Holdbarhedsredegørelse til Nordisk Råd 2018

Transkript

1 REDEGØRELSE TIL NORDISK RÅD Holdbarhedsredegørelse til Nordisk Råd Sammenfatning Nordisk Ministerråd (NMR) rapporterer hvert andet år til Nordisk Råd omkring Nordisk Ministerråds arbejde med bæredygtig udvikling og implementeringen af bæredygtighedsstrategien Ett gott liv i ett hållbart Norden. Med godkendelsen af Generation 2030 programmet i 2017, vil redegørelsen til Nordisk Råd i 2018 og 2020 desuden indeholde en status på implementeringen af programmet, der har til formål at støtte implementeringen af 2030-agendaen og de 17 verdensmål i Norden. 2. Indledning Nordisk Ministerråds strategi for bæredygtig udvikling trådte i kraft d. 2. januar Strategien er den overordnede og tværsektorielle ramme for ministerrådets arbejde med bæredygtig udvikling. Den overordnede målsætning er, at alt arbejde som udføres indenfor rammen af Nordisk Ministerråd skal have et integreret bæredygtighedsperspektiv. I september 2015 vedtog verdens lande i regi af FN en global agenda for bæredygtig udvikling, 2030-agendaen med dens 17 verdensmål og 169 delmål. Agendaen er universel i sin natur, hvilket betyder at denne ikke alene gælder for udviklingslande, men i lige så høj grad er relevant for de nordiske lande. De nordiske lande har forpligtet sig til opnå agendaens målsætninger nationalt inden At sikre en bæredygtig fremtid for Norden, socialt, miljømæssigt- og økonomisk, ligger i kernen af Nordisk samarbejde, og en stor del af ministerrådets aktiviteter knytter tæt til de 17 verdensmål i 2030-agendaen. I det nordiske samarbejde ligges desuden vægt på det kulturelle aspekt af bæredygtighed. For at synliggøre og yderligere styrke denne dagsorden i det nordiske samarbejde vedtog samarbejdsministrene d. 5. september 2017 et Nordisk program for at støtte op om opnåelsen af 2030-agendaen i Norden, programmet Generation Programmet lægger vægt på at inddrage børn og unge som aktører for forandring, og sætter derudover særligt fokus på temaet, bæredygtigt forbrug og produktion. Programmet blev godkendt på Nordisk Råds session Denne redegørelse består af følgende dele: Status på implementering af Generation 2030 programmet, fra det første år og kort information om de gennemførte indsatser, herunder: o Information om sektorernes behandling af 2030-agendaen i de forskellige ministerråd / embedsmandskomitéer 6 september 2018 J.nr VK/trsc Nordens Hus - Ved Stranden 18 - DK-1061 København K - Tel

2 o Sammenfatning af kortlægning af institutionernes arbejde i forhold til 2030-agendaen Status omkring den opdateringen af bæredygtighedsstrategien Ett gott liv i ett hållbart Norden og revideringen af de nordiske bæredygtighedsindikatorer 3. Samarbejdet Partnerskaber er helt centralt for arbejdet med at skabe engagement og handling for 2030-agendaen i Norden, og Nordisk Ministerråd fører derfor en tæt dialog med et antal partnere fra civilsamfund, kommuner, ungdomsorganisationer, forskere, det nordiske Global Compact netværk og Nordisk Råd. 4. Resultat Budgettet for bæredygtig udvikling 2018 For at støtte implementeringen af den nordiske strategi for bæredygtig udvikling har samarbejdsministrene et budget for bæredygtig udvikling på 3 MDKK per år. Samarbejdsministrene vedtog i marts 2016 en principbeslutning om, i perioden , årligt at afsætte størstedelen af budgettet for gennemførelsen af Generation 2030-programmet. I 2018 anvendes størstedelen af de 3 MDKK dermed på projekter og aktiviteter indenfor rammen af Generation 2030-programmet. Derudover anvendes budgettet til at opretholde de nordiske bæredygtighedsindikatorer samt ministerrådets holdbarhedsportal GRO. Implementering af Generation 2030 programmet Dette afsnit består af fire dele: Integrering af 2030-agendaen i Nordisk Ministerråds arbejde Arbejdet for at styrke den nordiske indsats for bæredygtigt forbrug og produktion Projekter igangsat under Generation 2030-programmet Kommunikation Integrering af 2030-agendaen i Nordisk Ministerråds arbejde Generelle diskussioner omkring 2030-agendaen i alle ministerråd: Alle ministerrådene har i forbindelser med deres møder i løbet af foråret og sommeren 2018 afholdt en diskussion af hvordan de fremadrettet vil arbejde med agendaen i respektive sektor, særligt hvad gælder det prioriterede tema for Generation 2030-programmet, bæredygtigt forbrug og produktion. Størstedelen af disse diskussioner blev afholdt i embedsmandkomitéerne, med enkelte undtagelser. En kort sammenfatning om indholdet i de afholdte diskussioner findes i bilag 1. Af tilbagemeldingen fra sektorerne fremgår det, at alle sektorer kan se tydelige koblinger mellem deres prioriteter og indsatser, og målsætningerne i 2030-agendaen. Flere af diskussionerne i sektorerne har været af mere overordnet og indledende karakter, men samtidig med en tilkendegivelse af, at 2030-agendaen vil være et fortsat 2 / 13

3 punkt for flere af sektorerne, og blive taget med i udformningen af fremtidige indsatser. Hvad angår temaet, bæredygtigt forbrug og produktion, har nogle sektorer en tættere kobling til temaet, dette gælder særligt ministerrådet for miljø- og klima. Dog har alle sektorer forholdt sig til temaet, og flere har fremsat forslag til tematikker til et eller flere potentielle tværfaglige projekter indenfor bæredygtigt forbrug og produktion. Der er bl.a. foreslået fokus på bæredygtig transport, cirkulær økonomi og bæredygtig turisme. Institutioner: En vigtig del af at sikre, at 2030-agendaen er integreret i Nordisk Ministerråds virksomhed er arbejdet som udføres af de nordiske institutioner. Sekretariatet har derfor bedt institutionerne redegøre for hvorledes deres virksomhed bidrager til 2030-agendaen og hvilke konkrete planer institutionerne har fremadrettet på dette område. Størstedelen af institutionerne svarer, at de arbejder aktivt med verdensmålene eller med temaer som er særdeles relevante for de 17 verdensmål. Mange af institutionerne angiver også programmer eller projekter som har særlig relevans for mål 12 om bæredygtigt forbrug og produktion, blandt andet forsknings-og innovationsprogrammet Grøn Vækst, som drives i samarbejde mellem Nordforsk, Nordisk Innovation og Nordisk Energi Forskning. Se bilag 2 for en sammenfatning af svarerne fra institutionerne. Sekretariatet vil med udgangspunkt i kortlægningen i løbet af efteråret 2018, se på hvordan 2030-agendaen kan integreres mere systematisk i institutionernes arbejde, til eksempel gennem institutionernes bevillingsbrev. Budget: Sekretariatet har i Nordisk Ministerråds budget for 2019 bedt sektorerne referere til mål og delmål fra 2030-agendaen de steder hvor sektorerne gør en indsats der har tydelige koblinger til agendaen og de 17 verdensmål. Dette gøres på de enkelte budgetposter. Desuden skrives der en indledende tekst til budgethåndbogen 2019 omkring Nordisk Ministerråds arbejde med 2030-agendaen. Projekter: Sekretariatet har opdateret projektskabeloner så, at disse refererer til 2030-agendaen. Dette betyder, at alle projekter som godkendes indenfor rammen af Nordisk Ministerråd, eksterne såvel som interne, skal redegøre for hvordan, og i hvilken udstrækning, projektet bidrager til opnåelsen af verdensmålene. Styredokumenter: Sekretariatet har påbegyndt arbejdet med at sikre at alle styredokumenter refererer til verdensmålene hvor relevant, og forventer at kunne gennemføre en gennemgang af endnu ikke opdaterede styredokumenter inden udgangen af 2018, herunder institutionernes bevillingsbrev. Bæredygtigt forbrug og produktion (SDG12) For at skabe en bedre forståelse af de fælles nordiske udfordringer og potentiale for at opnå mål 12 (bæredygtigt forbrug og produktion) i Norden, udførte PlanMiljø under foråret 2018 analysen Sustainable Consumption and Production An analysis of Nordic Progress towards SDG12, and the way ahead. Analysen belyser situationen for mål 12 i Norden samt kommer med anbefalinger til det fremtidige arbejde. Rapporten blev lanceret ved et vellykket fælles nordisk side-event under det årlige High- 3 / 13

4 level Political Forum i New York, juli Rapporten oversættes til de skandinaviske sprog i august Med udgangspunkt i anbefalingerne fra rapporten samt indspil fra ministerrådene, er det ambitionen at identificere en eller flere tværfaglige indsatser for at styrke opnåelsen af et bæredygtigt forbrug og produktion i Norden. Nordisk Ministerråds generalsekretær vil fremlægge et forslag for de nordiske samarbejdsministre inden udgangen af Projekter under Generation 2030-programmet: I løbet af det første år af Generation 2030-programmet er der igangsat et antal projekter i overensstemmelse med programmets målsætning om at skabe engagement omkring 2030-agendaen i Norden. Kommuner: Nordregio, Nordisk ministerråds institution for regionalt samarbejde, udfører en kortlægning af hvordan nordiske kommuner arbejder med 2030-agendaen. Kortlægningen bidrager til vidensdeling mellem lokale aktører i Norden, og skal resultere i et antal anbefalinger til hvordan nordiske kommuner kan arbejde med agendaen. Som et led i dette arbejde, afholdte Nordregio d. 9. maj et seminar for nordiske kommuner, hvor de første resultater af kortlægningen blev præsenteret og kommunerne fik mulighed for at komme med indspil til den endelige rapport. Deltagerne udtrykte en stor tilfredshed med seminaret samt interesse for at styrke vidensdelingen blandt nordiske kommuner. Rapporten publiceres september Budget: DKK Forskere og parlamentarikere: Sustainable Development Solutions Network (SDSN) Northern Europe ved Chalmers universitet i Göteborg udfører et forstudie omkring behovet og muligheden af at etablere et nordisk Science-Policy Panel for bæredygtige løsninger, med særlig fokus på mål12 (bæredygtigt forbrug og produktion). Som en del af forstudiet skal SDSN bl.a. kortlægge stærke forskningsmiljøer på området og komme med et bud på sammensætningen af et panel bestående af nordiske forskere og parlamentarikere. Sekretariatet forventer at modtage den endelige rapport senest i september Budget for forstudiet er DKK Unge: ReGeneration2030 er en ungdomsbevægelse for verdensmålene drevet af unge fra landene rundt Østersøen med et årligt summit på Åland i august, første møde afholdes Generation 2030 programmet har givet støtte til afholdelsen af et summit i 2018, 2019 og Ungdomsbevægelsen har bred opbakning fra forskellige aktører i Norden og de Baltiske lande, og drives af en styregruppe bestående af nationale ungdomsorganisationer fra Østersøområdet. Ambitionen for ungdomsmødet er at skabe et manifest med løsningsforslag og budskaber til politikere og andre centrale aktører i Østersøregionen. Budget for er DKK Civilsamfund: Generation 2030-programmet har givet støtte til projektet Civilsamfundssamarbejde om implementeringen af FNs Verdensmål i de nordiske lande. Projektet ledes af 92-gruppen, med partnere fra Finland (Kepa), Sverige (Concord) og 4 / 13

5 Norge (Forum for Utvikling og Miljø). Projektets formål er at skabe et netværk af civilsamfundsorganisationer i Norden, som samarbejder om fælles dialog, vidensdeling og aktiviteter. Projektet vil blandt andet resultere i et fælles side-event ved Highlevel Political Forum i New York 2019, samt en analyse med anbefalinger baseret på udvekslinger af erfaringer og best practices i Norden. Budget for er DKK Kommunikation Ekspertgruppen for bæredygtig udvikling vedtog på sit møde d. 17. april en kommunikationsstrategi for Generation 2030 programmet målrettet de forskellige målgrupper defineret i programdokumentet. Det overordnede budskab for al kommunikation indenfor programmet er: Vi er alle #Generation2030. En af målsætningerne for Generation 2030-programmet er at synliggøre Nordisk Ministerråds arbejde med 2030-agendaen i Norden og internationalt. For at opnå denne målsætning er der i programmets første år gennemført en række aktiviteter: Lancering af Generation 2030 programmet på COP23 i Bonn, november 2017 samt arrangeret workshop omkring bæredygtigt forbrug og produktion på COP23 Seminar om 2030-agendaen i en Østersøkontekst i samarbejde med Østersørådet (CBSS) på det årlige forum for EU's Østersøstrategi i Tallinn, juni Her lancerede Nordisk Ministerråd i samarbejde med CBSS rapporten Baltic 2030: Bumps on the Road How the Baltic Sea States are performing on the SDGs Debatarrangement om bæredygtigt forbrug på det danske folkemøde på Bornholm, juni 2018 Bidraget til to debatarrangementer om bæredygtigt forbrug på Almedalen i Sverige, juli 2018 i samarbejde med Stockholm Environment Institute og Naturskyddsforeningen Nordisk side-event om bæredygtigt forbrug og produktion (SDG12) på Highlevel Political Forum i New York, juli Opdatering af bæredygtighedsstrategien Ett gott liv i ett hållbart Norden Nordisk Ministerråd har haft en strategi for bærdygtig udvikling siden Den seneste version blev vedtaget i 2014 og løber frem til Med vedtagelsen af agendaen er fokus i de nordiske lande på opnåelsen af de 17 verdensmål, der dermed er blevet styrende for arbejdet med bæredygtig udvikling nationalt og internationalt frem mod I forbindelse med vedtagelsen af Generation 2030 programmet, vedtog samarbejdsministrene derfor desuden, at den nordiske strategi for bæredygtig udvikling Ett gott liv i ett hållbart Norden skal revideres så, at den refererer til 2030-agendaen og de 17 verdensmål hvor relevant. I referatet fra samarbejdsministrenes møde står så- 5 / 13

6 ledes: MR-SAM gav generalsekretæren i opdrag at igangsætte en teknisk revision af bæredygtighedsstrategien Ett gott liv i ett hållbart Norden. Sekretariatet har udarbejdet et forslag på en opdatering af bæredygtighedsstrategien med reference til 2030-agendaen. Dette forslag diskuteres af ekspertgruppen for bæredygtig udvikling i august Nordiske indikatorer for bæredygtig udvikling I forbindelse med vedtagelsen af den nordiske bæredygtighedsstrategi Ett gott liv i ett hållbart Norden fastsatte samarbejdsministrene i 2013 et sæt nordiske bæredygtigheds-indikatorer som Nordisk Ministerråd opretholder. De nordiske indikatorer bør nu, i lyset af 2030-agendaen, gennemgås og justeres så de fortsat har relevans. Nordisk Ministerråd fik i 2018 ny statistik leverandør til at varetage arbejdet med den nordiske statistikdatabase, en svensk privat aktør, Statisticon. Med udgangspunkt i ovenstående har sekretariatet bedt Statisticon udarbejde et projektforslag for hvordan bæredygtighedsindikatorerne kan justeres således, at de bliver mere relevante i en verdensmåls kontekst, med særlig fokus på temaet, bæredygtigt forbrug og produktion (SDG12). Den nordiske ekspertgruppe for bæredygtig udvikling skal diskutere projektforslaget i august / 13

7 BILAG 1 til Holdbarhedsredegørelsen 2018 Redogörelse från sektorerna angående deras arbete ur ett Agenda 2030 perspektiv Samtliga sektorer har, i linje med uppfordringen från de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM), diskuterat sitt framåtriktade arbete med Agenda 2030, med särskilt fokus på det prioriterade temat hållbar konsumtion och produktion. I denna sammanfattning genomgås svaren från Nordiska ministerrådets sektorer angående deras förhållande till och arbete med 2030 Agendaen och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Generellt så arbetar flera av sektorerna aktivt med Agenda 2030 och tänker in Agenda 2030 i bland annat deras samarbetsprogram. Nordiska ministerrådet för hållbar tillväxt (MR-Tillväxt) Ämbetsmannakommittén för energipolitik (ÄK-E) diskuterade sektorns arbete med Agenda 2030 den 28 september Agenda 2030 är en central del av sektorns arbete och har integrerats i samarbetsprogrammet för Energisektorn önskar ta en aktiv roll i det nordiska programmet för Agenda Sektorn har en tydlig koppling till temat hållbar konsumtion och produktion (SDG 12) i och med arbetet med energieffektivisering och förnybar energi. Transport lyfts fram som ett möjligt tema för en gemensam nordisk insats på området. Planen är att ÄK-E ska föra en djupare diskussion kring Agenda 2030 och hållbar utveckling på ett möte hösten Ämbetsmannakommittén för näringspolitik (ÄK-N) diskuterade sektorns arbete med Agenda 2030 den 11 april Agenda 2030 är viktigt och högt prioriterat för ÄK-N. Näringssektorn arbetar med flera av de 17 globala målen för hållbar utveckling; speciellt SDG 8 (delmål 8.9), SDG 9 (delmål 9.3) och SDG 12 (delmål 12b). Nordisk Innovation (NI) utför en stor del av detta arbete som förtillfället till stor del är centrerat kring Statsministerinitiativet Nordiska lösningar för globala utmaningar och temat hållbar välfärd samt hållbara städer. Utöver detta har NI en lång rad övriga relevanta projekt. Framåtriktat är centrala teman för näringssektorn bland annat hållbar turism och cirkulär ekonomi. Ämbetsmannakommittén för regionalpolitik (ÄK-R) diskuterade sektorns arbete med Agenda 2030 den 3 maj ÄK-R gav sekretariatet i samarbete med ordförandeskapet i uppgift att utarbeta ett förslag för hur sektorn framåtriktat kan arbeta med Agenda Regionalsektorn har en koppling till temat bland annat genom Nordiskt Atlantsamarbete (NORA) samt Nordregions arbete. ÄK-R noterade att Agenda 2030 ska ingå i arbetet med State of the Nordic Region. ÄK-R noterade även att alla nya samarbetsprogram ska hänvisa aktivt till Agenda Nordiska ministerrådet för miljö och klimat (MR-MK) Ämbetsmannakommittén för miljö och klimat (ÄK-MK) diskuterade sektorns arbete med Agenda 2030 den 27 februari Implementeringen av Agenda 2030 och speciellt SDG 12 kommer att prioriteras högt i det kommande nordiska miljö- och kli- 7 / 13

8 matsamarbetet. Agenda 2030 adresseras i sektorns nya samarbetsprogram ( ), med ett tillägnat kapitel som handlar om cirkulär ekonomi samt hållbar konsumtion och produktion. Detta är i linje med sektorns nya strategiska genomlysning De nordiske lande i den grønne omstilling mere end naboer. Sektorn och dess underliggande arbetsgrupper arbetar i stor utsträckning med Agenda 2030 och har bland annat följande fokusområden kopplade till hållbar konsumtion och produktion: cirkulär ekonomi, delningsekonomi, styrmedel för en grön ekonomi, resurseffektivitet, hållbara livsstilar, klimatvänlig transport, samt återvinning och återanvändning, m.fl. Som ovanstående indikerar är SDG 12 en tydligt integrerad del och inte minst mål i miljö- och klimatsektorns nuvarande och framåtriktade arbete. Nordiska ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) Samtliga ämbetsmannakommittéer under det nordiska ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) har behandlat Agenda 2030 under hösten 2017 och våren Agenda 2030 är en central del av sektorns arbete och har integrerats i samarbetsprogrammet för De för sektorn viktigaste globala målen är mål 2, 3, 6, 8, 12, 13, 14 och 15. Sektorn har tidigare diskuterat sig fram till två strategiska insatser som anses som de mest väsentliga för perioden : 1) utveckling av nordisk bioekonomi, samt 2) hållbara livsmedelssystem. Framåtriktat kan det eventuellt vara möjligt att arbetet med Agenda 2030 kan läggas in som en mer fast dagordningspunkt på möten med ämbetsmanna- och exekutivkommittéerna. Det finns ett stort intresse i sektorn för att bidra till den gemensamma nordiska insatsen kring Generation 2030 programmet. Nordiska ministerrådet för kultur (MR-K) Ämbetsmannakommittén för kulturellt samarbete (ÄK-K) diskuterade sektorns arbete med Agenda 2030 den 14 mars ÄK-K noterade att alla samarbetsprogram framöver aktivt ska hänvisa till 2030-agendan för hållbar utveckling. ÄK-K beslutade att avsätta DKK för en förstudie om möjliga nya samnordiska insatser som kan främja hållbar konsumtion och produktion. Förstudien förväntas vara klar i början av augusti 2018, varefter ÄK-K kommer att diskutera studiens resultat och rekommendationer, härunder ta ställning till eventuella projektidéer. Diskussion och beslut äger rum den 19 september Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning (MR-U) Ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning (ÄK-U) diskuterade sektorns arbete med Agenda 2030 den 20 februari ÄK-U diskuterade hur sektorn i framåtriktat kommer att arbeta med Agenda Sektorn kommer framförallt att arbeta med mål 4 (speciellt delmål 4.7) och mål 5. Utbildningssektorn kommer att integrera Agenda 2030 i sitt nya samarbetsprogram. Agenda 2030 ska även ingå i förberedelsen av budget Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik (MR-S) Ämbetsmannakommittén för social- och hälsopolitik (ÄK-S) diskuterade sektorns arbete med Agenda 2030 den juni ÄK-S bad ordförandeskapet och sekre- 8 / 13

9 tariatet om att förbereda en behandling av ämnet på ett möte i november ÄK- S noterade att det inom ramen för sektorns arbete finns många viktiga områden med koppling till Agenda 2030 som till exempel sociala frågor, befolkningshälsa, jämställdhet och hållbar produktion. Nordiska ministerrådet för arbetsliv (MR-A) Ämbetsmannakommittén för arbetsliv (ÄK-A) diskuterade sektorns arbete med Agenda 2030 den 8 9 mars ÄK-A beslöt att ta kontakt med nätverket för generaldirektörerna i de nordiska arbetsmarknads- och arbetsmiljömyndigheterna för att föreslå att de ska diskutera och utbyta erfarenheter kring Agenda ÄK-A kom fram till följande förslag till nya gemensamma tvärgående insatser omkring temat hållbar konsumtion och produktion: 1) ungdom och ungdomsarbetslöshet, samt 2) personer med funktionshinder. Utöver det som diskuterades på mötet diskuterar arbetslivssektorn för tillfället en inledande plan om ett projekt kring digitalisering och jämställdhet i arbetslivet. Projektet skulle genomföras i samarbete med MR-JÄM och MR-U. Nordiska ministerrådet för jämställdhet (MR-JÄM) Jämställdhetssektorn arbetar aktivt med integreringen av Agenda Under våren 2018 har detta bland annat diskuterats i samband med diskussionerna kring samarbetsprogrammet vid samtliga minister- och ämbetsmannakommitté möten. Temat hållbar konsumtion och produktion blev diskuterat av sektorn förra året, men man har inte värderat om det skall lyfta i samarbetsprogrammets insatsområden. Hållbar produktion, och framför allt hållbar arbetskraft, är en del av insatsområdet Fremtidens arbejdsliv og vækst där man vill nedbryta den könsuppdelade arbetsmarknaden samt säkra att alla har tillgång till ett tryggt arbete. Nordiska ministerrådet för digitalisering (MR-DIGITAL) Högnivågruppen för digitalisering (HNG-DIGITAL) diskuterade sektorns arbete med Agenda 2030 den 5 april HNG-Digital diskuterade hur MR-DIGITAL kunde arbeta med Agenda 2030 och speciellt hållbar konsumtion och produktion (SDG 12). HNG-DIGITAL betonade att 5G-teknologi i hög grad kan bidra till att uppnå flera av de globala målen för hållbar utveckling. HNG-DIGITAL bad sekretariatet om att följa upp på diskussionen och förbereda dokumentation på MR-DIGITALs arbete med Agenda Nordiska ministerrådet för ekonomi- och finanspolitik (MR-FINANS) Ämbetsmannakommittén för finans (ÄK-FINANS) diskuterade sektorns arbete med Agenda 2030 den 10 april Finanssektorn välkomnar 2030-agendans tema hållbar konsumtion och produktion. Finanssektorn understöds i detta också av den nordiska Miljö- och Ekonomigruppen (MEG) som tar fram analyser och åtgärdsförslag i rapportform. MEGs arbete inordnas inom de två temaområdena ekonomiska styrinstrument i miljöpolitiken, samt grön och cirkulär ekonomi. Finanssektorn bidrar vidare till Agenda 2030 arbetet med kunskapsuppbyggnad genom tidskriften Nordic Economic Policy Review (NEPR) och konjunkturrapporten Nordic Economic Outlook, vilka båda kommer ut med ett nummer per år. 9 / 13

10 Nordiska ministerrådet för lagsamarbete (MR-LAG) Ämbetsmannakommittén för lagsamarbete (ÄK-LAG) diskuterade sektorns arbete med Agenda 2030 den 28 februari Lagsektorn har integrerat Agenda 2030 i sitt nya samarbetsprogram. ÄK-LAG har dessutom beslutat att projekt skall kopplas till Agenda 2030 då detta är relevant. Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK) Den nordiska barn och ungdomskommittén (NORDBUK) diskuterade sektorns arbete med Agenda 2030 den 8 maj Agenda 2030 är ett viktigt tema för sektorn och man har ett antal projekt kopplat till detta. NORDBUK har bland annat valt att stöda projektet The Agenda 2030 Up North - National Youth Councils meeting on SDGs, samt projektet Regeneration 2030 Summit på Åland. Det förstnämnda projektet gick ut på att unga från Norden och Baltikum fick möjlighet att bilda nätverk och mötas två gånger för att diskutera Agenda 2030 och ungas deltagande. Planen är att NORDBUK ska fortsätta diskussionen kring Agenda 2030 på nästa möte i november / 13

11 BILAG 2 til Holdbarhedsredegørelsen 2018 Institusjonene og 2030-agendaen Denne sammenstillingen er basert på en bestilling sendt ut til de nordiske institusjonene den 14. mars Formålet med bestillingen var å kartlegge hvordan institusjonene arbeider med 2030-agendaen nå og fremover, innen rammen for programmet «Generation 2030». 1. Institusjonene og 2030-agendaen generelt De aller fleste institusjonene arbeider aktivt med de globale målene, eller utfører arbeid som er særs relevant for dem. Det betyr at de også etter starten av Generation 2030 og det økte fokuset på målene innen NMR har begynt å se en større sammenheng mellom sitt arbeid og de globale målene. De nordiske institusjonene arbeider med alle de globale målene i forskjellig grad, og arbeider med målene også internt i sin egen drift (NIPÅ, NHL), i tillegg til gjennom aktiviteter som workshops og seminarer, prosjekter og programmer (NordForsk, NAPA, NLH, NEF, NIVA, NordGen, NIPÅ, NKK, NOREY). For Nordisk Innovasjon skal alle nye aktiviteter knyttes til de globale målene. NIPÅ er også en av de strategiske samarbeidspartnerne til ungdomstoppmøtet ReGeneration 2030 på Åland, som også støttes av Generation 2030-programmet. 2. Prosjekter og aktiviteter med fokus på 2030-agendaen Alle de nordiske institusjonene har gjennomført aktiviteter, prosjekt eller kommunikasjonsinnsatser med fokus på de tema relevant for de globale målene, men ikke alle har gjort det med et utpreget fokus på agendaen i seg selv. Institusjonene har både arrangert interne seminarer, eksterne workshops, møter og konferanser, kunstutstillinger, filmfestivaler, prosjekter og programmer. For eksempel har NIPÅ arrangert flere kulturarrangementer hvor Agenda 2030 har spilt en sentral rolle. NIVA har organisert kurset Diversity and Inclusion Management i 2017, hvilket arrangeres på nytt i NLH har arrangert en konferanse om barns rettigheter, og NAPA har blant annet organisert paneldebatt om likestillingsutfordringer i kultursektoren. 3. Kommende innsatser relevant for 2030-agendaen Alle institusjonene planlegger å utføre aktiviteter, prosjekter eller kommunikasjonsinnsatser med fokus på Agenda 2030 i de kommende årene. Dog har noen muligvis aktiviteter som ikke uttalt fokuserer på de globale målene, selv om temaet er relevant for mål og/eller delmål i Agenda For NordForsk avhenger det også av hva de nasjonale forskningsinstitusjonene sier. Flere vil fortsette å utvikle nåværende prosjekter, som NHL og deres konferanse om Barns rettigheter, NEF og Statsministerinitiativet, NIVAs kurs Diversity and Inclusion Management og Bullying and harassment med fokus på seksuell trakassering, de tre prosjektene fra Nordisk Innovasjon emd særlig relevans for Agendaen (Smart Mobility & Connectivity, mål 9, 11, 13 og 15; 11 / 13

12 Value Creation 2030, mål 8, 9, 12 og 17; og Health, Lifestyle & Demography, mål 3,9, 12) samt ReGeneration 2030 på Åland med NIPÅ som samarbeidspartner. NAPA vil delta på folkemøtet på Grønland, hvor fokus er unge fra Arktis, og NOREY vil i 2018 fokusere på matavfall og bevisstgjøring rundt mulighetene for å unngå dette. 4. Bærekraftig forbruk og produksjon (mål 12) Svært mange av institusjonene arbeider spesifikt med mål 12. For eksempel forsknings- og innovasjonsprogrammet Grøn Vækst, som drives i samarbeid mellom NI, NEF og NordForsk som spesielt fokuserer på mål 12 (12.2-5), og NOREY har arrangert en miljøfestival med fokus på matavfall. NIPÅ arbeider med mål 12 gjennom et ku turproduksjonsarbeid, som generell tematikk i arbeidet med Bärkraft.ax, samt ReGeneration2030 summit 2018, som har spesifikt fokus på mål 12. NEF arbeider med å fasilitere samarbeid rundt mål 12 og Nordisk Innovasjon fokuserer på det i programmet Value Creation NordGens arbeid er også sterkt linket til mål 12, spesielt mål 12.2, da deres grunnleggende oppgave er å bidra til å sikre bredt genetisk mangfold av ressurser som kobles til mat- og landbruk, men også 12.4 og 12.8 er relevante. Flere institusjoner oppgir at det er et ønske om å arbeide mer med mål 12, og flere oppgir også at de arbeider med mål 12 internt, for eksempel gjennom innkjøp, forbruk og resirkulering. 5. Samarbeid med næringslivet Noen av institusjonene oppgir at de arbeider med næringslivet i forhold til agendaen. NEF prøver for eksempel å inkludere næringsliv og andre aktører i forskjellige prosjekter, og har arbeidet for å etablere et sterkt forsknings- og utviklingssamarbeid mellom nordiske bedrifter som er ansvarlig for nordisk elforsyning. Nordisk Innovasjon inkluderer næringsliv i alle initiativer, NordGen er blant annet involvert i planleggingen av Green innovation park, som skal fungere som knutepunkt for bedrifter i grønn industri, og inkluderer representanter fra næringsliv i deres arbeidsgrupper. NIPÅ arbeider med næring blant annet gjennom bärkraft.ax, og NOREY samarbeider med rundt 20 organisasjoner på Island om å spre kunnskap om bærekraftige løsninger. 6. Samarbeid med sivilsamfunn Flere av institusjonene arbeider med sivilsamfunn i forhold til 2030-agendaen. Både gjennom åpne møter, seminarer og workshops, i tillegg til dialog og formaliserte samarbeid. For eksempel har NEF etablert samarbeid med ledende krefter i sivilsamfunn for å samle synspunkter på aktuelle energiaspekter innen forskning, politikk og næringsliv, NOREY gjennom samarbeid med organisasjoner på Island, NIPÅ gjennom bärkraft.ax, NAPA arbeider med NGOer og ungdomsorganisasjoner og NLH har workshops og seminarer åpne for publikum og dialog med lokale lag og foreninger. 12 / 13

13 7. Arbeid med barn og unge samt likestilling Flere av institusjonene arbeider også med et barne- og ungdomsperspektiv og/eller likestillingsperspektiv i forhold til 2030-agendaen. NordForsk administrerer forskningsprogrammet Gender in the Nordic Research and Innovation Area som støtter opp om delmål 5.5, og har også forskningsprogrammet Education for Tomorrow, som er relevant for BU. For NLH går barn og unge igjen i all deres aktivitet, men har i tillegg fokus på likestilling gjennom for eksempel samarbeid med en nyopprettet feministisk forening. NEF, NOREY og NAPA har aktiviteter som relaterer til både barn og unge samt likestilling. Nordisk Innovasjon har for eksempel prosjektet Nordic Female Entrepreneurs, NordGen har et prosjekt med førskolebarn, og NIPÅ er strategisk partner for ungdomsmøtet ReGeneration2030. NKK administrerer NORDBUK programmet, som sammen med Generation 2030 har inngått et større samarbeid for å prioritere prosjekter med et 2030-fokus som er ledet av barn og unge opp til 30 år. NKK deltar også på ReGeneration Kompetanseutvikling i institusjonene De fleste institusjonene utrykker et behov for kompetanseutvikling, for eksempel i form av en intern workshop, for eksempel som kan sikre at alle begrep og målsetninger blir felles for alle medarbeidere, hjelp til gode løsninger for drift, inspirasjon til metodeutvikling og hjelp til å løfte perspektivet i offentlige arrangementer og workshops. Det er også ytret behov om bedre innsikt i hva som er forventningene til institusjonene når det gjelder arbeidet med 2030-agendaen, samt hvilke muligheter det gir for samarbeid mellom ulike instanser i Ministrerådet, i tillegg til midler man eventuelt kan søke om til målrettede kompetanseløft i organisasjonen. 13 / 13