20 om interviews

Transkript

1 20 om 2020 interviews

2 Ansvarlig udgiver: Mikael Stamming Redaktion Elsebet Fristed og Eva Holmestig Tekster: Kjeld Broksø, Jan Wifstrand og Charlotte Pehrson Redaktionen afsluttet: marts 2010 Grafisk design: Mikael Forth 2

3 Öresundsregionen är värd en strategi! Våren 2008 beslutade Öresundskomiteen att påbörja arbetet med att ta fram en gemensam vision och strategi för Öresundsregionen. Under två år har Öresundskomiteen genomfört ett stort antal möten och workshops med flera hundra deltagare, för att få fram viktigt material, spännande fakta och idéer om vår gemensamma framtid. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med ett antal personer som en del av insamlandet av material. Dessa intervjuer är samlade i denna skrift. Personer från olika delar av samhället delar sina tankar om Öresundsregionen i dag och i framtiden. Intervjuerna visar på en spännande bredd i Öresundsregionen. De intervjuade personerna står själva för innehållet och det behöver inte överensstämma med Öresundskomiteens hållning i olika frågor. Utan en gemensam bild av framtiden kommer Öresundsregionen inte att kunna nå sin fulla potential. En potential som ska leda till global attraktivitet så att vi kan nå talanger, investerare, besökare och fler medborgare. Genom grön tillväxt och välfärd tillsammans med öppenhet ska Öresundsregionen bli en förebild. Öresundsregionen är värd en vision och en strategi för framtiden. Det är det många som påtalar bland annat OECD Trevlig läsning! Mikael Stamming Direktör Den ÖresundsRegionala UtvecklingsStrategin ÖRUS är en av de första gränsöverskridande strategier som har utförts. 3

4 Carina Brorman, varumärkes- och kommunikationsdirektör E.ON Nordic Carina Brorman är sedan 2008 varumärkes- och kommunikationsdirektör på E.ON i Norden och är utbildad civilekonom vid Lunds universitet. Innan E.ON var hon under sju års tid enhetschef för SVT Syd och dessförinnan vd på Malmö Musikteater (numera Malmö Opera). Carina sitter i styrelsen för Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm och i samrådsgruppen för MEDEA Collaborative Media Initiative vid Malmö högskola, en stor forskningssatsning på nya medier. Intresset för kommunikation och nya medier är stort och enligt Carina är det ett område som kan bli ett av Öresundsregionens flaggskepp. Upplevelseindustrin blir synlig motor Upplevelseindustrin och rörlig media är ett område som jag tror väldigt mycket på för framtiden. Det finns ett antal kreativa hubbar runt om i världen och vår region har verkligen potential att bli en sådan hubb. Det finns en stor kreativitet och kunskap här, ett kluster av talang. I Köpenhamn finns filmindustrin, i Malmö har Moving Media Southern Sweden verkligen börjat ta form och Malmö högskola har med projektet MEDEA Collaborative Media Initiative fått den största forskningssatsningen i Sverige inom nya medier. Jag tror att upplevelseindustrin, eller de kreativa näringarna, kan bli en synlig motor i utvecklingen av vår region. Samspelet mellan nya medier och näringslivet är fortfarande outforskat men där i gränslandet finns en spännande utveckling. Dataspelsbranschen är exempelvis en växande sektor som vi inom E.ON tittar på för att hitta nya sätt att jobba mot olika målgrupper framöver. Viktigt med mötesplatser För att upplevelseindustrin ska bli en motor är det viktigt att det skapas mötesplatser för seminarier och workshops och att det finns en kunskapsöverföring mellan universiteten, upplevelsenäringen och näringslivet. Det är ett enormt plus att ha den befolkningsmix vi har i regionen. Människor med olika bakgrund behövs för att utveckla nytt innehåll och för att hitta de nya historierna. Regionen borde ha gemensamma miljömål Det finns stora ambitioner och högt ställda mål på att göra Malmö till en hållbar stad med lokalt förnybara energislag. Hela Öresundsregionen borde ha gemensamma mål och visioner kring en klimatneutral region. Med särskilda satsningar på ny grön innovation och näring skulle regionen ytterligare profileras och skapa nya arbetstillfällen. Transportsektorn är ett område som man skulle kunna börja med. Vi har redan kommit en bit på väg med den väl utbyggda infrastrukturen för tåg. I Malmö går alla bussar på gas och snart börjar infrastrukturen att byggas för elstolpar som kan användas för eldrivna cyklar, mopeder och bilar. Jag tror starkt på den hållbara staden-konceptet, där även människan ingår. Det är viktigt att inte bara titta på de storskaliga förändringarna utan också på sådant som vi som enskilda medborgare kan göra. Det finns en stor kreativitet och kunskap här, ett kluster av talang. 4

5 Rasmus Wiinstedt Tscherning, direktør, Center for Kultur- og Oplevelsesøkonomi Fælles kulturarrangementer og events kan fremme Øresundsregionens tiltrækningskraft i udlandet. Center for Kultur- og Oplevelsesøkonomi (CKO), er med 10 ansatte en offentlig, selvejende institution, som forbedrer vilkårene for vækst via bedre samspil mellem erhvervsliv og kulturliv. Rasmus Wiinstedt Tscherning er cand.scient.pol. og tidligere chefkonsulent i Rambøll Managements Center for Oplevelsesøkonomi. Han er i bestyrelsen for VEGA Musikkens Hus, Det Danske Kulturinstitut og er også i Københavns Kommunes Kreative Forum. Vi kan få en kulturel klynge af international standard i Øresundsregionen. Klynger kræver de rette kompetencer som uddannelser på et højt niveau og dem har Øresundsregionen. Men før klynger virker, skal der være global forankring til finansiering og distribution. For Filmbyen i Avedøre som klynge er finansiering fra udlandet vigtig; Lars von Triers film har 7-8 lande med i finansieringen, og den hænger nøje sammen med distributionen. Når vi vil nedbryde barrierer for kultur i Øresundsregionen handler det om indhold og formidling: Har man godt indhold kommer folk men de skal vide, at indholdet er der. Hvis fantastiske tilbud ikke er i København, men i Skåne, så tager folk derhen. Hvis sopranen Barbara Hendricks synger i Malmø, så tager københavnerne dertil eller til London eller Hamborg, hvis tilbuddene er der, og de er formidlede. Det er ikke så vigtigt, om københavnerne har hørt om arenaen i Malmø. De kommer næppe for stedets skyld men for et attraktivt indholds skyld. Fælles kulturarrangementer og events kan fremme Øresundsregionens tiltrækningskraft i udlandet. Folk tager ikke til København og tænker»så sker der nok også noget i Malmø.«. Sport har eksempelvis stor tiltrækningskraft især fodbold, hvis et mesterskab foregik både i København og Skåne. Vi skal lære udlændinge og os selv - at det er nemt at komme rundt i Øresundsregionen. Det vil være interessant med en sammenhæng mellem kultur og rabatter på bropris. Det kan øge udvekslingen, men indholdet og formidlingen er vigtigst. En operaentusiast fra Kolding kører gerne tur/retur til i Operaen i København, hvis dem på scenen er de rette. Så vil prisen på Storebæltsbroen næppe være en hindring. Vi kan også koble kunstnere og erhverv bedre på tværs i Øresundsregionen. CKO skal også gøre en indsats. Vi arbejder nationalt, men inddrager erfaringer fra bl.a. Sverige hos KK-Stiftelsen (Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling), som støtter oplevelsesøkonomien. Kulturinstitutionerne og de kreative erhverv skaber også vækst, omsætning og arbejdspladser - og trafik på Øresundsbroen og Storebæltsbroen. Kultur- og oplevelsesøkonomien vokser og har mange arbejdspladser, og der er gode muligheder for samarbejde med erhvervslivet. Designere, arkitekter, skuespillere og deres institutioner har viden om iscenesættelse, storytelling, oplevelser og autensitet, som er konkurrenceparametre for erhvervslivet. De kan give erhvervslivet et kreativt spark ved at bidrage til innovation, nye tænkemåder, markeder og produkter og knytte oplevelser til dem. 5

6 Dorthe Nøhr Pedersen, direktør, Trafikselskabet Movia. Fra 2000 til 2008 var Dorthe Nøhr Pedersen i Transportministeriet - først som kontorchef og siden som afdelingschef for især kollektiv trafik. Hun har udfordringen at få flere kunder til kollektiv trafik. Movia er Danmarks største trafikselskab. Sammen med et tæt jernbanenet binder Movia Østdanmark sammen, og har omkring 213 mio. busrejser om året, 570 buslinjer, 4500 chauffører og ni lokalbaner. Den vigtigste udfordring for mobiliteten findes lokalt og regionalt i hver af de to dele af Øresundsregionen; det gælder den stigende trængsel. Vi har derfor et kæmpe arbejde i at få øget kollektivtrafikkens markedsandele. Til gengæld er der en velfungerende mobilitet mellem de to lande fordi vi har skabt Øresundsregionen og dermed fået en tættere integration. Det er lykkedes mens der var højkonjunktur. I Øresundsregionen kan vi samarbejde om at komme trængslen til livs. Movia er inspireret af Helsingborg, hvor kommunen, trafikselskabet og operatøren arbejder sammen. Med inspiration derfra belønner vi vores operatører, når de får flere passagerer. Operatøren kan gøre bustransport attraktiv ved, at chaufførerne optræder ordentligt, og ved at have rene busser og god kundeinformation. Vi har lavet den første aftale i hovedstadsområdet efter den model, og har fire andre aftaler hvor vi, operatørerne og kommunerne går sammen om at få flere kunder. Det er spændende at lære noget på tværs. Løsningen er, at vi investerer i fremkommelighed, bedre service og miljø, for at få kunder. I Øresundsregionen har vi en fælles udfordring i miljøvenlig transport, men teknologien giver endnu ikke de bedste muligheder for busser, og samarbejdet hæmmes af forskellige løsninger. Dansk elforsyning er baseret på biobrændsel, mens Sverige vil bruge det til drivmidler i trafikken. Sverige har netværk til gas og bioethanol, men Danmark har det ikke endnu. I hovedstadsområdet arbejder vi med letvægtsbusser, mindre busser og forsøg med hybridbusser og el. I Movia lægger vi vægt på ikke at være optaget af en bestemt teknologi men af ydeevne. Derfor stiller vi skrappe miljøkrav, når vi udbyder trafik og har sat højere mål. Det er en god og vigtig ide med et mere omfattende Øresundsbillet-system. Vi bor tæt og vil integreres. Tanken er rigtig med et fælles produkt til flere zoner for bus og tog i Hovedstadsområdet og Skåne. Både Skånetrafikken og vi arbejder med et elektronisk billetsystem, som endnu ikke er færdigt. I Danmark gælder en togbillet også til bussen samt metroen og omvendt. Udfordringen er at få et fælles produkt til både Sjælland og Skåne. Til gengæld fungerer den danske rejseplanen.dk som også omfatter Skåne. Det er et vellykket eksempel til efterfølgelse. Femern kommer ikke til at påvirke vores trafik meget. Mobilitetsproblemerne vil fremover være lokale og regionale. Den danske regerings jernbaneoplæg venter frem til 2030 mere kollektiv trafik. Det kræver investeringer bl.a. i materiel og et skub til trafikanterne prismæssigt, så de vælger kollektiv trafik. Det er en god og vigtig ide med et mere omfattende Øresundsbilletsystem. Vi bor tæt og vil integreres. Tanken er rigtig med et fælles produkt til for bus, metro og tog i Hovedstadsområdet og Skåne. 6

7 Dragan Buvac, konserthuschef och vd, Malmö Symfoniorkester Finkultur eller subkultur? Självklart ska MSO vara en del av upplevelseindustrin. Men min vision är inte att publiken ska öppna sig mot klassisk musik, utan att det är vi som ska öppna oss mot publiken. Är vi framåt här så tror jag att möjligheterna är hur stora som helst. Ett kreativt kluster kan delas upp i tre områden: filmindustrin, dataspelsindustrin och musikindustrin. På internationell nivå närmar sig de varandra. För riktigt högkvalitativa produktioner, som publiken kommer att efterfråga allt mer i framtiden, ska en hundra man stark symfoniorkester vara med. Det har man till exempel redan i dataspelet World of Warcraft. På MSO vill vi naturligtvis vara med och arbeta med bolagen i regionen. Genom att generöst erbjuda våra tjänster når vi en publik som vi annars inte har. Min dröm är att vi ska ha 17-åringar som tältar utanför vår biljettkassa i väntan på att biljetterna släpps. Tillträdde som konserthuschef i Malmö och vd för Malmö Symfoniorkester (MSO) den 1 september Dragan är utbildad i klassisk gitarr vid Musikhögskolan i Malmö, där han också har undervisat i bland annat musikproduktion. Innan han kom till MSO var han chef för det statliga skivbolaget Caprice Records i Stockholm. Han har också varit vd för distributionsföretaget Compact Distribution AB och drivit eget skivbolag i Malmö i tio år. Långsiktigt samarbete med Danmark Vi har ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete med bland andra Danmarks Radios symfoniorkester, Sjællands Symfoniorkester och andra orkestrar i regionen som vi naturligtvis vill fortsätta. Vi planerar ett nytt konserthus som jag tror kommer att gynna hela regionen. Vi vill också öppna upp för mer samarbeten med Musikhögskolan och universiteten i regionen. Samverkan är nyckeln för framtiden. Om 30 år tror jag faktiskt att Öresundsregionen kan konkurrera med Hollywood om att vara ett av världens mest attraktiva centra inom upplevelseindustrin. Vi kan konkurrera med Hollywood Jag tror att ett kreativt befolkningsskikt kommer att växa fram i Öresundsregionen som drar till sig konstnärer, fotografer, musiker, kompositörer, dataspelsutvecklare och filmskapare från hela världen. Om 30 år tror jag faktiskt att Öresundsregionen kan konkurrera med Hollywood om att vara ett av världens mest attraktiva centra inom upplevelseindustrin. Skåne och Malmö stad har definierat upplevelseindustrin som ett näringspolitiskt kluster, vilket är helt rätt tänkt. Det finns en oerhörd kompetens här när det gäller rörlig bild, musik, dataspel, 3D-animering, reklam, journalistik m.m. Efter att ha arbetat i Stockholm de senaste fem åren slås jag av den slagkraft som är på framväxt här. I Öresundsregionen samverkar scenkonsten, popindustrin och övrig upplevelseindustri på ett sätt som inte sker nationellt. 7

8 Heidi Avellan, politisk chefredaktör, Sydsvenskan Politisk chefredaktör på Sydsvenskan sedan 2005 som tackade nej till att bli politisk redaktör på DN i Stockholm 2008, delvis för att hon tycker att Öresundsregionen är för spännande att lämna. Heidi är utbildad förvaltningssocionom och pol. mag. i politisk historia och statskunskap vid Helsingfors universitet. Journalist sedan 1984, huvudsakligen på Hufvudstadsbladet som korrespondent i Norge och Sverige och som Sverigekorrespondent för Politiken. Innan hon började på Sydsvenskan 2001 var hon konsult och informationschef på kommunikationsbolaget Cross Communication. Nyttan för danskarna? Nyttan måste vara drivkraften i integrationen. Det går inte att stampa fram närmare samarbete med politisk välvilja. Det gäller framförallt Danmarks förhållande till Skåne: det måste finnas en nytta för danskarna i att få ordning på skatteregler och socialförsäkringar. Skåne måste kunna locka med något som Danmark saknar. I dag lockar den svaga kronan danskarna, men detta lågprisparadis önskar jag att Skåne slipper vara på sikt. Ska en integration ske på riktigt, ska den ske mellan jämbördiga parter. Jag har danska läsare som bor i Skåne och som uppmanar mig att skapa ännu mer opinion i skattefrågan. De tycker att det känns pinsamt att vilja ha äldrevård och dagisplats här utan att betala för det. De vill inte vara parasiter, en respektingivande hållning. Symbolvärden och identitet Euron är för mig nummer ett i kategorin quick fix när det gäller att skapa en gemensam arbets- och bostadsmarknad. Det skulle underlätta, framförallt för näringslivet. Euron är också identitetsskapande, precis som gemensamt porto eller en öresundstaxa för telefoni och bredband vore. Det är orimligt att Kiruna ska vara närmare Skåne avgiftsmässigt när det gäller kommunikationer än ett stenkast bort på andra sidan vattnet. Mer kultur behövs Min dröm är att ESS och MAX-lab IV ska lyckas attrahera alla de utländska forskare man hoppas på, och att det ska växa upp mycket runt anläggningarna som får dem vilja flytta hit. Detta ställer krav på kulturutbudet, inte minst. Det människor prioriterar i dag är livskvalitet. Det behövs mer kultur, särskilt i Lund, som i dag tyvärr inte har någon teaterensemble. Jag hoppas att samarbetet mellan Malmö och Lund blir bättre så att de båda städerna verkligen uppfattas som en kulturell enhet. I samarbete med Region Hovedstaden kan det bidra till att sätta oss på någon sorts kulturell karta. Medierna måste nå fler Medierna har stor betydelse och bör nå fler Öresundsbor än i dag. På Sydsvenskan borde vi vara bättre på att bevaka vad som händer i Köpenhamn. Vad som triggar igång processen vet jag inte riktigt. Mycket hänger på om vi lyckas skapa en gemensam annonsmarknad. Den ekonomiska integrationen måste gå först, så att annonsmarknaden kan uppstå. Medierna har stor betydelse och bör nå fler Öresundsbor än i dag. 8

9 Bo Nilsson, konstentreprenör och f d chef för Kunsthal Charlottenborg Han har arbetat med konst under hela sitt yrkesliv, för närvarande på frilansbasis med olika projekt, bland annat den nya konsthallen som byggs på Värmdö. Bo läste konstvetenskap i Lund och arbetade under flera år som konstkritiker och frilansande curator. Han har varit intendent och chefsintendent på Moderna Museet i Stockholm, intendent på Louisiana, museidirektör för Rooseum, chef för Liljevalchs konsthall och mellan 2006 och 2008 chef för Kunsthal Charlottenborg. Han är affilierad professor i curating vid Stockholms universitet. Gemensam sjukvård När jag pendlade till Köpenhamn i två år nyttjade jag vid flera tillfällen den danska sjukvården, som jag tyckte var väldigt bra. Men eftersom jag är svensk och inte har ett danskt CPRnummer innebar det ofta en massa byråkratiskt krångel. När jag blickar mot framtiden tror jag det är nödvändigt att vi får en kompatibilitet mellan svenskt personnummer och danskt CPR-nummer. Jag hoppas framförallt att patienten själv kan få välja i vilket land han eller hon vill få vård. Ett större upptagningsområde tror jag skulle bidra till en bättre sjukvård, både när det gäller kvalitet och prisbild. Den gängse bilden när man integrerar är att man inte ska lyfta fram olikheterna, men det är helt fel. I ett framtidsperspektiv tror jag att vi har mycket att vinna på att ta tillvara våra olikheter. Viktigt lyfta fram olikheter På kulturområdet är vi i Sverige mer intresserade av integration än danskarna. Mentalitetsmässigt har de inom vissa områden en större närhet till Berlin än till Sverige, vilket vi aldrig kan mäta oss med. För att locka dem till Skåne måste vi kunna erbjuda något som de inte själva har. Jag vet faktiskt inte riktigt vad det skulle vara. Däremot tror jag att kulturpolitisk forskning, att försöka komma underfund med varför vi är så olika, vore mycket givande. Svensk och dansk mentalitet är väldigt olika på många områden; vi äter på olika sätt, ser på arbetstid på olika sätt, närmar oss kultur på olika sätt. Den gängse bilden när man integrerar är att man inte ska lyfta fram olikheterna, men det är helt fel. I ett framtidsperspektiv tror jag att vi har mycket att vinna på att ta tillvara våra olikheter. Jag tror rentav att vi måste vara mycket medvetna om dem för att det ska komma något positivt ur samarbetet. Universiteten är framtiden Det största integrationsområdet för framtiden tror jag är universiteten. Där finns en grogrund för samarbete som kan leda till en oerhörd livskraft inom loppet av några generationer. Danskarna är bra på det pekuniära, på affärstänk, och i Sverige är vi bra på industriell infrastruktur och teknologi. Gift dem med varandra så får vi en dynamisk region som aldrig förr. Låt studenter från båda sidor Sundet gå samma utbildningar, som exempelvis kan leda till företagsbyggande eller liknande. Det leder till nya sätt att tänka och att vänskap uppstår, som kan föra mycket annat med sig. 9

10 Jesper Møller, formand, Dansk Industri og Direktør for chokoladekoncernen Toms gruppen Jesper Møller er uddannet cand. merc. og har blandt andet en fortid som direktør for Coca Cola Danmark, Dadeko og i ISS. Før da var han produktgruppechef hos Nestlé Danmark og marketingchef hos Kuwait Petroleum. Med en euro vil valutaproblemet være neutraliseret i Øresundsregionen, og det vil gøre markedet mere smidigt. Den manglende euro har vi inde på livet hos Toms. Skredet mellem de to kroner har gjort vores tilværelse vanskelig, for vi har produktion og afsætning i både Danmark og Sverige. Det giver skel i omkostningerne, som gør det vanskeligere at optimere produktionen. Vi har en fabrik på Avedøre Holme syd for København og ved Jönköping i Sydsverige, hvor de producerer nogenlunde det samme. Vi vil have størst mulig fleksibilitet til at producere det ene eller andet sted, så kun forskelle i arbejdslønnen skaber udsving. Men i dag driver valutaen en stor forskel: Produktionen er dyrere i Danmark. For os og mange andre virksomheder har det understreget usikkerheden. Valutasvingningerne gør det sværere at planlægge. Da Sverige er vort næststørste marked har valutaen stor betydning for indtjeningen. Når vi skal tiltrække højt uddannet, udenlandsk arbejdskraft bremser en alt for høj indkomstskat mulighederne i Øresundsregionen. Leveomkostninger, bosætning og internationale skoler er også væsentlige. Men største begrænsning er høj indkomstskat. Det en af DI s kæpheste, men den er et fælles problem. Biler og boliger er billigere i Sverige. Til gengæld er der højere sociale omkostninger i Sverige, og det er derfor dyrt begge steder. Man kan koordinere en indsats for at fjerne den bremse over sundet, men jeg kan ikke på stående fod give fem punkter til, hvordan det skal gøres. Forskellige tekniske standarder skal vi harmonisere i Øresundsregionen. Det gælder dog ikke kun her, men generelt i EU. Jo mere standardisering, des mere få vi Det indre Marked til at fungere effektivt. Øresundsregionen kunne være et fyrtårn i EU for harmonisering af tekniske standarder. Med en euro vil valutaproblemet være neutraliseret i Øresundsregionen, og det vil gøre markedet mere smidigt. En fast H-H forbindelse mellem Helsingør og Helsingborg er en god ide det vil give mere dynamik. Det er ikke drøftet i DI, men ud fra et personligt synspunkt er jeg vant til at passere både over broen og med færgerne, og en H-H forbindelse ville give en mere cirkulær bevægelse. Det er til at forudse, at med Femern Bælt broen kommer der mere transittransport gennem Sjælland og til Sverige. Både Helsingborg-området og Nordsjælland vil også udvikle sig mere med en fast forbindelse. Vi kan se, hvad det gjorde ved Malmø og København. Og vi kan se hvad Storebæltsbroen betød. Vi skal i det hele taget lave de rigtige investeringer i infrastruktur og ikke hele tiden vente på, at trafikken står stille før vi gør noget. Vi har mange forestående udvidelsesarbejder på motorveje og toglinjer. Vi kan lige så godt tænke længere frem, og få lavet investeringerne i tide. 10

11 Inge Mærkedahl, direktør for Forskningsog Innovationsstyrelsen Inge Mærkedahl er cand. phil. i samfundsfag, og har bl.a. været vicedirektør for Socialforskningsinstituttet, afdelingschef i Arbejdsministeriet og direktør for Arbejdsmarkedsstyrelsen og Danmarks Forvaltningshøjskole. Hun er formand for Rådet for de grundlæggende erhvervsrettede uddannelser - og hun taler både dansk og svensk. Det er afgørende, at vi får en effektiv, smidig anerkendelse af uddannelser og merit på tværs af Øresund. Vi samarbejder om det, herunder med danske CIRIUS, som fremmer uddannelsernes internationalisering, og de øvrige nordiske anerkendelseskontorer. Nordisk Ministerråd har skabt aftaler om at optage hinandens studerende og anerkendelse af lærere. Det går fremad specielt blandt videregående uddannelser. Men vi vil også gerne have nordisk samarbejde om anerkendelse af erhvervsuddannelserne kendt som lærlingeuddannelserne. Der er potentiale til øget samarbejde om forskning og udvikling på tværs af sundet. Man kan eksempelvis lave fælles ansøgninger til EU s 7. rammeprogram. Vi holder bl.a. informationsmøder om 7. rammeprogram med Medicon Valley Alliance og IT Øresund for at få virksomheder og forskere på tværs til at drøfte i fællesskab at søge. I ansøgningsrunden til EU s Eurostars program, er konsortier af vidensinstitutioner og virksomheder også gået sammen på tværs. Vi har også innovationsordninger med penge til netværksprojekter, som kan søges af svenske virksomheder, hvis de finder en dansk partner blandt vidensinstitutioner. Vi må skabe større gennemsigtighed i innovationsordningerne på tværs, så svenske og danske aktører finder mulighederne. ESS - European Spallation Source i Lund - er så stort, at vi skal samle vores kræfter over sundet for at få maksimalt udbytte. Det skal ikke først ske fra indvielsen i Det skal ske nu. Vi arbejder selv på at gøre perspektiverne tydelige med ESS for danske virksomheder og vidensinstitutioner. Det samme sker i Sverige. Hellere det end at lede efter et nyt, stort projekt, for jeg ser ikke et nyt projekt af ESS størrelse i pipelinen. Der kommer også off spin til andre projekter. Det ved man fra projekter som CERN ved Geneve og ESRF i Grenoble. Vi skal bruge den vigtige videnskabskorridor fra Sydsverige til Danmark og Hamborg: I Hamborg får vi forskningscentret XFEL - og så MAX-Lab og ESS i Lund og København. Der er også potentiale for at øge samarbejdet om tech trans blandt regionens universiteter, forskerparker og venturekapitalen. Svensk venturekapital begynder at interessere sig for at Danmark. Jeg ser muligheder for, at man også gør det den anden vej. Vi har ikke aktuelle planer, men Forsknings- og Innovationsstyrelsen i Danmark og VINNOVA i Sverige kunne godt invitere til diskussion om øget samarbejdet om innovation. Det er vigtigt, at kvaliteten er høj og samarbejdet perspektivrigt. Det må ikke blive et mål i sig selv at samarbejde på tværs. I forbindelse med ESS er det fornuftigt med øget dansk kontakt til VINNOVA. Det er afgørende, at vi får en effektiv og smidig anerkendelse af uddannelser og merit på tværs af Øresund. 11

12 Caroline Ullman-Hammer, vd Øresundsbron VD för Øresundsbron sedan Caroline har studerat vid Socialhögskolan i Lund. Hon var chef för Banverkets södra region och har tidigare arbetat i tolv år på Malmös kommunala fastighetsbolag MKB som utvecklings- och marknadschef. Caroline sitter i styrelsen för Citytunneln och Stena Fastigheter. Höga krav på smidighet Resenärerna kommer att ställa mycket höga krav på smidighet och punktlighet i framtiden när det gäller resandet i regionen. Det är viktigt att man kan lova kunden att han eller hon kommer fram i tid. Man måste förbättra för bilarna och förbättra tågen så att resenärerna inte behöver stå hela vägen. Underhållet av bron är också mycket viktigt och en utmaning, eftersom bron blir äldre och trafiken ökar. Man måste hela tiden jobba med att förhindra köbildning. År 2017 beräknas kapaciteten på bron vara fullt utnyttjad under morgontimmarna. På Öresundsbron tittar vi på möjligheter till prisdifferentiering och att köra med tre filer in till Köpenhamn. Jag önskar till exempel att man gör en bra lösning på Kastrup när det gäller tågen, att det blir fyra spår i Burlöv och att man får dubbelspår på Västkustbanan. Jag tror att infrastrukturen hela tiden måste utvecklas, förbättras och underhållas. Alla delar i behovskedjan måste till för att regionen ska bli mer attraktiv och växa. Ökat behov av trafikinformation Det finns i dag ett enormt behov av trafikinformation bland kunderna som jag tror bara kommer att öka framöver. Det är viktigt att både tågoperatörerna och vi som äger vägen över bron jobbar med att utveckla trafiktjänsterna. Vi har i dag sms-tjänster och vi samarbetar med radio, men detta kan bli mycket bättre. Jag önskar att kunden kunde få en mycket bättre information om trafiksituationen redan när han eller hon ger sig av hemifrån. Jag tror att man i framtiden måste bli mycket mer kommunikativ i infrastrukturen för att den ska utnyttjas bättre. Samma system från Vaggeryd till Hamburg Jag hoppas att betalsystemet för resor blir likadant i framtiden hela vägen ner i Europa. Om du reser med tåg från Vaggeryd i Småland ska du på stationen i Vaggeryd kunna köpa en biljett ända ner till Hamburg om du vill. I dag måste kunden själv ta reda på vilka olika operatörer som gäller, vilka tåg som passar med varandra, och man får inte besked om det blir förseningar på någon sträcka längs vägen. Åker du över Öresundsbron med bil, på en betalväg i Frankrike eller genom en betalring i Stockholm, ska du kunna köra på samma system överallt och få en enda räkning. På Öresundsbron är vår ambition att i framtiden ha fri flow och ett annat betalsystem än i dag, där man kör igenom utan att stanna vid några bommar. År 2017 beräknas kapaciteten på bron vara fullt utnyttjad under morgontimmarna. På Öresundsbron tittar vi på möjligheter till prisdifferentiering och att köra med tre filer in till Köpenhamn. 12

13 Stephan Müchler, vd Sydsvenska industri- och handelskammaren Sedan 1997 är Stephan vd för Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Han har en internationell civilekonomexamen från Lunds universitet och en Executive MBA-examen från Scandinavian International Management Institute. Han har arbetat på Sydsvenska Industri- och Handelskammaren i 20 år och dessförinnan varit lobbykonsult på Ecofin och haft eget företag. Han är styrelseordförande för Executive Foundation Lund (EFL) vid Ekonomihögskolan. Starkare och större regioner Utvecklingen går mot att regionerna blir större och starkare. Vi har ett oerhört centralistiskt system i Sverige i dag, vilket jag tror är en hämsko i utvecklingen. Vi ligger djupare kvar i gamla strukturer än vad man gör i Danmark. Jag önskar att regionerna bland annat skulle ha beskattningsrätt och ansvar för infrastrukturen. En av mina visioner är att man inom Öresundsregionen ska få betala skatt där man vill. Arbetar du i Danmark ska du kunna välja om du vill betala skatt där eller i Sverige och tvärtom. Enligt skatteavtalet ska den stat som missgynnas skatteintäktsmässigt kompenseras, så detta är inte alls någon omöjlighet. Man måste våga tänka utanför ramarna. För en gemensam arbetsmarknad är det viktigt att vi också får en gemensam valuta. Navet för södra Östersjöområdet Om infrastrukturen utvecklas på rätt sätt tror jag att Kastrup i kombination med Sturup samt höghastighetstågen kan bli ett trafiknav för hela södra Östersjöområdet. Kombinationen av ett sådant nav och den kunskapshantering som kommer att finnas inom ESS och MAX-lab IV innebär att Öresundsregionen verkligen kommer att sättas på den vetenskapliga kartan. Vi har förutsättningarna att vara världens bästa materialforskningsområde. År 2025 pendlar vi till Hamburg När Fehmarn Bält-förbindelsen är på plats runt 2018 tror jag inte att vi flyger korta distanser längre. Höghastighetstågen kommer att ersätta flyget när det gäller dagsresor under mil. Jag tror att det är fullt möjligt att vi år 2025 har människor som bor i Malmö och som dagspendlar med snabbtåg till Hamburg. Med två timmars restid, kanske kortare i ett ännu längre perspektiv, blir det lättare att pendla dit än till Stockholm. Utbyggnad av E22 och en fast förbindelse mellan Helsingborg- Helsingör är några av de saker som måste till för att vi ska kunna attrahera beslutsfattare och de vassaste forskarna. Vi måste överhuvudtaget titta på hur förutsättningarna för att jobba och bo är i Bombay, New York, London, Düsseldorf, för det är dem vi konkurrerar med. Vårt eget näringsliv kommer också att bli mycket mer globalt. En av mina visioner är att man inom Öresundsregionen ska få betala skatt där man vill. Arbetar du i Danmark ska du kunna välja om du vill betala skatt där eller i Sverige och tvärtom. 13

14 Renée Mohlkert, näringslivs- och marknadsdirektör, Helsingborg I dag är vi lite för smala när vi tänker Malmö eller Helsingborg, Sverige eller Danmark. Ordet eller förstår jag inte alls. Det ska vara ett och. Hon är näringslivs- och marknadsdirektör i Helsingborgs stad, sedan november 2008, med uppgift att utveckla näringslivet i Helsingborg och Skåne Nordväst. Renée är civilekonom i grunden. Hon har arbetat 25 år som chef i mediebranschen, bland annat på Vestmanlands Läns Tidning, Göteborgs-Posten och senast på Östgöta Correspondenten, där hon var VD och koncernchef under sju år. Renée sitter i styrelsen för Göta kanalbolaget. Kultur viktigt för attraktionskraften Jag tror att ett kreativt befolkningsskikt kommer att växa fram. För att locka företag och forskare att etablera sig i Helsingborg och Öresundsregionen i framtiden måste vi lyfta blicken och titta på vad som är vår internationella konkurrenskraft. Jag tror att det är mycket viktigt att vi fortsätter satsa på ett bra kulturutbud. Människor efterfrågar livskvalitet alltmer. I Helsingborg har vi redan ett fantastiskt kulturutbud, men det gäller att hela tiden utveckla det, att göra små nischade saker, som att ha konst på stan, att våga släppa in det som är nytt och modernt, att anpassa sig efter vad besökarna vill ha. Ytterligare en stor konkurrensfördel är vår allemansrätt, som vi borde marknadsföra mer. Den är en unik möjlighet att röra sig fritt i naturen, som knappt finns på andra ställen i världen. Jag tror inte vi själva inser vilken dragningskraft den har. Fast förbindelse avgörande En fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør är avgörande för Öresundsregionen i framtiden. Det måste gå att ta sig runt i hela regionen. Utan en fast förbindelse kommer vi att få härdsmälta i kommunikationerna. I dag är vi lite för smala när vi tänker Malmö eller Helsingborg, Sverige eller Danmark. Ordet eller förstår jag inte alls. Det ska vara ett och. I framtiden kommer den geografiska regionen var väldigt mycket större och människor kommer att vara betydligt rörligare arbetsmässigt än i dag. Företagen kommer inte att tänka geografiska gränser när de gör affärer. Från Helsingborg kommer det med höghastighetståg ta 23 minuter till Köpenhamn. Det innebär en oerhörd potential. Helsingborg är i dag väldigt attraktivt för både näringsliv och besökare. Vi bygger en helt ny stadsdel här, H+, där vi kommer att få företag som etablerar sig. Jag är övertygad om att Helsingborg kommer att vara en väldigt viktig del i den stora Köpenhamnsregionen i framtiden. Campus växer Vi har fått tydliga besked från Lunds universitet om att den tillväxt man vill se framöver, vill man se vid Campus Helsingborg. Det bådar gott eftersom det finns samband mellan ett bra campus och tillväxten i en stad. Om år kommer det att vara mycket mer naturligt för studenter att röra sig mellan utbildningarna i Danmark och Sverige. Alla EU-länders utbildningssystem borde vara kompatibla. Jag tror att Danmark och Sverige skulle kunna fungera som föregångare. 14

15 Per Eriksson, Rektor, Lunds universitet Rektor vid Lunds universitet sedan januari Per har doktorerat i telekommunikationsteori vid Lunds Tekniska Högskola, där han sedan var lektor och prefekt innan han blev Blekinge Tekniska Högskolas förste rektor. Efter elva år i Blekinge blev han generaldirektör för Verket för innovationssystem (Vinnova, ). Sedan ett par år tillbaka har han en professur i signalbehandling i Lund. Per är ordförande för Øresundsuniversitet. Mindre byråkrati mer operativt Det finns förutsättningar för Öresundsregionen att bli en av de starkaste regionerna i Europa, både när det gäller den vetenskapliga basen och den kunskapsbaserade ekonomiska tillväxten, det vill säga innovationsdelen. Men vi måste vara väldigt aktiva. Jag önskar att vi i framtiden skulle arbeta mer operativt och snabbare och att vi hade en mycket större rörlighet mellan akademin, näringslivet och politiken. Både här och i övriga Europa ägnar vi oss för mycket åt diskussioner och byråkrati. För att stärka regionens varumärke vill jag se ett större politiskt samarbete mellan Region Skåne, Region Hovedstaden och Region Själland. I dag är samstämmigheten mellan universiteten större än samstämmigheten i politiken, vilket inte är bra. Ett starkare varumärke ökar regionens attraktionskraft. Fler gemensamma utbildningsprogram I framtiden hoppas jag att vi har betydligt fler gemensamma utbildningsprogram inom Øresundsuniversitetet, där studenterna läser på båda sidor av Sundet och utnyttjar lärosätenas olika fördelar. Den nya apotekarutbildningen som Lunds universitet startar är ett konkret exempel. Studenterna läser en del av utbildningen i Lund och en del i Köpenhamn, där den farmaceutiska forskningskompetensen redan finns. Drömmen är att pendlingskostnaderna för studenter sänks rejält. 500 kronor för ett månadskort inom regionen vore ett rimligt pris i dag. Studenterna är vår framtid. Låter vi dem bygga upp samarbetet över Öresund sker integrationen naturligt i kommande generationsväxling. Jag hoppas och tror också att vi kommer att tillåta undervisning på engelska i större utsträckning, och att det är självklart att studenter vid Øresundsuniversitetet tillåts skriva på både danska, svenska och norska. Storregion när Helsingborg-Helsingör är med En riktig storregion etableras först när Helsingborg och Helsingör är med och gör Öresundsregionen till en cirkel man kan åka runt i. Helsingborg, med sin väl fungerande hamn, är egentligen det stora navet när det gäller logistik och transport. Om tio år hoppas jag att tunneln mellan Helsingborg och Helsingör kan vara etablerad. Med en fast förbindelse kan det bli hur bra som helst. I framtiden hoppas jag att vi har betydligt fler gemensamma utbildningsprogram inom Øresundsuniversitetet, där studenterna läser på båda sidor av Sundet och utnyttjar lärosätenas olika fördelar. 15

16 Billy Adamsen, kommersiell direktör, Malmö Arena Kommersiell direktör för Malmö Arena sedan 2008 med främsta uppgift att marknadsföra arenan i Danmark. Billy har doktorerat i politisk psykologi och politiskt ledarskap vid Köpenhamns universitet. Efter flera år som forskare började han arbeta som politisk topprådgivare, totalt under elva års tid, varav 6,5 år åt dåvarande danska statsministern Poul Nyrup Rasmussen. Billy var direktör för hockeyklubben Rødovre mellan 2005 och Gemensam identitet före 2018 Om vi ska kunna utnyttja den oerhörda potential som finns måste vi de kommande tio åren skapa ett regionalt fælleskab, en gemensam identitet. Vi måste göra Öresundsregionen till en sammanhållen enhet med en gemensam organisation istället för att fortsätta att vara två skilda nationalstater som enbart samarbetar med varandra. Att ändra lagar och regler är en långsam process som vi inte kan vänta på. Vi måste börja tänka på hur vi kan skapa en gemensam identitet utifrån de förutsättningar som finns. Jag tror att vi har fram till 2018 på oss att skapa ett regionalt fælleskab. När väl Fehmarn Bält-förbindelsen är på plats kan vi annars riskera en rivalitet som jag inte tror är fruktbar för Öresundsregionen. Vi behöver gå in i Fehmarn Bält-regionen tillsammans. Varför har vi inte Visit Öresund? Med så många som arbetar i regionen borde vi till exempel ha gemensamma skattekontor och rådgivningsorgan. Vi borde också ha svenska medarbetare på danska myndigheter och vice versa för att underlätta. Vi skulle också kunna ha en gemensam kulturorganisation. I dag finns Visit Sweden och Visit Denmark, men varför har vi inte Visit Öresund? Vi skulle kunna ansöka om stora kulturella evenemang tillsammans, arbeta för att få stora politiska konferenser till regionen, VM av olika slag Regionen borde ha ett gemensamt ishockeylag. Universiteten och högskolorna ska fortsätta utvecklas tillsammans, men jag tycker också man ska arbeta mer på gymnasienivå och utveckla möjligheten att studera ett år på andra sidan Sundet. Medierna ointresserade Mediernas brist på intresse är ett uttryck för att Öresundsregionen i dag inte är mer än ett samarbete mellan två länder och att vi inte gör något för en gemensam identitet. Inom EU talar många från södra Europa om den skandinaviska maffian, för att vi är så förbundna med varandra här uppe. Men vi som bor i Öresundsregionen kan se att mediernas intresse för vad som händer i regionen blir mindre och mindre. Mediebevakningen borde vara en public serviceförpliktelse, för det är väldigt många människor som berörs. I dag finns Visit Sweden och Visit Denmark, men varför har vi inte Visit Öresund? 16

17 Susanne Korsgaard direktør for HR og intern administration, Ferring Pharmaceuticals A/S Den høje skat er en hindring for tiltrækning af højtuddannet, udenlandsk arbejdskraft i Øresundsregionen. Hos Ferring Pharmaceuticals A/S i Ørestad, er 135 ud af 419 ansatte er svenske pendlere og der er også danske pendlere. Susanne Korsgaard er jurist fra Københavns Universitet og begyndte hos Ferring i Før da havde hun fire års ansættelse som advokat med erhvervsspeciale, og har skabt HR-udvikling hos flere virksomheder. Hun er i bestyrelsen for Øresundsinstituttet og ser Ferrings placering som et plus for tiltrækningen af arbejdskraft. Den høje skat er en hindring for tiltrækning af højtuddannet, udenlandsk arbejdskraft i Øresundsregionen. Det er svært at få en jobkortordning, for man skal have en meget høj løn før man kan bruge de skattebegunstigende regler. Jeg ser ikke nogen regionale initiativer til at løse det, og jeg ønsker også, at vi får det løst på internationalt niveau. Bortset fra skatten er der gennem 10 år sket meget for at tiltrække højtuddannede, udenlandske forskere og medarbejdere. Og når det gælder svenskerne løser vi det meget godt: De får jo en højere løn i Danmark. Det er også en fordel, hvis vi får vidensdeling og best practice for anerkendelser af uddannelser og merit over sundet. Det var svært for os i begyndelsen, men nu har vi lært det. Ferring har 90 % læger, farmaceuter og tilsvarende på højt niveau, hvor vi taler med samme tunge i regionen. Problematikken generer derfor ikke os voldsomt, men det gør den andre steder. Men det sekund man går i gang, er der straks noget, som skal opdateres. Det er en kæmpe opgave. Jeg ved ikke, hvem der skal udføre den. Det vil skabe bedre mobilitet, hvis vi indfører lavpraktiske, enkle ting som for eksempel et fællesregionalt tog- og buskort. Hvis jeg er til et møde i Malmø, og ikke har fået købt klippekort til København er det død besværligt. Det er latterligt, at det ikke bare kan løses. En fælles valuta er også afgørende for øget integration. Lad os så få euro i Danmark og Sverige! Jeg rejser hele tiden og er træt af de forskellige punge. For os ville en euro i begge lande lette lønudbetalinger, rejseafregninger og sammenligninger af indkøb og lønninger. Når vi ansætter en svensker får vi administrativt besvær med forskellig valuta. Ja tak til en bedre markedsføring af Øresundsregionen. Vi kan gøre meget ved at generere en stolthed over opbygningen af regionen. Jeg er selv stolt af at være med til det. Det er da fedt at engang, når jeg ikke kan tygge kød længere, at jeg kan fortælle børnebørnene, at farmor var med til at opbygge regionen. Vi skal markedsføre den stolthed! Mht. sproget skal virksomhederne stå for evt. gratis sprogundervisning. Vores arbejdssprog er engelsk, men hvis en dansker vil have svenskkurser, eller en svensker vil have danskkurser, så siger vi ja. Dermed kan vi støtte motivationen til at forstå hinanden og styrke diversiteten. Men virksomhederne skal tilbyde sprogundervisning enkeltvis. Skulle man politisk gøre gratis sprogundervisning til et fælles initiativ, ville det formentlig blive med laveste fællesnævner. 17

18 Johan Roos, Rektor, Copenhagen Business School Vi skal have en fælles uddannelsespolitik i Øresundsregionen. Johan Roos er ph.d. i International Business og har forsket på Wharton School, University of Pennsylvania, BI i Oslo, IMD i Lausanne og som professor i strategi på Handelshögskolan i Stockholm. Han var i seks år direktør for Imagination Lab Foundation i Schweiz, og har erfaring med virksomheder og organisationer på fem kontinenter. Vi bruger ikke synergien godt nok i Øresundsregionen. OECD påpeger, at kun 40 % af de unge fuldfører en videregående uddannelse. På CBS må vi samtidig afvise flere tusinde fordi vi ikke har ressourcer til dem. Det er ikke hensigtsmæssigt. Vi får brug for kvalificeret arbejdskraft, og vi kan øge synergien i Øresundsregionen ved at bruge hinandens uddannelsesinstitutioner mere. Øresundsuniversitetet har gjort meget godt, og er for alvor i gang med en ny ledelse. Det begynder at blive konkret, og det er vigtigt med et Øresundsperspektiv på det. Vi kan begynde at ændre små ting, som gør en stor forskel. Det gælder bl.a. bureaukratiet, når man skal flytte over grænsen. Det er pinligt, at der fortsat er barrierer. Vi skal have en fælles uddannelsespolitik i Øresundsregionen. Lige nu diskuterer jeg med Videnskabsministeriet i Danmark, men jeg burde også diskutere med det svenske ministerium. Vi forsøger at forenkle, så man kan tage kurser det ene eller andet sted i regionen, men vi skal gøre meget mere. Hvis vi vil tiltrække flere internationale forskere og studerende spiller skatten en rolle, men det har også betydning, at det skal være attraktivt at flytte til regionen. Det er svært at finde boliger og kollegier. Men de behøver ikke ligge i Frederiksberg Have, i Malmø eller Lund. På en times togrejse kan man være halvvejs inde i Skåne fra København. Vi skal tænke lidt større. Det vil være positivt for en student med en kraftig reduktion af prisen for brobilletten i den forbindelse. ESS er en gigantisk katalysator for Øresundsregionen. Det bliver en magnet for forskere i Lund og København. Det handler ikke kun om naturvidenskab, men også om iværksætteri, innovation og organisation. Vi skal være med til at bringe teknikken frem til faktura. For CBS kan det blive et speciale, hvordan man udnytter forskningsfaciliteter som ESS kommercielt. Forsker- og erhvervsparker skal også gøre mere for at tiltrække virksomheder fra den anden side af sundet. Vi sidder fast i egne budgetter, sprog og koncepter. Alt hvad vi kan gøre for at skabe en fælles platform er godt. Jeg burde som svensker i Danmark kende kulturforskellene, men myterne er overdrevne! Vi skal også gøre mere for at anerkende og standardisere uddannelser og merit på tværs. Vi skal ikke blot se internt i Danmark og Sverige, men også på Europa. Bologna-processen har rammerne for standardisering. I Sverige går man mere mod Bologna-modellen med 3-årige bachelors og 2-årige masters, mens det er forvirrende, at Danmark taler om kandidater på masterniveau, mens en kandidat i Sverige har Bachelor-niveau. Internationale standarder er løsningen. 18

19 Helle Bunkenborg, innovation manager og leder, DTU s innovationsaktiviteter ved Risøs Nationallaboratorium for Bæredygtig Energi. Helle Bunkenborg har været på Risø siden 2002, og er akademiøkonom i internationalt salg og marketing samt kommunikationsuddannet cand.com fra Roskilde Universitetscenter. Risø DTU har en samarbejdsaftale med Vækstforum Sjælland til 22,3 millioner DKK, som skal styrke innovationen i mindre virksomheder, og Risø DTU er med i Copenhagen Cleantech Cluster. Videnoverførsel fra forskningsinstitutioner til virksomheder på tværs af sundet kan gøres stærkere. Man skal blot sætte rammer for aktiviteter, som er tænkt på tværs fra starten. Vi har partnere i Jylland men hvorfor ikke i Sydsverige? Lavpraktisk handler det om at skabe projekter med det mål. Vi lever langt hen ad vejen af projektbevillinger, og så skal de fremme videnoverførsel på tværs af sundet. Kulturelt er der ingen hindringer. Men man kan komme i clinch med regionernes formål, så regionerne skal have gensidig glæde af det. Når vi tænker Skåne ind i Copenhagen Cleantech Cluster er det til gensidig gavn. Der skal være noget i det for alle. Hvis kontakterne over sundet inden for viden og innovation skal intensiveres, gælder det også om at fortsætte de gode takter, som er i gang. Vækstfora og Interreg kan medvirke til at ansætte folk til intensivere kontakterne. Netværk er personrelaterede, så det er vigtigt med kontinuitet. Projekter indenfor viden og innovation har en tendens til, at man starter et projekt og lukker et andet. Kontinuiteten er vigtig, for ellers bliver det for dyrt, når man skal begynde forfra hver gang. Regionerne kan spille en rolle i at få sat stærke hold til det. Og så er det også op til aktørerne selv at finde sammen. Vi har set det i bl.a. klyngeinitiativer indenfor cleantech og medico med længerevarende, tungere satsninger. På samme måde satser bl.a. Region Sjælland på samarbejdsaftaler med de tungeste aktører frem for udelukkende projekter. Lad os få mere af det! ESS (European Spallation Source) kan kickstarte et øget forsknings- og innovationssamarbejde over sundet på nogle områder. Risø er med i et projekt på tværs af sundet under navnet ÖMIC. Det er en platform for innovation, som kan bruges i ESS. En del organisationer herunder Øresundsuniversitetet er med i ÖMIC. Når der kommer en tung forskningsinstallation, er det godt på forhånd at kickstarte den innovation, der skal følge med. Når vi skal tiltrække flere EU-midler til en styrket Øresundsindsats skal vi bygge på organisationer, som er født i forvejen til at tænke på tværs. Vi skal ikke opfinde dem på ny. Men vi skal have politiske initiativer med en høj overligger og dialog med de rette parter, der kan sætte de stærkeste hold. Vil man have mere interaktion, må man skrue op for ambitioner og bevillinger. Øresund Entrepreneurship Academy gør et stort arbejde for at få entreprenørskab til at virke på tværs. Men de har ikke levet så længe, og udfordringen er kontinuitet for at få tingene til at ske. Det gælder om at være ambitiøs, skabe målsætninger og sætte midler bag. Hvis kontakterne over sundet inden for viden og innovation skal intensiveres, gælder det også om at fortsætte de gode takter, som er i gang. 19

20 Mads Øvlisen, formand, Statens Kunstråd i Danmark Mads Øvlisen er også i bestyrelsen for Wanås-fonden i Sverige. Han er jurist og MBA fra Stanford University, og kunsten har en fremtrædende plads hos ham efter en stor erhvervskarriere. Han er tidl. direktør og formand for Novo Nordisk, tidl. bestyrelsesformand for Lego A/S samt Det Kongelige Teater. Han er i dag også adjungeret professor ved Copenhagen Business School, og medlem af bestyrelsen for United Nations Global Compact. Vi skal ikke markedsføre Øresundsregionen kulturelt. Vi skal markedsføre det, der sker i regionen. Visse begivenheder er bundet til en by som musikfestivalerne i Salzburg og Bayreuth og kunstmesser som Art Basel eller The Armory Show i New York. De er ikke kommet fordi New York vil være kunstklynge, men fordi der er skabt en kunstnerisk infrastruktur, som folk fra hele verden besøger. Det er altså vigtigere at markedsføre substansen frem for geografien. Det varer et stykke tid før vi har en international kulturklynge i Øresundsregionen. Den kan kun blive en kulturklynge, hvis kunstnere føler det attraktivt at flytte hertil. Mange danske billedkunstnere, som er kendte udenlands, arbejder ikke i Danmark. Specielt de yngre arbejder i stedet i Berlin eller New York. Ligesom operasangere, som synger på alverdens scener. De er uddannet på operakademiet, så grundlæggende ting kan vi med uddannelser og investeringer i yngre kunstnere. Men vi skal også blive en magnet, der trækker kunstnere hertil. Vi kan bl.a. gøre støtte til kunst mere risikovilligt, og vende den mod unge kunstnere. Vi skal ikke markedsføre Øresundsregionen kulturelt. Vi skal markedsføre det, der sker i regionen. Det gælder også om, at gøre danskere opmærksomme på, at Malmø er andet end billige supermarkeder. Der sker også noget spændende kulturelt i Malmø; Eksempelvis i Malmö Konsthall, på museer osv., men det er svært at skabe ørenlyd. Skåninge vil gerne bruge kulturen på Sjælland, men der er mindre interesse den anden vej. Jeg var med til at starte Kulturbroen, hvor vi prøvede at lave et samarbejde mellem kulturinstitutionerne. Ubalancen var, at mens København er hovedstad, så er der langt fra Stockholm til Skåne. Sponsorstøtte den statslige som den fra erhvervslivet - er mere vanskelig i Skåne. Virksomhederne er tilbageholdende i Skåne, for de er ikke lokalt repræsenterede på samme måde som i Danmark. Jeg er i bestyrelsen for det skånske Wanås Fondet, der driver en kunstpark, og der er interesse fra et dansk publikum. På den baggrund kan man sige, at når tilbuddene er der, så kommer danskerne også. Vi kan håbe på et netværk mellem offentlige kulturinstitutioner og private, så vi får et edderkoppespind af samarbejder på tværs af regionen. Det vil være dejligt, hvis man en gang imellem ser et kunstmuseum gå sammen med private gallerier i regionen. Eller at en statsradio som DR gik sammen med spillesteder på hver side af sundet og gjorde folk opmærksomme på, hvor meget der sker her i regionen. Men det skal drives af kulturlivets aktører med investering og ambition fra det offentlige, ikke mindst kommunerne, og med stort, lokalt engagement. 20