Utbildning och anställningar

Transkript

1 Uppsala universitet Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper Box Uppsala Sakkunnigutlåtande rörande ansökan om att antas som docent i pedagogik vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Uppsala universitet, dnr UFV-PA 2013/1799 Morten Nørholm Inledning Ph.D. Morten Nørholm har ansökt om att antas som docent i pedagogik vid Uppsala universitet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Utgångspunkt för bedömningen är av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper fastställda Riktlinjer för antagning som docent ( ). Här anges bl.a. (p. 6) att den sakkunniga skall avge yttrande över den sökandes vetenskapliga skicklighet (min kursiv). För att bli antagen som docent krävs enligt riktlinjerna en vetenskaplig produktion av god kvalitet, som går utöver doktorsexamen. Denna meritering skall i omfång motsvara ytterligare en avhandling och bedömas enligt de kvalitetskriterier som gäller inom det aktuella forskarutbildningsämnet. Förmåga till nytänkande och självständighet i förhållande till tidigare forskning är av stor betydelse. Vikt skall läggas vid internationell meritering. Den sökande skall vidare styrka tillräcklig pedagogisk skicklighet genom undervisning och/eller ledning av undervisning under senaste femårsperiod på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå om minst 300 klocktimmar, samt redovisa genomgången handledarutbildning. I utlåtandet redovisas inledningsvis en sammanställning och första bedömning av Morten Nørholms meriter, varvid avseende i huvudsak fästs vid de vetenskapliga meriterna. I det därpå följande avsnittet redovisar jag min sammanfattande bedömning av huruvida han uppfyller de ovan angivna kraven för att antas som docent i pedagogik. Redovisning av den sökandes meriter Utbildning och anställningar Morten Nørholm (f. 1960) avlade Ph.D-graden vid Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Aarhus universitet, år Cand. mag. (M.A.) avlade han 1992 och Bachelor of Science Vid Uppsala universitet redovisar han internutbildning i form av grundkurserna Direktredigering samt Fullredigering i webredigeringsverktyget InfoGlue , 1

2 Kursvärderingar en del i kvalitetsarbetet 2011, samt deltagande i kursen Handledning av doktorander Sedan år 2011 innehar Morten Nørholm anställning som universitetslektor i pedagogik vid Uppsala universitet (föräldraledig delar av tiden sedan juni -11) var han på deltid anställd som post doc inom VR-projektet Praktiska yrkesteorier och förvetenskapligad praktik vid Högskolan i Kristianstad och på heltid anställd som adjunkt (efter disputationen, ung. motsv. svensk lektor) vid Danmarks Pædagogiske Universitet (DPU), Inst. for Pædagogisk Sociologi var han heltidslektor (ung. motsv. svensk adjunkt), varav tjänstledig ett år för avhandlingsarbete och förberedelse för fortsatt forskning, och Ph.D.-stipendiat, allt vid ovan nämnda institution vid DPU. Även var han heltidsanställd som lektor vid Danmarks Pædagoghøjskole, senare DPU, och externt finansierad akademisk assistent till prof. Staf Callewaert, Köpenhamns universitet samt forskningsassistent vid projektet Sygeplejevidenskab myte eller virkelighet, lett av Karin Anna Petersen. Åren redovisar han olika anställningar som lärare, vägledare, redaktör och studenterkustode vid danska universitet och högskolor. Ett år var han anställd vid danska Forbrugerstyrelsen som pedagogisk och ekologisk konsulent. Vetenskapliga meriter Morten Nørholms forskningsintresse riktas mot objektet evalueringsforskning, där han i Ph.D.-avhandlingen utvecklat ett teoretiskt perspektiv och prövat en analysansats med vars hjälp ett antal evalueringar av utbildning studerats. Med utgångspunkt i detta perspektiv har han därefter analyserat bl.a. New Public Management på universitets-, forsknings- och forskningsfinansieringsområdet samt problemställningar rörande relationer mellan teori och praktik och deras pedagogisk-sociologiska implikationer. Ytterligare ett spår i Nørholms forskning berör föreställningar om skillnader mellan biologiskt och socialt kön och dessa föreställningars teoretiska rötter. Nørholms publikationsförteckning omfattar förutom Ph.D.-avhandlingen sex refereegranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter (tre i nordiska tidskrifter, en i utomnordisk tidskrift och två i danska tidskrifter), 11 övriga vetenskapliga artiklar, 10 refereegranskade kapitel och två övriga kapitel i vetenskapliga antologier, två refereegranskade vetenskapliga rapporter, sex refereegranskade och sex övriga bidrag till vetenskapliga konferenser. Inalles rör det sig om 44 vetenskapliga texter, av vilka Nørholm är ensam författare till 35. Härtill kommer en populärvetenskaplig bok, fem debattartiklar samt redaktionellt arbete och översättningar i form av 12 bokpublikationer och två artiklar. 18 av dessa texter dateras efter Nørholms avhandling för doktorsgraden. Han har till ansökan bifogat Ph.D.-avhandlingen och 24 övriga texter (artiklar, bokkapitel, konferensbidrag). Nørholm medverkar aktivt i flera nordiska och nationella forskarnätverk, bl.a. som medstiftare och medlem av det nordiska nätverket Praxeologi sedan 2012, medlem av arbetsgruppen för socioanalys vid Uppsala universitet och medlem av forskarnätverket ETHOS. Han är aktiv medarbetare i det nordiska forskningsprojektet Nursing science myth or reality? från 2013, var som gästforskare knuten till VR-projektet Praktiska yrkesteorier och förvetenskapligad praktik från 2009 och har som medsökande erhållit medel för nätverksstöd av Riksbankens Jubileumsfond vid två tillfällen Han redovisar 2

3 ledamotskap i bedømmelseudvalg för dansk Ph.D.-avhandling och har varit extern kommentator vid 90-procentseminarium för svenskt doktorsavhandlingsmanus. Morten Nørholm har i över tjugo år varit aktiv medlem av Bourdieugruppen vid Köpenhamns universitet och svarat för en omfattande insats i form av redaktionellt arbete och översättningar av centrala texter inom denna tradition. Han anlitas som referee och har i ett antal år varit medlem av redaktionen för den nordiska vetenskapliga tidskriften Praktiske Grunde. Morten Nørholms Ph.D.-avhandling från 2007, Om den sociale og symbolske funktion af utdannelsesevalueringer konstruktionen af et objekt (HEXIS Forlag, 334 pp.), behandlar evaluering av utbildning, och fokus sträcker sig från att avtäcka förhållanden rörande evalueringar till att utveckla en teori om evaluering. Perspektivet söker förstå evalueringar som förekomst i världen genom att bryta med och söka nå bortom en omedelbar, normal förståelse av verksamheten och i stället söka systematiskt och teoretiskt förklara förekomsten av evaluering och evalueringsforskning i termer av dessa företeelsers sociala konsekvenser och symboliska funktioner. Ytterst är syftet att söka konstruera, förklara och förstå utbildningsevalueringars praktik. Den teoretiska referensramen utvecklas utifrån Pierre Bourdieus teori och tar avstamp i dennes begrepp fält, kapital, habitus som teoretiska redskap, varefter Bourdieus praktikteori diskuteras i relation till Émile Durkheims tänkande om konst, praktisk teori och vetenskap. Härefter fördjupas perspektivet utifrån Bourdieus och Passerons utbildningssociologiska arbete om skolans sociala och symboliska funktioner, för att så knyta an till den position Ulf P. Lundgren formerat kring teoribaserad utvärdering. Analysen knyter också an till Staf Callewaerts teoretiska position rörande professionsutbildningars kunskap. Valet av teoretiskt perspektiv problematiseras därtill i ett utkast till reflexiv auto-socio-analys av avhandlingsförfattarens egen position. Den konkreta konstruktionen av objektet utbildningsevaluering inleds med att undersöka hur utvärdering/evaluering av utbildning liksom evalueringsforskning förstås i nationella, nordiska och internationella uppslagsverk och översiktsarbeten över internationell forskning, varefter ett spektrum av normal dansk evalueringsforskning ett provisoriskt fält konstrueras i form av positioner som intas av ett urval etablerade danska evalueringsforskare. Härefter ägnas åtta olika danska evalueringar inom vård- och hälsoutbildningarnas område under 1990-talet fördjupad analys. Det gäller utvärderingar av sjuksköterskeutbildning, vissa andra medellånga videregående vårdutbildningar, barnmorskeutbildning, medicinsk kandidatutbildning, tandläkarutbildning samt grundläggande social- och vårdutbildning. Bl.a. analyseras utvärderingarnas metodik och formella ramar som de presenteras i evalueringsrapporterna samt de upplysningar som ges om deltagare; analysen diskuteras i relation till en rad relevanta samhälleliga faktorer som inte behandlas i de undersökta rapporterna och vilka således ej problematiseras och därmed undertrycks i de aktuella studierna. I den avslutande analysen visas hur de undersökta evalueringarna och den dominerande danska evalueringsforskningen formar en helhet som får till konsekvens att de förutsättningar som evalueringarna vilar på, den metodik som tillämpas och de resultat som erhålls, normaliseras. Här visas också vilka sociala och symboliska funktioner som utvärderingarna därmed bidrar till att upprätthålla och vilka konsekvenserna blir för de aktuella professionsutbildningarna. Evalueringarna formar ett av flera samverkande steg i 3

4 vidmakthållandet av en social sorteringsmekanism, i återskapandet av en redan existerande social differentiering. Morten Nørholms Ph.D.-avhandling är ett omfattande arbete som präglas av insiktsfull analys och som är väl förankrat teoretiskt och metodologiskt. Den utgör ett väsentligt bidrag till den vetenskapliga förståelsen av utvärdering/evaluering som samhällelig praktik och ger prov på metodologiskt nytänkande. Arbetet är av hög kvalitet och utgör en stark merit. I ett antal antologikapitel, tidskriftsartiklar och konferensbidrag efter disputationen har Morten Nørholm vidgat, fördjupat och skärpt analyserna från avhandlingen. I antologibidraget Om uddannelseevalueringers sociale og symbolske funktion (i At sætte spor på en vandring fra Aquinas til Bourdieu, HEXIS Forlag 2008, ) sammanfattas och diskuteras kritiskt avhandlingens kunskapsbidrag, och i Outlines of the social and symbolic function of evaluations of education (2009, 23 pp.) syntetiseras avhandlingens teoretiska ansats och empiriska resultat i engelsk språkdräkt och ges analysen ytterligare skärpa. I kapitlet Om evalueringsforskningens relative autonomi dansk normal evalueringsforskning som et ikkeautonomt (sub)felt i magtens felt (i Studier af Pædagogisk praksis, Danmarks Pædagogiske Universitetsforlag 2008, ) prövas och diskuteras den eventuella förekomsten av ett relativt autonomt (sub)felt av producenter av evalueringsforskning i relation till en analys av de teoretiska förutsättningarna för att ett fält skall betraktas som autonomt enligt Bourdieu. Detta tema diskuteras också i ett bidrag i en konferensrapport, Danske producenter af det som kalder sig og anerkendes for at være evalueringsforskning (2005, ). Några arbeten ger perspektiv på avhandlingens bakgrund och framväxt. NFPF-bidraget Forholde mellem magt og viden i moderne samfund (1999, 12 pp.) presenterar en skiss till undersökning av den sociala och symboliska funktionen hos utbildningsevalueringar, och i antologikapitlet Uddannelsesevalueringer og social reproduktion (i Praktikker i erhverv og uddannelse, Akademisk Forlag 2001, ) görs en preliminär analys av några av de evalueringar som fokuseras i avhandlingen. Andra texter före disputationen utgör exempel på Nørholms kritiska analyser av dansk sjuksköterskeutbildning, inklusive evalueringen av densamma: Resume, analyse og kritik af Evaluering af Sygeplejerskeuddannelsen (1997, 20 pp.), Ro og ordnede forhold i sygeplejerskeuddannelsen? (1999, 11 pp.), samt Studier i (klinisk) praxis (1999, 13 pp.). Morten Nørholm har efter disputationen fört intresset för evaluering av utbildning vidare till att innefatta analys av frågor rörande evaluering och styrning av forskning och universitetspolitik. I artikeln Social alkymi, konsekration, reproduktion (i Praktiske grunde 2011 nr 1, 26-42) analyseras den evaluering av forskningsrådssystemet i Danmark som genomfördes 2009; teoretisk utgångspunkt tas hos Durkheim, Wittgenstein, Bourdieu, Lundgren och Callewaert och analysen visar att utvärderingen snarare skett utifrån politiskadministrativ habitus än i form av vetenskaplig rekonstruktion. Artikeln innefattar begreppsutveckling; den egentligt pædagogiske funktion konstrueras här som begrepp innefattande social och symbolisk funktion. Artikeln Selskabstømning i akademiet (i Praktiske grunde 2009 nr 3, 31-51) tar ett punktnedslag i form av ett högtidstal hållet av dekanen för DPU som utgångspunkt för en lärd och kritisk analys, i dialog med Kant, Durkheim och Bourdieu, av konsekvenserna för kunskapsproduktionen när universitet styrs och leds enligt New Public Management. Också artiklarna Sanders lig på bordet (2009, 7 4

5 pp.) och Undervisningsindustri påvirker offentlig uddannelsespolitik (2010, 5 pp.) diskuterar aktuell universitets- och forskningspolitik. Ett annat tema i Nørholms forskning fokuserar relationen mellan teori och praktik och tar utgångspunkt i Bourdieus praktikteori; bl.a. berörs frågor om kunskapsformer i professionsutbildningar. Artikeln What is the relation between human practical action and an accompanying discourse? (i Social Work & Society 2005 nr 1, 59-71, m. U. Brinkkjær), analyserar och diskuterar innebörder hos praktisk teori. Startpunkt tas i Durkheims klassiska distinktion mellan konst, praktisk teori och vetenskap och i Bourdieus handlingsteori; texten analyserar insiktsfullt och kritiskt relationen mellan att tillägna sig ett konkret praktiskt behärskande och talet därom, bl.a. i termer av sjuksköterskeutbildningars abstrakta tal om praktisk teori. Temat behandlas också i artikeln Praktisk teori på ethjulet cykel (i Dansk pædagogisk Tidskrift 2002, 10 pp.) och i två bokkapitel av samma båda författare: Hvorfor er det så svært at omsætte teori til praktik? (18 pp.) och Om fornuften i skolegørelsens ufornuft (18 pp.), båda i Pedagogiske praktikker, Forlaget PUC (2000). Detta forskningsintresse kommer även till uttryck i ett av Nørholms arbeten inom projektet Praktiska yrkesteorier och förvetenskapligad praktik, Er verksamhetsforlagd utbildning (VFU) en løsning på problemet eller findes de samme problemer som før? från 2009 (15 pp.), där teoretiska och empiriska förutsättningar utvecklas för att bygga en teori om VFU. Tre av de inlämnade texterna utgör exempel på Nørholms intresse för frågor om kön och omsorg: Omsorgen, kønnet og konstruktionen (i antologin Pædagogisk sociologi, Danmarks Pædagogiske Universitetsforlag 2003, ), Ansatser til en diskussion af køn, omsorgsudøvelse og investeringen af en uintresseret god vilje (i Nyhedsbrev for HEXIS 2003, 26 pp.) och Kvinder, køn og omsorg (i Tidskrift for Akademiske Sygeplejersker 2005, 24-34). Bourdieus praktikteori, teori om fält och social reproduktion samt om kön/genus brukas här i diskussioner av förhållandet mellan kön, omsorgsutövande och investeringar i god vilja; bl.a. problematiseras dominansförhållanden inom kategorierna manligt och kvinnligt biologiskt kön. Även här ges prov på Nørholms goda förmåga att behandla vetenskapsteoretiska och kunskapsfilosofiska frågor; bl.a. framhålls vikten av att objektivera och problematisera inte bara det undersökta utan även forskarens position en fråga som ägnas analys också i bokkapitlet Forholdet mellem observatør og det observerede i videnskab, forvaltning og undervisning mellem Niels Bohr og Pierre Bourdieu (i Praktikteori i sundhedsvidenskab, Akademisk Forlag 1995, 31-43). De två texterna EURBiol hjælpemiddel eller undertrykkelsesredskab? (i Nordisk Pedagogik 1997 nr 2, ) och What is Science for a Sustainable Society? (1997, 18 pp.) visar ytterligare på bredden i Morten Nørholms forskningsprofil; här diskuteras kunskapsformer, makt och konstruktion av vetenskap i det moderna samhället. Sammanfattningsvis kan konstateras, att Morten Nørholms vetenskapliga produktion genomgående håller hög kvalitet och med god marginal svarar mot kravet att i omfång svara mot ytterligare en doktorsavhandling. Nørholms arbeten ger prov på lärdom och utmärkt analytisk förmåga. De vittnar om såväl självständighet i förhållande till tidigare forskning på området som förmåga till nytänkande och kritisk analys. Nørholm dokumenterar gedigen internationell meritering. 5

6 Pedagogiska meriter Morten Nørholms pedagogiska meriter är breda, omfattande och väl dokumenterade. Han anställdes som universitetslektor i pedagogik vid Uppsala universitet år 2011 och dokumenterar från och med detta år 277 katedertimmar undervisning i pedagogik på grundnivå och avancerad nivå, handledning, samt examination av 27 examensuppgifter på avancerad nivå. Härtill kommer kursledarskap. Han redovisar därutöver mångårigt ansvar för undervisning, handledning och examination från sina anställningar vid danska lärosäten. Under åren dokumenterar han sålunda 204 katedertimmar undervisning samt ett omfattande ansvar för handledning och examination av examensuppgifter på C/D-nivå vid Institut for Pædagogisk Sociologi vid DPU. Han har vidare anlitats för ett antal gästföreläsningar. Han styrker sin pedagogiska skicklighet genom intyg och exempel på förtjänstfullt utarbetade studiehandledningar och kursplaneringar. Sammanfattningsvis visar Morten Nørholm en synnerligen gedigen, bred och väl dokumenterad pedagogisk meritering som avsevärt överstiger kraven för docentkompetens. Han genomgår utbildning för handledare av doktorander vid Uppsala universitet år Sammanfattande bedömning och förslag Morten Nørholm uppvisar en vetenskaplig meritering av hög kvalitet, som med god marginal svarar mot de krav Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper ställer för docentkompetens. Hans arbeten visar stor förtrogenhet med en central samhällsvetenskaplig tradition, Bourdieutraditionen, och han har lämnat viktiga bidrag till utvecklingen av denna tradition i Norden. Ph.D.-avhandlingen om evaluering som samhällelig praktik utgör en stark merit och ger prov på nytänkande, självständighet och god analysförmåga. Morten Nørholms samlade vetenskapliga produktion utöver Ph.D.-avhandlingen är omfattande och fyller kvalitativt och kvantitativt mer än väl kravet på ytterligare en doktorsavhandling. Också arbetena före disputationen vittnar om självständighet, kritisk analysförmåga och förmåga till nytänkande. Efter avhandlingsarbetet har han svarat för teoretiskt och metodologiskt väl förankrade studier av problemställningar på andra områden, varvid hans insiktsfulla analyser av kunskapsfilosofiska och vetenskapsteoretiska frågeställningar och av universitetspolitik särskilt bör framhållas. Nørholm redovisar gedigen internationell meritering som forskare och akademisk lärare. Hans pedagogiska meriter är breda och omfattande och går klart utöver kraven för docentkompetens. Med hänvisning till ovanstående förordar jag att Morten Nørholm antas som docent i pedagogik vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Uppsala universitet. Örebro dag som ovan Agneta Linné Professor em. Örebro universitet Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Örebro agneta.linne@oru.se 6

7 Till Fakulteten för utbildningsvetenskaper Uppsala universitet Ansökan om antagning som docent i pedagogik Morten Nørholm Uppsala maj 2013

8

9 Indhold Personlige data... 1 Navn, fødselsår, statsborgerskab, adresse osv Nuværende ansættelse... 1 Tidligere ansættelser... 1 Uddannelse... 2 Universitetsuddannelse... 2 Øvrige kurser... 2 Redegørelse for videnskabelige meritter... 3 Videnskabelige meritter og forskningsinteresser... 3 Oversigt over medlemskaber af forskergrupper og/eller -netværk... 4 Oversigt over tillidshverv eller andre hverv i videnskabelige sammenhænge uden direkte tilknytning til universitetet... 4 Opgaver som opponent på ph.d-afhandlinger... 5 Opgaver som diskutand/kommentator på manuskripter til ph.d-afhandlinger... 5 Oversigt over ansøgninger om netværksstøtte... 5 Færdigbehandlede med tildeling... 5 Oversigt over projektansøgninger... 5 Færdigbehandlede med tildeling... 5 Færdigbehandlede uden tildeling... 6 Oversigt over forskning ud over afhandlingen... 6 Post doc.-projekter... 7 Projekter udført inden forsvar af afhandlingen... 8 Forskningsformidling Redaktionelt arbejde og oversættelser Oversigt over konferencer - arrangør, deltager, paperfremlæggelse Konferencer - arrangør Konferencer - deltager med fremlæggelse af referee-gransket paper Konferencer - deltager med fremlæggelse af øvrigt videnskabeligt paper Konferencer - deltager uden paperfremlæggelse Fuldstændig publikationsliste Afhandling Artikler - refereegranskede Artikler - øvrigt videnskabeligt Artikler - debat Artikler - redaktionelt arbejde og oversættelser Rapporter - refereegranskede Bøger - redaktionelt arbejde og oversættelser Bøger - populærvidenskabelige Kapitler i bøger - refereegranskede Kapitler i bøger - øvrigt videnskabeligt Konferencepapers - referee-granskede Konferencepapers - øvrigt videnskabelige Redegørelse for pædagogiske meritter Undervisning efter disputationsdato 25. januar Undervisning på Uppsala universitet, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, afholdt efter ansættelsen som universitetslektor 1/

10 Undervisning på Institut for pædagogisk sociologi, Danmarks Pædagogiske Universitet/Danmarks Pædagogiske Universitetsskole ved Aarhus Universitet Undervisning inden disputationsdato 25. januar Undervisning på Institut for pædagogisk sociologi, Danmarks Pædagogiske Universitet/Danmarks Pædagogiske Universitetsskole ved Aarhus Universitet Undervisning afholdt på Danmarks Pædagoghøjskole under ansættelsen i perioden Undervisning afholdt inden ansættelsen på Danmarks Pædagoghøjskole Gæsteforelæser Referencepersoner... 29

11 Personlige data Navn, fødselsår, statsborgerskab, adresse osv. Morten Nørholm, født i København. Statsborgerskab: dansk. Gift med: FD Anna Nørholm Lundin. Børn: Alma født juni Bor nu i hyresrätt på Gnejsvägen 2A, Uppsala. Tidligere boede jeg 23 år i to forskellige andelslejligheder (bostadsrätter) i Valby, København. Endnu tidligere boede jeg med mine forældre, sidst i villa i Valby i København, indtil 1966 i udlandet hvor min far var udstationeret: i Cali i Colombia, uden for Guatemala City i Guatemala, i Metapan i El Salvador, i Athi River uden for Nairobi i Kenya, og tidligst i Brønshøj uden for København. Nuværende ansættelse Lektor i pedagogik, Uppsala universitet, 100% tillsvidareanställd. Juni januar 2012 föräldraledighet 100%. Efteråret 2012 arbejdede jeg 75% med henvisning til at jeg har et barn under otte år. Forår og efterår 2013 arbejder jeg 60% med samme begrundelse. Tiden anvendes til at være sammen med min datter og få hende integreret i Sverige hvortil familien flyttede i januar 2011, til at systematisere udført forskning og undervisning samt til at forberede nye projekter og undervisning. Tidligere ansættelser oktober 2009 til 15. marts 2010 deltids-post doc. på projektet "Praktiska yrkesteorier och förvetenskapligad praktik", finansieret af Vetenskapsrådet (diarienr ) ved Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning. Knyttet til HKr's forskning i Verksamhetsförlagd Utbildning. 100% af tjenesten forskning. Sverige februar 2008 til 31. december 2010 fuldtidsansat som adjunkt (svarende til svensk lektor, dvs. ansat efter ph.d.-afhandling og disputation) på Danmarks Pædagogiske Universitet, Institut for Pædagogisk Sociologi. I den treårige adjunktperiode stiller DPU et helt årsværk til rådighed for forskning. I alt ca. 60% forskning og 25% undervisning. Danmark juli 2004 fuldtids fastansat som lektor uden forskningspligt (svarende til svensk adjunkt, dvs. inden disputationen) på Institut for Pædagogisk Sociologi, Danmarks Pædagogiske Universitet. 15% forsknings- og udviklingstid, 70 % undervisning. Danmark Orlov 1/ til 31/ fra stillingen som lektor uden forskningspligt (svarende til svensk adjunkt, dvs. inden disputationen) på Institut for Pædagogisk Sociologi, Danmarks Pædagogiske Universitet: Færdiggjorde ph.d.-projektet og forberedte ny forskning, 100% forskning. Danmark juli 2001 til 30. juni 2004 fuldtidsansat som ph.d.-stipendiat på Institut for Pædagogisk Sociologi, Danmarks Pædagogiske Universitet. Ca. 70% forskning, 15% undervisning. Danmark august fuldtids fastansat som lektor (svarende til svensk adjunkt, dvs. inden disputationen) på Danmarks Pædagoghøjskole, Region Sjælland, senere Danmarks Pædagogiske Universitet, DPU/Efter - og Videreuddannelse. 15% forsknings- og udviklingstid, 70% undervisning. Danmark november 1995 til 28. maj 1999 fuldtidsansat som eksternt finansieret akademisk medarbejder hos professor i pædagogik Staf Callewaert, Institut for filosofi, pædagogik og retorik, Københavns Universitet. I stillingen indgik arbejdet som akademisk assistent (svarende til svensk forskningsassistent) ved ph.d.-forskningsprojektet "Sygeplejevidenskab - myte eller realitet?", ledet af Karin Anna Petersen (nu professor i Bergen). Danmark 1

12 1995 Undervisningsassistent på faget pædagogik på Københavns Universitet Ekstern underviser i teoretisk pædagogik ved den sygeplejefaglige diplomuddannelse med speciale i uddannelse og undervisning, Danmarks Sygeplejerskehøjskole ved Aarhus Universitet, Afdelingen i København 1993 Projektansat på den danske Forbrugerstyrelsen som pædagogisk og økologisk konsulent og forfatter af en pjece om miljøvenlig husholdning Deltidsansat som gruppevejleder ved det tværfaglige, tværuniversitære andendelskursus (svarer nogenlunde til svensk C-niveau) Læreanstalternes Fælles Miljøkursus (LFM), Københavns Universitet Redaktør af oversigter over projekter ved geografiuddannelsen på RUC ved Institut III på Roskilde Universitetscenter Deltidsansat som formidlingsarbejdende studenterkustode ved Skoletjenesten på Zoologisk Museum, Københavns Universitet. Uddannelse Universitetsuddannelse 2008 Forskeruddannelse til ph.d.-graden fra Danmarks Pædagogiske Universitetsskole ved Aarhus Universitet, Danmark med afhandlingen Om den sociale og symbolske funktion af uddannelsesevalueringer. Vejleder professor Staf Callewaert, fil.dr. et dr.h.c. & lektor Martin Bayer, ph.d. Ph.d.-graden tildelt d. 5/ af Akademisk Råd ved DPU/AU 1992 Dansk kandidateksamen: cand.mag. - M.A. - fra Roskilde Universitetscenter, Danmark med fagene pædagogik (Københavns Universitet) og biologi (Roskilde Universitetscenter). Svarer nogenlunde til en svensk magistersexamen i biologi og en svensk kandidatexamen i pedagogik Bachelor of Science - B.S. - fra Roskilde Universitetscenter med fagene geografi og biologi. Øvrige kurser 2013 Efteråret 2013: Optaget på kurset "Handledning av doktorander", Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU), Uppsala universitet oktober: "Grundkurs: Fullredigering i InfoGlue (CMS)", Programmet för webbutveckling, Uppsala universitet april: Intern uddannelse i kursusevalueringer: "Kursvärderingar - en del i kvalitetsarbetet", Enheten för Kvalitet och Utvärdering, Uppsala universitet April: Intern uddannelse i anvendelsen af webredigeringsverktøjet InfoGlue: "Grundkurs: Direktredigering i InfoGlue (EOS)", Programmet för webbutveckling, Uppsala universitet 2

13 Redegørelse for videnskabelige meritter Videnskabelige meritter og forskningsinteresser Mit forskningsfelt er evalueringsforskning, dvs. teorier om (og ikke for) evaluering. Forskningsarbejdet, som det ses i afhandlingen fra 2007, Om den sociale og symbolske funktion af uddannelsesevalueringer, omhandler problemstillinger inden for uddannelserne i sundhedsområdet. Her analyseres en række formelle evalueringer af uddannelserne til samtlige positioner i et medicinsk felt. Oprindelig tog disse analyser udgangspunkt i mine egne tidlige analyser af udgivelsen Evaluering af sygeplejerskeuddannelsen fra det danske Evalueringscenteret, senere Danmarks Evalueringsinstitut, og af implikationerne af danske sygeplejerskers akademiseringsbestræbelser. Afhandlingen konstruerer evalueringerne som del af en social sorteringsmekanisme hvor evalueringsforskning (metaevaluerende) sorterer evalueringer som sorterer uddannelser som i sin tur sorterer elever/studerende. Dette i sig selv er ikke kontroversielt, men bliver det når man tilføjer at denne sortering foregår efter allerede eksisterende sociale forskelle. Inspireret af afhandlingsprojektet omfatter min forskning med tiden også analyser af New Public Management på universitetsområdet såvel som på området forskning/forskningsfinansiering. Visse af de teorier som formuleres i afhandlingen, fortsætter jeg med at anvende i min videre forskning, især hvad angår generaliseringer over funktionen af kvalitetssikringssystemer som sådan. Men det fortsatte arbejde indebærer desuden formuleringen af teorier om den pædagogiske funktion (dvs. den sociale og symbolske funktion, jf. titlen på afhandlingen) af fx anvendelsen af henvisninger til klassiske teoretisk/filosofiske tekster med henblik på legitimeringen af allerede socialt nødvendige forvaltningstiltag. Formuleringen af forvalterviden. Ud fra analysen af et andet eksempel på New Public Management på universitetsområdet formuleres teori om hvordan anvendelsen af et finansieringssystem som indebærer ansøgning om forskningsmidler til et (statskontrolleret) forskningsrådssystem frem for som tildelingen af basismidler, risikerer dels at medføre en ensretning af forskningen frem for det som legitimerer systemet, at kvaliteten sikres, dels at indebære at en stedse stærkere statslig styring af universitetet afløser en om end allerede svækket relativt autonomi. Derudover behandler min forskning mere generelle problemstillinger i forbindelse med især forholdet mellem teori og praktik, skole og praktisk mestring, en pædagogisk funktion af forskning i et universitært felt (det videnskabelige og akademiske felt) versus i et politisk-administrativt felt (magtens felt). Her ses analyser af funktionen af at initiere, fremstille og anvende forskning (typisk praktiske teorier som fungerer som evalueringer) som en socialt nødvendig legitimeringsdiskurs for allerede socialt nødvendige politiske prioriteringer: Hvilken (symbolsk) rolle spiller det at henvise til en tilsyneladende ekstern, relativt autonom instans (fx universitet), hvor arbejdet udføres af personer i ganske kort social afstand fra personerne i et politisk-administrativt felt (magtens felt), som dermed frem for at være relativt autonomt, snarere udgør en decideret ikkeautonom del af dette felt? Endelig og som endnu en forskningsinteresse findes et spor som handler om forskellen på socialt og biologisk køn. Min kandidatuddannelse i biologi giver mig systematiske redskaber til at forstå forskellen mellem lamarckisme (at erhvervede egenskaber nedarves) respektive darwinisme (at erhvervede egenskaber ikke nedarves). Denne indsigt har været af stor hjælp til at forstå og forklare hvordan megen kønsforskning dybest set appellerer på en afvist biologisk arvelighedsteori (lamarckisme) når det antages at sociale egenskaber (adfærd) knyttes til en genetisk faktor (biologisk køn). De tilhørende tekster falder under fem punkter: 1. afhandlingen samt teoriudviklinger og formidlinger af resultaterne herfra afhandlingen, især hvad angår en videnskabelig teori om evalueringer, dels og med afhandlingen som afsæt 3

14 formuleringen af en teori om evalueringer og i bredere mening om kvalitetssikringssystemer af enhver slags 2. nye, selvstændige pædagogisk-sociologiske, teoriudviklende diskussioner af udviklingen inden for universitetsområdet, ledelse af universiteter, pædagogisk ledelse. Også her tages der afsæt i afhandlingens teori om den pædagogiske funktion af New Public Management på universitetsområdet, men arbejdet har indebåret indsamling og behandling af nyt empirisk materiale, inddragelsen af nye teorier til forklaring og formuleringen af ny teori 3. diskussioner af især Durkheims og Bourdieus forståelser af forholdet mellem teori og praktik og de pædagogisk-sociologiske implikationer heraf. Dels inden og som baggrund for visse dele af afhandlingen, dels efter arbejdet med afhandlingen, dels og i endnu højere grad selvstændig og parallelt med og efter afhandlingsarbejdet 4. diskussioner af en social og symbolsk funktion af praktiske teorier der som en ledsagende diskurs konstrueres som del af Bourdieus praktik 5. Bourdieu-inspirerede kønssociologiske diskussioner af forholdet mellem biologisk og socialt køn. Her er det empiriske udgangspunkt de umiddelbare versus de konstruerede forståelser af fx begrebet/fænomenet "omsorg", ligesom der findes en præliminær konstruktion af den pædagogiske funktion af normal kønsteori. Under alle fem spor findes teoriudviklinger som knytter sig til og tager afsæt i det projekt som førte frem til afhandlingen, men arbejdet er videreudviklet med langt større teoriudvikling og -forståelser. Oversigt over medlemskaber af forskergrupper og/eller -netværk - Medstifter og medlem af det nordiske netværk Praxeologi, initieret af forskergruppen Praxeologi i Uppsala respektive i Bergen. Medlem siden Medlem af Arbetsgruppen för socioanalys ved Uppsala universitet siden Medlem af forskergruppen Praxeologi, Universitetet i Bergen, ledet af professor Karin Anna Petersen. Hjemmeside: - Medlem af forskeregruppen Praxeologi, Uppsala universitet, ledet af docent Karin Anna Petsrsen, siden Gruppens koordinator 2012 Hjemmeside: - Medlem af forskningsnetværket ETHOS, Uppsala universitet, ledet af professor Karin Anna Petersen,Universitetet i Bergen, finansieret af Riksbankens Jubileumsfond, medlem siden Associeret SEC (Sociology of Education and Culture; Utbildnings- och kultursociologi) ved Uppsala universitet, ledet af professor Donald Broady, medlem siden Medlem af Det utbildningshistoriska nätverket, Uppsala universitet siden ca Medlem af gruppen bag og deltager i "Seminar i Videnskabsteori /Studiekreds i Videnskabsstudier - om videnskabernes sociologi, filosofi, og historie", koordineret af lektor Claus Emmeche, Nels Bohr Institutet, Københavns Universitet i perioden Medlem af Viborg-Kua netværket og Bourdieugruppen ved Københavns Universitet , herunder deltager i grupens ph.d.-seminarer som arrangeredes i regi af Bourdieuprogrammet, forskerskole ved det humanistiske fakultet på Københavns Universitet - Medlem af læsegruppe på pædagogikstudiet på Københavns Universitet, en gruppe hvis arbejde i 2000 systematiseredes i foreningen HEXIS - Forum for samfundsvidenskabelig Forskning i perioden fra 1990 da mine studier i pædagogik begyndte Oversigt over tillidshverv eller andre hverv i videnskabelige sammenhænge uden direkte tilknytning til universitetet - I perioden medlem af redaktion af tidsskriftet Praktiske Grunde. Nordisk tidsskrift for kultur- og samfundsvidenskab, udgivet af HEXIS - Forum for samfundsvidenskabelig forskning 4

15 - Siden 2010 medlem af gruppen af referees ved tidsskriftet Praktiske Grunde. Nordisk tidsskrift for kultur- og samfundsvidenskab, udgivet af HEXIS - Forum for samfundsvidenskabelig forskning - Medlem af gruppen af referees ved tidsskriftet Dansk pædagogisk Tidsskrift, udgivet af Foreningen bag udgivelsen af dansk pædagogisk tidsskrift. - I 2000 medstifter af foreningen HEXIS - Forum for samfundsvidenskabelig forskning og medlem af foreningens bestyrelse indtil Medstifter af "Foreningen bag udgivelsen af dansk pædagogisk tidsskrift" Opgaver som opponent på ph.d-afhandlinger marts medlem af bedømmelsesudvalg vedr. Raymond Kolbæks ph.d.-afhandling Holdninger til brugen af it i teoretisk uddannelse og klinisk praksis hos nystartede sygeplejestuderende indleveret til bedømmelse på Det humanistiske Fakultet, Københavns Universitet. Opgaver som diskutand/kommentator på manuskripter til ph.dafhandlinger maj officiel ekstern diskutand/kommentator på Ingegerd Gunvik-Grönbladhs 90%'s doktorsavhandlingsmanus på Institutionen för pedagogik didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Opgaven var aftalt mens jeg stadig var ansat på Danmarks Pædagogiske Universitetsskole ved Aarhus Universitet, dvs. at aftalen om opgaven som diskutand/kommentator var indgået inden jeg d. 1/ blev ansat på Uppsala universitet. Oversigt over ansøgninger om netværksstøtte Færdigbehandlede med tildeling 2010 Riksbankens Jubileumsfond Sammen med hovedansøger Carina Carlhed ansøger om fortsat netværksstøtte til netværket ETHOS. Diarie-nr. RN :2. Tildelt SEK for årene Ansøgt sammen med Cecilia Drott, Lizbeth Engström, Susanne Engström, Ingegerd Gunvik-Grönbladh, Gerd Halskov, Anna Lundin, Sverker Lundin og Karin Anna Petersen 2009 Riksbankens Jubileumsfond Sammen med hovedansøger Carina Carlhed ansøger om netværksstøtte til netværket ETHOS, diarie-nr. RN :1. Tildelt SEK for året Ansøgt sammen med Cecilia Drott, Lizbeth Engström, Susanne Engström, Ingegerd Gunvik-Grönbladh, Gerd Halskov, Anna Lundin, Sverker Lundin og Karin Anna Petersen Oversigt over projektansøgninger Færdigbehandlede med tildeling 2009 Vetenskapsrådet, utbildningsvetenskaplig forskning Hovedansøger Carola Aili, Högskolan Kristianstad ansøger om dækning af udgifter til ansættelse af ph.d. Morten Nørholm som gästforskare ved HKr's VFU-satsning "Praktiska yrkesteorier och förvetenskapligad praktik". Diarie-nr

16 Færdigbehandlede uden tildeling 2012 Vetenskapsrådet, VR, Sverige Medansøger på det nordiske forskningsprojekt "Nursing science myth or reality? About the genesis and structure of the field of academic education and research in Nursing in Scandinavia?". Diarie-nummer Vurderet nr. 4 ud af en skala på 5 (världsunik). Projektet ledes af Karin Anna Petersen I samarbejde med Lizbeth Engström, Anna Lundin, Morten Nørholm, Ingeborg Ilkjær, Marianne Høyen. Forskningsrådet, Norge: Fri prosjektstøtte for medisin, helse og biologi Medansøger på det nordiske forskningsprojekt "Nursing science myth or reality? About the genesis and structure of the field of academic education and research in Nursing in Scandinavia?". Diarienummer: Vurdering: 4 - Good. The project s objectives, research questions and hypotheses are satisfactorily presented and are based on a good project concept. Projektet ledes af Karin Anna Petersen i samarbejde med Lizbeth Engström, Anna Lundin, Morten Nørholm, Ingeborg Ilkjær, Marianne Høyen. NORDFORSK Medansøger på projektet med titlen "Nursing science myth or reality? About the genesis and structure of the field of academic education and research in Nursing in Scandinavia?". Diarienummer: Projektet ledes af Karin Anna Petersen i samarbejde med Lizbeth Engström, Anna Lundin, Morten Nørholm, Ingeborg Ilkjær, Marianne Høyen Vetenskapsrådet VR, Sverige Ansøgt sammen med hovedansøger Karin-Anna Petersen, Carina Carlhed som har indsendt ansøgning til det svenske Vetenskapsrådet - Utbildningsvetenskap vedr. projektet "Sygeplejevidenskab i NORDEN - myt eller verklighet? Om genes och struktur av fältet av akademiska utbildningar och forskning i sygepleje i Norden". Riksbankens Jubileumsfond Medansøger vedr. skitse til projekt "Sygeplejevidenskab i NORDEN - myt eller verklighet? Om genes och struktur av fältet av akademiska utbildningar och forskning i sygepleje i Norden". Projektskitsen gik videre til "steg 2". Oversigt over forskning ud over afhandlingen I Sverige er det normale blevet at forskning udføres efter ansøgning og bevilling af eksterne midler. I Danmark indgår forskning generelt i universitetsansættelsen, og således også i mine tidligere ansættelser. En lang række af de projekter ud over afhandlingsprojektet som jeg har deltaget i eller frem for alt har udført på egen hånd, er således finansieret i og med min ansættelse og udført efter mundtlig aftale med fx institutleder/institut. Dvs. ikke efter skriftlig ansøgning og ikke med ekstern finansiering efter ansøgning. Således har jeg de seneste knapt 25 år i mine respektive ansættelser haft mulighed for at gennemføre en række projekter af forskellig status, som alle ligger ud over afhandlingsprojektet, og som i de allerfleste tilfælde har ledt til publiceringen eller præsentationen af referee-granskede artikler, artikler i fagtidsskrifter hvor referee-granskningen foretages af redaktion og ansvarlig redaktør, papers, kapitler i bog hvor referee-granskningen foretages af redaktion og ansvarlig redaktør, bog el.lign., jf. den nedenstående liste. 6

17 Post doc.-projekter Deltager i det nordiske forskningsprojekt "Nursing science myth or reality? About the genesis and structure of the field of academic education and research in Nursing in Scandinavia?". Projektet finansieres gennem deltagernes forskningstid i tjenesterne (Danmark og Norge), ligesom der søges midler for ekstern finansiering, jf. ovenfor. Projektet ledes af professor Karin Anna Petersen, Universitetet i Bergen og udføres sammen med desuden Lizbeth Engström, Uppsala universitet, Marianne Høyen, DPU/Aarhus Universitet, Ingeborg Ilkjær, UC Diakonissestiftelsen København, Emmy Brandt Jørgensen, VIA University College Holstebro, og Anna Lundin, Uppsala universitet. I projektet indsamles empiri i form af forskellige nordiske bachelor, master og ph.d.- afhandlinger og forskningsrapporter enten udført i navn af sygeplejeforskning eller som kan kategoriseres som sygeplejeforskning. Den indsamlede empiri analyseres derefter mhp at rekonstruere de videnskabsteoretiske retninger som forskningen udføres inden for oktober 2009 til 15. marts 2010 deltids gästeforskare ved Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, finansieret af Vetenskapsrådet (VR's diarienr ) og tilknyttet forskningen i Verksamhetsförlagd Utbildning (VFU) ved HKr. Arbejdet indebar bl.a. diskussioner af og formulering af teori om betydningen af en skolebaseret uddannelse på uddannelserne til de såkaldte semi-professioner. Med udgangspunkt i empiriske afdækninger af udviklingen i forholdet mellem omfanget af skole-baseret undervisning respektive arbejdssteds-baseret undervisning (dansk: praktik, svensk: VFU) søges besvaret hvorfor undervisningstiden på skole øges og undervisningstiden på arbejdssted mindskes når det samtidig kan vises empirisk at et praktisk håndværk opøves praktisk. Jeg deltog med power point-præsentation på et seminar på HKr i januar 2010, deltog med præsentationen af et referee-gransket paper ved en international konference i september 2009 på Malmö Högskola, og jeg deltog jeg med fremlæggelse af et ikke referee-gransket paper og en power point-præsentation på en intern konference om VFU-forskningen på HKr i oktober Desuden arrangerede jeg HKr's VFU-konference med professor Harald Grimen om antologien Evidensbasert profesjonsutøvelse i april I Danmark sker ansættelsen som dansk adjunkt efter erhvervelsen af ph.d.-graden. Ansættelsen som adjunkt indebærer gennemførelsen af et postdoktoralt adjunktforløb og med henblik på opkvalificering og bedømmelse som lektor (svarende til svensk docent). Efter aftale med institutlederen på Danmarks Pædagogiske Universitetsskole ved Aarhus Universitet, dvs. finansieret af DPU/AU gennemførtes et projekt om New Public Management på universitetsområdet, selvstændigt i forlængelse af og ud over afhandlingsarbejdet. I projektet indsamledes og behandledes nyt empirisk materiale, to konkrete eksempler på NPM på universitetsområdet (DPU's dekans årsfesttale 2008 samt evalueringen af det danske forskningsrådssystem fra 2009). Denne empiri danner baggrund for formuleringen af en teori om den sociale og symbolske funktion (den egentligt pædagogiske funktion) af de valgte eksempler på NPM, med inddragelse af dels en klassisk tekst om striden mellem fakulteterne af Kant, dels dele af Wittgensteins arbejde om at følge en regel. Projektet er hidtil udmøntet i to referee-granskede tidsskriftsartikler (2011, 2009), to øvrigt videnskabelig artikler (2010, 2009) samt tre debatindlæg (2011a, 2011b, 2009). Desuden arrangerede jeg og deltog i Forskernetværket ETHOS' seminar "Profession, praktikker, uddannelse, videnskab - medicin" på DPU i maj

18 Som led i mit danske postdoktorale adjunktforløb sammenskrev og udviklede jeg visse af resultaterne af det netop afsluttede ph.d.-projekt om den sociale og symbolske funktion af (uddannelses)evalueringer. Denne foreløbige videre forskning blev præsenteret med et referee-gransket paper på en international Bourdieu-konference på faget sociologi, Københavns Universitet i december 2009 respektive på NFPF's 36. kongres i marts 2008 på DPU. Resultaterne af mit ph.d.-forskningsprojekt samt en videre udvikling heraf præsenteres i et referee-gransket kapitel i en bog (2008a) og blev desuden fremlagt da jeg deltog med en gæsteforelæsning på et seminar i august 2009 arrangeret af Sygeplejerskeuddannelsen i København, og præsenteredes med en power point-præsentation på et seminar på Högskolan Kristianstad i oktober Endelig redigerede jeg ph.d.-afhandlingen til udgivelse dels fysisk som bog på Forlaget HEXIS, dels dels på nettet på hvor desuden en række dokumenter i forbindelse med afhandlingen findes. Projekter udført inden forsvar af afhandlingen Efter aftale med institutleder og som en del af ansættelsen på DPU gennemførtes et samarbejdsprojekt med lektor Ulf Brinkkjær, DPU. Arbejdet tog udgangspunkt i vores egen forskning om forholdet mellem skole og praktisk mestring og med udgangspunkt i analyse og diskussion af Bourdieus praktikteori og applikationen af denne som redskab for analysen af en lærebog. Arbejdet mundede ud i formuleringen af en teori om den sociale og symbolske funktion af det som hos Durkheim betegnes praktisk teori og af et forslag til betegnelsen "ledsagende diskurs" - som del af en bourdieusk praktik, som en (symbolsk) nødvendig del af en praktik, og hverken som del af det som kategoriseres teori eller som en egen kategori. Arbejdet præsenteredes i to refereegranskede artikler (2005, 2002), to referee-granskede kapitler i bog (2007, 2003) samt i fremlæggelsen af et referee-gransket paper på NFPF's 29. kongres i marts 2001 i Stockholm. Publiceringen i 2007 skete på russisk og i samarbejde med professor Jelena Jarskaja- Smirnova (Елена Ярская-Смирнова) & professor Pavel Romanov (Павел Романов), begge fra det statslige tekniske universitet i Saratov (Саратовский государственный технический университет) Aftalt med institutleder og udført som en del af ansættelsen på Danmarks Pædagogiske Universitet og dermed finansieret af DPU gennemførtes et projekt som selvstændigt udviklede visse teoretiske overvejelser i forbindelse med det pågående ph.d.-projekt. Efter indsamlingen af empiri vedrørende et lille antal centrale danske producenter af normal evalueringsforskning foretages en (re)konstruktion af forskellige positioner inden for et eventuelt felt af evalueringsforskning. Det vises derefter hvordan normal evalueringsforskning ikke befinder sig i et relativt autonomt universitetsfelt, men - især pga den implicerede teori om struktur og genese af menneskelige handlinger - må forstås som en ikke-autonom del af et administrativt felt, et magtens felt. Projektet lå ud over det pågående ph.d.-projekt i og med at der formuleredes en teori som anvendtes som baggrund for projektets analyse, og udmøntedes i et referee-gransket kapitel i bog (2008b) samt i deltagelse i konferencen Advanced Cultural Studies in Sweden i juni 2005 med præsentation af referee-gransket paper og efterfølgende publicering af referee-gransket artikel (2005) Aftalt med institutleder og udført som en del af ansættelsen på Danmarks Pædagogiske Universitet og dermed finansieret af DPU gennemførtes et projekt som efter analyse og diskussion af forskellige teorier om køn dels præciserede visse centrale aspekter af Bourdieus sociale teori om køn og af Bourdieus feltteori, dels formulerede og præciserede en teori om den sociale og sym- 8

19 bolske funktion af en udbredt ligestillingsdiskurs, fx som den ses i forskning om kvinder. Forskellige og forskellige slags teorier om køn (biologisk) og gender/genus (socialt køn) hos en række teoretikere og forholdet imellem dem analyseredes og diskuteredes med udgangspunkt i forskellige udlægninger af Bourdieus sociale teori om køn. Projektet lå ud over det pågående ph.d.-projekt og udmøntedes i publiceringen af et refereegransket kapitel i bog (2003), to øvrigt videnskabelige artikler (2003, 2005) og i fremlæggelse af paper på Forskerskolen for Livslang Lærings Landsseminar på Roskilde Universitetscenter i oktober Aftalt med arbejdsgiver og udført som en del af ansættelsen på Danmarks Pædagoghøjskole gennemførtes et projekt som indebar formuleringen af ph.d.-projektbeskrivelse og ansøgning om optagelse på ph.d.-studiet på Danmarks Lærerhøjskole, nu DPU. En ansøgning om optagelsen på den treårige forskeruddannelse i Danmark indebærer at man som ansøger præsenterer en projektbeskrivelse som er betydeligt mere gennemarbejdet og veldokumenteret end en ansøgning om en svensk doktorand-anställning. Frem for alt indebar arbejdet med projektbeskrivelsen kortlægningen af eksisterende forskning på evaluerings-området, en skitsering af forskningsfronten. Desuden påbegyndtes en rekonstruktion af den sociale og symbolske funktion af forskellige former for evalueringer. På baggrund af formuleringen af projektbeskrivelsen blev jeg optaget på forskeruddanenlsen på DLH, og kunne senere og i omarbejdet form publiceres siden som refereegransket kapitel i bog (2001) Samtidig med ansættelsen som akademisk assistent (svarende til svensk forskningsassistent) hos professor i pædagogik Staf Callewaert, Københavns Universitet (se herunder) arbejdede jeg med forberedelsen af det som senere blev til mit ph.d.-projekt om den sociale og symbolske funktion af (uddannelses-)evalueringer. Jeg udarbejdede forskellige analyser af forhold omkring professionaliserings- og akademiserings-diskussionerne, omkring betydningen af ordet "symbolsk", omkring forskellige former for teori og især efter udgivelsen i juli 1996 af publikationen Evaluering af sygeplejerskeuddannelsen, Evalueringscenteret, omkring udviklingen af sygeplejerskeuddannelsen, og jeg skrev en første projektbeskrivelse (1999) til diskussion i Bourdieu-Programmet. I perioden arbejdede jeg desuden som eksternt finansieret akademisk assistent (svarende til svensk forskningsassistent) på forskningsprojektet "Sygeplejevidenskab - myte eller virkelighed?", ledet af Karin Anna Petersen. Jeg medvirkede ved indsamlingen af data, registrering af forskningsprojekter i ph.d.-afhandlinger og af litteraturreferencer i samarbejde med projektlederen. I perioden publiceredes en referee-gransket artikel (1997), fire øvrigt videnskabelige artikler (1999a, 1999b, 1997a, 1997b), to referee-granskede kapitler i bog (1994, 1995), to refereegranskede kapitler i bog (1994, 1995), to introduktioner (Artikler - øvrigt videnskabelige 2000a, 2000b) samt to debatartikler (1997, 1996). Jeg deltog med præsentation af paper på NFPF's 27. kongres på Danmarks Lærerhøjskole i København i marts 1999, og præsentation af refereegransket paper på "1st European Dialogue Conference on Science for a Sustainable Society - integrating Natural and Social Sciences" på Roskilde Universitetscenter i oktober Endelig skrev jeg (upubl. 1996) ph.d.-projektbeskrivelsen "Miljøforvaltningens struktur, sociologi og sociale funktion" som ansøgning om optagelse på ph.d.-studiet på Tek.Sam. på RUC, samt tre ikke-publicerede artikelmanuskripter på engelsk. Uden for det pædagogiske fagområde publicerede i samarbejde med biolog Thomas Vikstrøm jeg en referee-gransket artikel (1996). 9

20 1988 Projektansat ved Roskilde Kommunes Erhvervsstrukturundersøgelse, udført på Institut III, Institut for Geografi, samfundsanalyse og datalogi på Roskilde Universitetscenter, under ledelse af lektor Henrik Toft Jensen. Under ansættelsen udførtes et selvstændigt delstudie om pendling og pendlingsstruktur med tilhørende forslag til forbedring af infrastrukturen, af bus-benyttelsen mellem Roskilde kommune og omegnskommunerne. Arbejde udmøntedes i et referee-gransket kapitel i bog (1988). Forskningsformidling 2000 Aftalt med institutleder og udført som en del af ansættelsen på Danmarks Pædagogiske Universitet og dermed finansieret af DPU gennemførtes et projekt om formidlingen af Bourdieus praktikteori og af forholdet mellem Durkheim og Bourdieus teorier. Grundlaget for analyser og diskussioner var en gennemgang af teorierne og en forklaring af deres indhold og konsekvenser især i forhold til en konkret semi-professionel virkelighed. Projektet udmøntedes i publiceringen af en referee-gransket artikel (2002) og to øvrigt videnskabelige kapitler i bog i (2000a, 2000b) Projektansat på den danske Forbrugerstyrelsen som pædagogisk og økologisk konsulent ved et projekt om miljøvenlig husholdning. Projektet udmøntedes i publiceringen af en pjece (bøger - populærvidenskabelige 1993). Som et kuriosum kan nævnes at pjecen blev udgivet i eksemplarer, og at store dele af pjecen i 1995 ukrediteret blev gengivet i telefonbogen De Gule Sider for København og omegn - i et oplag på flere hundredetusinde. Redaktionelt arbejde og oversættelser 2012 Foretog sproglig redaktion og granskning af manuskriptet til Petersen, K. A. & Callewaert, S. (in press, 2013). Praxeologisk sygeplejeforskning: Hvad er det? En diskussion med det subjektivistiske og det objektivistiske alternativ. København: Hexis Forlag Som en del af mit postdoktorale adjunktforløb på Danmarks Pædagogiske Universitet udførtes et projekt som indebar fagligt-videnskabelig redaktion af antologien Nørholm, M. et al. (eds.)(2008a): Studier af pædagogisk praksis. København: Danmarks Pædagogiske Universitetsforlag. Artiklerne i antologien er peer reviewed Som en del af mit postdoktorale adjunktforløb på DPU redigerede jeg min ph.d.- afhandling til en 2. udgave som publiceredes på forlaget HEXIS (2008b). Ikke alene redigeredes teksten, alle dele af det redaktionelle arbejde blev udført, bl.a. lay-out og opsætning på sider, design af omslag osv. Desuden blev afhandlingsteksten med det nøjagtigt samme udseende som i papirudgaven samt en række dokumenter lagt på forlagets hjemmeside til gratis download Ansat på forlaget Akademisk som forlagsredaktør med henblik på sproglig tlretning af teksterne på antologien Callewaert, S. (2003): Fra Bourdieus og Foucaults verden - pædagogik og sociologi, diskurser og praktikker, efter det moderne. Akademisk. 10