1. Rörlig arbetskraft en förutsättning för välfärd

Transkript

1 1. Rörlig arbetskraft en förutsättning för välfärd Nordiska ministerrådet borde skapa ett särskilt ministerråd för integration. På så sätt skulle man bättre kunna avhjälpa problem med arbetskraft från andra länder. Det sa Nordiska rådets president Helgi Hjörvar när han på tisdagen sammanfattade ett seminarium kring arbetskraften och finanskrisen i Oslo. Seminariet hölls i anslutning till Nordiska rådets april-möten. I mötet deltog förutom nordiska politiker också representanter från de baltiska länderna och från Beneluxländerna. Vid seminariet framkom många skiftande erfarenheter av arbetskraftsinvandring. I finanskrisens spår har många högutbildade flyttat från de baltiska länderna till Skandinavien. Detta gör det svårt för ekonomier i kris att bygga upp ett fungerande samhälle. Dagfinn Høybraaten från Nordiska rådets mittengrupp ville se en internationell uppförandekod när det gäller utvandring av högutbildad arbetskraft från fattigare till rikare länder. Detta är en etisk fråga och vi borde få en internationell överenskommelse på området. Helgi Hjörvar, Nordiska rådets president höll med och ville liksom Vänstersocialistiska gruppens Line Barfoed att denna uppförandekod också ska gälla rekrytering. Line Eldring, forskare vid den norska forskningsstiftelsen Fafo menade att arbetskraftinvandring har övervägande positiva effekter. Det förekommer mycket lite av den så kallade sociala turismen det vill säga att människor flyttar till Norden för att utnyttja vårt välfärdssysten. När det gäller arbetskraftsinvandring har Norge det överlägset största flertalet, per år jämfört med Sveriges De flesta kommer från Polen och Litauen. Hon visade också att den invandrade arbetskraften kommer med syfte att tjäna pengaroch att man ofta har det svårt med språk och integrering. 1 av 4 planerar att inte återvända till sitt hemland. Erika Zommere president i Baltiska församlingen beskrev hur framförallt Lettland drabbats hårt av finanskrisen. Där har arbetskraftsutvandringen gått till Skandinavien och till USA i första hand. Lönerna sjönk med % under krisen. Vi kan inte erbjuda bra löner, vi kan inte anklaga våra högutbildade för att göra detta val. Om vi får bättre ekonomi kan vi erbjuda bättre löner och kan lättare behålla den kvalificerade arbetskraften, sade Erika Zommere. Baiba Rivza från Lettland och professor och ledamot av Lettlands parlament uttalade sitt stöd för att Estland ska få Euro i Detta stödjer också de andra baltiska länderna 1

2 Vi måste få en gemensam baltisk utbildningsmarknad och skapa spetsutbildningar på hög nivå i de baltiska länderna. Nord-plusprogrammet som finansieras av Nordiska ministerrådet är mycket viktigt för utbyte av studenter mellan de baltiska och de nordiska länderna, underströk Baiba Rivza. Hanne Bjurstrøm, arbetsminister i Norge, inledningstalade och underströk vikten av att kunna tillgå mer arbetskraft i framtiden när vi får alltfler äldre. Den nordiska arbetskraftsmodellen viktig och ska förstärkas i framtiden. Det behövs fler i arbete för att klara framtiden. En öppen arbetsmarknad har inneburit att framförallt Polen men också andra östländer bidragit till Norges ekonomiska utveckling, enligt Norges arbetsminister. Några kommentarer från rådsmedlemmar kring frågan om arbetskraftsinvandring kan hjälpa Norden ur finanskrisen. Johan Linander, Mittengruppen, Sverige Redan idag är arbetskraftsinvandringen mellan de nordiska länderna viktig. Arbetskraften rör sig till exempel mellan Sverige och Norge liksom mellan Sverige och Danmark. När det gäller den utomnordiska arbetskraften så kommer vi att få stor brist inom vissa specialistyrken i hela Norden och då är det viktigt att få människor från andra delar av världen att komma hit. Line Barfod, Venstresocialistiske grønne gruppe, Danmark Jeg mener at krisen i høj grad skyldes at vi har haft et markedsstyret system, hvor man har tænkt på at tjene penge i stedet for at tænke på mennesker. Så jeg er bange for at hvis man siger at løsningen er arbejdskraftindvandring, så bruger man det til at sænke lønningerne og lave social dumping. Så jeg tror det er vigtigt at vi løser krisen ved at sikre mennesker, ved at sikre at de indvandrere der kommer til norden får de samme løn- og arbejdsvilkår som nordboerne har. Sigríður Ingibjörg Ingadóttir, Den socialdemokratiske gruppe, Island De nordiska länderna är visserligen drabbade av finanskrisen just nu men då får vi inte glömma att orsaken är ett fritt kapitalflöde mellan länderna.vi har ju stöttat detta flöde av arbetskraft och kapital men vi måste fråga oss om vi har något ansvar som politiker för detta och om det finns något som vi kan göra i framtiden. 2

3 2. Vil ha betre integrering i Norden Innvandrarar er mellom dei som har blitt hardast råka av finanskrisa i Norden, seier Line Barfod, leiar i den venstresosialistiske grøne gruppa i Nordisk råd. Ho vil ha ein betre nordisk integreringspolitikk med eit sosialt perspektiv. Vi treng eit breidt, sosialt perspektiv på integreringspolitikken. Innvandrarar bør ha rett til språkundervisning når dei kjem til eit nordisk land, slik at dei lettare kjem i arbeid. Vi må også ha ein bustadpolitikk som motverkar gettofisering, seier Barfod. Tysdag hadde ho og gruppekollegene møte med Heikki Holmås, som er parlamentarisk leiar for SV i Noreg. Holmås fortalte om norske døme på vellukka integreringspolitikk. Barfod trur dei nordiske landa kan læra av kvarandre også på dette området. Den venstresosialistiske grøne gruppa vil jobba vidare med konkrete forslag fram mot Nordisk råds sesjon i Reykjavík i haust, avsluttar ho. 3. Danske utvisninger bryter nordiske regler Utvisninger av nordiske statsborgere på grunn av behov for sosialhjelp bekymrer flere nordiske politikere. Det viser seg at det er en hovedsakelig dansk praksis. Ville Niinistö (gröna), lederen av Medborger- og forbrukerutvalget i Nordisk råd, er veldig bekymret over praksisen med at nordiske statsborgere utvises fordi de ikke kan forsørge seg selv. I Norden har vi for det meste rett til å bosette oss hvor vi vil. Det er meget bekymringsfullt at ikke alle de nordiske landene overholder den nordiske konvensjonen og at nordiske statsborgere utvises fordi de trenger sosiale ytelser. Det er i strid mot nordiske regler, sier Niinistö. Også danske Hanne Agersnap (SF) fra Medborgerutvalget er kritisk til utviklingen. Dette er en uakseptabel utvikling, og det vitner om en manglende vilje til nordisk integrasjon fra dansk side. Agersnap understreker at hun kunne tenke seg å komme til bunns i hvorfor den danske praksisen er slik, og at den bør endres slik at danskene også blir solidariske i nordisk sammenheng. 3

4 Nylig kom det frem at ti nordiske statsborgere i 2009 ble utvist fra Danmark fordi de ikke kunne forsørge seg selv. Blant de utviste var en gravid student fra Norge. Medborger- og forbrukerutvalget stilte i januar spørsmål til de nordiske regjeringene om hvilken praksis de ulike landene har for utvisninger av nordiske statsborgere. Fra svarene ble det klart at både Sverige og Danmark kan utvise nordiske statsborgere hvis borgerne utgjør en sosial belastning. Men tallene viser at det kun er Danmark som praktiserer dette. Regjeringene i Finland, Island og Norge oppgir at de kun utviser personer som enten er dømt for straffbare kriminelle handlinger eller utgjør en trussel mot samfunnssikkerheten. 4. Er tiden inne for en nordisk union? Hvordan skal det nordiske samarbeidets fremtid se ut? Hvordan utvikle et nordisk EU-samarbeid? Det er spørsmål Midtengruppen i Nordisk råd er opptatt av, og politikerne inviterer derfor til debatt i Stortinget mandag 12. april klokken 14. Et velfungerende nordisk EU-samarbeid er en av hjørnesteinene i et fornyet og moderne nordisk parlamentarisk samarbeid, sier Bente Dahl (RV), leder av Midtengruppen i Nordisk råd og medlem av det danske Folketinget. For å få ideer som kan utvikles til politikk, har Midtengruppen, som samler alle sentrumspartiene i Norden, invitert den svenske historikeren og samfunnsdebattanten Gunnar Wetterberg og Lars Hovbakke Sørensen fra Universitetet i Aarhus til debatt i Stortinget i Oslo. I en mye omdiskutert kronikk i svenske Dagens Nyheter i oktober 2009, foreslo Gunnar Wetterberg at det skulle opprettes en nordisk union. Han mener en nordisk forbundsstat vil få større internasjonal økonomisk tyngde fordi Danmark, Sverige, Norge, Finland og Island til sammen har verdens 10. største økonomi. Spørsmålet om hvordan de nordiske landene kan styrke muligheten for å bedre koordinere sin politikk innenfor EU, er noe av det Lars Hovbakke Sørensen vil gi sine bud på i innledningen sin under debattarrangementet i Stortinget. Det parlamentariske samarbeidet i Nordisk råd er et viktig redskap som må oppdateres og videreutvikles. Nordisk råd må reformeres slik at det støtter en tettere direkte kontakt mellom de nordiske parlamentene og parlamentenes mange utvalg, sier Dagfinn Høybråten (Krf) som er medlem av Midtengruppen og Presidiet i Nordisk råd, og som vil være til stede under debatten. 4

5 5. Norden kan gå mye lengre enn EU Det nordiske samarbeidet kan gå mye lengre enn EUsamarbeidet. Det mener Gunnar Wetterberg, som deltok på Midtengruppens seminar i det norske Stortinget mandag 12. april. EU kommer ikke i nærheten av det vi kunne gjøre i en nordisk union, sa den svenske historikeren Gunnar Wetterberg til Midtengruppen i Nordisk råd mandag. Han understreket at det nordiske samarbeidet og samarbeidet i EU ikke står i motsetning til hverandre, men heller kompletterer hverandre. Wetterberg la frem sine ideer om opprettelsen av en nordisk union eller forbundsstat, og sa at potensialet i det nordiske samarbeidet er mye større enn det som blir utnyttet i dag. Han mener at EU i de neste to generasjonene ikke vil komme til å gjøre de tingene det nordiske samarbeidet ville kunne gjøre hvis man opprettet en nordisk forbundsstat. Flere av parlamentarikerne i Midtengruppen uttrykte skepsis til unionstanken, på grunn av de nordiske landenes unionshistorie. Hvis man sikter mot stjernene så ender man i det minste i tretoppene, svarte Wetterberg på den skepsisen. Dagfinn Høybråten er enig med Wetterberg i at det nordiske samarbeidet har et uutnyttet potensial. Potensialet i det nordiske samarbeidet er sterkt undervurdert, særlig av nordiske politikere. Jeg tror man har vært for opptatt av å se forbi Norden og ikke til Norden. Tiden er inne for å vende tilbake til det nordiske samarbeidet, og se hvordan vi kan utvikle det, sa Høybråten, og trakk blant annet frem det nordiske sikkerhets- og forsvarspolitiske samarbeidet som viktig for fremtiden. Høybråten mener også konsensusprinsippet i det nordiske samarbeidet bør revurderes. Praksisen med konsensus i det nordiske samarbeidet er et hinder som også Lars Hovbakke Sørensen fra Universitetet i Århus mener man må komme til livs. Han presenterte mandag fem tiltak han mener må til i et fornyet nordisk samarbeid. Samarbeidet må gjøres mer forpliktende. Man må vekk fra konsensus og innføre flertallsbeslutninger. Det vil gi større legitimitet, sa Lars Hovbakke Sørensen under Midtengruppens seminar mandag. Av andre tiltak, mener han at utvalgene i Nordisk råds bør gjenspeile EUs utvalg. Direkte valg til Nordisk råd og opprettelsen av et eller flere nordiske universiteter er også sentralt, mener den danske universitetsprofessoren. Kunnskapen om nordisk historie og samarbeid blant de unge må også forbedres, 5

6 slik at fremtidige generasjoner forstår betydningen av det nordiske samarbeidet. Gunnar Wetterberg og Lars Hovbakke Sørensen deltok på Midtengruppens seminar om hvordan fremtidens nordiske samarbeid bør se ut. Seminaret fant sted på Stortinget som opptakt til Nordisk råds aprilmøter i Oslo april. 6. Låt folket välja en nordisk president Nordiska rådet bör ledas av en folkvald president. Det menar Ungdomens nordiska råd (UNR), vars presidium i dagarna samlas i Oslo. Bakgrunden är bland annat den svenske historikerns Gunnar Wetterbergs förslag om att de nordiska länderna bör bilda en förbundsstat. Wetterbergs idé om en förbundsstat Norden var ett intressant förslag men går kanske inte som sådant att genomföra, konstaterar UNR:s president Minna Lindberg. Men att införa ett val i alla nordiska länder, där man väljer en gemensam president skulle vara möjligt, fortsätter hon. UNR menar att en nordisk president skulle öka incitamenten för att driva det nordiska samarbetet framåt. Tack vare att ledningen för Nordiska rådet då skulle stå till svars inför folken i de nordiska länderna och självstyrelseområdena kommer det också att vara tydligt att presidenten måste leverera för att behålla förtroendet. I dagens läge är Nordiska rådet inte tillräckligt handlingskraftigt. Få medborgare vet vad som diskuteras och vilka beslut som fattas. Dessutom tar beslutsgången lång tid och resultatet av de fattade besluten märks i allt för liten utsträckning, säger Minna Lindberg. UNR anser inte att beslutsfattandet i Nordiska Rådet bör förändras i grunden. De parlamentariker som idag utgör beslutande församling bör fortsätta vara Nordens parlament. Skillnaden blir att arbetet leds av en president som majoriteten av de nordiska väljarna står bakom. Det är så klart viktigt att vi även ser till att självstyrelseområdena och de mindre länderna får en jämlik ställning även i framtiden. Det ska man naturligtvis ta hänsyn till när man fastställer formerna för presidentvalet, säger Ungdomens nordiska råd i ett uttalande. UNR möts i Oslo i sammanhang med Nordiska rådets aprilmöten i Stortinget. 6

7 7. Vil knekkja demenskoden Vi skal sjå på det beste ein gjer på avansert demensforskning i Noreg, sa utvalsleiar Siv Friðleifsdóttir før Velferdsutvalet vitja Oslo Universitetssjukehus Ullevål onsdag. Betre livskvalitet for eldre er hovudsatsinga til Velferdsutvalet i Den komande eldrebølgja i kombinasjon med auka levealder i Norden gjer at fleire enn før er utsette for aldringssjukdomar. Samstundes har det blitt fleire yngre demente, utan at vi veit kvifor. Dette gjer demensforskning svært viktig for dei nordiske velferdssamfunna våre i åra framover, fastslær Siv Friðleifsdóttir. Ho ser potensialet for å få meir ut av kvar forskningskrone med eit sterkare nordisk samarbeid. Vi må knekkja demenskoden. Det vi får se på Ullevål skal vi ta med vidare i arbeidet for å skapa betre livskvalitet for eldre i Norden gjennom eit styrkt nordisk samarbeid på desse områda, seier Siv, som også er tidlegare helseminister på Island. Andre stikkord for Velferdsutvalet fram mot sesjonen i Nordisk råd er uføreteknikk, eldres psykiske helse, pårørandes situasjon og ikkje minst bustadpraksis. Ei aktuell sak i Sverige der eit eldre ektepar ikkje lenger fekk bu saman då den eine ektefellen kom på sjukeheim var ein tankjevekkar for utvalsleiaren. Vi må sjå på busituasjonen for demente. Samstundes kan nordisk samarbeid om betre behandlingsmetodar gjera at fleire kan bu heime lenger, trur Siv. Demens var også eitt av fleire tema på møtet Velferdsutvalet hadde med Noregs helseminister Anne-Grete Strøm-Erichsen onsdag morgon. Det er eit stor utfordring å skapa den ekstra dimensjonen i eldreomsorg som gjev auka livskvalitet også for demente, sa ministeren. Ho fortalte om eit vellukka eksempel i den vesle kommunen Masfjorden i Vest-Noreg, som ho hadde blitt inspirert av i si tid som lokalpolitikar i Bergen. På sjukeheimen i Masfjorden hadde dei gjenskapt eit gardsmiljø som mange av dei eldre kjende igjen frå tidlegare faser i livet sitt. Husdyr, nær kontakt med ein barnehage i nærleiken og god kjennskap til den einskilde eldres tidlegare liv var andre element som var sentrale i omsorgsarbeidet ved sjukeheimen, fortalte ministeren til interesserte nordiske parlamentarikarar, og fekk takk for inspirasjon og innspel frå utvalsleiar Siv Friðleifsdóttir. Velferdsutvalet skal i samand med vitjinga på Ullevål også sjå nærare på styrkt nordisk samarbeid kring sjeldne sjukdomar. 7

8 Desse er ofte vanskelege å diagnostisera fordi vi veit lite om sjukdomane, det er krevjande å gje god behandling og behandlinga er ofte svært kostnadskrevjande. Her er det eit stort potensiale for nordisk meirverdi, seier Siv Friðleifsdóttir, som dessutan er oppteken av situasjonen for dei pårørande. Dei har det ofte krevjande, også reint praktisk, samstundes som sjeldne sjukdomar gjerne er eit spørsmål om genetikk, avsluttar leiaren for Velferdsutvalet. 8. Auka levealder gjev større mulegheiter Det er svært positivt at levealderen stig i Norden, det viser at landa våre er gode å bu i, sa den norske helseministeren Anne- Grethe Strøm-Erichsen då ho møtte Velferdsutvalet onsdag. Ministeren trur likevel at den store auka i talet på eldre i åra framover gjer det nødvendig med eit tettare nordisk helsesamarbeid. Vi har nokre år på oss. Det er først frå 2020 vi får den største veksten i talet på eldre i Norden. Dei nordiske landa har liknande strukturar i helsevesenet og liknande utfordringar. Dei kan vi ikkje kjøpa oss forbi, men vi kan læra av kvarandre, sa Strøm- Erichsen. Ho trur personell er den største utfordringa. I 2050 treng vi dobbelt så mykje personell som vi har i dag. Det gjer at vi må utdanna fleire og at vi må bruka dei vi har meir effektivt. Vi kan gjera det betre på helse og omsorg i Norden ved å samarbeida meir om forskning, teknologi og administrasjonssystem, fastslo statsråden. Helseministeren meiner likevel at dei nordiske landa står betre rusta enn mange andre land i den vestlege verda som får ei eldrebølgja dei komande tiåra. Eg trur at vi kjem til å greia dette betre i Norden. Vår samfunnsmodell held fødselstala oppe. Men det er likevel ei svært stor utfordring vi står andsynes. Om 25 år må éin av tre som går ut av grunnskolen inn i helse- og omsorgssektoren, dersom vi skal dekkja behova, sa Anne-Grete Strøm-Erichsen. Ministerens svenske partifelle Göte Wahlström (s) var glad for at Strøm-Erichsen roste den nordiske samfunnsmodellen. Den nordiske velferdsmodellen er eit førebilete. Vi i Velferdsutvalet vi sjå på korleis vi kan utvikla han og koma enda lenger, sa Wahlström ved avslutninga av møtet med den norske helseministeren. 8

9 9. Ny diskussion af fællesnordisk tv-kanal Tv-seerne i de nordiske lande kan måske se frem til en fællesnordisk tv-kanal. Nu kan befolkningerne i de nordiske lande muligvis begynde at glæde sig til en helt ny fællesnordisk tv-kanal. Nordisk Råds Kultur- og uddannelsesudvalg sætter nyt politisk fokus på tanken om en fælles kulturkanal for alle fem lande. Forbilledet er den tosprogede fransk-tyske tv-kanal Arte, som siden 1992 har begejstret seerne i både Tyskland og Frankrig. Parlamentarikerne fra alle de nordiske lande reagerer nu på de nordiske tv-seeres stigende efterspørgsel på kulturstof i de nordiske public service-kanaler. Nordisk Råds Kulturudvalg genopliver derfor diskussionen om en fællesnordisk kanal. Sendefladen skal henvende sig til hele det nordiske tv-publikum og fokusere på nordisk og europæisk kulturstof. Samtidig skal den ny tv-kanal styrke det nordiske kultur- og sprogfællesskab. Med en fællesnordisk tv-kanal ville befolkningerne i de nordiske lande få et reelt alternativ til det massive udbud af især amerikansk produceret tv, der dominerer public service-stationerne i de nordiske lande. Samtidigt kunne det være en ny platform for at øge interessen for nordisk kunst og kultur ikke bare inden for Norden, men også udenfor, forklarer Olemic Thommessen, medlem af Nordisk Råds Kultur- og uddannelsesudvalg. Udvalget understreger, at idéen om den fællesnordiske tv-kanal skal ses som et tilbud til seerne og som supplement til de nationale public servicekanaler. Kanalen skal være en ren formidlingskanal og skal altså ikke selv producere indhold. Samarbejde om tv-produktioner og egentlige fællesproduktioner sker allerede gennem det eksisterende nordiske film- og tvsamarbejde. I første omgang ønsker Nordisk Råds Kultur- og uddannelsesudvalg at genoplive diskussionen om en fælles kanal: Tanken om fællesnordiske tv-løsninger har været fremme før. Hver gang er det blevet forkastet med argumenter om, at tvseernes præferencer er forskellige fra det ene nordiske land til det andet. Men i takt med den teknologiske udvikling er rammebetingelserne i dag helt anderledes. Teknologisk er det med en netbaseret tv-portal muligt at tilpasse sendefladen til det enkelte land og den enkelte tv-seer, siger Olemic Thommes-sen. Kultur- og Uddannelsesudvalget gennemfører under Nordisk Råds møder i Oslo den 14. april et seminar om fremtiden for nordisk public service samarbejde. Her vil parlamentarikerne undersøge mulighederne for at skabe den ny fællesnordiske kanal inden for kulturområdet med inspiration fra den fransktyske kulturkanal Arte. 9

10 10. Unge iværksættere skal stoppe hjerneflugt Iværksætteruddannelse blandt de helt unge skal i fremtiden være med til at bremse affolkningen af Nordens udkantsområder. Fremover skal elever og studerende allerede i folkeskolen uddannes i entreprenørskab og innovation. I hvert fald hvis det står til Nordisk Råds Kultur- og uddannelsesudvalg, der på den måde vil styrke udviklingen i Nordens yderområder og sætte en stopper for den stigende fraflytning blandt de unge. Overalt i Norden lukker mange uddannelser desværre ned i de mindre byer, og vi kan se, at de unge søger ind til de større byer. Det betyder, at de små lokalsamfund tappes for de kræfter, der skal sikre udviklingen i området. Hvis ikke vi gør noget ved problemet nu, risikerer vi at Nordens yderområder forbløder og om få år affolkes helt, siger Mogens Jensen, formand for Nordisk Råds Kultur- og uddannelsesudvalg. Udvalget under Nordisk Råd vil fremme iværksætterkulturen blandt de helt unge. Erfaringer fra Norge viser nemlig, at entreprenørskab i skolerne i de små byer kan sikre de unges tilhørsforhold og samarbejde med lokalsamfundet. Entreprenørskab allerede tidligt i uddannelsen skal derfor være med til både at sikre udviklingen i de små byer i konkurrence med de større byer. Vi kan se fra erfaringerne i Norge, at eleverne gennem entreprenørskab tager udviklingen af deres lokalsamfund i egne hænder, og eftersom de allerede i folkeskolen har styrket deres iværksætterkompetencer, er der langt større muligheder for at de kommer tilbage til lokalsamfundet efter de har gjort deres uddannelse færdig. Nordisk Råds Kultur- og uddannelsesudvalg opfordrer derfor regeringerne i de nordiske lande til at starte med at styrke fagligheden og fagplanerne i entreprenørskab i de almene læreruddannelser. Samtidigt skal udbuddet af kurser og videreuddannelse i entreprenørskab øges, ligesom udvalget foreslår at oprette en nordisk master i entreprenørskab og innovation. Regeringerne kan ikke længere se passivt til. Vi er nødt til at bryde denne negative spiral i Nordens yderområder og sikre, at også de får del i den økonomiske vækst og i skabelsen af nye job. Det er jo hele grundlaget for lokalbefolkningernes deltagelse i samfundslivet, deres uafhængighed og deres selvværd, forklarer Mogens Jensen. Nordisk Råds Kultur- og uddannelsesudvalg vil på deres møde i Oslo den 14. april diskutere det nærmere indhold af opfordringen til Nordisk Ministerråd og dermed de nordiske regeringer. 10

11 11. Innovation kræver plads og kritisk masse Hele Norden bør fungere som en samlet innovationssektor og et fælles nordisk marked for grønne løsninger kan vende klimakrisen til en erhvervssucces. Det var blandt konklusionerne på et fællesmøde under Nordisk Råds samling i Oslo 13 og 14. april, hvor en række grunde til at satse mere offensivt på nordisk innovation blev opregnet. I forbindelse med Nordisk Råds møder i Oslo 13. april var der fokus på innovation og bæredygtig vækst. Vi må tage vare på vore ressourcer i fællesskab, og samtidig skabe værdi og konkurrencekraft ved at samordne vore indsatser på nordisk niveau, mener Lisbeth Grönfeldt Bergman, formanden for Nordisk Råds Erhvervsudvalg. Og meget tyder på at potentialet er der. De nordiske lande ligger i top i alle internationale målinger fra EU Innovation Scoreboard til UN Human Development Index, og ligger højest i forhold til BNP per indbygger og også når det gælder investering i forskning og udvikling i forhold til BNP. Men det handler om meget mere end forskning. Innovation er nøglen og løsninger bør baseres på reelle menneskelige behov, mente Ivar Kristensen, direktør for Nordisk InnovationsCenter (NICe). Han pegede på en række grunde til at fokusere på innovation i et nordisk perspektiv. Dels den høje grad af tillid mellem landene, hvilket skaber et godt samarbejdsklima. Dernæst den ubureaukratiske tilgang, som er typisk i Norden. Samhandelen mellem landene er trods globaliseringen på samme niveau som i 1960 erne og alle landene er små åbne økonomier med mange små og mellemstore virksomheder, hvilket skaber en god grobund for innovation. Og endelig giver det kritisk masse med et hjemmemarked på 25 millioner mennesker, der fungerer som en god træningsarena, som virksomhederne kan bruge som afsæt i forhold til større globale eller internationale satsninger, mente Ivar Kristensen. Han fremhævede et fælles nordisk marked for grønne løsninger som et godt eksempel på fordelen ved et større geografisk innovationsområde. Det ville give et markant forøget potentiale i forhold til udvikling, testning og afsætning på dette område og samtidig kombinere innovation og bæredygtig vækst. 11

12 12. De nordiske hovedstæder skal knyttes tættere sammen Togforbindelser mellem Stockholm, Oslo og København skal forbedres, mener Nordisk Råd. Erhvervsudvalget i Nordisk Råd opfordrer regeringerne til at fremskynde en udbygning af infrastrukturen mellem landene. Den såkaldte nordiske triangel mellem de tre hovedstæder er afgørende både for konkurrencekraften i EU og for det nordiske erhvervsliv generelt, mener den konservative gruppe i Nordisk Råd. Der bor 8 millioner nordboer langs trianglens tre ben og eksempelvis produceres 80 % af Sveriges BNP i området fra Stockholm mod København og Oslo. Samtidig fungerer Stockholm som port mod Helsingfors for resten af Norden. Derfor må de nordiske regeringer investere langt mere i infrastrukturen mellem de tre hovedstæder, udtaler Erhvervsudvalget under Nordisk Råd. Udvalget vil nu anmode de respektive ministerier redegøre for planer på området, særligt i forhold til investeringer i tognettet. 13. Nordiske parlamentarikere i Halden fengsel Det nyåpnede fengslet i Halden får besøk av parlamentarikere fra hele Norden onsdag 14. april. Det er Medborger- og forbrukerutvalget i Nordisk råd som vil studere det moderne fengslet. Halden fengsel regnes som et at de mest moderne i Europa, og legger vekt på kvalifisering til arbeidslivet, utdanning og helsetilbud for å motvirke ny kriminalitet. Utvalget vil bruke besøket til å vurdere om det skal tas politiske initiativer på nordisk nivå innefor kriminalomsorgen, sier Martin Kolberg (A), nestleder i Medborger- og forbrukerutvalget i Nordisk råd. Kriminalomsorgen i Norden er et av fokusområdene for Medborger- og forbrukerutvalget i Utvalget vil blant annet se på nye straffeformer og best practice når det gjelder forebygging av kriminalitet i Norden. Besøket i Halden skjer i forbindelse med Nordisk råds møter i Oslo april. Aprilmøtene samler parlamentarikere fra Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, og de tre selvstyrte områdene Færøyene, Grønland og Åland. 12