Nordiska ministerrådet. Planer och budget 2015

Transkript

1 Nordiska ministerrådet Planer och budget 2015

2

3

4

5 Nordiska ministerrådet Planer och budget 2015 ANP 2014:769

6 Nordiska ministerrådet Planer och budget 2015 ISBN ANP 2014:769 Nordisk Ministerråd 2014 Omslagsfoto: Scanprint as/nordiska ministerrådet Tryk: Scanprint as Oplag: 500 Printed in Denmark Det nordiske samarbejde Det nordiske samarbejde er en af verdens mest omfattende regionale samarbejdsformer. Samarbejdet omfatter Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige samt Færøerne, Grønland og Åland. Det nordiske samarbejde er både politisk, økonomisk og kulturelt forankret, og er en vigtig medspiller i det europæiske og internatio - nale samarbejde. Det nordiske fællesskab arbejder for et stærkt Norden i et stærkt Europa. Det nordiske samarbejde ønsker at styrke nordiske og regionale interesser og værdier i en global omverden. Fælles værdier landene imellem er med til at styrke Nordens position som en af verdens mest innovative og konkurrencedygtige regioner. Nordisk Ministerråd Ved Stranden København K Telefon (+45)

7 Indholdsfortegnelse Forord 9 Læsevejledning 12 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret Budgettets fordeling på budgetpostkategorier 16 Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget 17 Faste aktiviteter: 17 Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret Huvudlinjerna i budget Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar Samarbetsministrarna 20 Generel Indledning 20 Prioriteringsbudget Vækst Velfærd Værdier Det blå Arktis Den nordiska spellistan Välfärdsvakten Bioekonomi-initiativet NordMin Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar Læring på arbeidsplass (LPA) Testcenter Uddannelse og forskning inden for grøn vækst Elmarknaden Grønne tekniske normer og standarder Norden som standardmaker Grønt offentligt indkøb Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering Främja integration av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet Samordning och förstärkt finansiering av gröna investeringar och företag Särskilda prioriteringer Grön tillväxt Hållbar nordisk välfärd Välfärd och kost Klimavenligt byggeri Kultur og kreativitet KreaNord initiativet Offentligt-privat-partnerskab om planteforædling i Norden Ny Nordisk Mad Politiska prioriteringar 43 Internationalt samarbejde Kunskapsuppbyggning och nätverk Partnerskap och gränsregionalt samarbete NGO-verksamhet i Östersjöregionen Ministerrådets kontor i nordvästra Ryssland Ministerrådets kontor i Estland, Lettland och Litauen Arktiskt samarbetsprogram Hvideruslandsaktiviteter Samarbetet med Nordens grannar i Väst 50

8 Nordisk ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet Föreningarna Nordens Förbund Bidrag till Västnorden Generalsekreterarens disponeringsreserv Hållbart Norden Informationsaktiviteter Norden i Fokus Hallo Norden Grænsehindringsråd Tjänstemannautbyte Ministerrådets sekretariat (NMRS) 59 Uddannelse og forskning 61 Generel indledning 61 Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser Dispositionsmidler Uddannelse og forskning 64 Politikudvikling Ad hoc arbejdsgrupper på prioriterede områder Det nordiske sprogsamarbejde Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur Politikudvikling voksnes læring 67 Mobilitets- og Netværksprogrammer Nordplus NordForsk 70 Forskning i øvrigt Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) Nordisk Institutt for sjørett (NIfS) Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS) Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) Nordisk Samisk Institut (NSI) 75 Social- og Helsepolitik 77 Generel indledning 77 Projektmedel Projektmidler Social- och hälsvårdspolitik Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Nomesko og Nososko NIOM A/S Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer 81 Institutioner Nordens Välfärdscenter (NVC) Nordic School of Public Health NHV 85 Kulturpolitik 86 Generel indledning Dispositonsmidler Kultur Nordisk Kulturfond Nordisk Råds priser Strategiska satsningar 91 Børn og Unge Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 92 Film og Media Nordisk computerspilprogram Nordisk Film- og TV-fond NORDICOM 95

9 Kunstområdet Kultur- og Kunstprogrammet Nordisk oversættelsesstøtte Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 98 Nordiske Kulturhus Nordens hus i Reykjavik Nordens hus på Färöarna Nordens Institut på Åland Nordens Institut på Grönland (NAPA) Kulturkontakt Nord 103 Andra kultursatsningar Samiskt samarbete 104 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 106 Generel indledning Ny nordisk mad 108 Fiskeri Projektmidler Fiskeri 109 Jordbrug Projektmidler Jordbrug Kontaktorgan for jordbrugsforskning Nordisk Genressource Center (NordGen) 112 Levnedsmidler Projektmidler levnedsmidler Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 115 Skovbrug Projektmidler Skovbrug Samnordisk skogsforskning (SNS) 117 Jämställdhet 119 Generel indledning Projektmedel Jämställdhet MR-JÄMs stödordning Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 121 Närings-, Energi- och Regionalpolitik 122 Generel indledning 122 Näring Projektmedel Näring Nordisk Innovation Nopef 126 Energi Projektmedel Energi Nordisk Energiforskning (NEF) 128 Regional Impl. av samarbetsprogram, demografi, arbetsgrupper och projektmedel Regional NORA Gränsregionalt samarbete Nordregio 131

10 Miljö 133 Generel indledning Dispositionsmedel Miljö Miljøsektorens arbejdsgrupper Nordisk Råds miljøpris NEFCOS Miljøudviklingsfond SVANEN Nordisk Miljömärkning 139 Arbetslivspolitik 141 Generel indledning Projektmedel i övrigt - Arbetsliv Arbetslivs fasta utskott Nordjobb Kommunikation om arbetsliv Institut för vidareutbildning inom arbetsmiljö (NIVA) 145 Ekonomi- og Finanspolitik 147 Generel indledning Ekonomi- och Finanspolitik 148 Lagstiftning 149 Generel indledning Projektmedel Lagstiftning 150 Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret Forhandlinger med Nordisk Råd og det opnåede kompromis 151 Budgettets indtægter og landenes indbetalinger 152 Nordisk Ministerråds institutioner ikke-forbrugte midler 154 Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet 156 Udviklingen i udisponerede midler Budgettets udvikling i perioden Likviditetens udvikling 159 Bilag 1 Budgettet konverteret til EURO 160 Bilag 2 - Status på budgetpostniveau 167 Bilag 3 Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd 172 Bilag 4 Förteckning över förkortningar 173

11 Forord Nytt nordisk budsjett 2015 vil bli et viktig år for å gjennomføre den moderniseringsreform som samarbeidsministrene vedtok i juni Målsettingene for denne reformen er å styrke det nordiske samarbeidet på ministernivå, å få et mer effektivt sekretariat, å få mer nordisk nytte av Ministerrådets prosjekt- og programvirksomhet samt å få en bedre styring av de nordiske institusjonene. Utformingen av budsjettboken for 2015 er en viktig del av denne reformen der budsjettets inndeling og oppbygging er vesentlig endret med sikte på å tydeliggjøre mål og resultatoppfølging. Dokumentet er også gjennomgående forsøkt gjort mer tilgjengelig og brukervennlig. En annen viktig del av budsjettreformen er at vi skal styrke dialogen med Nordisk råd om deres prioriteringer og hovedlinjer i budsjettet. Budsjett for 2015 er utformet på grunnlag av rammer og retningslinjer vedtatt av samarbeidsministrene og basert på innspill fra den enkelte sektor. Til grunn for budsjettets profil og prioriteringer ligger også den visjonserklæring som samarbeidsministrene vedtok i 2014 om et grenseløst, innovativt, synlig og utadvendt Norden. Budsjettet har en reduksjon på 2 % i forhold til budsjettet i Reduksjonen iverksettes gjennom målrettede prioriteringer innenfor den enkelte sektor. Budsjettet for nordisk ministerråd i 2015 gir rom for mange viktige satsninger i alle sektorer. Prioriteringsbudsjettet videreføres i tråd med intensjonene da dette ble innført i Vesentlige elementer av de innsatser som ble iverksatt under svensk formannskap i 2013 og islandsk formannskap i 2014 videreføres i tillegg til nye initiativ under det danske formannskapet i Det danske formannskapet vil fokusere på Vekst, Velferd, Verdier og Det blå Arktis. Prioriteringsbudsjettet vil blant annet også gi rom for å videreføre de igangsatte innsatsene som grønn vekst og holdbar nordisk velferd. Den tidligere svenske sosialministeren Bo Könberg har ledet et stort utredningsarbeid om de potensialer som ligger i et nordisk samarbeid på helseområdet. Rapporten fra dette arbeidet ble lagt frem våren I budsjettet for 2015 er det satt av midler til å iverksette tiltak som følge av denne utredningen samt til å iverksette nye strategiske gjennomlysninger av denne typen. MR-A har besluttet å gjennomføre en strategisk gjennomlysning av det nordiske samarbeidet innenfor arbeidslivsområdet. Det internasjonale samarbeidet med våre naboer og andre aktører vil fortsatt prioriteres. Internasjonal profilering og posisjonering av Norden vil bli en særlig prioritering i 2015 som følge av strategien for dette som samarbeidsministrene vedtok i Arbeidet med å bryte ned grensehindre vil stå sentralt også i 2015, og Grensehinderrådet vil være et viktig element i dette. Det har i budsjettprosessen vært dialog med Nordisk råd. Som en følge av de budsjettforhandlinger som er gjennomført mellom Nordisk ministerråd og Nordisk råd, ble det inngått et budsjettkompromiss på 18 punkter. Dette kompromisset er i sin helhet tatt inn i budsjettboken. De relaterte sektorbudsjetter og budsjettposter skal leses i sammenheng med dette kompromisset. København 25. november 2014 Dagfinn Høybråten Generalsekretær i Nordisk ministerråd 9

12 NSK/MR-SAM BESLUTNING Nordisk Ministerråd godkender, med forbehold for de nationale parlamenters godkendelse, vedlagte budget for år 2015 på totalt 936,110 MDKK (2014 -prisniveau). Ministerrådet finansieres for langt størstedelens vedkommende gennem bidrag fra de nordiske landene efter en fordelingsnøgle, som årlig fastsættes af Ministerrådet som de respektive landes andel af den samlede nordiske bruttonationalindkomst. Derudover har Ministerrådet indtægter fra øvrige aktiviteter, der udgør ca. 1,5 % af budgettet. Fordelingsnøglen for landenes indbetalinger for år 2015 er: Danmark 20,0 % Finland 15,5 % Island 0,7 % Norge 31,5 % Sverige 32,3 % Aftalen om overenskomst om tilgang til højere uddannelse påvirker landenes indbetalinger til det nordiske budget ved at selve betalingsordningen håndteres via Ministerrådets budget. Betalingsordningen gælder Danmark, Finland, Norge og Sverige. Island, Grønland, Færøerne og Åland deltager ikke i betalingsordningen. Det er taget hensyn til de berørte landes gensidige betalinger jf. overenskomsten i de involverede landes endelige bidrag til Ministerrådets budget. Ved fastsættelsen af budgettet anvender Ministerrådet det aritmetiske gennemsnit af Danmarks Nationalbanks månedsgennemsnitskurser i perioden 1. oktober september : 100 EUR = 746 DKK 100 ISK = 4,7 DKK 100 NOK = 90 DKK 100 SEK = 83 DKK Til prisopregning af institutionernes tilskud og projektmidler benyttes følgende opregningsfaktorer: 1. Omregningsfaktorerne for bidrag til institutionerne for år 2015 er: Danmark 1,2 % Finland 1,7 % Island 3,4 % Norge 2,25 % Sverige 0,82 % 2. Omregningsfaktoren for projektmidler er 1,5 % for år Landenes indbetalinger til budgettet for år 2015 sker i henhold til Nordisk Ministerråds Økonomireglement 7. Ministerrådet har bemyndiget generalsekretæren til - at tage beslutning om institutionernes budget, når det gælder omregning til og udbetaling i anden valuta - at tage beslutning om omdisponeringer på op til og med DKK mellem budgetposter indenfor totalrammen. 1 Da Danmarks Nationalbank ikke længere noterer ISK, er kursen på ISK beregnet ud fra det aritmetiske gennemsnit af Den islandske Nationalbanks månedsgennemsnitskurser i perioden 1. oktober september

13 Samarbejdsministrene fastsætter rammen for kultur/uddannelse/forskning til TDKK (2014- prisniveau). De ansvarlige ministerråd skal inden for denne ramme fastsætte detailfordelingen for deres respektive områder i henhold til Aftalen om kulturelt samarbejde artikel

14 Læsevejledning Budget 2015 består af tre dele: Som led i beslutningen om prioriteter og tidsplan for budget 2015 (budgetanvisningerne), besluttede samarbejdsministrene at modernisere det nordiske budget. Det betyder en række ændringer i budgettets sædvanlige opstilling. Den indledende beskrivelse af Nordisk Ministerråds prioriterede indsatser for 2015 består nu alene af de overordnede prioriteter. Hertil kommer fire tabeller, der viser den samlede økonomi i det nordiske samarbejde spredt på forskellige kapitler i budgetbogen, herunder 1) den samlede ramme for budgettet, 2) fordelingen på politiske områder (ministerråd), 3) fordelingen på budgetkategorier (projekter, institutioner mv.) samt hvor bundet budgettet er i aktiviteter, der årligt gentages (tidligere frihedsgrader/bindinger). Den næste del, som er den mest omfattende, indeholder oversigt over samtlige budgetposter, inddelt efter de 10 faglige ministerråd, som det kendes fra tidligere. Hvert ministerråd indledes med en kort beskrivelse af formålet med samarbejdet inden for ministerområdets område, dets strategiske målsætninger for budgetåret samt beskrivelse af de overgribende resultater for i senest afsluttede regnskabsår Som noget nyt er der i budgettet for 2015 indført fokus på fastsættelse af mål og resulter på de enkelte budgetposter, hvillet afløser det tidligere fokus alene på prioriteringer. Hver enkelt budgetpost indeholder som tidligere oplysninger om budgetårets budget, de to seneste års budgetter, hvor stor en del af budgettet der blev disponeret sidste år, samt hvem der bemyndiges til at træffe beslutning om anvendelsen af bevillingen. Herudover er der til hver budgetpost en beskrivelse af formålet med bevillingen. Til enkelte budgetposter indgår endvidere oplysninger om kontraktstatus samt forvaltningsorgan, hvis denne opgave ikke udføres af en institution eller varetages af ministerrådets sekretariat. Budgetposterne er inddelt i 4 forskellige kategorier: projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag. Se fordelingen og uddybende forklaring i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Sidste del af budgettet består af tværgående oversigter, herunder oplysninger om finansieringen fordelt på lande og betalingsordningen for højere uddannelse. Hertil kommer historiske data om udviklingen i det samlede budget, likviditeten, og de udisponerede midler samt nogle bilag med bl.a. budgettet i euro, økonomiske delegeringsregler og en fortegnelse over brugte forkortelser. Endelig er der tilføjet en oversigt over institutionernes egenkapital. Uddybning af budgetstruktur og budgetpost- kategorier Hovedinddeling Budgetposter Budgettets hovedinddeling er det enkelte ministerråd. Præsentationen af hvert ministerråd indledes med en beskrivelse af hele arbejdet med fokus på politiske målsætninger, nye initiativer og ændringer i forhold til foregående budgetår samt de opnåede resultater fra senest afsluttede budgetår. 12 De enkelte budgetposter præsenteres ensartet indholdsmæssigt ved hjælp af fire budgetposttyper; 1) Projektmidler, 2) Programlignende aktiviteter som rummer samarbejdsorganer, rene programmer, støtteordninger/samarbejdsorgan og arbejdsgrupper 3) Institutioner/virksomheder som styres gennem mål - og resultatkontrakter samt 4) organisationsbidrag. Under hver budgetpost er der fokus på mål for budgetåret, mål for året hvori budgettet udarbejdes (det vil sige 2014 for nærvæ-

15 rende budget) samt de væsentligste resultater for senest afsluttede budgetår (det vil sige 2013 for nærværende budget), Hver budgetpost har en 5 cifret nummerering. Det første ciffer er samarbejdsområde, hvilket modsvarer rækkefølge og inddeling i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Anden til femte ciffer er løbenummer indenfor ministerrådet, og dermed budgetpostens unikke numeriske id. Endelig er der for hver budgetpost i parentes angivet, hvilken budgetkategori budgetposten hører under. Specielle rubrikker I budgetpostene for projektmidler viser rubrikken Disp./Bud.13, hvor stor andel af 13-budgettet i procent, som er disponeret i løbet af En disponering er en beslutning om at bruge penge fra en budgetpost til et bestemt formål. Det disponerede beløb kan udbetales til formålet i budgetåret og i de 2 på følgende år, og Nordisk Ministerråd har en forpligtelse overfor det angivne formål i denne tidsperiode. En ikke udbetalt disposition vil efter 3 år blive indtægtsført i ministerrådets regnskab og tilbagebetalt til landene. For så vidt angår videreførselsreglen for udisponerede midler på budgetpostniveau, er det muligt at videreføre 15 % af årets bevilling på en budgetpost, dog med en minimumsgrænse på 150 TDKK. I budgetposterne for institutioner styret med resultatkontrakt viser rubrikken, NMR fin. 13 den procentvise andel af institutionens totale indtægter i 2013 som blev finansieret af Nordisk Ministerråd (fra regnskabet). Finansieringen fra Nordisk Ministerråd omfatter både basisbevilling og eventuelle projektmidler. I rubrikken kontraktstatus redegøres for institutions målopfyldelse f.s.v.a. de faglige mål i resultatkontrakterne 13

16 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Den totale udgiftsramme for 2015 for Nordisk Ministerråd er i alt TDKK, som er 2 % nedskæring i rammen i forhold til 2014 (i 2014 priser). Dette svarer til 19 MDKK besparelse. Rammen kan specificeres således: Sammensætningen af den samlede ramme TDKK Budget % besparelse Vedtaget budget 2015 i 2014 priser Prisomregningseffekt til 2015 prisniveau Valutaomregningseffekt Total i 2015 priser Til budgetrammen for 2015 (i 2014 priser) lægges effekten af pris- og valutaomregningen med de prisomregningsfaktorer og valutakurser, som vises på side 11 og det giver den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråd for Effekten af prisomregningen i budget 2015 betyder en inflationskompensation på DKK, svarende til en gennemsnitlig prisopregningsprocent på 1,6 %. Effekten af valutaomregningen til DKK af institutionernes bevillinger i national valuta betyder en reduktion i budgettet på TDKK. Det skal dog understreges, at det ikke har nogen realvirkning på budgettets størrelse (og landenes indbetalinger) eller på størrelsen af institutionernes bevillinger. Valutakursernes benyttes alene til at omregne institutioners bevillinger, som udbetales i domicillandets valuta, til DKK. På næste side ses fordeling af udgiftsrammen på budgetsektorer for

17 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 SAMMENSTILLING AF BUDGET 2015 OG 2014 (løbende priser) Budget Budget Difference /- % 1. MR Samarbejdsministrene ,6 % a. Prioriteringsbudgettet ,5 % b. Internationalt samarbejde ,6 % i. Heraf kontorerne* ,2 % c. Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og sekretariatet ,7 % i. Heraf sekretariatet (NMRS) ,8 % 2. MR Uddannelse og forskning ,3 % a. Generelle forsknings- og uddannelsesinitiativer ,2 % b. Politikudvikling mv ,3 % c. Mobilitets- og netværksprogrammer ,5 % d. Nordforsk (institution) ,3 % e. Forskning i øvrigt ,5 % 3. MR Social- og Helsepolitik ,3 % i. Heraf Nordens Välfärdcenter (institution) ,8 % 4. MR Kulturpolitik ,4 % a. Generelle kultursatsninger ,3 % b. Børn og Unge ,5 % c. Film og Media ,8 % i. Heraf NORDICOM (institution) ,8 % d. Kunstområdet ,0 % i. Heraf Nordiske Kulturhuse (institutioner) ,5 % e. Andre kultursatsninger ,5 % 5. MR Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og ,2 % Skovbrug a. Fiskeri ,5 % b. Jordbrug ,5 % i. Heraf NordGen (institution) ,8 % c. Levnedsmidler ,0 % d. Skovbrug ,5 % 6. MR Ligestilling ,5 % 7. MR Närings-, Energi- og Regionalpolitik ,5 % a. Näring ,6 % i. Heraf Nordisk Innovation (institution) ,4 % b. Energi ,2 % i. Heraf Nordisk Energiforskning (institution) ,4 % c. Regional ,4 % i. Heraf Nordregion (institution) ,8 % 8. MR Miljø ,5 % 9. MR Arbejdsmarkedspolitik ,5 % i. Heraf NIVA (institution) ,7 % 10. MR Ekonomi og Finanspolitik ,5 % 11. MR Lagstiftning ,6 % Totalt nordisk budget ,5 % *Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland, Estland, Letland og Litauen. 15

18 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Budgettets fordeling på budgetpostkategorier Nedenfor vises budgettet fordelt på budgetkategorier. Foruden de fire kategorier, projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag, er prioriteringsbudgettet skilt ud som selvstændig kategori. Derudover er bevillingerne til ministerrådssekretariatet og kontoren i Nordvestrusland samt i Estland, Letland, og Litauen defineret som institutioner, men vist separat i diagrammerne nedenfor. De ordninger, som administreres af de nordiske institutioner NordForsk og Nordisk Innovation indgår i institutionsandelen. Nedenstående tabel viser udvikling i budgettets fordeling på udgiftskategorier. I TDKK Budget 2015 Budget 2014 Prioriteringsbudget ,0 % ,8 % Institutioner ,2 % ,6 % Programlignende aktiviteter ,0 % ,1 % Projektmidler ,1 % ,1 % Organisationsbidrag ,0 % ,9 % Sekretariatet og kontorerne ,6 % ,4 % I alt % % 2015 Organisationsbidrag 2,0% Institutioner 31,2% Sekretariatet og kontorerne 10,6% Prioriteringsbudget 8,0% Projektmidler 11,1% Programlignende aktiviteter 37,0% 2014 Organisationsbidrag 1,9% Sekretariatet og kontorerne 10,4% Prioriteringsbudget 7,8% Institutioner 32,6% Projektmidler 11,1% Programlignende aktiviteter 36,1% 16

19 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget Det nordiske budget er ikke bundet ud over det enkelte budgetår, hvorfor nedenstående tabel alene tjener det formål at vise, hvor stor en andel af budgettet der årligt træffes beslutning om før budgettets vedtagelse, og hvor stor en andel af budgettet, der træffes beslutning om efter budgettets vedtagelse; dvs. hvor mange midler, der udmøntes i løbet af det givne budgetår. I forhold til sidstnævnte vises således, hvilke mål og aktiviteter, der årligt træffes beslutning om at videreføre i regi af det nordiske samarbejde. Budget 2015 i 2014 priser Fordelt på sektorer Nordisk budget total MR-U MR-S MR-K MR-FJLS MR-LIG MR-NER MR-MILJØ MR-A MR-FIN MR-LOV MR-SAM Træffes beslutning om inden for budgetåret Projektmidler Programlignende aktiviteter Faste aktiviteter Prioriteringspulje Projekter, programmer mv Institutioner Organisastionsbidrag Udmøntes inden for budgetåret 2 : Midler der benyttes til korte, enkeltstående og tidsbegrænsede projekter. Det er midler, der tildeles på ad hoc basis, og i løbet af budgetåret. I denne kategori ligger udover projektmidlerne også de midler, der i de nordiske institutioner har projektlignende karakter. Der er tale om midler, hvor der ikke truftet nærmere beslutning om måk og aktiviteter i forbindse med budgettets vedtagelse. Faste aktiviteter 3 : Midlerne i denne kategori drejer sig om: Prioriteringspuljen: Samarbejdsministrene har truffet beslutning om oprettelsen af en pulje, der kan udmøntes til nye, større tværgående prioriterede satsninger. Kontraktbundne midler (projekter, programmer mv.): Midler hvor Nordisk Ministerråd har givet signal om, eller hvor der i forbindelse med uddeling af midler klart fra Nordisk Ministerråd ligger en hensigtserklæring om finansiering over flere år. I denne kategori medtages midler, hvor Nordisk Ministerråd er den eneste finansieringskilde. Det drejer sig om fx støtteordninger og større programmer og eventuelt samarbejdsorganer og arbejdsgrupper. Midler, som binder Nordisk Ministerråd juridisk: Denne kategori er kun aktuel for de nordiske institutioner og sekretariater. Det drejer sig om leasing- og huslejeaftaler samt institutionernes og sekretariaters personale i et vist tidsrum (typisk 6 måneder). 2 Denne kategori svarer ikke til en budgetkategori jf. tabel 3, men derimod til kategori 1, som tidligere oplistet i tabel vedrørende frihedsgrader i det nordiske budget. 3 Denne kategori svarer ikke til en budgetkategori jf. tabel 3, men derimod til kategori 2 og 3, som tidligere oplistet i tabel vedrørende frihedsgrader i det nordiske budget. 17

20 Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015 Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015 Huvudlinjerna i budget 2015 Nordiska ministerrådet är ett forum för det formella samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Ministerrådets arbete regleras i Helsingforsavtalet som senast har ändrats i Det är de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM), som har det överordnade ansvaret för att koordinera ministerrådets arbete. Utöver detta genomförs samarbetet i tio fackministerråd. Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet roterar mellan länderna. Danmark tar i 2015 över efter Island som ordförandeskapsland i Nordiska ministerrådet. Samarbetsministrarna har beslutat att den nordiska budgeten i 2015 ska reduceras med 2 %. Besparingskravet fördelas lika mellan sektorernas ramar. Prioriteringarna sker således inom sektorbudgetarna. Trots sparkravet på 2 % fortsätter de prioriterade satsningarna Hållbar nordisk välfärd och Grön tillväxt, samt de av Sverige och Island prioriterade ordförandeskapssatsningarna i I 2015 tillkommer också det danska ordförandeskapets satsningar. Ett budgetförslag utarbetas med bakgrund i fackministerrådens bidrag och följer sektorernas förslag till prioriteringar och reduceringar. Beslut om samarbetsministrarnas förslag till budget fattas i september 2014 med bakgrund i generalsekreterarens förslag samt en nationell remissrunda i de nordiska länderna. Efter diskussioner med Nordiska rådet vidtas den slutgiltiga budgeten i oktober av samarbetsministrarna. Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2015 Generalsekreteraren fick i 2013 mandat till att se på möjligheterna för att effektivisera och förbättra det nordiska regeringssamarbetet. I enlighet med mandatet utarbetades under hösten 2013 och våren 2014 rapporten Nytt Norden. I 2015 ligger fokus i ministerrådet på att implementera de av samarbetsministrarna i 2014 antagna rekommendationerna om ett stärkt nordiskt samarbete på ministernivå, ett effektivt sekretariat, en ny nordisk budget, mer nordisk nytta från projekt- och programverksamheten och bättre styrning at institutionerna. En av parametrarna som har potential för att stärka det nordiska ministersamarbetet är prioriteringsbudgeten, som existerat sedan Syftet med prioriteringsbudgeten är att möjliggöra och facilitera igångsättande av nya större och övergripande tematiserade satsningar. Det dåvarande svenska och isländska ordförandeskapet vidareför i 2015 sina initiativ från 2014 under prioriteringsbudgeten. Vidare kommer Danmark att initiera prioriterade satsningar under sitt ordförandeskap i De prioriterade statsministerinitiativen Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd fortsätter i Grön tillväxt-initiativet bidrar till att stärka det nordiska samarbetet om t ex energieffektivisering, utveckling av hållbar energi, miljömedvetenhet, innovation och forskning på miljö- och klimatområdet. Initiativet bidrar också till skapandet av en större regional marknad och en kritisk massa som är nödvändig för nya utvecklingar. Hållbar nordisk välfärd bidrar till att stärka det nordiska samarbetet om utbildning, arbete, forskning och infrastruktur för välfärd. Programmet ska bidra till att utbildning i Norden leder till arbete, att tillgången på hälso- och omsorgskompetens matchar behoven samt att säkra att kvaliteten i hälso- och sjukvården är god. 18

21 Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015 Satsningarna på Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd går hand i hand med implementeringen av den tvärgående nordiska hållbarhetsstrategin Ett gott liv i ett hållbart Norden. Med denna strategi säkerställs att all verksamhet i Nordiska ministerrådet integrerar ett hållbarhetsperspektiv. I 2015 prioriteras också särskilt hälso-samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådets prioriteringsbudget. Det görs genom att det avsätts medel för en uppföljning på rapporten som den tidigare svenska socialförsäkringsministern Bo Könberg har skrivit om den stora potentialen som ligger i nordiskt samarbete på hälso-området. Nordiska ministerrådet prioriterar också arbete som ska underlätta människor och företags gränsöverskridande aktiviteter. Det görs bland annat genom att säkerställa koordinering och samarbete mellan länderna i nationella lagstiftningsprocesser samt implementering av EU-reglering. Nordiska ministerrådets internationella samarbete fokuserar i 2015 på att utveckla de samarbetsrelationer man har med grannländer och andra aktörer. Här bör också satsningen på internationell branding av Norden och det nordiska samarbetet framhävas. Det är i 2015 ett viktigt utvecklingsområde med stor potential. 19

22 Samarbetsministrarna Samarbetsministrarna Generel Indledning og Fakta Samarbetsministrarna ansvarar för det nordiska regeringssamarbetet å de nordiska statsministrarnas vägnar och besitter en samordnande roll av många av de tvärgående aktiviteterna i det nordiska samarbetet. Det gäller den nordiska prioriteringsbudgeten, det internationella samarbetet och de nordiska gemensamma aktiviteterna. Prioriteringsbudgeten, som för 2015 uppgår till 73,273 MDKK, ska användas för att igångsätta nya, större och prioriterade satsningar. 45 MDKK är i 2015 öronmärkta initiativ som initieras av ordförandeskapet. Medel öronmärks för ett ordförandskap från och med ordförandeskapsåret och tre år framåt. I 2015 öronmärks 45 MDKK Sverige (ordförande i 2013), Island (ordförande i 2014) och Danmark (ordförande i 2015). Den övriga delen (28,273 MDKK) används i 2015 till att finansiera statsministerinitiativ inom grön tillväxt och hälsa och välfärd. Nordiska ministerrådets internationella samarbete syftar till att säkra stabilitet och gott samarbete med Nordens grannländer och nordisk nytta ute i världen. Samarbetet omfattar de tre baltiska länderna och nordvästra Ryssland i öst, Tyskland och Polen i syd och bland annat Canada i väst samt det arktiska samarbetet. Det finns specifika strategier för respektive geografiskt samarbetsområde. Vidare har Nordiska ministerådet en politik för Vitrysslandsaktiviteter där man primärt fokuserar på demokratiutveckling, stöd till civilsamhälle och utbildning av unga vitryssar. Ministerrådet har också ett nära samarbete med de övriga regionala råden och organisationer i Nordeuropa, häribland Östersjörådet, Barenstrådet och Arktiska rådet. Under senare år har samarbetet med EU utvecklats på en rad områden. Ministerrådets internationella samarbete omfattar dessutom nordiskt samarbete i en global kontext. Övriga nordiska gemensamma aktiviteter under samarbetsministrarna omfattar exempelvis Hållbar utveckling och Gränshindersamarbetet. Därutöver också poster av teknisk administrativ karaktär, som bidrag till Västnorden, tjänstemannautbyte och generalsekreterarens dispositionsreserv. Resterande budgetposter har primärt ett kommunikationsoch förmedlingsperspektiv. Strategiske målsætninger 2015 De strategiska målsättningarna för 2015 tar utgångspunkt i samarbetsministrarnas vision för det nordiska samarbetet. Visionens pelare är: Ett gränslöst Norden, Ett innovativt Norden, Ett synligt Norden och Ett utåtriktat Norden. Samarbetsministrarna avser i 2015 fortsatt att arbeta för att det nordiska samarbetet på sikt förblir ett dynamiskt redskap för att hantera politiska utmaningar. Detta görs genom att fokusera på implementeringen av slutsatserna från generalsekreterarens moderniseringsuppdrag. Inom ramen för prioriteringsbudgeten 2015 kommer fokus ligga på de prioriterade satsningarna hos det danska ordförandeskapet, samt områdena grön tillväxt, hållbar nordisk välfärd och på uppföljningen av den tidigare svenska socialförsäkringsministern Bo Könbergs rapport om potentialen i det nordiska samarbetet på hälso-området. Inom ramen för det internationella samarbetet ligger fokus i 2015 dels på utveckling av samarbetsmöjligheter med grannländerna och andra aktörer, och dels på utveckling av de existerande finansieringsinstrumenten. 20

23 Samarbetsministrarna Samarbetsministrarna ska i 2015 också arbeta med att stärka den nordiska profilen i världen, och ta vara på det stora intresset som finns. Internationell branding är ett utvecklingsområde i Ministerrådets resultater i 2013 Resultatberättelsen för samarbetsministrarna beskriver resultat utöver de resultat som beskrivs under de enskilda budgetposterna eller som utgör väsentliga resultat i ministerrådet. År 2013 var första året för prioriteringsbudgeten. Inom ramen för den del som öronmärktes för initiativ igångsatta av det svenska ordförandeskapet initierades fyra insatser: NordMin, Arbetsmarknadsmötet Fler unga i Arbete, Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföreoreningar samt Lärande på arbetsplatsen. Utöver detta beslutades också att finansiera statsministrarnas prioriterade områden grön tillväxt och välfärd och hälsa genom att igångsätta programmen Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd. Dessutom användes den övriga delen av prioriteringsbudgeten till att finansiera ett fåtal av de globaliseringsprojekt som ministerrådet önskat skulle fortsätta. I 2013 finansierade prioriteringsbudgeten också Nordic Cool i Kennedycentret, och arbetet med integrering av jämställdhetsperspektivet i Nordiska ministerrådets verksamhet. Inom ramen för det internationella samarbetet utarbetades och godkändes i 2013 nya riktlinjer för ministerrådets samarbete med Estland, Lettland och Litauen och nordvästra Ryssland. Det igångsattes också konkreta aktiviteter under det gemenesamma nordiskryska programmet för samarbete om utbildning och forskning, och ministerådet blev mer aktivt involverat i EU:s Östersjöstrategi genom att leda Horizontal Action Bioeconomy. Mandatet för EHU:s trustfund förlängdes också. I april 2013 gavs generalsekreteraren i uppdrag att igångsätta ett moderniseringsarbete i Nordiska ministerrådet. Målet med moderniseringsarbetet är att framtidssäkra det nordiska samarbetet. Uppdraget omfattar att se över ministerådets beslutsprocesser och administrativa praxis, budget, projektverksamhet och institutioner. Den Nordiska strategin för hållbar utveckling Ett gott liv i ett hållbart Norden trädde i kraft i januari Som uppföljning på strategin beslutades att initiera ett arbete som ska hjälpa sektorerna att integrera hållbar utveckling i sin verksamhet. I 2013 har det inom ramen för det nordiska gränshinderarbetet, parallellt med att man löst ett tio-tal gränshinder, och satts fokus på skattemässiga utmaningar för små- och mellanstora verksamheter samt en gemensam nordisk webportal med företagsinformation, utarbetat en ny organisation; Gränshinderrådet. Den nya organiseringen ska bidra till att stärka koordineringen av arbetet. Det har i 2013 också lagts stort fokus på kommunikation och förmedling. Efter webutvecklingen i 2012 har antalet besök på hemsidan norden.org i 2013 fördubblats. Man har också haft stor kommunikativ genomslagskraft tack vare satsningarna NORDIC COOL och de olika folkmötena. I 2013 har man genomfört 60 debatter och events tillsammans med interna och externa partners på folkmötena i Allinge, Almendalen och Arendal. 21

24 Samarbetsministrarna Prioriteringsbudget Budget Budget Difference /- % Sum Prioriteringsbudgettet (TDKK) ,5% Formandskapspuljen, Danmark Vækst Velfærd Værdier Det blå Arktis Formandskapspuljen, Island ,1% Den nordiska spellistan ,1% Välfärdsvakten ,1% Bioekonomi-initativet ,1% Formandskapspuljen, Sverige ,1% NordMin ,1% Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade ,1% klimatpåvekande luftföreningar Lärande på arbetsplats ,1% Prioriteringspuljen ,2% Testcenter ,0% Uddannelse og forskning inden for grøn vækst ,0% Elmarknaden ,5% Grønne tekniske normer og standarder - Norden ,8% som standardmaker Grøn offentlig indkøb ,0% Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering ,2% Främja integrationen av miljö och klima i utvecklingssamarbetet ,0% Särskilda prioriteringer Grön tillväxt ,6% Hållbar nordisk välfärd ,5% Välfärd och kost ,7% Klimavenligt byggeri ,0% Kultur og kreativitet - KreaNord initativet ,0% Offentlig-privat-partnerskab om planteforædling i ,0% Norden Ny Nordisk Mad ,0% Politiska prioriteringar Opdelt på kategorier % 100% Projektmidler ,4% 4,0% Programlignende aktiviteter ,6% 96,0% Vækst Programlignende aktiviteter DKK % NSK/MR-SAM 22

25 Samarbetsministrarna Forvaltningsorgan Programmet skal bidrage til at videreudvikle de positioner hvor Nordens styrkepositioner inden for bæredygtig vækst og beskæftigelse, allerede er synlige. Gennem inddragelse af flere ministerråd og arbejdes der med tre delprojekter, der fokuserer på henholdsvis udvikling af bæredygtige og attraktive byer (MR-NER), udvikling af en ressourceeffektiv nordisk mode- og tekstilproduktion (MR-M) samt en bedre og mere miljørigtig udnyttelse af havets biologiske ressourcer (MR-FJLS). Erhvervsstyrelsen Ministeriet for By, Bolig og Landdistrikter Miljøministeriet/styrelsen Fiskeriministeriet, Færøerne Fremme udviklingen og eksporten af nordiske innovative løsninger af attraktive og bæredygtige byer samt promovere disse løsninger i og uden for Norden. At opstille konkrete initiativer og handlingsplan for en mere ressourceeffektiv og bæredygtig nordisk mode- og tekstilproduktion, der kan sikre at de nordiske lande fremover arbejder målrettet inden for dette område til gavn for miljøet, beskæftigelse og eksport. Sikre en bedre og mere miljørigtig udnyttelse af havets biologiske ressourcer gennem udarbejdelse af en række rekommandationer til, hvor det nordiske samarbejde kan gøre en forskel Velfærd Programlignende aktiviteter DKK % NSK/MR-SAM Forvaltningsorgan Programmet fokuserer på to udvalgte velfærdsområder for at udvikle den nordiske velfærdsstat: Digitale løsninger, der kan gøre en konkret forskel på en række borgernære områder (MR-NER) samt læring indenfor børne- og ungeområdet, hvor den højest kvalificerede undervisning og pædagogiske praksis skal bidrage til børn og unges trivsel samt reducere betydningen af negativ social arv (MR-U). Nordens fælles ressourcer og viden på disse områder skal udnyttes for at sikre velfærden på sigt. Undervisningsministeriet Erhvervsstyrelsen 23

26 Samarbetsministrarna At styrke koordineringen og relationen mellem nordiske forskningsmiljøer og kortlægge relevante udfordringer af fælles nordisk interesse. Det skal ske gennem etableringen af et nordisk forum for god undervisning og pædagogisk praksis. Iværksætte initiativer, der kan ruste Norden digitalt til fremtidens udfordringer for velfærden Værdier Programlignende aktiviteter DKK % NSK/MR-SAM Forvaltningsorgan Programmet skal bidrage til at udnytte og udbygge den positive internationale omtale Norden har fået de seneste år. Programmet vil fokusere på ny nordisk mad (MR- FJLS)og øget turisme (MR-NER), men skal også igangsætte en langsigtet indsats for en fælles international branding af Norden med fokus på fælles nordiske kulturfremstød som Nordic Cool (MR-K). Arbejdet skal ske i overensstemmelse med Nordisk Ministerråds nye brandingstrategi. Nordisk Innovation/Visit Denmark Kulturministeriet/styrelsen FOOD Fødevareministeriet Nordic Economic Policy Review (NMR) Øge kendskabet og interessen for nordisk madkultur og fødevarer gennem etablering af en Nordisk Food Festival. Desuden mere fokus på udbredelse af fødevarer fra det højeste nord som Island, Grønland og Færøerne gennem madsymposiet New Nordic Ultra Øge kendskabet til Norden gennem færdiggørelse af den nye nordiske brandingstrategi. Ny Nordisk Turisme vil med udgangspunkt i turismesektoren i Kina, afprøve potentialet og behovet for nordiske netværk, 24

27 Samarbetsministrarna der kan profilere Norden internationalt. Promovere nordiske kerneværdier som ligestilling, demokrati og inddragelse internationalt gennem fælles kulturfremstød som Nordic Cool gennem Det blå Arktis Programlignende aktiviteter DKK % NSK/MR-SAM Forvaltningsorgan Programmet skal bidrage til at sikre en bæredygtig udvikling i arktis med landenes befolkninger i centrum. Havet er essentielt for fremtiden i Arktis, og derfor vil programmets fokus være på henholdsvis den stigende maritime aktivitet (ArcticWeb) og beskyttelsen af biodiversiteten i Ishavet. Programmet skal understøtte arbejdet i Arktisk Råd, der er det primære forum for drøftelser i og om Arktis. Søfartsstyrelsen Departement for Fiskeri, Fangst og Landbrug, Grønland Forbedre sejl-sikkerheden i Arktis ved at udvikle konkrete værktøjer til brug for skibe, rederier og myndigheder. Det indebærer udvikling af en fælles maritim webportal, der gennem udveksling af data kan bidrage til at sikre det enkelte skibs sejlads i dette område. Beskytte biodiversiteten i Ishavet omkring Arktis via indsamling af relevant viden om området på tværs af de nordiske og andre lande for derved at udvikle en fælles nordatlantisk protokol, der kan bidrage til ens videngrundlag i forvaltningen af de marine ressourcer Den nordiska spellistan Programlignende aktiviteter DKK % MR-K 25

28 Samarbetsministrarna Forvaltningsorgan Det nordiska musikexportprogrammet har som syfte att lansera nordisk musik till den nordiska allmänheten och vidare. Initiativet syftar också till att möjliggöra tillgängligheten av den nordiska spellistans innehåll, som reflekterar det som är relevant, intressant och populärt i den intranordiska regionen vid olika tidpunkter. Dessutom ska initiativet bidra till att öka förståelsen för konsumentbeteenden samt att respondera på dessa genom partnerskap med befintliga legala tjänster såsom Spotify, WiMP och Deezer. Genom att göra detta kan initiativet bidra till att lyfta värdet av det nordiska varumärket och öka nordisk musik- och kulturkonsumtion. Nordic Music Export Program (NOMEX) 2015 Mål Mål 2013 Opnåede resultater Att etablera den nordiska spellistan i Europa och ingå partnerskap med strömmande tjänster och utvalda festivaler och medieverksamheter (fokus på Storbritannien, Tyskland och Frankrike). Fokus ligger också på att utveckla exklusiva digitala evenemang med relevanta artister. Att skapa kännedom om den nordiska spellistan i den nordiska regionen. Att uppnå unika webbsidebesök, Facebook-fans, Twitter-följare och prenumeranter på nyhetsbrevet. Initiativet startade först i 2014 under det isländska ordförandeskapet. Dessutom fokuseras i 2015 på att förbereda aktiviteter för USA och Asien samt att översätta den nordiska spellistans innehåll till aktiviteter som utvecklas på andra kontinenter Välfärdsvakten Att ingå partnerskap med strömmande mediatjänster som Deezer, WiMP och Spotify. Samt musikfestivalerna By:Larm, Spot, Roskilde, G!, Oya, Way Out West, Flow, Iceland Airwaves och Music and Media. Programlignende aktiviteter DKK % MR-S Forvaltningsorgan Projektet den nordiske velfærdsvagt skal undersøge effekterne af finanskriser på de nordiske velfærdssystemer, og hvordan de nordiske velfærdssystemer kan møde de kommende års udfordringer; specifikt indenfor helse, social og velfærd. I projektet udvikles blandt andet indikatorer til at følge udviklingen af velfærdssystemerne i de nordiske lande, inkl. helserelaterede indikatorer. Hertil kommer en undersøgelse af, hvilket beredskab de nordiske lande har for at møde kriser, og hvilket beredskab der mangler samt en undersøgelse af effekten af finanskriser og deres konsekvenser før velfærdssystemerne. Projektet er en del af programmet Holdbar Nordisk Velfærd. Velfærdsministeriet i Island Nordiske velfærdsindikatorer Der skal laves en første udgave af Nordiske velfærdsindikatorer som publiceres i I 2014 indledtes arbejdet med den nordiske velfærdsvagt. De nordiske landes erfaringer anvendes som grundlag for forskning om Initiativet startede i 2014 under det islandske formandskab. 26

29 Samarbetsministrarna Beredskab ved fare Der skal gennemføres en evaluering af den islandske velfærdsvagt, risk mapping af de største udfordringer på velfærdsområdet i Norden i den nærmeste fremtid og en evaluering af svagheder i de nordiske velfærdssystemer. Kriser og velfærd Videre opbygning af en database med oplysninger om handlinger som myndigheder har brugt i de nordiske lande for at formindske påvirkningen af kriser samt en evaluering af effekt af tiltag. effekterne af øget økonomisk byrde, langvarigt pres og arbejdsløshed på psykisk helse, velfærd og forskellige gruppers livsvilkår. Fokus ligger også på at evaluere de tiltag som er vedtaget under finanskriser i de nordiske lande for at lære mere om, hvordan negative effekter på befolkningens helse og velfærd kan modvirkes Bioekonomi-initiativet Programlignende aktiviteter DKK % MR-FJLS Satsningen på bioekonomin är en viktig del i arbetet med grön ekonomisk tillväxt och hållbarhet. Bioekonomi bygger på ett ekonomiskt system där användningen av biobaserade produkter, restprodukter och andra produkter som uppstår under bearbetningen, optimeras för att minska avfallet i värdekedjan, trycket på miljön, och maximera värdet i värdekedjan. Målet är också att göra de nya generationerna medvetna om viktigheten av grön tillväxt och hållbarhet. Det islandske ordförendeskaps bioekonomi-initiativ er et tre årigt program, som startade i Arbejdet er baseret på det Nordiska Bioekonomiinitiativet, som er initieret af MR-FJLS. Det nordiska initiativet om bioekonomi syftar till att reducera 1) negativ miljöpåverkan och säkra hållbar användning av resurser inom alla samhällsområden, 2) reducera avfall och maximera utnyttjande och förtjänst av biologiska resurser, 3) reducera avfallsproduktion samt öka återvinningen. Härtill kommer 4) främja innovation, grönt näringsliv och regional utveckling samt 5) öka förnybar energi i transportsektoren samt förnybar energi i fiske och godstransport till sjöss. Slutligen att 6) säkra medvetenheten om grön tillväxt och hållbar utveckling i ett långsiktigt perspektiv med nya initiativer var kreativitet används som forsknings och undervisningsmetod. Aktiviteter under bioekonomi-initiativet genomförs i perioden Forvaltningsorgan Satsningen är organiserad i ett flertal projekt, som förvaltas av olika institutioner, myndigheter och ministerier, som Landgræðsla ríkisins (Soil Conservation Services Iceland), MATIS Island, Islands Energidirektorat, Islands Skogstyrelse och Islands Utbildnings-, forsknings- och kulturministerium 27