NORDISK MINISTERRÅD Sekretariatet MR-K 11002.15.001/04 25.05.2004 GODKENDT referat Nordisk ministerråd (kulturministrene) Møte 1/2004 Tid: Onsdag 24. mars 2004 kl. 13.30 16.00 Sted: København SAKER 1 Godkjenning av dagsorden Dokument 01/04 Formannskapet foreslo ut fra at den svenske ministeren hadde meldt litt senere ankomst at man skulle starte med informasjonssakene og så behandle diskusjonssakene før sak 3 Budsjett 2005. Formannskapet ønsket også å presentere opplegg for MR-Ks møte i juni under sak 14 - Eventuelt. Deretter ble dagsorden godkjent, og sakene ble behandlet i følgende rekkefølge: 1, 2, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 4, 5, 3, 13, og 14. Den svenske ministeren ankom under behandlingen av sak 9. Sakene er gjengitt i numerisk rekkefølge i referatet. 2 Godkjenning av protokoll MR-K 2/03 Dokument 02/04 Sverige ønsket å gjøre en endring i siste avsnitt pkt. 7: MR-K enades att gå vidare med reformarbetet enligt den tidsplan som sekretariatet presenterat och att som ett första steg avskaffa den strategiska puljen i sin nuvarande form.
BESLUTNINGSSAKER 3 Budsjett 2005 Dokument 03/04 Generalsekretæren gav indledningsvis en kortfattet gennemgang af budgetprocessen, der indebærer, at det færdige budgetforslag fra generalsekretæren foreligger i juni, og at den endelige vedtagelse sker i forbindelse med sessionen. Island støttede principperne i det fremlagte budgetforslag, men ønskede en øget bevilling til de nordiske huse og institutter udover generalsekretærens forslag inden for den samlede ramme. Island foreslog derfor, at budgetposten 2203-1 Strategiske og kulturpolitiske satsninger blev fordelt som følger: Projektmidler til de nordiske husene og instituttene, i alt 1,6 MDKK Disposisjonsmidler avsatt til evt. engangskostnader i forbindelse med omstruktureringen av kultursektoren, 1,7 MDKK Disposisjonsmidler til særlige satsninger under det danske formannskapet 2005 og andre tiltak etter beslutning av MR-K, 3,4 MDKK Norge støttede det islandske forslag og gav samtidig udtryk for et ønske om, at MR-K kunne komme ind på et tidligere tidspunkt i budgetprocessen. Generalsekretæren replicerede, at kulturministrene primært må være i dialog med deres nationale samarbejdsminister. Danmark tilsluttede sig det islandske forslag og de norske bemærkninger. Sverige kunne også støtte forslaget fra Island og gav samtidig udtryk for, at kulturbudgettet inden for NMR s ramme bør øges med 0,5 MDKK til filmprisen. Efter analysen af kultursektoren bør kulturbudgettet øges inden for NMR s samlede budget. Det blev presiseret at øgningen skulle ske ved en omprioritering mellem sektorerne, og ikke være afhengig af friske midler. Finland gav sin tilslutning til sekretariatets forslag og kunne også støtte en omfordeling af 0,5 MDKK til filmprisen. Danmark redegjorde for synspunkter i forhold til budsjett 2005 og la frem forslag til å avprøve en "samarbeidsmodell" på policyområder i forbindelse med det danske formannskap i 2005. Ministerrådet besluttede derefter at godkende kultursektorens bidrag til Forslag til Nordisk Ministerråds budget fremlagt af Generalsekretæren med de ændringer, der blev foreslået af formandskabet.
DISKUSJONSSAKER 4 Handlingsplan för det nordiska kultursamarbetet Dokument 04/04 Sekretariatet presenterade strukturen för handlingsplanen och poängterade att arbetet med handlingsplanen kommer att löpa parallellt med utredningen och att dessa två processer står i dialog med varandra. Handlingsplanen strävar till att vara övergripande, kort och koncis, så att varje institution/samarbetsorgan med den som grund skall kunna utforma en konkret fackspecifik plan. I arbetet med handlingsplanen har sekretariatet utgått från den diskussion och de grupparbeten som fördes på ordförandemötet i februari 2004, och i andra relevanta dokument. Länderna kommenterade utkastet och den samlade bedömningen var att skissen utgjorde en bra grund för det fortsatta arbetet. Danmark och Finland poängterade att ordförandeskapets roll kunde tas in som ett element i planen. Genom ordförandeskapets prioriteringar kunde det nordiska kultursamarbetet få värdefulla kopplingar till de nationella miljöerna, vilket kan bidra till att synliggöra det nordiska kultursamarbetet. Sverige lyfte fram vikten av att föra en kontinuerlig dialog med de nordiska institutionerna och länderna om handlingsplanen. Norge tog upp frågan om förändringar på det internationella planet och konstaterade att länderna har olika anknytningar till EU och till Baltikum och att handlingsplanen måste ge utrymme åt olika internationella samarbetsformer och kopplingar. Sekretariatet fick i uppdrag att fortsätta beredningen och komma med en arbetsplan för det fortsatta arbetet till mötet i juni. Arbetsplanen skall bl.a. innebära diskussioner med de nordiska samarbetsorganen samt följa upp utredningens förslag. Saken skall slutbehandlas på ministermötet i november i Stockholm, samtidigt med utredningens förslag till ny struktur.
5 Nordisk filmpris etablering og finansiering Dokument 05/04 MR-K diskuterede primært spørgsmål om prisens navn og tilknytning og finansiering foruden specifikke kriterier for nominering og uddeling af prisen: - - bør det være et kriterium for nominering, at der foreligger en aftale om distribution i mere end x nordisk(e) lande(e)? bør det være et kriterium for nominering, at filmen anvender et nordisk sprog? Island er for etablering af en filmpris, som må hedde Nordisk Råds filmpris. Det bør ikke være et kriterium for nominering, at der foreligger forudgående aftale om distribution, da film fra mindre områder netop har lettere ved at opnå aftale om distribution, hvis de nomineres/prisbelønnes. Det bør heller ikke være et krav, at filmen anvender et nordisk sprog, men nominerede film må være af høj standard og have en klar nordisk profil. Danmark er ikke imod etablering af en filmpris, men finder at en række spørgsmål må afklares. Prisen må være Nordisk Råds filmpris og uddeles samtidig med de øvrige nordiske priser i forbindelse med Nordisk Råds session. Umiddelbart må det være et kriterium for nominering, at filmen anvender et nordisk sprog, og prisens størrelse må være tilsvarende de øvrige priser: DKK 350 000. Danmark mente, at der bør indstilles 2 film fra hvert land, og at 2 personer fra hvert land deltager i juryen. Film, som har haft premiere indenfor det sidste år regnet bagud fra uddelingen, bør kunne nomineres. Norge er for etablering af en filmpris, som må hedde Nordisk Råds filmpris, som må deles ud i forbindelse med Nordisk Råds session og med samme prisbeløb som de øvrige priser: DKK 350 000. Det må være et helt klart kriterium, at kun film på et nordisk sprog kan nomineres, derimod bør det ikke være et kriterium, at der foreligger aftale om distribution. Finland er for en filmpris og finder det naturligst, at det bliver Nordisk Råds filmpris med uddeling første gang i forbindelse med sessionen i 2005. Prisen bør have en tillægstitel med gennemslagskraft i filmbranchen. Forslag: Mauritz Stiller prisen. Prisen bør have samme beløbsstørrelse som de øvrige priser på DKK 350 000, som eventuelt kan tages af kulturbudgettet: KM-gruppen. Finland finder distributionsspørgsmålet vigtigt, og ser i øvrigt frem til, at sekretariatet på kommende MR-K fremlægger forslag til endelige vedtægter for filmprisen. Sverige er for etablering af en filmpris men gjorde opmærksom på, at der på mødet under sessionen var enighed om en filmpris, men at der ikke var enighed forud for dette møde. MR-K bør derfor nu beslutte, at der skal etableres en filmpris, men indretningen og etableringen af filmprisen bør ikke forceres til gennemførelse i 2004. Prisen må hedde Nordisk Råds filmpris, men gerne tilføjes et kompletterende navn. Forslag: Ingmar Bergman prisen. Med eksemplet i filmen Lilja forever, som er på russisk, argumenterede Sverige for, at en nordisk film ikke kan reduceres til at være en film på et nordisk sprog. Derpå udspandt sig en generel diskussion omkring sprogkriterier og økonomi.
Finland deler Sveriges og Islands opfattelse af sprogproblematikken omkring nominering; det bør ikke være et kriterium. Norge argumenterede, at sproget er en af de vigtigste kulturbærere. Om anvendelsen af et nordisk sprog ikke bliver et kriterium for nominering, finder Norge, at det til gengæld må være et klart kriterium, at filmen har en stærk forankring i de nordiske landes kulturkreds. Norge bøjer sig på spørgsmålet om sprogkriteriet. Sverige udtrykte bekymring for, om administrationsomkostningerne ved prisen ville komme til at overstige selve prisbeløbet. Sekretariatet præciserede, at Nordisk Film og TV fond har tilbudt at afholde administrationsomkostningerne indenfor rammerne af eget driftsbudget, samt at disse for jubilæumsprisen beløb sig til NOK 147 000. Sverige ønsker, at der må findes dækning til såvel prisbeløb som administrationsomkostninger fra andre sektorer i alt DKK 500 000; et ønske der fandt opbakning blandt de øvrige lande. Formandskabet sammenfattede konkluderende, at der er enighed om etableringen af Nordisk Råds filmpris i 2005. Forudgående aftale om distribution er ikke et kriterium for nominering eller uddeling. Anvendelse af et nordisk sprog er heller ikke et kriterium for nominering eller uddeling. Til gengæld er det et klart kriterium, at de nominerede film har en stærk forankring i de nordiske landes kulturkreds. Kulturministrene opfordrede Generalsekretæren til at tilføre kulturbudgettet DKK 500 000 fra andre sektorer fra 2005 til dækning af Nordisk Råds filmpris: prisbeløb + administrationsomkostninger. MR-K besluttede: - at etablere en filmpris i 2005 - at filmprisen hedder Nordisk Råds filmpris - at prisbeløbet er DKK 350 000 samt at: - sekretariatet til MR-K 2/2004 fremlægger forslag til endelige vedtægter.
INFORMASJONSSAKER 6 Generalsekretæren orienterer Muntlig Generalsekreterare Per Unckel informerade om följande: Roteringen av ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet förskjuts på grund av att Finland har ordförandeskapet i EU under senare hälften av år 2006. Det innebär att Norge är ordförande år 2006 och Finland år 2007. Han informerade vidare om at der pågår en evalueringsprocess av hela NMR s verksamhet i de tre baltiske länderna och NV-Ryssland. MR-SAM kommer att diskutera förslag til nya principer under møtet i maj 2004, och man räknar med att komma fram till konklusioner mot slutet av 2004. Parallelt med detta är två andra processer i gång i form av en dialog med Östersjörådet och förslag til flera institutioner som kan utvidgas til nordisk-baltiska samarbeten. Det internationella arbetet inom NMRS måste koordineras bättre och för kultur - avdelningens del kommer det att innebära att utlandsprojekten måste koordineras med andra övergripande internationella aktiviteter. 7 Analyse og utredning av kultursektoren første rapport Muntlig Avdelningschef Rigmor Duun Grande informerade om statusen för utredningen. ÄK-K har beslutat om att Ann Sandelin, direktör för den svenskspråkiga verksamheten vid Finlands rundradio skall anlitas som utredare. Ann har en lång erfarenhet av nordiskt kultursamarbete, bl.a. som chef för Nordiska ministerrådets kultur- och undervisningsavdelning och direktör för Nordens hus. Nordiska ministerrådets sekretariat (kulturavdelningen) har haft samtal med Ann Sandelin och bl.a. diskuterat en preliminär tidtabell för arbetet. Hon kommer under utredningsarbetets gång att hålla möten med samtliga länders kultur-eller undervisningsministerier samt med de samarbetsorgan som berörs av utredningen. Utredaren räknar med att ha avslutat sitt arbete i början av augusti detta år. 8 Nordisk Medieprogram Dokument 06/04 MR-K tog informationen til efterretning.
9 Nordisk Film og TV-fond, ny kontrakt Dokument 07/04 Sekretariatet indledte med, at det er sekretariatets opfattelse, at de 4 opsigelser fra de kommercielle aftaleparter ikke skyldes utilfredshed med NFTFs virke eller eksistens som sådan, men at opsigelserne er motiveret af et ønske om kortere aftaleramme end de nuværende 5 år af hensyn til de kommercielle selskabers forretningsvilkår. Både Norge, Sverige og Finland påpegede det vigtige i, at de kommercielle aktører fortsat er med i en aftale om Nordisk Film og TV fond, også om dette må betyde, at der eventuelt kun kan indgås en 3-årig aftaleperiode. Island opfordrede til, at sekretariatet så vidt muligt forhandler en aftalemodel, som inkluderer de kommercielle aktører som aftaleparter i en kommende aftale. 10 Rapport om nordisk TV-samarbejde Dokument 08/04 Generalsekretæren informerede kort om baggrunden for rapporten, som er iværksat af samarbejdsministrene, men som af NSK er foreslået til videre behandling hos kulturministrene. Sagen er ikke behandlet af MR-SAM. Generalsekretæren bemærkede i øvrigt, at rapporten ikke er rettet mod det politiske niveau men mod aktørerne, og at den derfor indeholder en række radikale forslag, set med politiske øjne. Generalsekretæren stillede sig åben overfor den videre håndtering af rapporten. Finland bekræftede, at målgruppen for rapporten er aktørerne og foreslog derfor, at direktørerne for de nordiske public service selskaber indkaldes til møde med kulturministrene. Sverige gjorde klart, at det er public service selskaberne, som må forholde sig til rapporten og siden formulere sine krav til det politiske niveau. Sverige bemærkede også, at rapporten indeholder meget politiske forslag, det ikke er ønskeligt at håndtere på nordisk niveau, som for eksempel forhandlinger om must carry aftaler. Island vil fortsætte diskussionen på kommende ministerrådsmøde. Sekretariatet vil fremlægge et diskussionsunderlag til MR-K 2/2004.
11 EU:s Nordlige dimensjon Muntlig Avdelningschef Rigmor Duun Grande informerade om att kulturavdelningen hållit det första mötet med andra regionala organisationer den 23 mars. De regionala organisationer som kallats till mötet var Nordiska Rådet, Barentsrådet, Arktiska rådet, Östersjörådet och Samiskt parlamentariskt råd. Kallelse till mötet hade också sänts till EU-Kommissionen. Mötet konstaterade att det är särskilt viktigt att de regionala organisationerna tillsammans kan bilda en plattform för fortsatt samarbete i kulturfrågor. Vidare konstaterade mötet att alla organisationer har kulturaktiviteter i den region som omfattas av den nordliga dimensionen och att alla har fördelar av att det etableras ett samarbete som handlar om information, om arbetsfördelning och samordning och om gemensamma målsättningar. Nästa mötet hålles i Stockholm den 11 maj och då kommer organisationerna att presentera sina aktiviteter och diskutera former för det fortsatta samarbetet. 12 Kultursamarbeidet i EU Muntlig Finland rapporterade att det irländska ordförandeskapet koncentrerar sig på agendan och att arbetet löper väl. Efter Irland tar Holland över den 1 juli. Inom kultur är den viktigaste frågan just nu ramprogrammet, som skall träda i kraft 2007. Kommissionen kommer med ett förslag i juli 2004 och det kommer att omfatta kultur, AV- frågor och ungdomsfrågor. Finland antar att slutförhandlingarna kring det nya ramprogrammet kommer att infalla under det finska ordförandeskapet under senare hälften av år 2006. En annan fråga som förbereds är frågan om kulturhuvudstäder från år 2009 framöver. Unesco har inlett arbetet med konventionen om kulturell mångfald. EU strävar efter en enhetlig ståndpunkt i denna process, och det blir intressant att se vilken kompetens Gemenskapen har i denna fråga. Ang. handelspolitik finns det en gemensam ståndpunkt, men i kulturfrågor finns inga befogenheter. 13 Nasjonal informasjon Det var ingen saker under dette punktet. 14 Eventuelt Formannskapet ønsket velkommen til MR-K på Island i juni, og informerte om at møtet vil finne sted på Hotel Nordica kl. 09.30 12.30 torsdag den 10. juni. Representanter fra kunstnerorganisasjoner vil være tilstede på siste del av møtet. Etter møtet vil det bli servert lunsj, og deretter vil det bli arrangert en utflukt for møtedeltagerne med familiemedlemmer.