efter behov Ikke særlig anvendt i de nordiske områder. Svært at formidle begrebet MPA. Dansk-svensk aftale Findes allerede for trawlforbud og fiskeriaftale for DK- SV. Kan laves som en gensidig Dk-Sv aftale som implementeres i de nationale love Kan kræve international accept af EU/ICES såfremt fiskeri begrænses Findes allerede for trawlforbud og fiskeriaftale for DK- SV. Kan laves som en gensidig Dk-Sv aftale som implementeres i de nationale love Kan kræve international accept af EU/ICES såfremt fiskeri begrænses MPA: Baltic Sea Protected Area, BSPA, HELCOM Giver teoretisk en god international beskyttelse. Tages ikke synderligt alvorligt i DK. Ingen sanktioner. Giver teoretisk en god international beskyttelse. Tages ikke synderligt alvorligt i Sverige. Ingen sanktioner. MPA: IMO PSSA Particular Sensitive Sea Area. Beskyttelseszoner vedtaget af IMO (international maritim org.) som så gælder alle skibe og fx forhindrer inter- Giver international beskyttelse, men tages ikke synderligt alvorlig. Kan ikke bruges til lokal biologisk beskyttelse af biotoper Beskyttelseszoner vedtaget af IMO (international maritim org.) som så gælder alle skibe og fx forhindrer inter- Giver international beskyttelse, men tages ikke synderligt alvorlig. Kan ikke bruges til lokal biologisk beskyttelse af biotoper 7

13 national udledning af spildevand og olierester til 12 sømil national udledning af spildevand og olierester til 12 sømil Verdensarv via UNESCO Indebærer ikke i sig selv en beskyttelse, men er et efterfølgende "tilvalg" Kræver UNESCO accept Indebærer ikke i sig selv en beskyttelse, men er et efterfølgende "tilvalg" Kræver UNESCO accept (se noter længere nede) Vandrammedirektivet Stiller generelle krav til ålegræs og kemisk tilstand Kan ikke bruges specifikt som beskyttelseskrav til habitattyper Stiller generelle krav til ålegræs og kemisk tilstand Kan ikke bruges specifikt som beskyttelseskrav til habitattyper 8

14 NOTER til Bilag 1: Natura 2000 Udpeger truede, sårbare eller karakteristiske dyr, fugle, planter og naturtyper, men kan kun bruges for disse på forhånd udvalgte arter og naturtyper. Godkendes af EU. Natura 2000-områderne omfatter Habitat- og Fuglebeskyttelses- og Ramsarområder, og de er udpeget for at beskytte udvalgte arter og naturtyper. Udpegningen af habitatområder koordineres af EU. Bilag IV arter er en række arter, som er omfattet af en særlig beskyttelse i henhold til habitatdirektivet. Disse arters levesteder og yngle/rastepladser skal beskyttes mod ødelæggelse. Beskyttelsen er generelt og gælder således ikke kun i udpegede områder, men alle de steder hvor arterne forekommer. Blødbund: Forslaget fra den tidligere regering om at beskytte/frede den bløde bund i Kattegat er baseret på Havstrategidirektivets 10, jfr. regeringens høringsforslag fra Jeg kan ikke se noget om at Habitatdirektivets habitat-liste skulle være blevet udvidet med den bløde bund. Udpegningsgrundlaget for Natura 2000 områderne Saltholm og Vestamager: Begge steder er udpegningsgrundlaget naturtyper og fugle, og for Saltholm også spættet sæl og gråsæl. Intet om marint dyreliv i øvrigt. Havstrategidirektivet Havstrategidirektivet (direktiv 2008/56/EF) har som mål at opnå god miljøtilstand i de europæiske havområder i Det er et rammedirektiv, som skal bevare de marine økosystemer og omfatte beskyttede områder og alle menneskelige aktiviteter, der påvirker havmiljøet (præampel 5)). Udpegningen af et netværk af beskyttede områder er central for opnåelse af målene om at stoppe nedgangen i klodens biodiversitet og udpegningen af Natura2000-områder udgør et vigtigt bidrag hertil (præampel 18)). Det indebærer at Natura2000-udpegningen udgør et vigtigt element, men ikke kan udgøre det eneste element i udpegningen af et geografisk netværk af beskyttede områder. Det må suppleres med yderligere udpegninger, som f.eks. kan inddrage naturtyper, som ikke er omfattet af habitatdirektivet og områder egnede til at binde Natura2000-områder sammen i større sammenhængende enheder (MPAer). Nationalparker Dansk Nationalpark er umiddelbart ikke brugbar, da den danske version ikke yder nogen form for ekstra beskyttelse. Men da det er staten der er eneste lodsejer i de danske havområder, er det måske en farbar vej der bør udforskes, set fra dansk side. Den største udfordring bliver formentlig at harmonisere beskyttelsesniveauet med svenskerne, for hvem en nationalpark udgør det højeste beskyttelsesniveau. Desuden hører en del af de kystnære svenske farvande også under kommunernes administration, og der kan også være privatejede områder. Der er til gengæld ingen tvivl om at en nationalpark vil have en stor PR-værdi, i alt fald i de nordiske lande. Internationalt vækker ordet nogle helt andre forventninger. I DK har vi nu 5 nationalparker: Vadehavet, Skjoldungelandet, Mols Bjerge, Kongernes Nordsjælland, og Thy. Heraf er Vadehavet i sagens natur mest marin.

15 Biosfære-områder Et biosfære-område skal tjene som et modelområde, hvor indsatser fokuserer på at fremme naturværdi og samfundsudvikling. Lokalt samarbejde er fundamentet! Et biosfære-område er formet af lokale forhold, netop derfor er hvert biosfæreområde unikt. Udpegningen er en del af UNESCO-programmet: "Man and Biosphere" (forkortet MAB) betyder mennesket og biosfæren. UNESCO samler i biosfære-programmet verden rundt steder af unik natur, som ønsker at udvikle sig på en måde, hvor naturen og kulturen bevares, og menneskerne samtidig udvikler samfundet og erhverv. UNESCO arbejder efter tre kerneprincipper, som lyder: Bevarelse af landskaber og økosystemer med deres arter og genetisk mangfoldighed Udvikling af samfundet efter bæredygtige principper. Bæredygtighed omfatter både økonomisk, social, etisk og økologisk bæredygtighed. Support igennem forskning, uddannelse og læring Hvert biosfære-område består af: - kerneområder (beskyttede arealer, med overvågning og lav anvendelse), - udviklingszoner (der udvikles til ikke at ødelægge biodiversiteten, men samtidig skaber nye erhverv og udfoldelsesmuligheder for beboerne) og - overgangszoner (landbrug, landsbyer, byer og anden kulturel aktivitet). Ud fra kerneprincipperne og områderne vil biosfære-området Møn blive udviklet. Kontakt: Annette Tenberg, Biosfære-koordinator, Vordingborg Kommune Telefon , anrg@vordingborg.dk I den kontekst, der spørges til her er det væsentligt at understrege, at Biosfære-programmet ikke arbejder med yderligere beskyttelse af områderne. Det baserer sig udelukkende på allerede eksisterende beskyttelse, som dem Annette skriver om. Biosfære-programmet kan derfor ikke i sig selv benyttes til at beskytte områderne yderligere. Ole Hampenberg Andersen, Chef for Afdeling for Strategi og Implementering Naturparker Danske Naturparker er en mærkningsordning for større sammenhængende naturområder, der sætter fokus på at benytte og beskytte naturen i Danmark. Mærkningsordningen Danske Naturparker åbnede i sommeren 2013 og skal mærke områder med natur af særlig regional eller lokal betydning og gode rekreative friluftsmuligheder. Mærkningsordningen er udviklet af Friluftsrådet på baggrund af erfaringer fra syv pilotprojekter i Grundlaget for danske naturparker er en enestående natur, men også kulturmiljø, rekreative muligheder, formidling og erhverv er vigtige elementer i en naturpark. Naturparker defineres således: Danske naturparker er større sammenhængende landskaber af regional betydning. De vil ofte indeholde naturområder af national og international betydning. De er velafgrænsede med stor 10

16 landskabelig skønhed, naturrigdom og kulturhistorisk værdi. De repræsenterer landskaber karakteristiske for landets forskellige egne, som bør nyde særlig beskyttelse af hensyn til nuværende og kommende generationer. Etablering af naturparker i Danmark skal give naturen et løft og give befolkningen bedre muligheder for friluftsoplevelser tæt på, hvor de bor. Naturparkerne skal sætte fokus på kommunernes naturperler og bidrage til en koordineret planlægning og udvikling, der tager hensyn til at forbedre naturkvaliteten og de rekreative behov. NB. Minimum 50% skal ifølge kriterierne være beskyttet natur LINK: Se kriterier og rammer for Danske Naturparker Kontakt Naturparker: Maria-Louise Lindgaard-Galamba, Danske Naturparker, Tlf Naturreservater Et Naturreservat er ligesom et vildtreservat, et beskyttet naturområde, hvor dyrene sikres rolige levesteder til at yngle, raste og søge føde. Der er i Danmark over hundrede natur- og vildtreservater på i alt ca hektar, men mere end 90% heraf er vådområder. Et reservat kan være beskyttet på flere niveauer, f.eks. sådan at kerneområder helt friholdes for jagt og andre væsentlige forstyrrende aktiviteter, mens bufferzoner har færre restriktioner. Naturreservater bliver i Danmark oprettet i henhold til naturbeskyttelsesloven, på statsejede arealer og i danske farvande, for at beskytte bestande af vilde dyr og planter og deres levesteder. Formålet kan også være at beskytte særlige naturtyper, fortidsminder og kulturspor. LINK: Oversigt over danske naturreservater på naturstyrelsen.dk Fredning Fredning er det ældste og mest vidtgående instrument til beskyttelse af natur og landskaber. I dag er cirka fem procent af landets areal fredet. Siden 1917 har fredning været et centralt værktøj i naturbeskyttelsen i Danmark. Fredning af et stykke natur er en effektiv måde at beskytte dyr, planter, kulturspor og landskab på. Desuden kan en fredning være med til at sikre folk adgang til det fredede område. Siden Naturfredningsloven trådte i kraft i 1917, har fredninger været et centralt værktøj i naturbeskyttelsen. Fredninger er det ældste og mest vidtgående instrument til beskyttelse af flora og fauna, landskaber, kulturspor, naturvidenskabelige og undervisningsmæssige værdier, og i dag er cirka fem procent af Danmarks landareal fredet. I 1917 blev den første Naturfredningslov vedtaget i Danmark, og loven har siden været et centralt instrument i naturbeskyttelsen i Danmark. I dag findes bestemmelserne om fredning i naturbeskyttelsesloven. Kun staten kan rejse fredningssager på søterritoriet. Flere mindre danske marine områder er omfattet af en egentlig fredningskendelse. Det gælder fx Hirsholmene, Ertholmene, Æbelø, Stavns fjord, Romsø, Tipperne m. fl. Der er ikke i mange år rejst eller gennemført marine fredninger. Formelt er det således stadig et muligt redskab, men formentligt vanskeligt at få rejst en sag. HELCOM MPAs The first 62 HELCOM MPAs were established in 1994, and today there are 174 HELCOM MPAs. They cover a total area of km2, which includes both coastal and marine areas. The marine fraction of this area is 90% ( km2, excluding coast and islands). Most HELCOM MPAs are situated near the shores of the Baltic Sea, and only km2 is situated in the 11

17 open water (or the Exclusive Economic Zone). The marine area covered by HELCOM MPAs has risen from 3.9% in 2004 to 11.7% in HELCOM Recommendation 15/5 was renewed in 2014 and is now superseded by the HELCOM Recommendation 35/1 "System of coastal and marine Baltic Sea protected areas (HELCOM MPAs)". The main focus of the new recommendation is on improving the management and ecological coherence of the network of MPAs in the Baltic Sea. The new recommendation also emphasizes the importance of modernizing the HELCOM MPA database and introduces the new acronym HELCOM MPAs (previously known as BSPAs). * former BSPAs Dansk-Svensk aftale Der eksisterer allerede i dag en dansk-svensk aftale om trawlforbud i Øresund af hensyn til den intensive sejlads i Øresund. Der passerer årligt omkring større skibe igennem sundet. Der er også en dansk-svensk aftale om fælles fiskeri i Øresund således af svenskere må fiske i den danske del og danskere i den svenske del. Verdensarv UNESCOs Verdensarvsområder er bestemte steder (f.eks. skove, bjergkæder, søområder, ørkener, koralrev, gletsjere, bygninger, kvarterer eller hele byer), som er blevet erklæret bevaringsværdige under det internationale verdensarvsprogram, der bliver administreret af UNE- SCO. Programmets mål er at optegne, benævne og beskytte steder, som har enestående betydning. Det kan både være naturområder og kulturskabte værdier, der betragtes som menneskehedens fælles arvegods. (Se de præcise kriterier for optagelse på listen). Områder, der bliver optaget på Verdensarvslisten kan modtage midler fra World Heritage Fund på bestemte betingelser. Programmet bygger på konventionen om beskyttelse af verdens kulturelle og naturmæssige arvegods), som blev vedtaget på UNESCOs generalforsamling I juli 2015 var i alt 1022 steder optaget på listen, hvoraf 793 er kulturværdier, 197 naturområder og 32 blandede natur- og kulturværdier i 163 lande. [1] I alt 191 lande har ratificeret World Heritage Convention. 12

18 Kriterier for Verdensarv, se tabel. Frem til og med 2004 var kriterierne for udvælgelse af verdensarven delt i to lister én liste med seks kulturarv-kriterier og én med fire naturarv-kriterier. Fra og med 2005 er disse slået sammen til en fælles liste bestående af ti punkter. For at et sted skal listeføres som verdensarv må det opfylde mindst et af disse kriterier, med en undtagelse for kriterium (vi), som ikke alene kvalificerer for verdensarvsstatus selv om det er opfyldt. Eksempel på kriterier: VII. indeholder fantastiske naturfænomener eller områder med sjælden naturskønhed og æstetisk betydning. IX. er et fremragende eksempel som repræsenterer betydningsfulde pågående økologiske eller biologiske processer i fremvæksten og udviklingen af økosystem og samfund af planter og dyr på landjorden, i ferskvand, ved kysten eller i havet. X. Indeholder de vigtigste og mest betydningsfulde naturlige leveområder for stedsegen bevarelse af biologisk mangfoldighed, inklusive områder som indeholder truede arter som har særlig universel værdi fra et videnskabeligt eller bevaringsmæssigt ståsted. Vandrammedirektivet Vandrammedirektivet (direktiv 2000/60/EF) dækker kystvande i EU med målet at opnå god økologisk tilstand (indenfor 1 sømil fra kyst/basislinie) og god kemisk tilstand (ud til 12 sømil). Direktivet beskæftiger sig imidlertid ikke specifikt med biotoper og har som virkemiddel derfor ikke arealbeskyttelse. 13

19 Gemensam uttalande om att skydda Öresund Bakgrund En bred grupp av NGO:er har, som en uppföljning av två konferenser (20. oktober 2015, Öresundsvattensamarbetet och 3. februari 2016, med Danmarks Naturfredningsforening, WWF m.fl.) tagit fram en gemensam skrivelse om vad som behövs för ett bra och långsiktigt skydd av Öresund. Syfte Följande organisationer - Danmarks Naturfredningsforening, WWF, Greenpeace, Öresundsakvariet, Friluftsrådet, Danmarks Sportsfiskerforbund, Fishing Zealand, Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri, Öresundsfonden, SEA-U, Naturskyddsföreningen Skåne och Öresundsvattensamarbetet - har därför deltagit i en rad möten, för att ta reda på vad som ska till för att inrätta ett bredare och mer långsiktigt skydd av Öresunds helt enastående natur. Gruppens övergripande önskan är att kunna presentera ett förslag till ett framtida skydd och skonsamt, hållbart nyttjande av Öresunds havsmiljö. Förslaget ska samtidigt ge optimala möjligheter för marknadsföring / branding af Öresundsregionen som en ambitiös och trovärdig förvaltare av sin blåa miljö, samt utnyttja de stora potentialer som ett suverænt havsmiljø i en tätbefolkad region erbjuder för undervisning, rekreation och turism. Inbjudan Följande organisationer inbjuder därför den danska och svenska staten till att ingå ett nytt gemensamt avtal om skydd av Öresund, som tar utgångspunkt i de principer och idéer, som beskrivs på följande sidor, om naturvårdskydd, hållbart nyttjande och utveckling. OCEANA Marinbiolog.se Øresundsakvariet WWF Friluftsrådet DK Danmarks Naturfredningsforening SEA-U Greenpeace Fishing Zealand Öresundsfonden Den Blå Planet Naturskyddsföreningen Skåne Øresundsvandsamarbejdet? Danmarks Sportsfiskerforbund

20 Förslag till skydd av Öresund: Allt det som är positiv och värt att skydda och bevara Syftet med ett skydd av Öresund är, i första hand, att på lång sikt säkra den helt unika och mycket varierade natur som finns i sundet. Öresund ska kunna nyttjas på ett skonsamt och hållbart sätt av både företag och fritidsanvändare. Ett framtida och mer effektivt skydd av Öresund ska således säkra, att både nuvarande och kommande generationer, får största möjliga glädje av den rena och varierande natur vi har, trots ett tätbefolkat och starkt utnyttjat område. Dessa kombinationer utgör en enorm potential för att kommunicera kunskapen om havsmiljön och en stor potential för turism. I Öresund finns det fler olika växt- och djursamhällen samlade på ett relativt litet område än det finns i andra danska och svenska vatten. Det är allt, från grunda bukter och vikar med ålgräs, till mjukbottnar med sällsynta djursamhällen, till stenrev och klippkuster med frodig algvegetation. Alla dessa olika naturtyper ger utrymme för riktigt bra levnads- och uppväxtmiljöer för fiskyngel, bottendjur och många algarter. Sammanfattningsvis har Öresund ett mycket allsidigt växt- och djurliv. Det finns t ex 140 olika fiskarter i sundet allt från små smörbultar, kantnålar, ål, sill och makrill, till större torsk, örring och lax. Utöver fiskarna finns viktiga fågelområden och små lokala bestånd av sälar. Även tumlare, delfiner och valar uppehåller sig i Öresund. Skyddade områden i Öresund idag Idag finns både danska och svenska Natura2000-områden, statliga och kommunala naturreservat som Knähaken och Grollegrund. Dessa områden skyddar dock endast utvalda arter och vissa habitat, men inte hela området. Öresund har varit skyddat från trålning i mer än 80 år, och har därför unika naturförhållanden. Därför har vi ärvt ett unikt stykke havsnatur med kvaliteter som förtjänar särställning. Det är enastående att vi har ett havsområde där det inte har trålats i så många år, och där man samtidigt kan dokumentera den gynnsamma effekten på beståndet af fisk, speciellt torsk. I samma period har här försiggått både ett näringsfiske med nät och ett betydande rekreativt fiske / fritidsfiske, som sammantaget ser ut at vara hållbart. Ett skydd som innebär ett trålningsförbud med hensyn til djurlivet, och som är förutsättningen för det hållbara fisket, är ett unikt eksempel som bör bevaras til kommande generationer. För att låta budskapet om skyddet av Öresunds natur stå klart och enkelt, är det medvetet valt att inte beröra ämnen som utsläpp av olja och spillvatten från fartygstrafiken mm, eftersom dessa påverkningar är och fortsat bör vara regulerade genom annan lagstiftning. Öresundstorsken Öresundstorsken är ett lokalt bestånd, som är den viktigaste källan till rekryteringen av torsk i Kattegat och Skagerrak, och nya undersökningar visar att den bidrager själv med nästan hälften (46%) av de torsklarver som varje år slår sig ner i Kattegatt och Skagerrak. Härutöver simmar vuxen torsk från Øresund och ut t ex i Kattegatt (Jonsson et al. 2016). Därför är ett sunt bestånd i Öresund viktigt för att bevara både det lokala fritidsfisket och näringsfisket, men det är också viktigt för omgivande havsområden.

21 Rekreativ funktion Öresund har kolossal betydelse som rekreativt område för hela regionen. Både lokala invånare och turister badar, seglar, fiskar, dyker och surfar i hela Öresund. Rent vantten och en rik natur har mycket stort värde för alla dessa rekreativa interessen, och ger god möjlighet för en omfattande förmedling och undervisning. Avgränsning/definition av Öresund Öresund sträcker sig från Kullen-Gilleleje (Gilbjerg Hoved) till Stevns-Falsterbo och omfattar Öresundstratten (Kullen-Gilleleje til Helsingør-Helsingborg), Norra Öresund (ner till bron), Södra Öresund (syd för bron / Drogden-tröskeln) och Køge Bugt (väster om linjen Avedøre - Stevns). Området som bör skyddas Skyddsområdet bör omfatta hela Öresund, samt Natura2000-områdena vid Kullen, Gilleleje (marsvin), Stevns (stenrev) och Falsterbo (sälar). Skyddet skall starta vid kysten (normal vattenståndslinje) och omfatta både de danska och svenska delarna av Öresund. Avgränsning/definition av skyddsområdet i Öresund (fet blå linje): Gilleleje-Kullen till Stevns-Falsterbo, inklusive Natura2000-områdena vid Gilleleje, Kullen, Stevns och Falsterbo. De röda och blå streckade områdena är eksisterande danska och svenske Natura2000-områden.

22 Hur ska Öresund skyddas i praktiken? Trålfiske Trålförbudet från 1932 skall fasthållas - med ett vidgat och specifikt ändamål att skydda hotade och sårbara habitat i Öresund. Trålförbudet ska gälla hela året och i området från Kullen-Gilleleje til Stevns-Falsterbo. Området skall också övervakas och det skall finnas en effektiv fiskekontroll. Annat fiske Öresund ska ha ett hållbart lokalt fiske. Det finns idag både ett lokalt kommerciellt kustfiske och ett betydande rekreativt fiske från både kusten och småbåtar. Ett sådant fiske kan fortsatt ske, skonsamt och hållbart. Sandsugning Sandsugning skall stoppas i Öresund, i första omgång norr om bron. Annan användning Ändamålet med skyddet av Öresund är inte att lägga begränsningar på närings- och fritidsaktiviteter i sundet men att säkra att de enskilda aktiviteterna sker på ett hållbart sätt. En sund, rik och frodig natur bliver till nytta och nöje för alla. Hamnar, pirar mm. Avsikten är inte att begränsa kommunernas möjligheter till f.ex. att utvidga hamnar och pirar, eller att företa kustsäkring och klimatskydd vid hamnar och kuster. Kommunala projekt ut från kusten ska dock fortfarande konsekvensbedömmas efter gällande lag (fx VVM) för at undgå negativa påverkningar av naturen. Kommunikation Att förmedla Öresunds stora värden är viktigt. En bred förståelse för vilken rik, unik natur och kultur som förekommer i Öresund kommer att hjälpa medborgarna att själva vilja skydda de stora natur- och kulturvärdena och områdets goda förutsättningar för fritidsintressen. Information och förmedling om Öresunds värden bör ske vid flera Blå Støttepunkter eller Naturum vid kusterna. Annan påverkan Det finns många olika hot mot naturmiljön i Öresund varav en stor del regleras genom olika lagstiftningar. För att hålla budskapet om skydd av Öresund natur enkelt har vi valt att utelämna t ex utsläpp av kväve och fosfor, olja och spillvatten från fartygstrafiken, spridning av invasiva arter och förorening med tungmetaller från muddring då dessa påverkningar är och ska fortsättningsvis regleras genom annan lagstiftning. Avfall längs kusterna, plast i vattnet och spöknät på bottnen är också potentiellt stora hot mot havsmiljön, som bör tagas omhand via annan lagstiftning. NB. Tabellen på sida 5 och i Bilag 1 i danska versionen är inte översat, eftersom Øresundsvandsamarbejdet låter utföra en konsulentanalys i december 2016 av olika möjligheter för skydd av Öresund.

23 Öresundsvattensamarbetet Øresundsvandsamarbejdet BILAG 1. Forslag til fælles politisk indstilling: Det indstilles til politisk beslutning: - At Øresundsvandsamarbejdet tilslutter sig opfordringen til de to miljøministre i Danmark og Sverige om ud fra et ideoplæg, at se nærmere på mulighederne for en bedre beskyttelse af Øresunds natur. Baggrund I forbindelse med Øresundsvandsamarbejdets styregruppemøde 25/ i Lyngby blev styregruppen bedt om, at tage stilling til en fælles erklæring fra en række NGO er med en opfordring til, at beskytte naturen i Øresund bedre. Øresundsvandsamarbejdets styregruppe har på mødet 25/10 vurderet, at opfordringen er i tråd med Øresundsvandsamarbejdet formål, men vil gerne have politisk opbakning fra de parter, hvor dette er nødvendigt. NGO ernes (DN, WWF, Oceana, Sea-U m.fl.) fælles erklæring er en opfordring til at beskytte Øresunds rige natur bedre i fremtiden (bilag 1). Oplægget er lavet som en direkte opfølgning på de to konferencer, der blev afholdt om naturen i Øresund i Kulturhuset Islands Brygge i 2015 og NGO erne vil meget gerne have, at hele Øresundsvandsamarbejdet er med på den fælles opfordring. Erklæringen opfordrer de to miljøministre i Danmark og Sverige til ud fra et ideoplæg, at se nærmere på mulighederne for en bedre beskyttelse af Øresunds natur. Forvaltningen mener, at oplægget er i tråd med den vision og de mål, der er i aftalen om Øresundsvandsamarbejdet. Af Øresundsvandsamarbejdets vision fremgår bl.a. at samarbejdet skal identificere trusler, opstille forslag til fælles miljømål, skabe dialog og tage initiativ til fælles løsninger. Mål for samarbejdet er bl.a. at koordinere forslag til fælles mål, at livsbetingelserne for planter og dyr i sundet forbedres og at Øresund benyttes på en bæredygtig måde. Fordele Øresund har en helt unik natur, som bør beskyttes af både lokale og regionale interesser, som et fælles gode, der giver rent badevand, en sund og rig natur - og alle de fritidsaktiviteter der følger heraf. En samlet beskyttelse af naturen i Øresund vil give Øresundsregionen en bedre miljøprofil og vil betyde at alle kommuner kommer til at ligger lige ud til et beskyttet havområde, som vil medvirke til bedre rekreative muligheder og kan tiltrække flere turister. Ideen om en beskyttelse af Øresund er også i tråd med de drøftelser, der i mange kommuner har været i forbindelse med at få begrænset sandsugningen ved Lappegrund og Disken. En beskyttelse af naturen i Øresund passer også fint sammen med udvikling af Nationalpark Kongernes Nordsjælland og Naturpark Amager, da et beskyttet Øresund vil støde direkte op til disse områder. Eventuelle ulemper Den fælles erklæring opfordrer til at reducere sandsugning i nordlige Øresund. Det kan på dansk side give bygherrer en merudgift på anslået 12. mio. kr. til råstoffer. Udgiften skal dog ses i forhold til de samlede byggeudgifter på 37 mia. kr i Region Hovedstaden (2013) og svarer kun til 0,03 % (Niras 2016). En eventuel udvidelse af trawlforbuddet til hele Øresund (inklusiv Kilen i Øresundstragten) vil reducere erhvervsfiskernes muligheder i Kilen, men generelt har de store trawlere ingen Sekretariatet for Øresundsvandsamarbejdet, c/o Center for Bydækkende Strategier, Njalsgade 13, 4. sal, 2300 København S Tlf: lanker@tmf.kk.dk

24 Öresundsvattensamarbetet Øresundsvandsamarbejdet interesser i Øresund pga. det nuværende trawlforbud fra Af den fælles erklæring fremgår det at det ikke er hensigten at begrænse kommunerne i forhold til fx udvidelser af havne og moler, samt kystsikring. Erklæringen forholder sig heller ikke til fx udledninger af kvælstof og fosfor, olie og spildevand fra skibstrafik, spredning af invasive arter og forurening med tungmetaller fra klapninger, da alle disse påvirkninger er og forsat skal være reguleret gennem anden lovgivning. Samlet vurdering Samlet set finder forvaltningen, at det vigtigste argument for at tilslutte sig erklæringen, er at passe bedre på den rige natur, som vi har lige uden for døren i Øresund, til glæde for regionens indbyggere. En konkret beslutning om beskyttelse og de kommende regler vil skulle udarbejdes og aftales af de to statslige parter. Den vedlagte opfordring er således kun en opfordring til de to stater om at se nærmere på mulighederne for at passe bedre på den fine lokale natur, samt at bevare den for kommende generationer. NB. Øresundsvandsamarbejdet skal stå samlet i denne sag for at tilslutte sig erklæringen, da samarbejdet bygger på konsensus. Øresundsvandsamarbejdet har bedt om en tilbagemelding inden 1/ Sekretariatet for Øresundsvandsamarbejdet, c/o Center for Bydækkende Strategier, Njalsgade 13, 4. sal, 2300 København S Tlf: lanker@tmf.kk.dk