Imai. Indhold. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik. Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion :
|
|
- Rikke Kvist
- 8 år siden
- Visninger:
Transkript
1 PI
2 PI Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik Postboks Nuuk Naqiterisoq / Tryk : Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq Kalaallit Nunaanni atuartitsisunut. Ilanngutassianik assitalinnilluunniit ilanngussiniaraanni ajornanngilaq aaqqissuisunullu nassiunneqarsinnaallutik. PI er et informations- og debatblad for undervisere i Grønland. Bidrag i form af artikler og illustrati o ner modtages gerne og bedes sendt til redaktionen. Imai Atualeqqaarnermi allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq tamanna pillugu! E-forum Evaluering på Færøerne -indtryk fra Evalueringsafdelingens besøg i Torshavn Atuartut Google for Education nuannariivippaat Ipad atorlugu allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq aqqutigalugu atuartitsineq App it Ilinniusiorfimmiit Nutaarsiassat Aaqqisuisut / Redaktion : Kirsten Olsen (akisuss.) kir@inerisaavik.gl Ilusilersuisoq / Grafisk tilrettelæggelse : ReneDesign.gl Nutserisut / Oversættere : Angunnguaq Karlsen Jens Jakob Lennert- Sandgreen Assit Fotos : John Rasmussen Narsaq Foto, omslag Per Biilmann s. 3 Claus Reistrup s. 10 Kirsten Olsen s. 11 Jens Jakob Lennert- Sandgreen s. 13 Indhold Opdagende skrivning ved skolestart derfor! e-forum Evaluering på Færøerne -indtryk fra Evalueringsafdelingens besøg i Torshavn Elever helt vilde med Google for Education Undervisningsforløb i opdagende skrivning med brug af ipad Apps Nyheder fra ilinniusiorfik
3 Siulequt Ukiumi atuarfiusumi matumani PI p normup kingulliup imarisai amerlanerit tassaapput digitaliserikkamik atuartitsinerup oqaluuserisassartai assigiinngitsut pillugit allaaserisat ilinniartitsisunut atuartunullu sammisitat. Naliliisarfimmi sulisut Savalimmiunut paasisassarsiorlutik tikeraarsimanerminni paasisatik pillugit allaaserisaqarput, tassani savalimmiormiut atuartitsinermik- naliliisarnermillu periusaat paasisaqarfigisimallugit. Kiisalu atortussiat nutaat arlallit Ilinniussiorfimmit saqqummersitat pillugit allaaserisat atuarsinnaavasi. Nunatsinni atuartitsisartut tamaasa sulinngiffeqarlutik aasarsiorluarnissaannik kissaappagut. Forord I dette skoleårs sidste nummer af PI handler de fleste af indlæggene om forskellige sider af digital undervisning - både henvendt til lærere og elever. Medarbejdere fra Evalueringsafdelingen skriver om deres indtryk fra et besøg på Færøerne, hvor de fik kendskab til det færøske undervisnings- og evalueringssystem. Endelig kan I læse om flere af de nye materialer udgivet af Ilinniusiorfik. Vi ønsker alle undervisere i landet en god sommerferie. 3
4 Atualeqqaarnermi allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq - tamanna pillugu! Allattut: Siunnersortit Nitta Lyberth-Mørch aamma Trine Pauck Hansen Nassuiaat: Allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq Oqaaseq allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq tassaavoq, meeqqat siusissukkut naqinnerit atorlugit attaveqarniarnerminni misileraaleqqaarnerannut attuumassuteqartoq. Allatap imarisaa (suna ilanngutissavara, kina allaffigissavara), allatap aaqqissuunnera (tulleriiaarnera) aamma oqaatsit allatap utertarneranik meeqqat misileraanerannik tunngavoq. Allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq tassaavoq aamma allatap utertarnerannik tunngassuteqartoq, meeqqap naqinnerit taaguutaannik aamma/imaluunniit nipit atorlugit naqinnerit nipaannik taaguutaannillu allannermik misileraanera. (Klara Korsgaard m.fl. i Opdagende skrivning en vej ind i læsningen, Dansklærerforeningens forlag, 2010, s. 11) Qallunaat Nunaanni misissuinerit arlallit takutippaat, Allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq tunngavigalugu atuartut ataasiakkaat atuffarinnerulernissamut aamma allassinnaaleriartornissamut aallarnisaataalluarsinnaasoq. Allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq piginnaasaqaleriartornerlu pillugit periutsit ataani naatsumik allaaserineqarput. Ipad atorlugu allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq pillugu atuartitsinissamut siunnersuut uani saqqummersitami allaaserineqartoq atuarneqarsinnaavoq. Allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq qanoq sammineqarsinnaava? Periuseq naatsumik oqaatigissagaanni tassaavoq, ilinniartitseriaatsit arlallit nalinginnaasut malillugit meeraq atuarneq tunngaviginagu, allannerli atorlugu meeraq atuarniarnermik- aamma allanniarnermik ilikkalertornerusartoq. Atuartup nammineq suna oqaluttuarerusunnerlugu nalunngilaa, periutsillu assigiinngitsut atorlugit nipit naqinnerillu tusaasani atorlugit nassaarisinnaavai. Tamanna meeqqamut oqinneruvoq, atuagassami naqinnerit nipaat isumaallu atuartup atuarniarner- Nassuiaat: Allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq Oqaaseq allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq tassaavoq, meeqqat naqinnerit atiinik aamma/imaluunniit nipaannik ilisimasatik atorlugit misileraallutik allannerannut attuumassuteqartoq. (Klara Korsgaard m.fl. i Opdagende skrivning en vej ind i læsningen, Dansklærerforeningens forlag, 2010, s. 10) mini ilisimanngisaminik atuarniarsarineraninngarnik. Tassa imaappoq, atuartut klassimi tamatigut periuseq ataaseq atorlugu namminneq oqaluttuap imassaa suliarisassavaat. Klassimi misigisat assigiit tunngavigalugit allattoqartarsinnaavoq. Arlaannik sammisaqareernerup kingorna, klassimi ataatsimoorluni suna misigisimanerlugu assit imaluunniit titartakkat allattarfissuarmut saqqummersillugit oqaloqatigiissutigineqassapput. Atuartut pappilissamik sisamanik kipparissunik titarlugu avinneqarsimasumik tunineqassapput, kipparissumi ataatsimi titartaaffissaqassaaq, kiisalu atuartumut ilinniartitsisumullu allaffissaqassalluni. Atuartup misigisimasartik sisamanngorlugu titartassavaa, titartakkamilu ataatsimi tamani oqaasertaliilluni allassaaq. Atuartut naqinnerit nipaat taaguutaallu apeqqutigisinnaavaat, aamma naqinnerit oqaatsillu atuaqataasut allassimasaat ilaarlugit allassinnaavaat. Atuartut naqinnerit tulleriiaat atornissaannik ilitsersorneqassapput. Naqinnerit A.B.C erinarsorlugu, naqinneq sorleq atussanerlugu naqinnerit tulleriiaarlugit tikkuartarlugit, naqinneq nipimut allatassaminut tulluussorisani nassaarisassavaa. Atuartup oqaluttuamut assitassaminik titartaalluni allallunilu naammassiguni, ilinniartitsisoq oqaluttuutissavaa suna allassimanerlugu, taava ilinniartitsisup atuartup allataata ataatungaanut oqaatigisaa allassavaa. Taamatut periuseqarnikkut atuartup nammineq allatani ilinniartitsisup allataanut sanilliussinnaassavaa. Oqaluttualiat naammassippata atuartut imminnut imaluunniit 4 Naqinnerit tulleriiaat ima isikkoqarsinnaapput
5 eqimattakkaarlutik suliatit oqaluttualiatillu saqqummiutissavaat atuffassissutigalugillu, kingorna atuartut suliaat saqqumisumut nivinngarneqassapput. Allanneq atorlugu atuarnermik ilinniartitsinerup suna pitsaaqutigivaa? Atuartut ullormi siullermi atualeqqaarnerminiilli, naatsorsuutigilluinnarpaa, atuarfimmi atuarnermik allannermillu ilikkassalluni, allassinnaalernermik paasinnikkiartulerneq atorlugu atuartut naatsorsuutaat piviusunngortissinnaavarput. Atuartut ataasiakkaat sukkasuumik allassinnaasutut aamma atuarsinnaasutut misigisimalissapput, tamannalu ilikkarusussuseqalernissamut kaammattuutaalluassaaq. Tamatuma saniatigut atuartut oqaatsitigut assigiinngitsumik piginnaasaqarlutik atualertarput, aamma periutsip atuartut ataasiakkaat naqinnerit, allatat oqaatsillu ilisimariigaat atortarpai, aamma taama iliorluni meeqqerivimmik, angerlarsimaffimmik atuarfimmillu atassusiisoqartarpoq. Periutsip pitsaaqutigaa, atuartut ataasiakkaat piginnaasaat aallaavigineqartarmat, aamma atuartut tamarmik atuagarsornikkut sanngiitsut pikkorissullu, inerikkiartornikkut piginnaasatik tunngavigalugit sulisinnaapput. Ilinniartitsisup allataqarlun ikorfartuinermigut, atuartup allassinnaassutsimi killeqarnera eqqortumillu allassinnaassuseqannginnini pissutigalugu oqaluttuarniarnera taamaalilluni killilersorneqassanngilaq. Atuartup oqaluttuariniagaa isiginiarneqassaaq, tamatumalu kinguneranik oqaluttuarusussuseqarnera ikorfartorneqassaaq. Tamatumalu atuartut allanniarnikkut piginnaasaqaleriartornerat killilersussanngilaa, tassami atuartup assinut oqaasertalersuinermigut, oqaatsit nipaat naqinnernut nuunnissaannut inissikkiartuaartarpaat, taamaalillutik naqinnerit nipaannik katiterinermik piginnaasaqaleriartuaassapput. Taamaattumik allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq aamma naliliinermut atorluarneqarsinnaavoq, atuartup allanniarnikkut inerikkiartornermini naqinnerillu nipaannik katiterinermik killiffianik malinnaasoqarsinnaalluni. Periutsip atuartup oqaatsinik allanniarnermini nipit sorliit paasisarnerai takutissinnaavaa. Suliassat allannikkut suliassaammata, atuartut piffissap ingerlanerani allatai sanilliunneqarsinnaapput, aamma atuartup ingerlaavartumik allanniarnikkut inerikkiartornera pillugu ilinniartitsisup uppernarsarsinnaalissavaa. Taassuma saniatigut siusissukkut atuartup allannermik sungiusarneqarnermigut paasiartulissavaa allatat tamarmik siunertaqartut isumaqartullu attaveqarnikkut nassitsisumit tigusisussamullu oqariartuuteqartoqartartoq. Allatap isumaqarneranik paasinninnerup, atuartumut atuarneq isumaqarnerulersikkiartuaassavaa kiisalu atuartoq allatanik allanik atuarniarneranik paasinninnerulersissallugu. Allanneq atorlugu atuarnermik ilinniartitsinerup suna pitsaaqutigivaa? 1. klassimi atuartut kalaallisut qallunaatullu atuartinneqalertarput, taamaattumillu pitsaassaqaaq, oqaatsini taakkunani naqinnerit nipaat pillugit ilinniartitsinermi suleqatigiinnissaq, naak nipit aamma assigiinngikkaluartut. Ilisimatusarnerimmi kingulliit takutippaat, meeqqat oqaatsinik arlariinnik ulluinnarni tusaasaqarlutik peroriartortut, oqaatsinik arlariinnik tusaasaqarnermikkut isumaliutersorsinnaalersartut pinnguarsinnaalertartullu, tamannalu iluaqutigalugu oqaatsit avataaniit isiginiarnissaanut ajornartorsiuteqannginnerusartut, taamaasillutik oqaatsinik piginnaasaqaleriartorsinnaalersarlutik. Qallunaatut kalaallisullu atuartitsinerit assigiinngissusaat tassaanerussaaq suliassamik sinaakkusiineq. Naatsorsuutigisinnaanngilarput qallunaatut ataqatigiissumik oqaluttualiortoqassasoq, oqaatsit atuartunut nutaajulluinnarpata. Kisianni assersuutigalugu atuartut qallunaatut atuartitsinermi oqaatsit atorneqartut taagorsinnaavaat, naqinnerillu tusaasinnaasatik allattorlugit. Eqqaamassutissanik- kissaatinilluunniit suliaqarsinnaapput, attaveqarniarneq ikorfartorniarlugu titartakkat allatallu tapertariissillugit. Allamiut oqaasiinik atuartitsinermi oqalunneq ikorfartorneqassaaq, aamma atuartoq oqaatiginiakkaminik oqariartuuteqarnissamut atorfissaqartitaminik oqaatsinik ataasiakkaanik nutaanik ilikkarnissamut piumassuseqarnerulissaaq. Taama periuseqarnikkut atuartup oqaatsitigut piginnaasaqaleriartornera, atuartup nammineq naleqartitai soqutigisaalu tunngavigineqassapput, tamatumalu kinguneranik atuartup atuarnermini pissarsiai aamma pitsanngorsarneqassallutik. Saqqummersitami uani atuartitsinissamut siunnersuut allassinnaanermik paasinnikkiartulerneq pillugu allaaserisaq isumassarsiorfigiuk, imaluunniit Nationalt Videncenter for Læsning nittartagaaniittut akeqanngitsumik isiginnaarneqarsinnaasut, atuartitsinermi atortussiat video isumassarsiorfigikkit, tigusiffiit uani takukkit: Atuartitsinermut siunnersuutit tigusiffigineqartut kiisalu atuakkat tigusiffigineqartut - Opdagende skrivning i praksis (videoer, akeqanngitsumik isiginnaarneqarsinnaasut) Opdagende skrivning en vej ind i læsningen, Klara Korsgaard m.fl., Dansklærerforeningens Forlag, Et dari-agtigt A skriftsprogstilegnelse og biliteracy, Helle Pia Laursen m.fl., Viden om læsning, nr. 8,
6 Opdagende skrivning ved skolestart - derfor! Af: fagkonsulent Nitta Lyberth-Mørch og Trine Pauck Hansen Definition: Opdagende stavning Begrebet opdagende stavning refererer til den eksperimenterende stavning, børn anvender, når de forsøger at skrive et ord ud fra deres viden om bogstavernes navne og/eller bogstavernes lyde. (Klara Korsgaard m.fl. i Opdagende skrivning en vej ind i læsningen, Dansklærerforeningens forlag, 2010, s. 10) Definition: Opdagende skrivning Begrebet `opdagende skrivning refererer til den eksperimenterende tilgang, som børn anvender i deres tidlige forsøg med at kommunikere ved hjælp af skrift. De eksperimenterer både med tekstens indhold (hvad skal med, til hvilken modtager?), tekstens struktur (rækkefølge) og med ordenes stavning. Opdagende skrivning rummer derfor også opdagende stavning, da barnet udnytter sin eksisterende viden om bogstavernes navne og/eller lyde til at danne og afprøve hypoteser om forholdet mellem lyd og bogstav. (Klara Korsgaard m.fl. i Opdagende skrivning en vej ind i læsningen, Dansklærerforeningens forlag, 2010, s. 11) Flere undersøgelser i Danmark viser, at Opdagende skrivning er et rigtig godt udgangspunkt for at kickstarte en god læse og skriveudviklingsproces hos den enkelte elev. I det nedenstående bliver principperne for opdagende skrivning og de tilegnelsesmæssige fordele ved brug af metoden kort skitseret. Et konkret forslag til undervisningsforløb i opdagende skrivning med brug af ipad beskrives i artiklen Undervisningsforløb i opdagende skrivning med brug af ipad her i bladet. Hvordan arbejde med opdagende skrivning? Ganske kort er det en metode, som bygger på en forståelse af, at et barn har lettere ved at starte med skrivning i læse- og skrivetilegnelsen i stedet for læsning, som det mange steder ellers er normen. Eleven ved, hvad han selv gerne vil fortælle, og kan via forskellige strategier finde de lyde og bogstaver, som han kan høre. Dette er lettere end at skulle afkode ukendte bogstavers lyde og ords betydninger i et indhold, eleven ikke kender til, sådan som det sker under læsning. Helt konkret arbejder eleverne i klassen ud fra en model, som er ens for hver gang, men hvor eleven selv skaber indholdet. Skrivningen kan tage udgangspunkt i en fælles oplevelse med klassen. Efter oplevelsen taler klassen om, hvad der skete evt. ud fra fotos eller tegninger på tavlen undervejs i samtalen. Eleverne får papirer, som er opdelt i fire firkanter, hvor hver firkant er inddelt i et stort tegnefelt og mindre skrivefelt, hvor både elevens og lærerens tekst skal stå. Eleven har nu til opgave at tegne om den fælles oplevelse i fire billeder og skrive teksten, som hører til hvert billede. Eleverne kan undervejs spørge hinanden om lyde og bogstaver, og de må kopiere bogstaver og ord fra hinanden. Eleverne instrueres også i at bruge en bogstavstrimmel, som en strategi. Ved at synge bogstavsangen A.B.C., mens eleven peger sig frem bogstav for bogstav på strimlen, finder han det bogstav, som han synes passer til den lyd, han leder efter. En bogstavstrimmel kan se sådan ud. 6
7 Når eleven er færdig med at tegne og skrive til et billede, fortæller eleven læreren, hvad han har skrevet, og læreren skriver det fortalte ned med konventionel stavemåde under elevens egen tekst. På den måde har eleven mulighed for at sammenligne sin egen og lærerens tekst. Når historierne er færdige, præsenterer eleverne deres historier for hinanden samlet eller i mindre grupper, og de hænges et synligt sted. Hvad er fordelene ved at starte læseindlæring med skrivning? Nå eleverne møder op første skoledag, har de en klar forventning om, at de i skolen skal lære at læse og skrive, og med opdagende skrivning har vi mulighed for at imødekomme de forventninger. Den enkelte elev får meget hurtigt en oplevelse af at lykkes som skribent og læser, hvilket øger motivationen til at arbejde med det. Derudover starter børnene i skole med meget forskellige sproglige kompetencer, og med metoden udnytter og anvender den enkelte elev sin forhåndsviden om bogstaver, tekster og sprog, og sådan bygges der bro mellem daginstitutionen, hjemmet og skolen. En af de største forcer ved metoden er netop, at den tager udgangspunkt i den enkelte elevs forudsætninger, og alle elever, både de fagligt svage og stærke, kan arbejde ud fra zonen for nærmeste udvikling. Når læreren støtter op med voksen stavning, begrænses eleverne ikke længere i deres fortælling af deres manglende færdigheder i at skrive formelt korrekt. Det eleven vil fortælle, får lov at være i fokus, og det faktum kan støtte deres fortælleglæde. Men det afholder dog ikke eleverne fra at udvikle deres skriftsproglige kompetencer, for når eleven skriver disse billedtekster, arbejder eleven funktionelt med at få isoleret ordenes lyde til bogstaver, hvilket gør at de gradvist tilegner sig lydprincippet. Derfor kan opdagende skrivning også anvendes som et godt evalueringsværktøj til at afdække, hvor og hvor langt eleven er i sin skriveudvikling og sin tilegnelse af lydprincippet. Metoden kan afdække, hvilke lyde eleven selv opfanger i de ord, som han ønsker at skrive. Idet opgaverne er på skrift, kan elevernes tekster over tid sammenlignes, og læreren kan dokumentere den løbende udvikling i elevens skriftsprogstilegnelse. Derudover bliver eleven med den tidlige introduktion af skrivning bevidstgjort om, at al tekst har en funktion det kommunikerer et budskab mellem en afsender og en modtager. Forståelsen af tekstens funktion styrker det, at eleven er meningssøgende i sin egen læsning og øger hermed elevens læseforståelse af andre tekster. Man starter da med modersmål først, ikke også? I 1. klasse starter eleverne samtidig med sprogfagene grønlandsk og dansk, og her er det helt oplagt, at man samarbejder i fagene omkring udviklingen af tilegnelsens af lydprincipperne, også selvom nogle lyde er forskellige. Nyere forskning viser nemlig, at børn, som vokser op med flere sprog i sin hverdag, kan have en metalingvistisk fordel, da de mødes med flere sprog, og det gør det lettere for dem at se sproget udefra og hermed udvikle en metasproglig bevidsthed. Den praktiske forskel mellem dansk og grønlandsk er mest af alt rammesætningen af opgaven. Vi kan selv sagt ikke forvente en sammensat fortælling på dansk, hvis det er et helt nyt sprog for eleverne. Men eleverne kan fx benævne bearbejdet ordforråd fra undervisningen på dansk og skrive de bogstaver ved, som de kan høre. De kan lave huske- og ønskesedler, hvor tegning og skrift kombineres og understøtter kommunikationen. Det vil understøtte en kommunikativ tilgang til undervisningen i fremmedsprog, og eleven vil opleve en motivation til at tilegne sig nye ord, som de har brug for til at kommunikere deres budskab. På den måde kan sprogtilegnelsen også i nogen grad styres af, hvad eleven oplever som relevant og interessant, hvilket igen styrker elevens udbytte af undervisningen. Kig på det konkrete undervisningsforløb andetsteds i bladet for mere inspiration til arbejdet med opdagende skrivning, eller find inspiration fx i de undervisningsvideoer, som kan ses gratis på Nationalt Videncenter for Læsnings hjemmeside. Kilder til praksisforslag og baggrundslitteratur - Opdagende skrivning i praksis (videoer, som kan ses gratis) Opdagende skrivning en vej ind i læsningen, Klara Korsgaard m.fl., Dansklærerforeningens Forlag, Et dari-agtigt A skriftsprogstilegnelse og biliteracy, Helle Pia Laursen m.fl., Viden om læsning, nr. 8,
8 E-forum Kalaallit nunaanni ilinniarfeqarfinnut internettikkut pikkorissarnissamut, ilinniarnissamut isumasioqatigiinnissamullu attaveqaat neqeroorutaasoq Allattoq: Lasse Ziska, Allattoqarfimmi pisortaq, E-forum E-forum ukiorpaalunngortuni Kalaallit Nunaani ilinniarfeqarfinnut nittartakkakkut toqqaannartumik akeqanngitsumik pikkorissarnissamut neqerooruteqartarsimavoq. Tamannalu 2008-miilli neqeroorutaasimavoq misilittagaqarfigineqarluartumik - maannalu neqeroorut Inerisaavimmit aamma atorluarneqalersimavoq. Pikkorissarnissamut neqeroorutit ilinniarnermik suliaqartunut imaluunniit internettikkut attaveqaatit atorlugit soqutigisalinnut tamanut neqeroorutaapput, imarivaalu ilaatigut Ipads pillugit pikkorissarnerit nalinginnaasut, digitali ilikkariartortarnerlu pillugit ilinniarnerit, Adobe Connect aamma e-forums attaveqaatit, ungasianiit atuartitsineq LMS-platform, webinar (ungasianiit toqqaannartumik attaveqatigiilluni isumasioqatigiinnerit) kiisalu saqqummersitsiviup Systimep pikkorissarnissamut neqeroorutai assigiinngitsorpassuit isumasioqatigiisitsinerilu. Tassa imaappoq pikkorissarnissamut neqerooruterpassuupput arlaqartut, kalaallit nunaannut naleqqussakkanik assingusunillu allanit taama ittunik neqerooruteqartoqanngilaq. E-forum sunaava? E-forum tassaavoq internet atorlugu ilinniarfik Ilinniartitaanermut, Kultureqarnermut, Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu Naalakkersuisoqarfimmut attuumassuteqartoq. E-forum 2005-imiilli IT atorlugu ilinniartitseriaatsit siammartersimavai, kalaallit nunaanni inuussutissarsiornermut ilinniarfiit pikkorissarnissamut pisariaqartitaat tunngavigalugit neqerooruteqartarluni, ullumikkulli E-forum ima atorluarneqartigilersimavoq, kalaallit nunaanni ilinniarfeqarfinnut tamanut, meeqqat atuarfiat ilanngullugu atortussanik, siunnersuinermut toqqaannartumillu internettikkut pikkorissaanermut. E-forum susinnaava? E-forum Kalaallit Nunaanni ilinniarfeqarfinnut tamanut: Internettikkut ungasianiit atuartitsinermut tunngasunik iserfissanik atuartitsinermi atortussanik il.il. moodle- mut tunngasunik pilersisitsinnaavoq. Isumasioqartigiiffissanik internettikkoortunik aamma ataatsimiiffissanik, Adobe Connect atorlugu webinarimik pilersitsisinnaavoq. Internettikkut toqqaannartumik pikkorissaanermi atorneqarsinnaavoq aammattaaq ilinniarfeqarfinnut ataasiakkaanut kissaataat malillugit. Ikiuinermut siunnersuinermullu periarfissiivoq. E-forumip anguniagaraa, Kalaallit Nunaanni intenettikkut ilinniartitsineq sakkutut sutigut tamatigut ilinniartitaanikkut ilinniaqqittarnikkullu atuutilersinneqassasoq. Kikkut E-forum atorsinnaavaat? Kikkut tamarmik E-forum atorsinnaavaat. Pikkorissaanerit aallartinnginnerini pikkorissaanerullu ingerlannerani E-forum pikkorissartunut IT pillugu ikiortariaqartunut toqqaannartumik ikiuisarpoq. Sukkut E-forumip pikkorissarnissamut neqeroorutaanut peqataarusukkaanni nalunaartoqarsinnaava? E-forumip nittartagaani iserfigalugu pikkorissarnissamut neqeroorutit iserfigineqarsinnaapput, piffissallu qanoq ilineraniluunniit pikkorissarnissamut neqeroorutaasunut nalunaartoqarsinnaavoq. 8
9 E-forum Onlinekurser, e-læringsplatform & konferenceværktøj til grønlandske uddannelsessteder Af: Lasse Ziska, Sekretariatsleder, E-forum E-forum har gennem flere år tilbudt gratis onlinekurser til uddannelsessektoren i Grønland. Det har de gjort siden 2008 og har stor erfaring med det et tilbud som nu også Inerisaavik er begyndt at benytte sig af. Kurserne henvender sig til alle, som arbejder med uddannelse eller har interesse i e-læring og omfatter bl.a. praktiske hands-on-kurser i brugen af Ipads, kurser og foredrag omkring digital dannelse & læring, kurser i brugen af konferencesystemet Adobe Connect og e-forums LMS-platform til fjernundervisning, webinarer (onlinekonferencer) samt en bred vifte af forlaget Systime s fagkurser & konferencer. Der er altså tale om en virkelig bred vifte af kurser, og der findes ikke andre lignende tilbud i en grønlandsk kontekst. Hvad er E-forum? E-forum er en e-læringsenhed under Departementet for Uddannelse, Kultur, Forskning og Kirke. Siden 2005 har E-forum udbredt it-støttede undervisningsformer og skabt mere differentierede undervisningstilbud på de grønlandske brancheskoler, men i dag er E-forum så forankret, at man kan tilbyde værktøjer, support, konsulentbistand og onlinekurser til alle grønlandske uddannelsessteder, herunder grundskolen. Hvad kan E-forum? E-forum kan - til hvert enkelt uddannelsessted i Grønland oprette moodle-baserede internetplatforme til fjernundervisning, materialedeling mm. oprette internetbaserede konference- og møderum, webinarer i Adobe Connect afholde online-kurser også for enkelte uddannelsessteder efter ønske yde support og konsulentbistand E-forum tilstræber, at e-læring indgår som et supplerende værktøj overalt, hvor det giver mening på uddannelse og efteruddannelse i Grønland. Hvem kan bruge E-forum? Alle kan bruge E-forum. Op til og under alle kurser har E-forum direkte support med de deltagere, som måtte have brug for IT hjælp, så man kan deltage i kurserne. Hvordan tilmelder man sig E-forums onlinekurser? På E-forums åbne site kan man se mere om E-forum generelt, og her finder man også et link til E-forums kursuskatalog, hvor man til enhver tid kan se og tilmelde sig aktuelle kurser. 9
10 Evaluering på Færøerne - indtryk fra Evalueringsafdelingens besøg i Torshavn Af: Carsten Petersen/Esekias Therkelsen ved Evalueringsafdelingen samt Claus Reistrup, Mentamálaráðið Evalueringsafdelingen har igennem de sidste år søgt at opbygge et samarbejde med vores nordiske kollegaer omkring evaluering i folkeskolen. I februar besøgte vi Færøerne, og Mentamálaráðið (Færøernes Undervisningsministerium) var vært for besøget. Claus Reistrup, som er mangeårig konsulent for Mentamálaráðið, havde tilrettelagt et meget spændende program for os, og på et hektisk 1 ½ dags besøg fik vi et godt indblik i det færøske undervisnings- og evalueringssystem. Vi kan lære af det færøske skolesystem og samtidig dele erfaringer og håber på et fremtidigt samarbejde. På skolebesøg Vi startede mødedagen på fastelavnsmandag. Denne dag holdes fri for undervisning og vi oplevede, hvordan en sådan dag bruges til at ryste eleverne sammen på tværs af klassetrin. Vi lagde ud med et besøg på Eysturskúlin, Færøernes største folkeskole fra starten af 1970-erne. Skolen har pt. 566 elever og har 47 lærere ansat. Skolen har elever op til 10. klasse. 10. klasse er frivilligt at vælge på Færøerne. Vi havde en snak med skolens leder Eyðdis Eidesgaard og blandt de punkter, vi berørte, var anvendelsen af de nationale test på Færøerne. Hun gav udtryk for, at testene er svære at anvende i det praktiske arbejde, da resultaterne foreligger meget sent. Denne problematik kan vi nikke genkendende til, da vi selv har en aktuel prioritering på denne opgave i evalueringsafdelingen lige nu så skolerne, elever, lærere og skoledere hurtigt får feedback. Mht. Færøernes deltagelse i PISA pointerede hun, at det primært er en evaluering af systemet, altså ikke en evaluering af lærerne. Hun slog også fast, at PISA-resultaterne havde givet en effekt, blandt andet med indførelsen af læsetest i 1-3. klasse. Disse test er meget brugbare, da de præcist og konkret peger på elever med læsevanskeligheder og dermed danner et godt grundlag for en diskussion mellem skole og forældre. Så gik turen til Kaldbaks Skúli, som er en bygdeskole tæt ved Tórshavn, med ca. 35 elever. Eleverne går på skolen til og med 7. klasse og siden kører de hver dag i bus til en centralskole i Tórshavn. I forhold til Grønland er forskellen mellem by- og bygdeskoler betydeligt mindre, især på grund af de korte afstande. Dette besøg var en oplevelse af særlig karakter. Alle færøske skoler er udstyret med Smart Boards / Clever Boards, og 10 Besøg på Kaldbaks Skúli / Kaldbaks Skúlimi pulaarneq Der var fastelavnsmandag på Skúlin á Argjahamri / Skúlin á Argjahamrimi anaalerivissiortoqartoq. mange elever har egen pc er. Undervisningen integrerer forskellige trin i samme lokale. Det var en stor oplevelse at møde skolens leder, Ragnar Magnussen, der viste os, hvordan undervisningen i matematik og økonomi kan gøres levende og meget praktisk ved hjælp af simple materialer, som han selv havde fremstillet. Vi fik en påmindelse om, at dagens gode undervisning i skolen ikke nødvendigvis skal gøre brug af ipads m.v. Samme eftermiddag besøgte vi Skúlin á Argjahamri, der er nybygget. Skolen er en arkitektonisk perle med store og åbne rum, hvor eleverne kan være sammen. Den gamle skolegårds tid her er lagt bag. Skolen har en fantastisk udsigt over Tórshavn. Og vi gik igennem skolens bibliotek, som virker særdeles indbydende for alle elever, der ønsker at låne bøger og andre materialer. Skolens leder, Marjun Holm, lægger meget vægt på, at alle lærere indgår i et formaliseret team, så ingen
11 Faktaboks Færøsk som officielt sprog i folkeskolen blev først anerkendt i Der er ca elever i folkeskolen. Der er 50 folkeskoler. lærere lades alene tilbage med problemerne. Det var særdeles interessant at se, hvordan hun som skoleleder aktivt bruger resultaterne fra Færøernes trintest til aktiv styring og planlægning af undervisningen helt nede ved de enkelte klasser. Skolen fremsender resultaterne fra prøven pr. til elevens forældre. Der lægges generelt meget vægt på summativ evaluering og man har valgt at nedprioritere den mere arbejdstunge formative evaluering. Færøerne og IT I Mentamálaráðið er man i gang med et meget spændende projekt omkring omlægning af trintest til en elektronisk platform, noget som vi selv ser som et fokusområde i udviklingen af vore egne nationale test. Vi fik en fin præsentation af systemet. Systemet lever op til alle krav, som den moderne evalueringsforskning peger på som vigtige. Selvevaluering: Eleven får sit resultat at vide umiddelbart efter prøvens afholdelse Feed-back: Læreren kan afgive skriftlige kommentarer til eleven angående besvarelsen af de forskellige opgaver 9 års undervisningspligt blev gennemført i Folkeskolen er struktureret som en 7 års grundskole med en 2-årig overbygning. Efter 9. klassetrin er der mulighed for at fortsætte på et frivilligt 10. klassetrin. De kommunale myndigheder betaler for drift af bygninger samt for alt materiale, der bruges i folkeskolen, mens Mentamálaráðið betaler alle lønninger til lærere og skoleledere. Der er 30 kommuner. Den største kommune er Tórshavnar Kommune med ca indbyggere. en evaluering af skolesystemet - herunder den politiske styring af skolevæsenet end PISA er en evaluering af elever og lærere. Figuren nedenfor viser Færøernes PISA-score i forhold til gennemsnitskriteriet på 500. Samlet så man meget positivt på deltagelsen i PISA, men det blev klart for os, at der ligger en meget stor udfordring i at oversætte de enkelte items til færøsk. Hastighed: Prøvens resultater formidles hurtigt til lærere og skolens leder Færøerne og PISA Færøerne har siden 2006 deltaget i PISA i fuldt omfang, dog optræder man ikke i de officielle rapporter som udgives af OECD, idet man ikke er en del af den nationale, danske PISA undersøgelse. Første deltagelse var nærmest noget af et chok for landets skoler, lærere og myndigheder, da resultaterne lå meget langt nede på skalaen. Men som det igen og igen blev påpeget, havde undersøgelsen medført gennemførelsen af en del skolepolitiske initiativer, blandt andet iværksattede man frivillige læsetest i 1-3. klasse, som flere af de skoleledere, vi snakkede med, så meget positivt på. Der blev også afsat flere timer i de første klasser i færøsk og regning, og der kom fokus på begynderlæsning, hvilket der aldrig havde været før. Samtidigt blev det fremhævet, at PISA i højere grad er 11
Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument
Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut Ungdomsparlamentets slutdokument 2013-imi Inuusuttut Inatsisartuisa qulequttatut pingaarnertut sammivaat Oqaatsitigut piginnaasassavut eqqarsaatigalugit
Læs mereS trin-imiit nutaarsiassat Qupp. 2 Kigutilerisarfimmiit. Qupp. 9. Nyheder fra trin S Fra tandklinikken s. 9. Issuaanerit nuannersut Qupp.
Nanortallip atuarfia INUUNEQ ILINNIARFIUVOQ IGALAAQ ΙTunngavilerneqarpoq 2015Ι nr.3ι 27. MARTS 2015 Ι IGALAAQ Ι Nutaarsiassat atuartunut, angajoqqaanut, atuarfimmilu atuisunut. Sap. akunnerata tulliani
Læs mereQallunaat oqaasiinik atuartitsinermi ilikkagassatut pilersaarutit
Qallunaat oqaasiinik atuartitsinermi ilikkagassatut pilersaarutit *********** A: Siunertat ilisarititsinerlu A 2 Qallunaat oqaasii - marsi 2003 Qallunaat oqaasiinik atuartitsinerup siunertaa (Atuarfimmi
Læs mereKontakt. Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk. www.mejlbyefterskole.
1 Kontakt Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk Forstander: Gyrite Andersen gyrite.andersen2@mejlby-eft.dk Viceforstander: Jørn Frank
Læs mereSiunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq
Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa Isumassarsissutissanngorluni oqallissaarutitut saqqummiussaq KANUKOKA-seminar:Samarbejde på børn- og ungeområdet 08-12-2011 1 Oqallissaaraluni saqqummiussap
Læs mereKvalitets-rapport for skoler / skoleåret 2013/14. Kulusumi Alivarpi. Atuarfiup aqqa /skolens navn 986973, 986975, kulusumi.alivarpi@attat.
Kulusumi Alivarpi Atuarfiup aqqa /skolens navn 986973, 986975, kulusumi.alivarpi@attat.gl Atuarfiup/skolens telefonnr., faxnr. og e-mailadresse 3915 Kulusuk Atuarfiup/skolens postadresse Kulusuk Illoqarfik/By
Læs mereIlinniartitsinerup aaqqissugaanerani ataqatigiissuseq. Sammenhæng ng i uddannelsessystemet
Ilinniartitsinerup aaqqissugaanerani ataqatigiissuseq Sammenhæng ng i uddannelsessystemet Inerisaavik Inerisaaviup pilersinnerani anguniakkat ilagivaat: Iliniartitsisut atuartullu ataasiakkaat iluaqutissaannik
Læs mereQeqqata Kommunia Atuilluartuunermut Suliniutaa: Atuarfinni Qarasaasiaqarneq. Qeqqata Kommunia Bæredygtighedsprojekt: IT i Folkeskolen
Qeqqata Kommunia Atuilluartuunermut Suliniutaa: Atuarfinni Qarasaasiaqarneq Qeqqata Kommunia Bæredygtighedsprojekt: IT i Folkeskolen 1 Atuarfitsialak, 1. august 2003 Peqqussummi allassimavoq IT InformationsTeknologi
Læs mere37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat.
Inuussutissarsiornermut Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Erhverv og Arbejdsmarked Inatsisartuni ilaasortamut Isak Hammond-imut, Inuit Ataqatigiit 37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi
Læs mereNUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET
NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 29. decembari 2014 Kalaallit Nunaanni Eqqartuussisuuneqarfimmit suliami
Læs mereAEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015
AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015 Piffissami nal. ak./tidspunkt.: Eqimattani oqaloqatigiinneq / Samtalerunde kl. 9.00 9.30 Kisimiilluni
Læs mereAlloriarfiit naammassinerini ataatsimoortumik nalilersuineq. Samlet vurdering efter trin
Alloriarfiit naammassinerini ataatsimoortumik nalilersuineq 3. aamma 7. klassimi atuartut angajoqqaavinut ilinniartitsisuinullu tamanut Samlet vurdering efter trin Til alle forældre og lærere til elever
Læs mereNaluttarfimmi Malimmi ullut eqqumiitsuliorfiit. Kunstdage i svømmehallen Malik. Naliliisarnermi professori ukioq ataaseq atorfeqartussaq
Naluttarfimmi Malimmi ullut eqqumiitsuliorfiit Kunstdage i svømmehallen Malik Naliliisarnermi professori ukioq ataaseq atorfeqartussaq Ny gæsteprofessor i evaluering Nunat Avannarliit KappAbel-imi ajugaaniutivinnerat
Læs mereAatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen
Aatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen Qaarsummi sulisutut Minesvend Maskiinamik ingerlatitsisutullu Maskineentreprenør Ilinniarneq Uddannelsen 1 Ilinniagassaq nutaaq pissanganartoq Aatsitassanik
Læs mereNutaarsiassaaleqiffik qaangiuppoq (IB) Aasaanera nutaarsiassaaleqiffiusartuuvoq. Inuit sulinngiffeqartarput, sorpassuit uninngasarput aamma naalakkersuinermik suliallit akornanni. Taamaammat nutaarsiassani
Læs mereAHL Ledelsens visioner:
AHL Ledelsens visioner: Angusakka i AHL som indsatsområde Mere faglighed i forhold til fagfordelingsprincipperne Skoleintra: brugere i alle sammenhænge som indsatsområde Læringsmål, derunder semesterplaner,
Læs mereIlitsersuut Biilinik eqqussuinerni. Vejledning indførsel af biler
Namminersornerullutik Oqartussat Grønlands Hjemmestyre Akileraartarnermut Pisortaqarfik Skattedirektoratet Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni Vejledning indførsel af biler 26. marts 2007 Ilitsersuut Biilinik
Læs mere- Pikkorissartinneqarsimasunik pissarsianik suleqatinut ingerlatitseqqittarneq piumasaqataasariaqarpoq
Gruppe nr. 1 fredag eftermiddag Gruppearbejde / nr.: 1 Ordstyrer: Kirsten Lyberth Referent: Bitten Heilmann Fremlægger: Efraim Olsen Pikkorissartarnerit/ilinniarsimanerit: - Pikkorissarnerpassuit atorluarneqarnerusariaqarput
Læs mereIMAI INDHOLD. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion :
PI 2 2014 1 2 PI Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk : Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu
Læs merePI-mit nutaarsiassat Kalaallit Nunaanni atuarfeqarfimmi ilinniartitsisunut/atuartitsisunut tamanut tusaatitut saqqummertassaaq.
Imai Aallaqqaassiut... 3 Ilinniagassatut pilersaarutit qanoq atussavavut?...... 4 Angusakka 1.-7. klassimi naliliinissamut neqeroorut... 12 Atuartut atuarsinnaanerat pitsaanerusunngortinniarlugu suliniuteqarneq...
Læs mereImai. Indhold. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik. Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion :
PI 3 2015 1 PI Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk : Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu
Læs mereSilarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit
Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit Saqqummersitamik sammisaqarneq meeqqat atuarfianni meeqqanut angilaartunut angajullernullu atuartitsissutini inuiaqatigiilerinermi
Læs merePinnguarnermut atortut meeqqanut eqeersimaartunut Legeredskaber til aktive børn
Pinnguarnermut atortut meeqqanut eqeersimaartunut Legeredskaber til aktive børn Pinnguartarfiit pinngortitap nammineq pilersitai meeqqanut tamanut Qisuit pitsassuit Immikkut qisuit toqqarsimavagut sibirisk
Læs mereOqaasiliortut ataatsimiinnerat
Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Sisamanngorneq, marsip 13-ianni 2014, nal. 10.00 Oqaasileriffiup ataatsimiittarfiani. Peqataasut: Carl Chr.Olsen, Eva M.Thomassen, Stephen Heilmann, Karl Møller aamma Katti
Læs mere4. 2004. Piareersimassusermi? Hvad med paratheden? Pædagogisk diplomuddannelse; Pinngortitalerineq. Pædagogisk diplomuddannelse i naturfag
Piareersimassusermi? Hvad med paratheden? Pædagogisk diplomuddannelse; Pinngortitalerineq Pædagogisk diplomuddannelse i naturfag Naliliisarneq atuartitsinerup ilassaraa Evaluering en del af undervisning
Læs mereOqaasileriffik Sprogsekretariatet
1 Oqaasiliortut ataatsimiinneranni, pingasunngornermi aggustip 12-ianni 2009, nal. 10.00, Ilimmarfimmi Oqaasileriffimmi, imaqarniliaq. Ataatsimiinnermi peqataapput: Stephen Heilmann, Abia Abelsen, Eva
Læs mereResume af gruppedrøftelsen / konklusion: Atuartut ilinniaqqiffinnut ikaarsaariarfimmi ajornartorsiortartut
Gruppe nr. 1 fredag formiddag Gruppearbejde / nr.: 1 Ordstyrer: Kristine Kristiansen Referent: Jonathan Petersen Fremlægger: Sikkersoq Berthelsen Resume af gruppedrøftelsen / konklusion: Atuartut ilinniaqqiffinnut
Læs mereImai. Indhold. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Ilinniartitaanermut Aqutsisoqarfik. Naqiterisoq / Tryk :
PI 1 2016 1 PI Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af : Ilinniartitaanermut Aqutsisoqarfik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk : Ilinniartitaanermut Aqutsisoqarfik PI tassaavoq
Læs mereKangillinnguit Atuarfiat
Kangillinnguit Atuarfiat Qajaasat, Box 7504 3905 Nuussuaq :+ (00299) 36 64 20 Fax: +(00299) 32 95 54 E-mail: dobe@sermersooq.gl Atuarfiup siulersuisuisa ukiumut atuarfiusumut 2014/15-mut nalunaarusiaat:
Læs mereImai. Indhold. PI-mit nutaarsiassat Kalaallit Nunaanni atuarfeqarfimmi ilinniartitsisunut/atuartitsisunut tamanut tusaatitut saqqummertassaaq.
Naqiterisitsisoq: Pilersuiffik aamma Inerisaavik. Pilersuiffik tassaavoq Kalaallit Nunaanni atuartitsinermi atortussanik pilersuiffik, Inerisaavik pamersaanermut tunngasunik ilinniartitsisullu ilinniaqqittarnerannik
Læs merePinngortitalerinermi ilikkagassatut pilersaarutit
Pinngortitalerinermi ilikkagassatut pilersaarutit *********** A: Siunertaq paasissutissallu A 2 Pinngortitalerineq - decembari 2004 Pinngortitalerinermi atuartitsinerup siunertaa (Tak. Atuarfimmi atuartitsissutini
Læs mereImai Indhold ... Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk. Aaqqisuisut: Kirsten Olsen (akisuss.): kir@inerisaavik.gl
1 2007 1 PI - Paasissutissat/Information Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq Kalaallit Nunaanni atuartitsisunut/ ilinniartitsisunut.
Læs mereUpperisalerinermi isumalioqqissaarnermilu. pilersaarutit
Upperisalerinermi isumalioqqissaarnermilu ilikkagassatut pilersaarutit *********** A: Siunertaq paasissutissallu A2 Upperisalerinermi isumalioqqissaarnermilu atuartitsinerup siunertaa (Tak. Atuarfimmi
Læs mereNuna tamakkerlugu ilitsersuisarfik Center for National Vejledning
Nuna tamakkerlugu ilitsersuisarfik Center for National Vejledning Ikaarsaarfimmi aqqutissiuussineq Overgangsvejledning Oplæg udarbejdet af: Cand. Mag. Kistâra Motzfeldt Vahl, Vejleder i center for national
Læs mereIMAI INDHOLD. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion :
PI 1 2014 1 2 PI Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk : Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu
Læs mereAssigiimmik periusissat
Assigiimmik periusissat Fælles holdninger Kinaluunniit Gammeqarfimmi atorfeqartuusoq pisussaaffeqarpoq pineqartunut aaqqiissutissatut taaneqartunut iliuuseqassalluni; inassuteqaatit naapertorlugu iliuuseqassalluni!
Læs mereUpperisalerinermi isumalioqqissaarnermilu ilikkagassatut pilersaarutit
Upperisalerinermi isumalioqqissaarnermilu ilikkagassatut pilersaarutit *********** A: Siunertat ilisarititsinerlu A 2 Upperisarsiorneq isumalioqqissaarnerlu september 2002 Upperisalerinermik isumalioqqissaarnermillu
Læs mereIMAI INDHOLD. PI - Paasissutissat / Information SIULEQUT
PI 3 2013 PI - Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk: Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq
Læs mereDias nummer 3. KV CfNV3 Billede taget fra www.google.dk Kiistara Vahl Center for National Vejledning; 21-05-2015
Nuna tamakkerlugu ilitsersuisarfik Center for National Vejledning Ikaarsaarfimmi aqqutissiuussineq Overgangsvejledning Oplæg udarbejdet af: Cand. Mag. Kistâra Motzfeldt Vahl, Vejleder i center for national
Læs mereISSN 1600-3063 2. 2001
ISSN 1600-3063 2. 2001 Naqiterisitsisoq: Pilersuiffik aamma Inerisaavik. Pilersuiffik tassaavoq Kalaallit Nunaanni atuartitsinermi atortussanik pilersuiffik, Inerisaavik pamersaanermut tunngasunik ilinniartitsisullu
Læs mereIlisimatitsissut Notat
Kultureqarnermut, Ilinniartitaanermut, Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Kultur, Uddannelse, Forskning og Kirke Ilisimatitsissut Notat Uunga Til Assinga uunga
Læs mereEQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ
1 EQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ Ulloq 11. november 2013 Eqqartuussisoqarfik Sermersuumi sulialiami sul.all.no.
Læs mereImai. Indhold. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik. Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion :
PI 4 2014 1 PI Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk : Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu
Læs mereKINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT. Når der er sket et seksuelt overgreb
KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT Når der er sket et seksuelt overgreb 2 3 KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT Paasillugu pasitsaasineqarpalluunniit meerarisaq
Læs mereMaannakkut issiavutit PISPSavisiia siulleq tigummillugu.
PISPSavisiia 1. udgave, februar 2013 PI/SPS den nye bygning 10. januar 2013, Anita & Stinnanguaq Maannakkut issiavutit PISPSavisiia siulleq tigummillugu. Aviisi qaammammut ataasiarluni saqqummertassaaq
Læs mereWorkshop om digitale fortællinger og multimodal formidling
Workshop om digitale fortællinger og multimodal formidling - Bedre læring for elever med ordblindhed og læsevanskeligheder Læringscenterets dag d. 29. august 2019 Du finder præsentationen her: http://kortlink.dk/ytgf
Læs mereImai. Indhold. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik. Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion :
1 PI Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk : Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq
Læs mereINATSISARTUT OG DEMOKRATI
INATSISARTUT OG DEMOKRATI Om parlamentarisk demokrati i Grønland for børn Se denne historie som film: www.ina.gl/boern Udgivet af Bureau for Inatsisartut Januar 2015 Tegninger: Christian Rex, Deluxus Studio
Læs mereHurtig start. Quick guide. Kom hurtigt i gang med den digitale junglebane
Hurtig start Quick guide Kom hurtigt i gang med den digitale junglebane Indholdsfortegnelse Introduktion Den digitale junglebane i undervisningen Kapitler Forberedelse Fag og emne Undervisningsmaterialer
Læs mereAEU-2 DANSK SKRIFTLIG FREMSTILLING / QALLUNAATUT ALLATTARIARSORNEQ MAJ 2016
AEU-2 DANSK SKRIFTLIG FREMSTILLING / QALLUNAATUT ALLATTARIARSORNEQ MAJ 2016 Piffissami nal. Ak/Tidspunkt.: Eqimattani oqaloqatigiinneq / Samtalerunde kl. 9.00 9.30 Kisimiilluni allaaserisaqarneq / Individuel
Læs mereInuttut alloriarneq annertooq Allattoq: Kirstine Kreutzmann Imminut nalikitsutut isigineq, ajortussarsiorneq, kukkunersiuineq, tatiginnginneq, nalornineq, inuunermilu nuanniilliuuteqartuarneq. Soormi kinaassuserput
Læs mereAEU-eksaminer ved Susanne Møller AUE-mi misilitsitsinissat tunngavigalugit malittarisassat eqqartorpai, allaganngorlugit nassiunneqartartut aamma.
Inuussutissarsiornermut Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Erhverv og Arbejdsmarked Piareersarfinni aqutsisut/centerledere Simon Lennert, Kanukoka Susanne Møller, AEU Ulla Broberg,
Læs mereAkiitsut amerligaluttuinnarput Namminermini tamanna tupinnanngilaq aamma tupinnartuliaanngilaq, aasit taamatut innuttaasut tassa pisuupput, uanga qujaannarpunga aamma tigorusunngilara pisuutitaaneq manna
Læs mereNUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET
NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 10. oktober 2014 Nunatta Eqqartuusissuuneqarfianit suliami sul.nr. C 013/14
Læs mereATTAT pillugu paasissutissiineq. Orientering om ATTAT
ATTAT pillugu paasissutissiineq Orientering om ATTAT December 2006 1 Imai / Indholdsfortegnelse ATTAT pillugu paasissutissiineq... 3 Allakkanut systemi... 3 Oqalliffiit... 4 Chat... 5 Suliffeqarfimmi allakkanut
Læs mereUKIUMUT NALUNAARUSIAQ ÅRSBERETNING
UKIUMUT NALUNAARUSIAQ 2004 ÅRSBERETNING 1 Imai Organisationsplan 3 Siulequt 4 Siulersuisut 6 Aningaasaqarneq 10 Takorluukkat anguniakkallu 14 Siunnersortit 20 Naliliineq 28 Nunanik allanik suleqateqarneq
Læs mereAEU-2 DANSK SKRIFTLIG FREMSTILLING / QALLUNAATUT ALLATTARIARSORNEQ AUGUST 2015
AEU-2 DANSK SKRIFTLIG FREMSTILLING / QALLUNAATUT ALLATTARIARSORNEQ AUGUST 2015 Piffissami nal. Ak/Tidspunkt.: Eqimattani oqaloqatigiinneq / Samtalerunde kl. 9.00 9.30 Kisimiilluni allaaserisaqarneq / Individuel
Læs mereSkal du flytte til Danmark. Danmarkimut nuulerpit? Isumaliuteqarpilluunniit? Eller overvejer du at flytte?
Danmarkimut nuulerpit? Isumaliuteqarpilluunniit? Skal du flytte til Danmark Eller overvejer du at flytte? Ilaqutariinnermut Inatsisinillu Atuutsitsinermut Naalakkersuisoqarfik Departementet for Familie
Læs mereNUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET
NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 10. oktober 2014 Nunatta Eqqartuusissuuneqarfianit suliami sul.nr. C 013/14
Læs mereIlinniartitaanikkut nunaqarfinni unammilligassat De uddannelsesmæssige udfordringer i bygderne
Ilinniartitaanikkut nunaqarfinni unammilligassat De uddannelsesmæssige udfordringer i bygderne Ilinniartitaanermut Aqutsisoqarfimmi pisortaq: Styrelsesschef på Uddannelsesstyrelsen: Simon Lennert Nunaqarfinni
Læs merewww.ollerupfriskole.dk Sådan lærer dit barn at læse på Ollerup Friskole
www.ollerupfriskole.dk Sådan lærer dit barn at læse på Ollerup Friskole www.ollerupfriskole.dk Sådan lærer dit barn at læse og skrive på Ollerup Friskole Når dit barn begynder i skolen er det allerede
Læs mereDanskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut
8. september 2008. Nalunaarut nr. 900. Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut Matumuuna danskit naalagaaffianni innuttaasut il.il. passeqartarnerannik inatsit
Læs mereUKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013
UKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013 NUNATTA ALLAGAATEQARFIA GRØNLANDS NATIONALARKIV Nunatta Katersugaasivia Allagaateqarfialu Grønlands Nationalmuseum og Arkiv P.O. Box 1090, GL-3900 Nuuk
Læs mereNamminersorlutik Oqartussat Grønlands Selvstyre
Kalaallit Nunaata avataani ilinniarnernut ilinniartuunersiutit/immikkut tapiissutinut qinnuteqaat Ansøgning om uddannelsesstøtte/særydelser til uddannelser uden for Grønland 1. Namminermut paasissutissat
Læs mereVELKOMMEN TIL ODENSE ODENSEMUT TIKILLUARIT
VELKOMMEN TIL ODENSE ODENSEMUT TIKILLUARIT Indledning 4 Aallaqqaasiut 5 Danskuddannelse 6 Danmark pillugu ilinniartitaaneq 7 Tolkning 8 Oqalutseqarneq 9 Folkeregister og lægevalg 8 Inuit allattorsimaffiat
Læs mereMalugineqassaaq nakkutilliineq (censur) - qitiusumit censoriutitaqarnermi - atuaqatigiinnut
INAARUTAASUMIK NALILIINEQ AFSLUTTENDE EVALUERING Samtlige prøveafholdende skoler Samtlige skoleforvaltninger Samtlige beskikkede censorer til de mundtlige prøver Ulloq/dato Allat/init. Journal nr. Brev
Læs mereTal med dit barn 3-6 år. - gode råd til forældre om sprogstimulering af børn
Tal med dit barn 3-6 år - gode råd til forældre om sprogstimulering af børn Dit barns sprog Dit barns sproglige udvikling starter før fødslen og udvikles livet igennem. Når du bevidst bruger sproget i
Læs mereSiulequt. Aammattaaq Natsat eqqarsarniaraanni atisassat atuartitsinermi isumassarsialattut allaaserineqarput.
2 2006 1 PI - Paasissutissat/Information Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq Kalaallit Nunaanni atuartitsisunut/ ilinniartitsisunut.
Læs mereImai. Indhold. Saqqummersitsisoq / Udgives af: Naqiterivik / Trykkes af: Aaqqisuisut / Redaktion: Ilusilersuisoq / Grafisk tilrettelæggelse:
2 * 2013 1 PI - Paasissutissat / Information Imai Saqqummersitsisoq / Udgives af: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterivik / Trykkes af: Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu
Læs mereSisimiuni inersimasunik atuartitsinermut tikilluarit
Sisimiuni inersimasunik atuartitsinermut tikilluarit Matumani Sisimiuni 2014/2015-mi inersimasunik atuartitsinermut pilersaarutit takuneqarsinnaapput. Neriuutigaarput ilinniartitsissutissat makkua amerlanersaat
Læs mereOqaluuserisassat / Dagsorden:
Oqaluuserisassat / Dagsorden: Ataatsimiinnerup ammarneqarnera (IMM. / DOP 1) Mødets åbning Ullormut oqaluuserisassanut nassuiaat (IMM. / DOP 2) Redegørelse for dagsordenen Eqimattak / Gruppe 1: (IMM. /
Læs mereLæsning og skrivning i 3. og 4. klasse
Læsning og skrivning i 3. og 4. klasse Center for Skoler og Dagtilbud FAKTA Læse- og skriveudvikling De fleste børn kan i starten af 3. kl. læse og forstå lette aldersvarende tekster, dvs. tekster, hvor
Læs mereIlanngussaq 1: Inuusuttut efterskolertut pillugit paasissutissanut Efterskoleforeningip inassuteqaatai
Ilanngussaq 1: Inuusuttut efterskolertut pillugit paasissutissanut Efterskoleforeningip inassuteqaatai Inuusuttunik suliaqarnissamut efterskolit paasissutissanik sunik atorfissaqartitsinersut nikerarsinnaavoq.
Læs mereIlulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut.
Ilulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut. Ilulissani atuartunik oqaloqatiginnittartumik 1. januar 2003-mi atorfinitsitisoqaqqaarpoq inummik ataatsimik, atorfinittullu atuarfiit arfiniliusut tassa illoqarfimmi
Læs mereAEU-2 QALLUNAATUT / DANSK SKRIFTLIG FREMSTILLING / QALLUNAATUT ALLATTARIARSORNEQ DECEMBER 2014
AEU-2 QALLUNAATUT / DANSK SKRIFTLIG FREMSTILLING / QALLUNAATUT ALLATTARIARSORNEQ DECEMBER 2014 Piffissami nal. Ak/Tidspunkt.: Samtalerunde kl. 9.00 9.30 Individuel besvarelse 9.45 12.00 Ulloq misilitsiffik/dato:
Læs merePI Paasissutissat/Information. Saqqummersitsisoq: Inerisaavik, Pilersuiffik aamma Ilinniusiorfik Postboks 1610 3900 Nuuk
1. 2006 PI Paasissutissat/Information Saqqummersitsisoq: Inerisaavik, Pilersuiffik aamma Ilinniusiorfik Postboks 1610 3900 Nuuk PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq Kalaallit
Læs mereNuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV
Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV Vedtaget på generalforsamlingen Ataatsimeersuarnermi akuersissutigineqarpoq 13. maj 1997 13. maj 1997 Med ændringer 19. maj 1998 Allannguuteqartinneqarlutik
Læs mereFaglig element Aktivitet Trinmål efter 2. klassetrin Eleverne læser i bøger tilpasset deres individuelle niveau og zone for nærmeste udvikling.
Årsplan for dansk i yngste klasse. 1. halvdel af skoleåret 2013/2014 Årsplanen tager udgangspunkt i Fælles mål 2009 - Dansk, Trinmål efter 2. klassetrin Ret til ændringer forbeholdes Danskundervisningen
Læs mereNingiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen Oqarasuaat/Mobil: 559340. Nittartagaq/Hjemmeside: www.qiajuk.com
Qiajuk Studio piffissaq qitiffissaq nutaaq aallartippaat! Ny dansesæson begynder hos Qiajuk Studio! Kissarneqqortuunnguaq Vandsøvej 10 (i Nuuk Fysioterapi- mi) 3900 Nuuk Ningiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen
Læs mereMasterinngorniat. Masterinngorniatut ilinniaqqinnerput meeqqat atuarfiata aaqqissuuteqqinneranut ilaavoq.
ut ilinniaqqinnerput meeqqat atuarfiata aaqqissuuteqqinneranut ilaavoq. Meeqqat atuarfiata ineriartortinneqarnissaa anguniagaavoq. Atuarfitsialammik aaqqissuusineq siunertaqarluarluni suliaavoq, tamannalu
Læs mereInuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Rettevejledning samfundsfag 2014
Inuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Naqqiinissamut ilitsersuutinut atuuttoq. Rettevejledning samfundsfag 2014 Apeqqutit/immikkoortut tamarmik karakterimik annerpaamik nalilerneqarsinnaanngillat.
Læs mereOqaasiliortut ataatsimiinnerat
Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Pingasunngorneq, oktobarip 8-anni 2014, nal.13.00 Oqaasileriffimmi. Peqataasut: Carl Chr.Olsen, Eva M.Thomassen aamma Katti Frederiksen. Peqataasinnaanatik nalunaartut: Stephen
Læs mereSamtlige kultur-og undervisningsfor- valtninger Journal nr.: 603-00-02(00) JKo/- Vedr.: Ferieformular i undervisningsplan:
Samtlige kultur-og undervisningsfor- Ulloq/dato: All./brev nr.: valtninger Journal nr.: 603-00-02(00) JKo/- Vedr.: Ferieformular i undervisningsplan: Under henvisning til tidligere fremsendte undervisningsplaner,
Læs mereUpperisarsiorneq isumalioqqissaarnerlu 2012 Sammisaq 1 imut naqqissuinissamut ilitsersuut Qaamaneq takuiuk? Apeqqutit 1 8
Upperisarsiorneq isumalioqqissaarnerlu 2012 Sammisaq 1 imut naqqissuinissamut ilitsersuut Qaamaneq takuiuk? Apeqqutit 1 8 Apeqqutit naammassineqartutut nalilerneqarsinnaapput (karakter C), uku akissutini
Læs mereImai. Indhold ... Ilusilersuisoq: Peter Langendorff Hansen. Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk
1 PI - Paasissutissat/Information Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq Kalaallit Nunaanni atuartitsisunut/ ilinniartitsisunut.
Læs mereAteq / Fornavn Telefoni nalinginnaasoq / Fastnettelefon. Kinguliaqut / Efternavn. Najuqaq / Adresse
Kalaallit Nunaanni ilinniagaqarnissamik qinnuteqaat aamma ilinniagaqarnersiuteqarnissamik qinnuteqaat Ansøgning om uddannelse i Grønland og ansøgning om uddannelsesstøtte Namminermut paasissutissat / Personlige
Læs mereOpdagende skrivning en vej ind i læsningen. Klara Korsgaard
Opdagende skrivning en vej ind i læsningen Klara Korsgaard Dagsorden 1. Baggrund for projektet 2. Opdagende skrivning 3. Søholmprojektet 4. Konsekvenserne for første klasse talesprogsfjeldet Tale Skrift
Læs merewww.skolenkullorsuaq.gl
Ilinniartitsisoq nr. 3 2008 - Marts Siorapalummi seqineq nuisoq - Solfest i Siorapaluk Saamup Atuarfianit Fra Saamup Atuarfia Side. 10-11 www.skolenkullorsuaq.gl Nunap assinga qiviartaraangakku takusinnaasarpara
Læs mereImai. Indhold ... Ilusilersuisoq: Peter Langendorff Hansen. Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk
3 2007 1 PI - Paasissutissat/Information Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq Kalaallit Nunaanni atuartitsisunut/ ilinniartitsisunut.
Læs mereKl. 8.00 8.10 Kl. 8.10 8.30 Kl. 8.30 8.40 Kl. 8.40 9.00. Kl. 9.00 9.10 Kl. 9.10 9.30. Kl. 9.30 9.50. Kl. 9.50 11.20 Kl. 11.20 12.
Atuarfik pillugu Inatsisartut peqqussutaat 2002-meersoq pillugu naliliigallarneq Midtvejsevalueringen af folkeskoleforordningen af 2002 Pisussat: Pingasunngorneq 10. november 2010 Program for onsdag den
Læs mereMikropuljefonden IKIOQATIGIITTA-mut qinnuteqaat. Mikropuljefonden IKIOQATIGIITTA Ansøgningsskema
TAKUUK!/ BEMÆRK! Immersuinnginnermi ilitsersuut atuaruk! Læs vejledning før udfyldelse! Mikropuljefonden IKIOQATIGIITTA-mut qinnuteqaat Mikropuljefonden IKIOQATIGIITTA Ansøgningsskema 1. Qinnuteqartoq/Ansøger
Læs mereImai Indhold. Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk. Aaqqisuisut: Kirsten Olsen (akisuss.): kir@inerisaavik.gl
3 2006 1 PI - Paasissutissat/Information Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq Kalaallit Nunaanni atuartitsisunut/ilinniartitsisunut.
Læs mereHvad lærer dit barn? Evaluering, test og elevplaner i folkeskolen
Hvad lærer dit barn? Evaluering, test og elevplaner i folkeskolen Evalueringskulturen skal styrkes Folketinget vedtog i 2006 en række ændringer af folkeskoleloven. Ændringerne er blandt andet gennemført
Læs mereImai. Indhold. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik. Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion :
PI 1 2015 1 PI Paasissutissat / Information Imai Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk : Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu
Læs mereImai. Indhold. PI-mit nutaarsiassat Kalaallit Nunaanni atuarfeqarfimmi ilinniartitsisunut/atuartitsisunut tamanut tusaatitut saqqummertassaaq.
Naqiterisitsisoq: Pilersuiffik aamma Inerisaavik. Pilersuiffik tassaavoq Kalaallit Nunaanni atuartitsinermi atortussanik pilersuiffik, Inerisaavik pamersaanermut tunngasunik ilinniartitsisullu ilinniaqqittarnerannik
Læs mereTUNINIAGAQ - angallat meqqia MASTER 740 HT Nuna Advokater v/advokat Charlotte Pedersen-ip toqukkut qimagussimasoq Kaj Olsen Egede sinnerlugu pigisai makkua tuniniarpai: Angallat meqqia Master 740 HT Inissaqarluartoq,
Læs mereIlinniartitsisumik ilisarititsineq Portræt af en lærer
Ilinniartitsisumik ilisarititsineq Portræt af en lærer Atuarfimmi timersorneq annerusumik minnerusumilluunniit! Mere eller mindre idræt i skolen! Atuartut Aviisiat Skoleavisen 4. 2003 PI Paasissutissaq/
Læs merekujataamlu Q-offset Udfører alt arbejde inden for: Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Kujataani Asaasoq ApS Sydgrønlands Rengøring ApS
Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Maani illoqarfimmi avatangiisinut tunngasut qanoq iliuuseqarfigineqarnissaannut soqutiginninnernut qujanaq. Kommunimut suaarutigisat akissuteqarfiginiassarissavara.
Læs mereOqaasiliortut ataatsimiinnerat
Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Sisamanngorneq, Marsip 19-anni 2015, nal. 9.00 Oqaasileriffimmi. Peqataasut: Carl Chr. Olsen, Stephen Heilmann, Karl Møller, Eva Møller Thomassen Erninermut atatillugu sulinngiffeqartoq:
Læs mereStrategi for sprog og skriftsprog på 0-16 års området
vl Strategi for sprog og skriftsprog på 0-16 års området 1 Forord Strategi for sprog- og skriftsprog på 0-16 års området tager udgangspunkt i Fredensborg Kommunes Børne- og Ungepolitik og indeholder fire
Læs mere