Litteratur om mobning Denne litteraturliste er bred og omfatter også titler, der ikke direkte behandler fænomenet mobning, men som har relevans for feltet. Listen rummer mange forskellige forståelser af og tilgange til emnet mobning. Der vil således både være perspektiver repræsenteret, som peger i samme retninger som dem, der arbejdes med i exbus, og perspektiver der peger i helt andre analytiske og teoretiske retninger. Ahlin, G. (1993). Vad innebär medlemskap i grupp? (No. 10). Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköping Universitet. Alderson, P. (1995). Listening to children. Children, ethics and social research. Barnardos: Barkingside. Andersen D & Kjærulff, A. (2003). Hvad kan børn svare på? København: Socialforskningsinstituttet. Andersson, A., & Lindquist, E. (2001). Mobbning. En kvalitativ studie av mobbning och dess konsekvenser för individens relationer till kamrater och föräldrar. Örebro Universitet, Örebro. Andrew A, T. (1998). Teachers as targets of bullying by their pupils: A study to investigate incidence. British Journal of Educational Psychology, 68, 255-268. Atlas, R. P., D. (1998). Observations of bullying in the classroom. Journal of Educational Research, 92(2), 86-99. Björk, G. (1995). Mobbning: Ett spel om makt: Fyrra fallstudier av mobbning i skolmiljö. Göteborg: Göteborg Universitet. Bosworth, K. E., D. (1999). Factors associated with bullying behavior in middle school students. Journal of Early Adolescence, 19(3), 341-362. Boulton, M. (1999). Concurrent and longitudinal relations between children s playground behaviour and social preference, victimization, and bullying. Child Development, 70(4), 944-954. Børnerådet. (2004). Mobning 2004 en undersøgelse i 7. Klasse. København: Børnerådet. Børnerådet. (2006). 9. Klasse evaluerer deres skoleliv (Børnepanelrapport). København: Børnerådet.
Børnerådet. (2007). Portræt af 5. Klasse (Børnepanelrapport). København: Børnerådet. Carlgreen, I. (1997). Klassrummet som social praktik och meningskonstituerande kultur. Nordisk Pedagogik, 1. Carney, A. M., K. (2001). Bullying in schools: Perspective on understanding and preventing an international problem. School Psychology International, 22(3), 364-382. Colnerud, G., Zelma Fors og Annbrit Enochsson (Ed.). (2007). Utstött: En bok om mobbing (1 ed.): Lärarförbundetsförlag. Cowie, H., & Olafsson, R. (2000). The role of peer support helping the victims of bullying in a school with high levels of aggression. School Psychology International, 21(3), 123-130. Craig W. M. & Harel, Y. (2004). Bullying, physical fighting and victimization. In C. C. et.al. (Ed.), Young people s health in context - health behaviour in school-aged. Children (hbsc) study: International report from the 2001/2002 survey (pp. (s. 133-144)). København: WHO Regional Office of Europe. Craig, W. P., D. (1997). Observations of bullying and victimization in the schoolyard. Canadian Journal of School Psychology, 2, 41-60. Craig, W. P., D.; Atlas, R. (2000). Observations of bullying in the playground and in the classroom. School Psychology International, 21(1), 22-36. Crick, N. R., & Casas, J. F. (1999). Relational and physical forms of peer victimization in preschool. Developmental Psychology, 35(2), 376-385. Danielson, M., & Marklund, U. (2000). Svenska skolbarns hälsovanor 1997/98. Stockholm: Folkhälsoinstitutet (hbsc/who research). Danielson M. & Sundbaum, B., &. (2003). Mobbning bland skolbarn. Östersund, Sverige: Statens folkhälsoinstitut. DCUM. (2006a). Mobbetermometeret. Retrieved 15. december, 2006, from http://www.dcum.dk/undervisningsmiljoe/vaerktoejer/termometeret DCUM. (2006b). Mobning og konflikt 2006 en undersøgelse i 9. Klasse. København: Børnerådet. DCUM, R. S. o. (2003). Mobning og udvikling af kriminel adfærd et kendetegn ved skolen. Randers og København: DCUM. Dofradottir, A. o. A. H. (2002). Mobning på arbejdspladsen. København: Arbejdsmiljøinstituttet.
Due, P., & Holstein, B. (1999). Offer og aggressor på én gang. In H. R. Hansen & K. Henriksen (Eds.), Mobbedreng. En håndbog om mobning. København: Børnerådet. Due, P., & Holstein, B. (2003a). Skolebørnsundersøgelsen 2002: Københavns Universitet, Institut for Folkesundhedsvidenskab. Due, P., Holstein, B., & Jørgensen, P. S. (1999a). Mobning som sundhedstrussel blandt skoleelever. København: Københavns Universitet. Due, P., Holstein, B., & Schultz Jørgensen, P. (1999b). Mobning som sundhedstrussel blandt skoleelever. Københavns Universitet, (hbsc/who research). Due, P., & Holstein, B. E. (2003b). Skolebørnsundersøgelsen 2002. København: Københavns Universitet, Institut for Folkesundhedsvidenskab. Duncan, N. (2004). It's important to be nice, but it's nicer to be important: Girls, popularity and sexual competition. Sex Education, 4(2), 137-152. Duncan, R. D. (1999). Peer and sibling aggression: An investigation of intra- and extra familial bullying. Journal of Interpersonal Violence, 14(8), 871-886. Einarsen, S., & Mikkelsen, E. G. (2000). Mobning i arbejdslivet: Hvad er det og hvad ved vi om det? Tidsskrift for ARBEJDSLIV, 2(1), 7-24. Ellwood, C. o. B. D. (2008). What counts as bullying? Questions of intentionality, relations of power and repetition. Eriksson, B., Lindberg, O., Flygare, E., & Daneback, K. (2002). Skolan en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket Libers Distribution. Eslea, M. S., P. (2000). Pupils and parents attitudes towards bullying in primary schools. European Journal of Psychology of Education, 15(2), 207-219. Espelage, D. B., K.; Simon, T. (2000). Examining the social context of bullying behaviors in early adolescence. Journal of Counseling and Development, 78(3), 326-333. Ferfolja, T. (1998). Australian lesbian teachers - a reflection of homophobic harassment of high school teachers in new wales government schools. Gender and Education, 10(4), 401-415. Fors, Z. (1993). Obalans i makt: Fallstudier av barnmobbning. Göteborg: Department of Psychology, University of Göteborg. Frånberg, G. (2003). Mobbning i nordiska skolor: Kartläggning av forskning om och nationella åtgärder mot mobbning i nordiska skolor. Köpenhamn K: Nordiska
Ministerrådet/Skolsamarbete. Graham, S., & Juvonen, J. (1998). Self-blame and peer victimization in middle school: An attributional analysis. Developmental Psychology, 34(3), 587-599. Halse, J. A. (Ed.). (2001). Amor - antimobberåd: Artikelsamling om udstødelse blandt skolebørn. København: Børns Vilkår. Hammelin, Y. (1992). Om mobbing på arbeitsplassen. STAFO-nytt(6). Haynie, D. N., T.; Eitel, P.; Crump, A.; Saylor, K.; Yu, K.; Simons-Morton, B. (2001). Bullies, victims, and bully/victims: Distinct groups of at-risk youth. Journal of Early Adolescence, 21(1), 29-49. Heinemann, P.-P. (1972). Mobbning gruppvåld bland barn och vuxna. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Heintz, M. (2004). Mobbning - ett groupthink-fenomen? En gruppsykologisk fördjupning av mobbning. Lunds Universitet, Lund. Helseth, H. (2007). Kunnskapsstatus om kjønnsrelatert mobbing blant barn og unge. Oslo: Utdanningsdirektoratet og Høgskolen i Nesna. Henriksen, K. (2001). Mobning ikke hos os. Om populære skolers selvforståelse. AMOR. Henriksen, K., & Rabøl Hansen, H. (2006). Skolernes handleplaner mod mobning er ikke gode nok. Retrieved 15. december, 2006, from http://www.mobbeland.dk/news/images/handleplaner_mod_mobning_17._august _med_logo.doc Hepburn, A. (1997). Teachers and secondary school bullying: A postmodern discourse analysis. Discourse Society, 8(27), 27-48. Hepburn, A. (2000). Power lines: Derrida, discursive psychology and the management of accusations of teacher bullying. British Journal of Social Psychology, 39, 605-628. Hundeide, K., &. (2001). Intersubjektivitet i klasserommet. In O. Dyste (Ed.), Dialog samspel læring. Oslo: Abstrakt Forlag. Hägglund, S. (1996). Perspektiv på mobning. Göteborg: Universitetet, Institutionen för pedagogik. Hägglund, S. (2003). När mobbing är ok. Om mobbing som uttryck för kollektiv kunskap och delada värdesystem, Nya forskningsperspektiv på mobbing. Stockholm. Højholt, C. o. G. W. (Ed.). (1996). Skolelivets socialpsykologi: En introduktion.
København: Unge Pædagoger. Idsøe, T., & Roland, E. (2001). Aggression and bullying. Aggressive Behaviour, 27(6), 446-462. Kalliotes, P. (2000). Bullying as a special case of aggression. School Psychology International, 21(1), 47-64. Kaukiainen, A. S., C.; Lagerspetz, K.; Tamminen, M.; Vauras, M.; Mäki, H.; Poskiparta, & E. (2002). Learning difficulties, social intelligence, and self-concept: Connections to bully-victim problems. Scandinavian Journal of Psychology, 43, 269-278. Kofoed, J. (2004). Elevpli. Inklusion-eksklusionsprocesser blandt børn i skolen. Danmarks Pædagogiske Universitet, København. Land, D. (2003). Teasing apart secondary students'conceptualizations of peer teasing, bullying and sexual harassment. School Psychology International, 24(147), 147-165. Larsen, M. C. (2005). Ungdom, venskab og identitet en etnografisk undersøgelse af unges brug af hjemmesiden arto. Aalborg Universitet, Aalborg. Leymann, H. (1986). Vuxenmobbning. Om psykisk våld i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. Melbye J., H. P., Halgreen T. (2000). Et godt skoleliv udvikling og læring blandt skoleelever i vejlby kommune. Vejby: AKF Forlag. Meyer, E. J. (2007a). Bullying and harassment in secondary schools: A critical feminist analysis of the gaps, overlaps, and implications from a decade of research, Paper presented at the annual meeting of the American Educational Research Association. Chicago. Meyer, E. J. (2007b). Gendered harassment in high school: Understanding teachers' (non) interventions, Paper presented at the annual meeting of the American Educational Research Association. Chicago. Natvig, G. A., G.; Qvarnstrom, U. (2001). School-related stress experience as a risk factor for bullying behavior. Journal of Youth and Adolescence, 30(5), 561-575. Nordahl, T. D., NOVA, 2000. (2000). En skole to verdener: Et teoretisk og empirisk arbeid om problematferd og mistilpasning i et elev- og lærerperspektiv. Oslo Universitet, Oslo. Nordhagen, R., Nielsen, A., Stigum, H., & Köhler, L. (2005). Parental reported bullying among nordic children: A population-based study. Child Care Health Dev., 31(6),
693-701. O Connell, P. P., D.; Craig, W. (1999). Peer involvement in bullying: Insights and challenges for intervention. Journal of Adolescence, 22(4), 437-452. Ojala, K. N., E. (2004). Bullying and social identity: The effects of group norms and distinctiveness threat on attitudes towards bullying. British Journal of Developmental Psychology, 22(1), 19-35. Olweus, D. (1973). Personality and aggression. Nebraska symposium on motivation: University of Nebraska Press. Olweus, D. (1986). Mobbning vad vi vet och vad vi kan göre. Stockholm: Liber. Olweus, D. (1992). Mobbing i skolen hva vi vet og hva vi kan gjøre. Oslo: Universitetsforlaget. Olweus, D. (2002). Mobbing i skolen: Nye data om omfang og forandring over tid. Sammendrag av utvalgte deler av olweus presentasjon ved fagseminar om lærings-og oppvekstmiljø. Oslo: Utdannings-og forskningsdepartementet. Owens, L. S., P.; Shute, L. (2000). Guess what i just heard! Indirect aggression among teenage girls in australia. Aggressive Behavior, 26(1), 67-83. Pellegrini, A. (1998). Bullies and victims in school: A review and call for research. Journal of Applied Developmental Psychology, 19(2), 165-176. Pellegrini, A. B., M.; Brooks, F. (1999). School bullies, victims, and aggressive victims: Factors relating to group affiliation and victimization in early adolescence. Journal of Education Psychology, 91(2), 216-224. Perlt, D. o. K. P. (Ed.). (2007). Den stille epidemi - om mobning på arbejdspladsen. København: Socialt Udviklingscenter (SUS). Pikas, A. (1987/1989). Så bekämper vi mobbing i skolan. Uppsala: AMA forlag. Rabøl Hansen, H. (1999a). Mobbedreng. København: Børnerådet. Rabøl Hansen, H. (1999b). Om venskab, drilleri og mobning. København: Børnerådet. Børnepanelrapport. Rabøl Hansen, H. (2005). Grundbog mod mobning. København: Gyldendal. Rabøl Hansen, H. (Ed.). (2001). Amor. København: Børns Vilkår. Rabøl Hansen, H., & Christensen, B. (2003). Mobbeland. København: Børns Vilkår. Rabøl Hansen, H., & Rasmussen, D. (2006). Chat, chikane og mobning blandt børn og
unge. Retrieved 30. maj, 2006, from http://www.livsmodlab.dk/txt/chat_chikane_og_mobning_blandt_boern_og_unge. pdf Rabøl Hansen, H & Henriksen, K.(2006) Skolernes handleplaner mod mobning er ikke gode nok. Analyserapport. Lokaliseret d. 30 april 2008 på: www.amoktrix.dk/front.htm Rasmussen, M. o. P. D. (2006). Skolebørnsundersøgelsen (hbsc) 2006. Rigby, K. (2002). New perspectives on bullying. London: Jessica Kingsley. Rigby, K., & Johnson, B. (2005). Bystander behaviour of south australian schoolchildren observing bullying and sexual coercion. Retrieved 3. december, 2005, from www.unisa.edu.au/hawkeinstitute/hpw/documents/rigby-bystander.doc Rigby, K., & Slee, P. (1999). Suicidal ideation among adolescent school children, involvment in bully-victim problems, and perceived social support. Suicide and Life Threatening Behavior, 29(2), 119-130. Rigby, K., & Slee, P. T. (1993). Dimensions of interpersonal relation among australian children and implications for psychological well-being. The Journal of Social Psychology, 133(1), 33-42. Rigby, K. S., P. (1991). Bullying among australian schoolchildren: Reported behavior and attitudes toward victims. Journal of Social Psychology, 131(1), 615-628. Roland, E. (1998). School influences on bullying. University Of Durham, Durham. Roland, E. G., D. (2002). Classroom influences on bullying. Education Research, 44(3), 299-312. Rossen, J. (2002). Mobning for milliarder. HK's online magasin Retrieved 30. maj, 2006, from http://www.hk.dk/hkwww/blade/hkblade.nsf/doclookup/rbhn- 5AKGXB?OpenDocument Rubin, S. A. (2001). School experiences of the lesbian and gay. Family Matters, 59, 28-34. Salmivalli, C. (1998). Not only bullies and victims. Participation in harassment in school classes; some social and personality factors. Turku: Department of Psychology. Salmivalli, C. (2001). Bullying and the peer group. In A. Thelin & H. Williamson (Eds.), Nya forskningsperspektiv på mobbning. Dokumentation av en forskarkonferens om mobbning. København: Nordiska Ministerråd. Salmivalli, C. (2001a). Feeling good about oneself, being bad to others? Remarks on
self-esteem, hostility, and aggressive behavior. Aggression and Violent Behavior, 6, 375-393. Salmivalli, C. H., A.; Lagerspetz, K. (1997). Peer networks and bullying in schools. Scandinavian Journal of Psychology, 38, 305-312. Samuelsson, C. (2004). Attityder till skolan i årskurs 2003 hur elever i årskurs 4 6 upplever skolan. Stockholm: Skolverket. Scheurich, J. (2002a). Antiracist scholarship an advocacy. New York: State University of New York Press. Scheurich, J. J. (2002b). Antiracist scholarship. New York: State University of New York Press. Schultz Jørgensen, P. (2001). Mobning rammer bredt og dybt. In H. Rabøl Hansen (Ed.), Amor. København: Børns Vilkår. Schultz Jørgensen, P., og Bo Ertmann. (1997). Skoletrivsel blandt 11-15-årige børn i danmark. Nordisk Psykologi, vol. 49. Siann, G., Callaghan, M., Glissov, P., & Lockhart, R. (1994). Who gets bullied? The effect of school, gender and ethnic group. Educational Research Volume, 36(2), 123-134. Sigurgeirsdottir, V. (2004). Vad står i vägen for att lärare kan förebygga, upptäcka och stoppa mobbning? In A. Thelin & H. Williamson (Eds.), Nya forskningsperspektiv på mobbning. København: Nordiska Ministerråd. Skolverket. (2002). Rapportering av regeringsuppdrag. Relationer i skolan - en utvecklande eller destruktiv kraft. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2007). Attityde till skolan 2006. Elevernas och lärarnas attityder till skolan. Stockholm: Skolverket. Slee, P. T. (1995). Bullying: Health corcerns of australian secondary school students. International Journal of Adolescence and Youth, 5, 215-224. Smith, P. C., H.; Olafsson, R.; Liefooghe, A. (2002). Definitions of bullying: A comparison of terms used, and age and gender differences, in a fourteen-country international comparison. Child Development, 73(4), 1119-1133. Sociologer, R. (2003). Mobning og udvikling af kriminel adfærd: Et kendetegn ved skolen? København: Rådgivende Sociologer. Staub, E. (1989). The roots of evil. The origins of genocide and other group violence. Cambridge: Cambridge University Press.
Staub, E. (2003). The psychology of good and evil: Why children, adults, and groups help and harms others. Cambridge: Cambridge University Press. Staunæs, D. (2003). Køn, etnicitet og skoleliv. København: Samfundslitteratur. Stoudt, B. G. (2006). You're either in or you're out. School violence, peer discipline, and the (re)production of hegemonic masculinity. Men and Masculinities, 8(3), 273-287. Sutton, J., Smith, P. K., & Swettenham, J. (1999). Social cognition and bullying: Social inadequacy or skilled manipulation? British Journal of Developmental Psychology, 17, 435-450. Sutton, J. K., E. (2000). Social competition in school: Relationships with bullying, machiavellianism and personality. British Journal of Education Psychology, 70, 443-456. Sutton, J. S., P. (1999). Bullying as a group process: An adaptation of the participant role approach. Aggressive Behavior, 25(2), 97-111. Sutton, J. S., P.; Swettenham, J. (1999a). Social cognition and bullying: Social inadequacy or skilled manipulation? British Journal of Developmental Psychology, 17, 435-450. Sutton, J. S., P.; Swettenham, J. (1999b). Bullying and theory of mind : A critique of the social skills deficit view of anti-social behaviour. Social Development, 8(1), 117-134. Teräsahjo, T. S., C. (2003). She is not actually bullied the discourse of harassment in student groups. Aggressive Behavior, 29, 134-154. Thelin A. A. & Williamson, H. (2004). Nya forskningsperspektiv på mobbning dokumentation av en forskarkonferens om mobbning 24 25 september 2003 i stockholm. Paper presented at the Nya forskningsperspektiv på mobbning, Stockholm. Thylefors, I. (1999). Syndabockar. Om mobbning och kränkande särbehandling i arbetslivet. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Timmerman, G. (2003). Sexual harassment of adolescents perpetrated by teachers and by peers: And exploration of the dynamics of power, culture, and gender in secondary schools. Sex Roles, 48(5/6), 231-244. Torrence, D. (1997). do you want to be in my gang? A study of the existence and effects of bullying in a primary school class. British Journal of Special Education, 24(4), 158-162.
Twemlow, S. S., F. (1996). A clinical and interactionist perspective on the bullyvictimbystander relationship. Bulletin of the Menninger Clinic, 60(3), 296-314. Whitney, I., Nabuzoka, D., & Smith, P. K. (1992). Bullying in schools: Mainstream and special needs. Support for Learning, 7(1), 3-7. Willumsen, K. M., & Malmstrøm, M. (2006). Mobning i skolen. Retrieved 15. december, 2006, from http://www.dcum.dk/neobuilder.2006092914136080000058597.html Wilson, I., Griffin, C., & Wren, B. (2005). The interaction between young people with atypical gender identity organization and their peers. Journal of Health Psychology, 10(3), 307-317. Wolke, D., Woods, S., Stanford, K., & Schulz, H. (2001). Bullying and victimization of primary school children in england and germany: Prevalence and school factors. British Journal of Psychology, 92(4), 673-697.