MITT ISLAND. Pris från 9.995:- per person. Veckoresa till Island sommaren Upplev landet av is & eld

Transkript

1 Nr. 7. nov. - dec

2 MITT ISLAND Veckoresa till Island sommaren Vi upplever valar, sprutande gejsrar, vattenfall och bad i varma källor. Detta har genom åren varit vår absolut populäraste resa, mycket tack vare våra duktiga svensktalande guider på Island. Vi har avresor varje vecka i perioden juni till augusti. Avreseorter Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Pris från 9.995:- per person I priset ingår: Flyg till Island t/r med direktflyg. skatter. transfer flygplats hotell t/r, 7 nätters inkvartering centralt i Reykjavik inkl frukost, 4 underbara utflykter med svensktalande guide Upplev landet av is & eld

3 Indhold Nummer 7 nov. - dec. - Rotary Norden - Udgivelsesdag 02/ Tidskriftet når adressaten indenfor en uge efter udgivelsesdagen. Rotary Norden er de nordiske rotarianeres medlemstidskrift, autoriseret af Rotary International. Rotary Norden redigeres efter god journalistisk skik og belyser den internationale rotarybevægelse set fra en nordisk synvinkel og med nordiske vurderinger. Nr. 7. nov. - dec Forside RI præsident Ray Klinginsmith omkranset af HKH Kronprinsesse Mary og præsident Helena Nymann, Københavns Rk under Intercity mødet i København. I sidste nummer af Rotary Norden (Nr. 6/2010) på siderne 52 til 54 fortalte Lone Lauritzen om arrangementet i Hvor godtfolk kommer, kommer godtfolk til. Grunden til at fortælle mere om arrangementet, dets etablering og gennemførelse er, at det er et skoleeksempel til efterlevelse. Nordisk Ålands rotaryklubbar har av språkskäl sökt distriktsbyte från 1410 (Finland) till 2350 (Sverige). Då detta inte lyckats planerar man nu att ersätta de två nuvarande klubbarna med 1-2 eklubbar som kan arbeta med vem de vill och på vilket språk som helst. Internationalt Siderne 6-7 indeholder internationale nyheder fra RI. Desuden RI præsidentens og TRF formandens meddelelser s 58.. Tema Förtroendet för samhällsinstitutionerna är temat för detta nummer av Rotary Norden. Vi har sökt spegla detta i intervjuer och undersökningar i de olika nordiska länderna. Någon gemensam vetenskaplig komparativ studie finns inte, men vi hoppas ändå att vi gett en bred bild av en grundbult i det demokratiska samhället. Landssider FINLAND Rotaryklubbarna i Uleåborg har byggt upp ett gym under bar himmel i samarbete med sin hemstad. Idén är den att speciellt samhällets seniorer skall kunna träna upp in fysik i friska luften under sakkunnig vägledning och utan kostnader. NORGE Fem Oslo-klubber vil ha hele distriktet med på en vervekampanje for større etnisk mangfold, noe som skal gagne både Norge og Rotary. Stort engasjement under kampanjens Kick Off. Stavanger markerer seg godt i det samme bildet, der de 13 medlemmene av en nystiftet Rotaractklubb kommer fra 10 forskjellige land. SVERIGE Kalmar Slott Rk har arrangerat ett seminarium om dyxlexi. Man samlade hela 800 personer för att sprida kunskap om en av skolans viktigaste insatser. Kalmar Slotts insats är en sann rotarygärning för att motverka fördomar och verka förebyggande för de yngsta. Leder Börje Alström 4 Nordisk Åländsk distriktstillhörighet 4 Rotary International RI-Nyt 6 Tema Samhällsförtroendet 8 Landssider Sverige 16 Norge 26 Finland 32 Danmark 42 Island 50 Vimmel Vimmel /Debat 53 RI:s Agenda Ray Klinginsmith Carl-Wilhelm Stenhammar 58 RN Kontakt 58 Global Outlook 59 Redaktionens adresser: Hertil sendes alt redaktionelt materiale Danmark: dantoft@mail.dk Sverige: borje.alstrom@galleristadsbacken.se borje.alstrom@miun.se Norge: julsrud@online.no Suomi/Finland: hakan.nordqvist@welho.com Island: markusoa@simnet.is RN WEB: Nummer Rotary Norden 3

4 leder 4 Hur stabilt är samhällsförtroendet? Tema i detta nummer av Rotary Norden är förtroende. Förtroende för olika samhällsinstitutioner så som det framstår i olika mer eller mindre vetenskapliga studier men också enskilda befattningshavares åsikter om förtroendets betydelse för en framgångsrik verksamhet. I Sverige har SOM-institutet vid Göteborgs universitet sedan 1986 utfört årliga mätningar på ett statistiskt urval av 3000 svenskar i åldern år. Studierna visar på en förhållandevis stor stabilitet för de institutioner som åtnjuter stort förtroende hos allmänheten. Sjukvården, Universiteten, Polisen, Riksbanken och Radio och TV har genom åren med endast marginella rörelser i förtroendekurvan legat på ett mycket högt värde. Och då vet vi alla att detta är samhällsinstitutioner som ständigt debatteras och befinner sig i fokus i den enskilde individens vardag. De bildar ett slags samhällets ramverk, något som har stor betydelse för oss och som vi utifrån ett kompetensperspektiv har stor respekt inför. Minst förtroende hyser svensken för de institutioner där förtroendemannabegreppet av hävd är inmutat. Det är en paradox att de politiska partierna, de fackliga organisationerna, EU-kommissionen och Europaparlamentet hamnar i botten när medborgaren skall ranka de samhällsinstitutioner som han eller hon har förtroende för. Många gånger är det dagshändelser som påverkar förtroendet. Utsända soldater i främmande länder som omkommer i sin gärning påverkar förtroendet för försvaret. På finansmarknaden är avståndet mellan skurk och hjälte för en företagsledare inte alltid så stort. Tillfälligheter och medialt utrymme påverkar förtroendet. Medierna har stor betydelse för verklighetsbeskrivningen eftersom allmänhetens bild av verkligheten är den som medierna förmedlar. Vi skriver nu 2010 och internet har blivit viktig som informationskanal för allt fler, inte minst gäller det de yngsta medborgarna. Men hur faktakontrollerar vi Internet. Vilken nyhetsversion som är den sanna beror på vilken version som den enskilde läste. Så om förtroendet hittills varit relativt stabilt för våra topprankade institutioner så kan vi måhända i morgondagens internetbaserade informationssamhälle förvänta oss en större generell instabilitet. Vem och vad kan jag lita på? Nummer Rotary Norden Börje Alström, Temakoordinator Segdraget om åländsk distriktstillhörighet - bildar e-klubbar för att få bättre service på svenska I över sex års tid har Mariehamns och Godby rotaryklubbar på Åland försökt få gehör för sin önskan om att få byta distriktstillhörighet, från D1410 i Finland till D2350 i Sverige. Men det stelbenta regelverket säger att en majoritet av klubbarna i ett distrikt skall godkänna en sådan överflyttning och Pionjär. Godby Rotaryklubbs förste sekreterare Anita Häggblom blev en av de första åländska rotarianerna som i medlet av oktober i år prövade på att hålla rotarymöte via Internet. (Foto: Carin Holmqvist) svaret från D1410 har varit nej och åter nej. Frågan är nu om de åländska rotarianerna skall tvingas skrota sina nuvarande klubbar och återuppstå som s.k. e-klubbar med verksamhet över Internet. -I över 40 års tid har de åländska klubbarna diskuterat och kritiserat det faktum att distrikt 1410 med bas i sydvästra Finland inte ger tillräcklig service på svenska, något som skapar problem för de svenskspråkiga ålänningarna. Det är inte bara den löpande verksamheten som blir lidande, det är i praktiken omöjligt för en ålänning utan flytande kunskaper i finska att göra rotarykarriär. - Det är inte lätt att vara rotarian i ett distrikt där man inte kan ta del av kommunikationen och inte heller delta i rotaryarbetet på alla dess olika plan, förklarar Lennart Joelsson, president för Mariehamns Rk. Lennart poängterar att t.ex. är mycket svårt att navigera på RI Finlands hemsida på svenska. Även om det finns rubriker på svenska så redovisas många styrdokument och projekt enbart på finska.

5 Även fysiska avstånd Språkfrågan i kombination med betydande skillnad i geografisk närhet en resa över till svenska sidan tar två timmar medan motsvarande färjetur österut tar ca sex timmar i anspråk gjorde att de åländska rotarianerna under början på 2000-talet gjorde allvar av sina tankar om ett distriktsbyte. - Allt detta gör att vårt Rotaryarbete inte kan bedrivas effektivt och i äkta Rotaryanda ser vi fram emot en förståelse för en förändring, framhåller Björn Rönnlöf, president för Godby Rk. Inom D2350 i Uppland och norra Stockholm var tongångarna enbart positiva och förhoppningarna om en snabb övergång var samstämmiga. Den åländska processen började på bästa sätt i och med att en majoritet av klubbarna inom D1410 våren 2006 röstade ja - men sedan tog det stopp. Dåvarande DG vägrade helt enkelt att acceptera resultatet och därmed kunde aldrig ärendet föras vidare till RI. Vid en ny omröstning i april 2007 sade en majoritet av klubbarna nej. När frågan för tredje gången kom upp till ny omröstning i april 2009 fick ålänningarna uppleva det hittills största nederlaget då endast tio klubbar röstade för ett byte. eklubb? Hösten 2009 återupptogs försöken att på RI-nivån få till stånd ett distriktsbyte och redan i november hade RI Presidenten utsett RI Director Ekkehart Pandel från Tyskland till särskild rapportör i frågan. I samband med sitt uppdrag besökte han Åland i mars 2010 och antydde redan då att en e-klubb kunde vara lösningen på ålänningarnas problem. RI pekade nu på möjligheten att ålänningarna ber en guvernör i ett annat distrikt starta en ny e- klubb och gå med som chartermedlem. - Vi har nu fått möjligheten att utvärdera en e-klubb. Vi får möjlighet att bedriva våra fysiska möten samtidigt som e-mötet och då är ju inte detta med distrikt eller språket längre en större fråga. Med en kombinerad e-klubb och fysiska möten kommer vi att skapa ett internordiskt samarbete med medlemmar från hela östersjöregionen och på vårt eget språk, summerar Carin Holmqvist, PP i Godby RK. I skrivande stund förefaller en eller två åländska e-klubbar vara ett sannolikt scenario. Två anrika klubbar tvingas i så fall ta farväl av Rotary medan deras medlemmar fortsätter verka på svenska via D2350 och med Internet som den nya formella mötesarenan! H O T E L R E S E R V A T I O N. S E H o t e l l ö v e r h e l a v ä r l d e n t i l l l ä g s t a p r i s, a l l t i d! Text och bilder: Harry Jansson, Mariehamns Rk Koordinator för de åländska klubbarna i distriktsfrågan RESOR TILL SOLEN Nu släpper vi vår/sommar/höst för 2011 Flyg + Hotell i 4 veckor fr ,- Vi hjälper dig hitta resan som passar, oavsett hur länge ni vill vara borta. Prisexempel per/person i lägenhet eller dubbelrum för 4 veckor inkl. hotell, flyg och transfer t/r: ( 4 veckor) Lägenhet Halvpension All-inclusive Gran Canaria 5.900, , ,- Tenerife 6.900, , ,- Algarve 5.800, , ,- Costa (rum / del lägenhet) Sol 5.900,- (inkl. h9.600, ,- Mallorca 5.900, , ,- Kreta 7.200, , ,- Cypern 7.300, , ,- Malta 4.900, , ,- Turkiet 6.700, , ,- Marocko 5.900, , ,- Gran Canaria 7.090, ,- eller hyrbil. Tenerife 6895, , ,- Hotelreservation.se Fridhemsgatan Stockholm info@hotelreservation.se hotell från budget till lyx över hela världen. Skräddarsydd resa med hotell, flyg och transfer Ring för personlig rådgivning och beställ våra broschyrer! Nummer Rotary Norden 5 Nordisk

6 Internationalt RI-Nyt Convention Countdown Få Nordamerikanske byer er så indhyldet i romantik som New Orleans skrev vort medlemsblad, da der sidste gang blev afholdt Convention her i I forbindelse med Convention maj, har Host Organization Committee (HOC) valgt en række begivenheder, der vil give os mulighed for at opleve New Orleans på en helt uforglemmelig måde. South of the South Concert i Morial Convention Center s auditorium mandag byder bl. a. på Cajun musik, Gospel kor, blues sangere og Jazz musik. An Evening of Fun, Food, Fellowship and Fins at the Aquarium of the Americas byder på lokale specialiteter, New Orleans musik og chancen for på egen hånd at opleve akvariet. Om mandagen er der Host Hospitality med en tur i Street Car ad St. Charles Avenue, rundfart på Missisipi i i River Boat, en tur til sumpen og alligatorerne, eller en aften med Cajun middag, musik og dans - arrangeret af lokale rotarianere. I forbindelse med French Quarter Dining Experience tirsdag kan der reserveres plads på nogle af byens fineste restauranter, heriblandt Arnaud s, Antione s, Boussard s, the Court of Two Sisters og Tujague s. Der vil blive serveret specielle menuer og mulighed for at møde rotarianere fra hele verden. Du kan endnu nå at registrere for Convention til en gunstig pris inden den 15. december på ROTARY INTERNATIONAL CONVENTION NEW ORLEANS USA MAY Nummer Rotary Norden Nigerianske rotarianere producerer kørestole til polio ofre I forbindelse med Internatioanl Day of Persons with disabilities har nigerianske rotarianere sat fokus på Polio ofre. Ramt af Polio bevægede Ayuba Gufwan sig rundt kravlende på sine hænder helt op til teenage årene, hvor hans onkel konstruerede den kørestol, som gjorde det muligt for ham at komme i skole og senere tage en læreruddannelse. I 2004 var Gufwan, som er medlem af Rotary Club of Naraguta, medstifter af organisationen Wheelchairs of for Nigeria, som fremstiller og leverer hånddrevne kørestole til Polio ofre som han selv. George Camp, guvernør i distrikt 7230, tog medfølgende billede fra Kanu under overdragelsen af 30 kørestole til meget begejstrede modtagere. Kørestolene er fremstillet af cykeldele. Denne pige var meget genert, men da hun fik kørestolen, lyste hun op som en sol, og jeg var heldig at få dette billede af hende, siger Camp. En tur til fabriken i byen Jos inspirerede ham til at give et bidrag til indsatsen. Det er vigtigt at holde sig for øje, hvor langt pengene strækker i denne del af verden og hvor stor betydning, vore donationer er for modtagerne og for Rotary Foundation. Den internationale dag for folk med fysiske handicaps holdes den 3. december. Prisen for at donere en kørestol til Nigeria er 150 USD. Der er indtil nu doneret kørestole til landet.

7 RI og International H2O starter vandprojekter i Ghana USAID partnerskabet er en global udviklings alliance, en offentlig-privat alliance model udviklet af USAID til forbedring af sociale og økonomiske forhold i udviklingslande. Internationalt Hundreder af mennesker samledes, da den første kaskade af vand sprang fra den nye pumpe i Nyive, Ghana og markerede starten på the International Collaboration s arbejde. Alliancen imellem Rotary International har som mål på langts sigt at skaffe rent drikkevand og etablere sanitets og hygiejne projekter i den tredje verden. Rotary Foundation Trustee Samuel A. Okuszeto, Ghana, klippede snoren sammen med USAID/Ghana Mission Director Cheryl Anderson. Landsbyer i fire af landets regioner vil blive forsynet med boringer og håndpumper og rørledninger samt nye latriner og brusekabiner. De to millioner USD, som er brugt på disse projekter, vil gavne mere end beboere, hvoraf mange hidtil har hentet vand fra åbne brønde og vandhuller og har haft meget dårlige sanitets forhold. Rotarianere i Ghana har samarbejdet med folk fra landsbyerne for at ændre deres indstilling til sanitære forhold og træne og undervise dem i vedligeholdelse og brug af faciliteterne. Tolv klubber har komitéer af eksperter, som skal samarbejde med 114 lokalsamfund, som indgår i projekterne. Vi agter at gøre projekter til modeller for fremtidige projekter med strategiske partnere og på denne måde forbedre vort bidrag til international forståelse, goodwill og fred, siger past præsident RI William B. Boyd, formand for the Internatioal H2O Collaboration Steering Committee. Igennem alliancen, kan klubber ansøge om grants på USD til USD til udførelse af projekter i Ghana, Den Dominikanske Republik og Fillipinerne. RI- CANNES centrum uthyres Nummer Rotary Norden 7

8 Tema Svenskarnas förtroende för olika samhällsinstitutioner SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har sedan 1986 frågat ett statistiskt urval av svenska folket om deras förtroende för olika samhällsinstitutioner och grupper. Frågans som ställs är: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete. Tabell. Förtroendet för samhällsinstitutioner 2009 (procent och balansmått). Källa: Holmberg & Weibull, Nordiskt Ljus, Nummer Rotary Norden I 2009 års undersökning hittar vi en toppgrupp av institutioner som åtnjuter stort förtroende bland allmänheten. Trots den senaste tidens uppmärksammade debatt i svenska medier om brister i sjukvården så toppar denna institution förtroendebarometern. Och så har det varit alltsedan mätningarna började 1986 då förtroendebalansen låg på+68. Universitet och högskolor infördes i mätningarna 1997 och det året vart siffran+47 att jämföra med årets +48. Universiteten har legat stabilt på denna nivå under perioden Även om förtroendet har dalat från +53, 1986 till dagens + 44, så har polisen stort förtroende hos allmänheten. På senare tid har inte minst i Sverige i olika medier mindre hedrande polisiära insatser speglats och debatterats. Om det är detta som påverkat den långsiktiga trenden är svårt att ha en bestämd mening om. Riksbanken märker sannolikt allmänheten mest i samband med ändringar av reproräntan - en rörelse där påverkar de flesta hushåll med ändrade bostadskostnader. En uppgift som man uppenbart sköter med stort förtroende från allmänheten. Riksbanken fogades till mätningarna så sent som 2005 och det året var värdet +46 Förtroende för radio och TV Radio och TV är den medieinstitution som skiljer ut sig på ett positivt sätt i medborgarnas förtroende då den första mätningen genomfördes låg Radio/TV på +48 i förtroende och har under perioden fram till 2009, med endast marginella fluktuationer legat på denna höga nivå. Efter denna toppgrupp följer en ganska stor grupp av institutioner med ett balansmått på mellan +34 till +12. Domstolarnas förtroende har mätts sedan 1994 och har i stort sett legat på samma nivå sedan dess. Grundskolans förtroendekurva har gått lite upp och ner sedan mätningarna började 1986 då värdet blev toppade förtroendekurvan på ett plusvärde på över +40 för att sedan dala fram till dagens +30. Att grundskolans förtroendevärde varierar så över tid är kanske inte så konstigt med tanke på hur central och nära medborgarna denna institution är. Ofta förs dessutom en ganska intensiv medial debatt om skolan och dess kvalitet med viss spännvidd i det politiska rummet. Regeringens och Riksdagens kurvor sedan 1986 har i stora drag följt varandra och här skiftar förtroendet drastiskt mellan åren. När mätningarna började 1986 hade regeringen ett värde på +36 och riksdagen på +33. Under 90-talet var talen negativa för dessa institutioner med undantag av ett enda år. Bankkrisen i början av 90-talet utgör ett bottenmärke för de förtroendevalda institutionerna liksom för övrigt för bankerna själva. I tider av kris, som efter terrorattacken i USA 2001 steg förtroendet med +20 enheter och har sedan dess med kraftiga variationer stigit till +17 för regeringen och +13 för riksdagen genomfördes den första förtroendemätningen av Kungahuset. Då var förtroendet hela +41 men sedan har fallit till +12 år Kungahusets siffror har sjunkit från till dagens +12. Svagt förtroende för dagspress I nästa grupp återfinns Dagspressen som 1986 låg på +8 men som sedan dess med

9 vissa smärre rörelser i kurvan fallit till dagens -1. Värt att notera är att den regelbundna morgontidningsläsningen på papper fallit i alla åldersgrupper. Mest i åldersgruppen år där den gått från 68 procent dagliga läsare 1886 till 36 procent Bland de i åldern år har talen fallit från 80 procent till 59 procent I vilken utsträckning läsningen faller med förtroendet är svårt att säga, men det torde väl knappast vara en fördel. Bankerna låg i topp i förtroendeligan 1986 med hela +62, föll kraftigt under bankkrisen ner till och har sedan stigit till +28 år 2007 för att sedan i spåren av den senaste finanskrisen sjunka till dagens -3. Ett förtroende kan förbrukas ganska snabbt, inte minst visar det sig när bankerna spekulerat med medborgarnas kapital, så att den egna tryggheten hotats. I den absoluta botten i förtroendeligan ligger de politiska partierna och de fackliga organisationerna. Det är dessa institutioners valda företrädare som vi kallar förtroendemän/kvinnor. Sett i ljuset av den traditionen är det närmast ironiskt att de sedan mätningarna av de politiska partierna startade 1997 hade -39 och i dag -16 dvs. hela mätperioden på den negativa sidan. De fackliga organisationerna har funnits med sedan mätstarten 1986 och då uppmättes ett värde på -7. Övriga nordiska länder Några motsvarande studier finns inte i de andra nordiska länderna men det finns enskilda mätningar som kan känna som begränsade jämförelser och kuriosa. I Norge är tidningen Dagbladet i fritt fall och sliter på en tung annonsmarknad och läsarna är långt ifrån nöjda med produkten enligt Norsk Kundebarometer. I årets mätning hamnar Dagbladet på sista plats vad gäller kundtillfredställelse med 51,1 av 100 möjliga poäng. Men också kvällstidningen VG har fallit till en bottenplats i den norska undersökningen. I en annan norsk studie RepTrak Offentlig 2010 där 50 stora offentliga verksamheter värderas av 7315 norrmän toppar Förbrukarrådet följt av Förbrukarombudet, Barnombudet, Riksrevisionen och Polisen. Medan Jernbaneverket, Samferdselsdepartementet och UDI får lägst värdering. Det är Apeland Informasjon og Reputation Institute, i samarbete med førsteamanuensis Peggy S. Brønn vid Handelshøyskolen BI, som svarar för undersökningen som genomförts för första gången i år. I Finland har den ledande ekonomisk-.politiska veckotidskrift Suomen Kuvalehti utfört en studie tillsammans med marknadsundersökningsföretaget Taloustutkimus, nu för sjätte gången genomfört en studie som spänner över 380 yrken från kirurg till dörr-till-dörr försäljare. Tidningen Newsweek också hunnit med att nominera Finland till världens bästa land. I den undersökningen var Finland bra i mycket men bara på sjuttonde plats i hälsovården. Hur rimmar det med uppskattningen av läkaryrket? Kirurg etta, specialistläkare tvåa, läkare trea. Nio av tio i topp inom hälsovården? De alltid populära brandmännen landade på fjärde plats men sedan kom överläkare, neurolog och ögonläkare före barnmorska. Lägger man till tandläkare och sjukvårdare får man alltså tio i topp. Bland organisationer står polisväsendet som Finlands trovärdigaste institution enligt en utredning om etisk administration och medborgare som utförts av en arbetsgrupp vid Vasa universitet. Sen följde universitet och yrkeshögskolor, grundskolor och gymnasier, försvarsmakten, sjukhus och hälsovårdspersonal, tipsbolaget, domstolarna, kyrkan, folkpensionsanstalten och det statliga radio- och TV-bolaget YLE. Under åren har de mest märkliga undersökningar om de värdefullaste yrkena gjorts av de mest skilda institutioner. I en klass för sig stod Arbetarnas Ekonomiska Forskningscentrals utredning från det röda 1970-talet, då den minst uppskattade yrkesgruppen ansågs vara herdar och den näst-minst uppskattade rika mäns representationshustrur. I en jämförelse om förtroendet för regeringar och media (K, O Hara, Trust from Socrates to Spin, 2004), som jämför Nord Amerika, EUländer, övriga västeuropeiska länder, Asien, Afrika, Östeuropa, Sydamerika och Mellanöstern så kan följande sumering göras. I de västliga demokratierna har regeringarna genomgående högre förtroende än medierna medan det omvända förhållandet gäller för övriga geografiska områden. Vi kan alltid hitta något på någon skala. Börje Alström Welcome to Rotary! RotARy BAsics online Glad you can join us! A fun, multimedia introduction to Rotary. Find photos, videos, audio clips, and more! RotaRy BaSICS Let s start with a video overview Print copies are also available for purchase (595, $0.75) Nummer Rotary Norden 9 Tema

10 Tema Forsvaret: Høy tillit på sitt kjerneområde De tre siste forsvarssjefene har ønsket mer offentlig debatt om det norske engasjementet i Afghanistan. Bildet viser norske og afghanske styrker under en operasjon tidligere i år. (Foto: Forsvaret) 10 Nummer Rotary Norden Det norske forsvaret kommer ut med karakteren godt omdømme på en fersk måling. Målingen ble foretatt i en periode da man hadde de hittil største tapene i Afghanistan, noe som medførte stor oppmerksomhet i mediene og en mer kritisk debatt om Norges deltagelse. På den bakgrunn må vel 12. plass på en liste som omfatter 50 offentlige etater og virksomheter 73,3 poeng på en skala fra 0 til 100 regnes som et godt resultat? - Ved alle slike målinger er det viktig å presisere hva man egentlig er ute etter å måle. Hva er det Forsvaret har tillit på? Det sier Erling Bø, spesialrådgiver for forsvarssjefen og tidligere mangeårig politisk reporter og kommentator i avisen VG. Han er for egen del ikke i tvil om hva som bør være svaret: Forsvaret må ha en grunnleggende tillit når det gjelder krisehåndtering og er jo per definisjon den eneste store organisasjonen til det formålet, i likhet med politiet et stykke på vei. Og ja, den tilliten tror jeg vi har og generelt stemmer dette bildet godt med hva vi ser i internasjonale målinger, sier Bø. Takle oppgavene I likhet med de fleste statlige instanser og private selskaper har Forsvaret sett hvordan enkelthendelser kan gi negative utslag på omdømmemålinger. For et par år siden var det en dødsulykke med et militærkjøretøy og en spektakulær garnisonsfest nordpå som medførte en U på målingskurven. Økonomisk rot og misbruk av stilling kan være andre eksempler. En budsjettsprekk på en milliard kroner i 2005 var noe som kunne avleses på neste omdømmemåling. Skattebetalerne har krav på at betrodde midler forvaltes på korrekt vis. - Men intet av dette handler om Forsvarets kjerneoppgaver, påpeker Erling Bø. Kjerneoppgavene knytter seg til å håndtere en krisesituasjon, håndheve norsk suverenitet i våre territorialfarvann, sikre oljeinstallasjonene i ytterste fall møte et væpnet angrep mot Norge. I folks bevissthet har Forsvaret det personell og de midler som trengs til å takle disse oppgavene. Jeg tror det er der tyngdepunktet ligger i denne siste målingen. Så hverken en eskalerende debatt om det norske engasjementet i Afghanistan eller om en nedbygging til uforsvarlige nivåer for hjemlige formål er egnet til å svekke det generelle omdømmet?

11 - De kritiske røstene kan deles i to hovedleire, de som er generelt negative til NATOsamarbeidet eller har en generelt pasifistisk innstilling og forsvarsvenner som er bekymret over budsjett og prioriteringer. Men i begge tilfeller handler det om politiske beslutninger og prioriteringer, mer enn om Forsvarets evne til å løse de oppgaver det er satt til innen de rammer det får seg tildelt. Best å sitte stille I hvilken grad er omdømmebygging en målsetning også i Forsvaret? - Det er en bevisst målsetning, helt klart. Blant annet handler dette om å være synlig i samfunnsdebatten. Når de tre siste forsvarssjefene har uttrykt et ønske om mer Afghanistan-debatt, har det nettopp med Forsvarets legitimitet å gjøre: Vi er sendt dit av landets ledere og ønsker å gjøre en god jobb. Politikere måler omdømme med fire års valgperioder som tidsperspektiv, fabrikanter avleser salgstall fra dag til dag. I dette bildet skal Forsvaret fremstå som en bestandig størrelse, som hverken skal eller bør være avhengig av små, situasjonsbestemte svingninger, påpeker Bø. I motsetning til de rådene man kjøper hos kommunikasjonsbyråene om høy aktivitet for å komme i mediebildet kunne man litt karikert beskrive det beste rådet til Forsvaret slik: Sitt stille og hold kjeft! Vi skal være synlige på det vi gjør. Men vi er mer avhengig av et solid inntrykk enn et populært. Viktigere med et solid inntrykk enn popularitet, fastslår Erling Bø (Foto: Scanpix). ringe til forsvarssjefen i en enquete foran cupfinalen Beskytte rettigheter Toyotas ledelse holder trolig øye med Volkswagens omdømmeresultat, Ica med Coops, osv. Er det noen Forsvaret sammenligner sine resultater med? - Det måtte være tilsvarende målinger i sammenlignbare land hva gjelder størrelse og alliansetilknyting og da med det for øyet at våre allierte vurderer oss som en troverdig partner. Omdømmemålingen for offentlig sektor er den første som er foretatt på så bred basis i Norge. Helt på topp kom Forbrukerrådet og Forbrukerombudet, Barneombudet og Riksrevisjonen. Nils M. Apeland er leder for analysegruppen i Apeland Informasjon som står bak målingen. Ved lanseringen påpekte han at omdømmevinnerne hadde noen fellestrekk, bl.a. at de beskytter folks rettigheter. Og dypest sett er det vel det Forsvaret driver med også? Ottar Julsrud Tema Omdømmeeksperter og PR-byråer mener å ha dokumentert at toppledere i næringslivet står for nær halvparten av bedriftens omdømme? - Forsvaret er som sagt i en annen stilling enn bedrifter og ideelle organisasjoner, hvor en høyprofilert leder er en viktig del av omdømmebyggingen; den som skal selge noe i dag, fokuserer mye på å selge personen på toppen. En forsvarsminister med en sterk stilling i opinionen er selvsagt en fordel for Forsvaret, uansett statsrådens politiske farge. Men forsvarsministeren er en større kjendis enn de forsvarssjefene som kommer og går. Det er liksom ikke noe poeng at journalister skal Minnesgåva Hedra minnet av en närstående. Skänk en minnesgåva eller starta en minnesinsamling på cancerfonden.se cancerfonden.se pg: Nummer Rotary Norden 11

12 Tema Eidur S. Gudnason skriver i sin blog om samfundsanliggender, men også det sprogbrug man ser og hører i medierne, fremsætter tit kritik og kommer med nyttige forslag om forbedringer. Demokrati og ytringsfrihed manifesterer sig på mange flere måder end før Da jeg, som skriver disse linier, blev journalist for fem og fyrre år siden, blev det skrevne ord støbt i bly, blysatserne blev anbragt i en ramme, tryksværte smurt på, og så blev der trykt. Hvis man ville rette et enkelt bogstav i en linie, måtte man støbe en ny sats. De tider er mange lysår væk. Der er også gået mange lysår siden jeg, dengang medlem af parlamentet, skrev et brev til Althingets administration og anmodede om at købe en lille Apple IIC edb-maskine til brug på mit kontor. Dengang kostede den det samme som en skrivemaskine. Jeg fik tilladelsen med betingelse om, at skrive en kort redegørelse ved tingets slutning, om hvordan Islands Althing kunne få gavn af denne nye teknologi. Året var 1985, for kun 25 år siden. Nu er Althing en af de institutioner i Island, som mest benytter sig af computerteknologi. 12 Nummer Rotary Norden Udviklingen fortsætter, og nu med mangfoldig lysets hastighed. Det sker ikke mindst takket være det mærkværdige fænomen, Internettet: s, blog, Facebook, sms, Twitter og hvad det nu alt sammen hedder, har fuldstændigt forandret kommunikation og formidling af information. Søgemaskiner kan finde oplysninger på en brøkdel af et sekund. Hvis man indtaster ordet Rotary i søgemaskinen Google, får man 34,5 million svar på 0,25 sekunder. Leksika forsvinder fra hjemmets reoler. Man kan følge med i medier over hele verden, kontakte venner og bekendte gennem og internet-telefonen Skype, som har brudt de internationale telefonselskabers monopol. Verden er ikke den samme. Men meget andet er også helt anderledes nu: I 1960 tog det 3-4 dage at sende et brev fra Island til USA. Nu tager det 5-7 dage! Breve sender man ikke længere, og dermed går en stor del af vores kulturhistorie tabt. Hvordan kan man opbevare alle de forskellige s? Det er sandsynligvis udelukket. Alle verdens største medier udgiver nu deres publikationer på Internettet, og internet-udgaven er, for det meste, åben for alle. Mange tror, at trykmedier er snart historie, og det kan tænkes, at de har ret. Mange moderne mennesker er så afhængige af Internettet, at hvis de mister netforbindelsen i nogle få timer, oplever de det som total isolation. Islændinge tilegner sig hurtigt de fleste nyheder. Det samme gælder computerteknologi. De gamle avisers internet-udgaver og nye medier trives. Blogsider svulmer op. Sprog og stil bliver mere informelle og undertiden kan man næsten sige, at et nyt sprog opstår. Der er kun få eller ingen begrænsninger. Derfor kan

13 det desværre forekomme, at disse betydningsfulde medier nogle gange bliver misbrugt under dække af anonymitet eller pseudonymer. Dette er det svært at forebygge, uden begrænsninger og frihedsindskrænkninger, som ingen vil acceptere. Det vigtigste er, at man styres af sund fornuft og ordentlige manérer. På trods af livlig blog-debat, foregår den egentlige, demokratiske debat i Island for det meste stadigvæk i de trykte aviser, hvor computerteknologi også er kommet til magten, og artikler bliver sendt direkte fra hjemmets computer til publikation. Sådan forbliver det sandsynligvis et stykke tid endnu. I aviserne opstår der stadigvæk polemik, ligesom for hundrede år siden. Debatten på blogsiderne er ikke mindre livlig, og ofte mere skarp og koncis, end de traditionelle artikler i avisen. Alle glæder sig over, at demokrati og ytringsfrihed manifesterer sig på mange flere måder end før. Denne udvidelse vil fortsætte, Eiður S. Guðnason til fordel for alle. Det falder mig ikke ind, at prøve at forudsige hvad der vil ske indenfor disse områder i de nærmeste år. I computertidens spæde begyndelse skal Bill Gates, Microsofts grundlægger, at have sagt, at 640KB burde være plads nok til de fleste. Denne korte artikel er 28KB. Den blev gemt på en 320GB harddisk, der nok anses for at være af mellemstørrelse i dag. En GB svarer til ca. ti reolmeter af bøger. Derfor er det klogest at lade være med at sige noget om fremtiden. Eiður S. Guðnason. Eiður S. Guðnason er tidligere reporter i Islands fjernsyn, regeringsmedlem og ambassadør. Han er aktiv blogger. Eiður er medlem af Rk Reykjavík. Tema Befria mig! Hundratals småpojkar skickas varje år från sina hembyar i södra Etiopien till Addis Abeba för att arbeta som vävarpojkar. De sover på jordgolvet under sina vävstolar och arbetar från tidig morgon till långt in på kvällen. För allt detta slit får de bara mat och tak över huvudet. Ingen lön. Vi vill befria dem. Först börjar de i vår kvällsskola och sedan flyttar de till vårt Frihetshus. Sätt in din gåva på pg Skriv barnslav på talongen. Du kan också ge din gåva via sms. Din gåva blir ett steg på vägen. gåvogiro: Nummer Rotary Norden 13

14 Tema Finansmarknaden Substansen bättre än imagen Helsingforsbörsen fungerade från 1912 till 1985 utan regler. Sen blev det bättre, först som andelslag och sedan som aktiebolag med egna etiska regler. Nu är vi ju en nordisk börs Nasdaq/OMX där det gemensamma regelverket gäller alla. En diskussion om förtroendet på finansmarknaderna känns lättare att börja med slutresultatet än rubrikerna. Vi vet alla att en fungerande finansmarknad är en grundförutsättning för att marknadsekonomierna skall kunna arbeta effektivt och kapitalet styras in på de bästa avkastningsområdena. MEN Publiciteten om finansmarknaden handlar alltför ofta om kriser, missbruk, svindel, konkurser och besvikna placerare. Företag betraktas som misstänkta och ledningspersonligheterna som fifflare. Insiderbrott får stora rubriker. Hur har det blivit så? Kim Lindström, erfaren kapitalmarknadsaktör och finansiell placerare, har analyserat företag, skrivit böcker och har placeringar i cirka 70 företag. Han har varit chefsanalytiker för en av de finländska storbankerna och vd i fond- och kapitalförvaltningsbolag. Kim Lindström pekar på en intressant kedja av företeelser: - Det finns svagheter i systemet och några av de främsta är möjligheter till 14 Nummer Rotary Norden insideraffärer och det nu så allmänna ansiktslösa ägandet. Det sistnämnda leder i sin tur till att den operativa ledningen tar ansvaret för bolagen då ägarna finns på avstånd, det å sin sida kan leda till överdrivna kompensationssystem då ingen motkraft finns. Sedan sitter olika ledningspersoner parallellt i varandras styrelser och på så vis tillgodoser kollegerna sina och kompisarnas respektive intressen. Styrelserna i finländska bolag består till 90 % av företagsledare. Värdeandelssystemet med elektronisk registrering av aktie- och förmögenhetsinnehav har givit bättre information om ägandet men det är tyvärr så att utländskt ägande förvaltarregistreras och därmed döljs i registrens arkiv. Det kan ju också leda till att även lokalt ägande genom mellanhänder kan döljas på samma sätt. Allt detta och mycket därtill gör att den stora allmänhetens inställning till kapitalmarknaden och dessa aktörer är minst sagt blandad. Finansfolkets image Detta återspeglas också i den finländska undersökningen om de mest respekterade yrkena. Bland 380 yrkeskategorier ligger marknadsanalytiker på 330 plats, investeringsrådgivare på 344 plats och börsmäklare på 352 plats. Till de faktorer som mest försämrat bilden av företagsledningen hör nog främst de stora optionsförmånerna. - Man kan kanske tänka sig att det är rimligt att en vd har 20-faldig lön jämfört med jobbarna men om det blir fråga om förhållandet 1:2400, som i ett finländskt börsbolagår 2000, är det nog ganska magstarkt, säger Kim Lindström. Pehr G.Gyllenhammar, tidigare Volvo-chef, påpekade en gång på det röda 70-talet att man måste betala lön för att bilarbetarna skall komma på jobb men sedan måste man betala extra för att de skall göra något där. Nu har optionssystemen lett till att man i finanskretsar i vår tid konstaterat att samma gäller direktörerna, lön för att komma på jobb och optioner för att prestera något. Herrarna har lärt av jobbarna, kunde man säga.

15 - Men förtroendet är rmycket viktigt på finansmarknaden, påpekar Kim Lindström. Man kan ju säga att en finansmarknad inte kan fungera utan förtroende. Den ekonomiska krisen visar tydligt hur det kan gå om förtroendet sviktar. Man kan nog också notera att företag som har en klar ägare i allmänhet inte heller har kompensationsöverdrifter. Det är skillnad mellan att arbeta med egna pengar och andras pengar, som t.ex. fondbolag och försäkringsbolag gör. Samhällets insats Samhället har gjort mycket för att trygga förtroendet på finansmarknaderna. - Vi har kommit en lång väg men kanske inte ännu ända fram, säger Kim Lindström. Helsingforsbörsen, som startade 1912, fungerade helt utan regler eller fast bolagsform ända till Sedan blev börsen ett andelslag för vilket det i alla fall fanns lagstiftning. Senare övergick verksamheten till aktiebolagsform. Värdepappersmarknadslagen som reglerar spelreglerna för finansmarknaden, speciellt för noterade företag, är förstås ett framsteg. Likaså värdeandelssystemet som identifierar ägandet, låt vara inte vattentätt. Kvartals- Jag hör inte till dem som kritiserar kvartalsekonomin. Det är bra att företagen ger ut resultat tillräckligt ofta så alla vet var de står. rapporter och kvartalsekonomi är nog också bra. Det gör ju att någon annan än den operativa ledningen vet hur det står till med ett bolag med tre månaders mellanrum. Förut fick man vänta på årsredovisningen som dessutom gällde ett gånget år. Finansinspektionen har en roll som övervakare av att alla följer samma regler och är principiellt viktig, men blir nog något av en papperstiger ändå. De som vill agera i systemens utkanter hittar alltid på hur man skall göra det och många uppmärksammade insiderfall kan gälla fel personer eller dem som inte varit speciellt skickliga. Skurk eller hjälte det beror på Ekonomiska moguler är en intressant företeelse för sig. - Resultatet avgör och om allt går bra kan man framstå som hjälte. I motsatt fall som skurk. Många av de stora risktagarna har fallit på grund av att marknaden fallit och stämplats som missbrukare av ekonomiska resurser. Om marknaden hållit kanske man i stället nu skulle hylla dem som gurus, reflekterar Kim Lindström. Intervju och foto Håkan Nordqvist Tema Welcome to Rotary! RotaRy Basics online a fun, multimedia introduction to Rotary. Glad you can join us! let s start with a video overview Find photos, videos, audio clips, and more! RotaRy BaSICS Print copies are also available for purchase (595, $0.75) Nummer Rotary Norden 15

16 Sverige Arvika Rk: s 75-års jubileum Arvika Rk firade sitt 75-årsjubileum i Odd Fellows lokaler i Arvika. Kvällen inleddes med mingel som till stor del handlade om eftermiddagens lyckade körkonsert. Kvällens värd Harry Spiik inbjöd till middag. Tal hölls av DG Barbro Sonesson som lyckönskade klubben i sin fortsatta verksamhet och överlämnade en gåva. Helge Bakklund från Arvika-Jösse Rk överlämnade en gåva till klubbens president Britt- Marie Johansson. Klubben tillhör de äldsta i länet och bildades 1935 med Göteborgs Rk som charterklubb. Klubbens första president var A. Labbat Klubben har f.n. 40-talet medlemmar som varje måndagskväll håller möte med intressanta föredragshållare. Klubben har genom åren varit delaktig i olika projekt och tillsammans med övriga Arvikaklubbar årligen delat ut stipendium till gymnasieskolan och klubben har ett eget stipendium som delas ut till sjukvårdslinjen på Taserudsgymnasiet Stig Carlson Raggarpresident PHF i Umeå De tre pristagarna Roger Moström, Ellinor Ädelroth, Mikael Big Papa Bergström och president Mats Orring. Umeå Södra Rk med dess president Mats Orring i spetsen hade som avslutning på rotaryåret sin vårlunch ombord på båten M/S Sandskär där det bjöds på räkfrossa för 40 personer på färden efter Umeälven. Under färden delades PHF ut till tre välförtjänta personer. Raggarpresidenten i Big Family Cruisers och 7-barnspappan Mikael Big Papa Bergström fick sin PHF För sina insatser för unga och gamla i närmiljön. Han snackar inte bara utan får saker och ting gjorda. Han har byggt upp en fantastisk motorgård som samlar 16 Nummer Rotary Norden drogfria ungdomar i Umeå, han skjutsar tillsammans sina raggarkompisar äldre pensionärer på utflykt i stora amerikanare, han är en populär vigselförrättare och han visar att fastän man har ett tufft yttre så kan man ha ett mjukt inre. Han är en stor man med ett stort hjärta och en förebild för oss alla. Klubbmedlemmen Roger Moström fick sin PHF För sitt internationella engagemang i Indien samt för sitt klubbengagemang. Han var en av de som drog igång klubbens Kanpur-projekt och har sedan dess jobbat aktivt med det. Umeå Södra Rk finansierar tillsammans med en lokal rotaryklubb i Indien en liten läkarklinik i en fattig del av staden Kanpur där de fattigaste fattiga kan få gratis medicin mot TBC. Genom den har vi bidragit till att över 700 fattiga indier överlevt sin sjukdom och åter blivit friska. Han har även en stark klubbkänsla och innehavt många förtroendeuppdrag i klubben, bl.a. var han president år Klubbmedlem Ellinor Ädelroth, professor, prefekt och lungläkare fick sin PHF För sitt internationella engagemang för våra medmänniskor i Afrika. Hon besöker Afrika med jämna mellanrum för att undervisa fattiga läkarstudenter i lungmedicin. Det var på ett missionssjukhus i Kongo som Ellinor lärde känna Dr Mukwege, världskänd för sitt engagemang för våldtagna och terroriserade kvinnor i krigets Kongo. Hon sprider nu den kunskapen vidare för att sätta ljus på det hemska som fortfarande sker där och hon har också sett till att Umeå fått besök av Dr Mukwege. Ellinor är en människa med hjärtat på rätt ställe, och en del av hennes hjärta finns i Afrika. Då Ellinor tackade för utmärkelsen kunde hon berätta att samma dag så utnämndes Dr Mukwege till hedersdoktor vid Umeå universitet, vilket var ett lyckat sammanträffande. Mats Orring- Umeå Södra Rk

17 August Nilsson, klass 9B och Anna Paulsson Carlsson, klass 9 C flankerade av klubbens president Ingvar Svanborg och klubbmästaren Sonja Lindgren framför den över 800 år gamla kastalen. Studiestipendier i Brunflo I samband med skolavslutningen som hölls i Brunflo kyrka fick August Nilsson, klass 9B och Anna Paulsson Carlsson, klass 9C mottaga Brunflo Rk: s stipendium för sina utmärkta studieresultat inom respektive områden. Stipendiaterna utses i samråd med skolans ledning och i år delades det ut för femte året i rad. Stipendiaterna får 2000 kronor vardera och dessutom ett diplom med motiveringen till varför de fått utmärkelsen. På Augusts diplom löd den Har planmässigt, bestämt och målinriktat, under senare delen av grundskolan, visat på fina insikter och kunskaper tillsammans med en praktisk förmåga inom de naturorienterade ämnena. Utöver detta har han även visat prov på ett högt ansvarstagande när det gäller de arbetsuppgifter han ställts inför. På Annas diplom löd motiveringen Har på ett målmedvetet, noggrant, ambitiöst och strukturerat sätt, under hela senare delen av grundskolan visat mycket goda kunskaper och färdigheter inom ämnena fysik, kemi och biologi. Dessutom har hon visat ett stort ansvarstagande inför sina arbetsuppgifter. Stipendierna, diplom och blomsterbukett delades ut av Brunflo Rk: s president Ingvar Svanborg och dess klubbmästare Sonja Lindgren. Jan-Eric Håkansson Sverige Växjöklubbar tar initiativ till Sjöräddningsstation I hårt väder en lördagsnatt i september 2007 kapsejsade en motorbåt i Helgasjön, på hemväg från en fest. Räddningstjänst och polis sökte hela natten efter överlevande. Två helikoptrar larmades men fick vända på grund av vädret. Efter många timmars sök hittades fyra av de fem passagerarna välbehållna men nedkylda. Den sista återfanns en vecka senare drunknad. Denna dramatiska händelse blev startsignalen till att två rotaryklubbar i Växjö, Växjö- Tegnér och Växjö-St Sigfrid engagerade sig för att organisera sjöräddning i Helgasjön. Curt Edevik och Anders Rydberg från Växjö Tegnér-klubben tillsammans med Nils Inngull, f d räddningsdykare, kontaktade Sjöräddningssällskapet i Göteborg, som lovade att ställa sig bakom det lokala initiativet att få till stånd en sjöräddningsstation i Kronbergs län, under förutsättning att kostnaderna för etableringen skedde lokalt. Insamlingsmålet sattes till 1 mkr. Projektgruppen med Edevik, Rydberg och Inngull drog igång. Växjö-St Sigfrids Rk nappade och arrangerade en familjedag för Rotary, där överskottet, kr skänktes till den kommande sjöräddningsstationen. Växjö Tegnér hade dessförinnan skänkt kr. En första räddningsbåt kunde sättas i sjön redan sommaren De tre räddningsfarkosterna i samband med invigningen den 12 juni Tre räddningsbåtar Lördagen den 12 juni i år blev Räddningsstation Kronoberg fullt utrustad, och invigd. Tre räddningsfarkoster är nu i drift, en svävare ( Odd Fellow ), en Rescue Runner ( Kronan ) och en Rib-båt ( Infotrader ) - alla döpta efter stora finansiärer till verksamheten - finns nu på plats för räddningsaktioner i hela Kronobergs län, som har många sjöar och många utländska båtturister på sommaren. Nils Inngull, som är ansvarig för Sjöräddningsstation Kronoberg, säger att det är tack vare Rotary: s nätverk som insamlingen kunde nå sådan framgång. Utöver klubbarnas bidrag har flera rotarianer personligen och via sina företag bidragit med pengar. Räddningsstationen bemannas nu av 20 frivilliga, som årets alla dagar skall vara beredda att rycka ut. Förra året hade man 25 uppdrag, t ex eftersök av försvunna personer, räddning av passagerare från kapsejsade båtar och bogsering av båtar med motorhaverier. Allt räddningsarbete sker i samarbete med räddningstjänsten, polisen och sjukvården. Ingemar Swalander Växjö-St Sigfrids Rk Nummer Rotary Norden 17

18 Sverige Rotary tar solen till hjälp för energisatsning i Afrika Åtta rotaryklubbar i Mariestad, Göteborg och Växjö driver sedan 2004 ett samarbetsprojekt: Energi mot fattigdom i tredje världen. Det är ett av de av FN beslutade millenniemålen. Vid ett rotarysammanträde i Växjö på försommaren träffades representanter för de åtta klubbarna för att summera projektet så här långt. Även representanter för Linnéuniversitetet och Växjö kommun var med och blev informerade. Vid mötet deltog också Bengt Söderström, före detta vd i Göteborg energi. Han tog initiativet till samarbetet redan Vid mötet i Växjö avtackades han för sina insatser. Projektet ingår i Rotarys arbete för minskad fattigdom, ökad medellivslängd, färre sjukdomar och ökad läs- och skrivkunnighet. En av fyra på jorden, miljoner människor, lever i extrem fattigdom. Det är särskilt märkbart i Afrika, söder om Sahara. Där har också de åtta rotaryklubbarnas satsningar koncentrerats. Växjö Rk och övriga klubbar i staden, jobbar tillsammans med Erikshjälpen med att förse Vilankulos, en kuststad i Moçambique, med omnejd med elektricitet från solenergi. Trots att Moçambique är ett land i stark utveckling saknar i praktiken Jan-Åke Magnusson och Christer Langner, nyss hemkomna från Moçambique och flickan på bilden är Jessica Samuel som just fått en lampa från Växjö så hon kan läsa läxorna när solen gått ner. de flesta byarna utanför allfarvägarna elektricitet. Detta vill Växjöklubben råda bot på genom sin satsning på solpaneler och läslampor. Klubben skrev ett avtal med Erikshjälpen om att förse fem skolor, två kliniker och kontoret för CMA (Church Mission Action) Erikshjälpens samarbetspartner, med solpaneler och 300 solcellsdrivna läslampor till skolans elever. Genom att man kan använda läslamporna kan arbetsdagen i skolan förlängas. Hela den totala kostnaden för läslampsprojektet uppgick till kronor. Av dessa pengar har rotaryklubbarna i Växjö bidragit med kronor, Erikshjälpen Second Hand i Växjö med kronor och Stiftelsen Erikshjälpen med resten. Framtidssäkert koncept Vid det gemensamma mötet i Växjö hade just två representanter från Växjö Rk, Jan- Åke Magnusson och Christer Langner varit på plats i Moçambique för att se hur deras projekt hade gått och kunde berätta om sina intryck. Jerry Silva, lokal representant för CMA, tycker att projektet har gått bra. Genom att skolorna fått elektricitet kan de utnyttjas även efter mörkrets inbrott. Bland annat har det blivit möjligt också för vuxna att skaffa sig utbildning på kvällstid. Resan gav oss massor av intryck, som vi tänker försöka sortera och översätta till en fortsättning i Vilankulos, säger Jan-Åke Magnusson och Christer Langner. Vår ambition är att bredda satsningen på olika plan bland annat med hjälp av Linnéuniversitetet, där vi nu har kontakt både med samhällsvetenskapliga och skogtekniska sidan, säger Christer Langner och Jan-Åke Magnusson. Vidare ska vi ta vara på de tekniska erfarenheter som vunnits vid vårt pilotprojekt, och försöka skapa ett mera framtidssäkert koncept passande såväl landsbygd som stad. Informationsmöte i Växjö med från vänster Harald Säll, Linnéuniversitetet, PeO Skoglund, sekreterare i Rotarys miljökommitté, Växjö, Bengt Swerlander, Erikshjälpen, Bengt Söderström, Göteborgs Rk, Sven Karlén, Vadsbo Rk, Lars Agelin, Mariestad-Marieholms Rk, Walter Adison, Göteborgs Rk, och sittande Jan-Åke Magnusson, Växjö Rk, Thomas Karlsson, näringslivschef, Växjö kommun och Christer Langner, Växjö Rk. 18 Nummer Rotary Norden Övriga projekt Göteborgs Rk rapporterade om sin satsning. Den görs i Tanzania och går ut på att förse ett sjukhus, barnhem och en skola i Bulongwa, 100 mil från huvudstaden Dar es Salaam, med solenergi. Elförsörjningen har tidigare skett med hjälp av dåligt fungerande vattenkraftverk och dieselkraftverk. Sjukhuset drivs av en svensk barnmorska och missionär, Anna Pettersson. Göteborgs Rk bidrog med kronor. Mariestads, Mariestads-Marieholms och Vadsbo rotaryklubbar driver tillsammans ett projekt i Kenya. En gemensam miljökommitté ansvarar för verksamheten, där klubbarna satsat kronor. Första etappen av projektet, Projekt Kenya, har

19 StafettVasan 2011 Sverige Växjörotarianerna Jan-Åke Magnusson, Christer Langner mötte under sitt besök i Afrika Carlota Alberto Caetano, chef för för grundskole- och gymnasieutbildning inom Vilankulosdistriktet och Peter Toftgård, ansvarig för Erikshjälpens verksamhet i Västafrika. försett ett barnhem, som byggts genom hjälpinsatser från Sverige, med solcellsenergi. En vattenpump, också driven av solenergi, ska förse huset med vatten. För vidare information, se vaxjo Rolf Wenander Växjö Rk Mora Rk välkomnar alla skidintresserade rotarianer att deltaga i StafettVasan fredagen den 4 mars Anmälan sker direkt till Vasaloppet, www. vasaloppet.se, genom att ni anger er Rotaryklubbs namn. 5 deltagare i varje lag. Mora Rk har instiftat en vacker Dalahäst som vandringspris till vinnande rotaryklubb. Den erövrades 2010 av Mora Rk. Börja träna - så ses vi i skidspåret! Bengt Hedenmark Mora Rk Gävlepojkar fick stipendier hos Gefle Rk inom det område de valt var det tre utförsåkningsflickor som belönades, i år blev det tre pojkar med vitt skilda intresseområden. Gustaf Nordström som studerar till civilingenjör i Umeå parallellt med en framgångsrik elitsatsning på längdskidor berättade om sina mål och hur han tänkte sig att nå dem både vad avser universitetsstudierna och längdskidåkningen. Joel Svensson, som studerar gitarrspelning vid Kungliga Musikaliska Akademien, underhöll oss rotarianer med kvalificerat gitarrspel, bland annat en egen komposition mycket uppskattat. Yngste stipendiaten var Johan Mattsson som skall börja sista ring på Vasaskolan i Gävle och har inriktningen på franska språket, fransk kultur och ett framtida yrkesliv där Frankrike står i centrum. Tomas Bornestaf Från vänster Tomas Bornestaf, Birgitta Stymne, Joel Svensson, Gustaf Nordström, Lennart Burström (Gefle Handelssocietets representant), Mats Sundin och Joakim Svedinger. Tre duktiga Gävlepojkar fick var sitt stipendium på kronor. Gefle Rk ansvarar för utdelningen av stipendier ur en fond som inrättades 1988 av Gefle Handelssocietet. Stipendiet skall ge ett stöd till duktiga ungdomar från Gävle i deras satsning på studier och utbildning för att nå rejäla framgångar ITALY TO RENT Townhouse in Le Marche anna@herzenberg.se annons Herzenberg.indd Nummer Rotary Norden 19

20 Sverige Vänklubbsutbyte mellan Laholm och Stege på Mön, Danmark välkomna av rotaryvännerna från Stege Rk genom president Helge Grane Madsen som bjöd oss till bords i Geocentrets restaurang där vi bjöds på danska smörrebröd med öl och den lille. Efter att vi stärkts till såväl kropp som själ bjöds vi på en fantastisk rundvandring i Geocentret där vi under en mycket sakkunnig ledning fick en försmak på vad centret kan erbjuda. En del av oss fick i stället för besöket på stranden se en film om Danmarks tillkomst. Denna film såväl som museibesöket i stort lockar säkert många av oss till återbesök. President Helge Grane Madsen i intensivt samspråk med Eva Mårtensson om sevärdheter på Mön. Förbrödring med rostbiff öl och en lille en. Sedan mycket lång tid har Laholms Rk haft ett utbyte med en vänklubb i Danmark. Närmare bestämt med Stege Rk på Mön. Förr i tiden så träffades man ofta i samband med en helg och övernattade genom att bo hos varandra i respektive rotarybroders hem Både medlemmarna i Möns Rk och Laholms Rk är dock av uppfattningen att vi skall försöka träffas regelbundet hos varandra. Vi vill tillsammans göra en nysatsning och ett resultat av detta blev att vi i Laholms Rk fick en inbjudan om ett klubbutbyte på Mön i Danmark med Stege Rk under Nummer Rotary Norden Från Laholm åkte 10-talet medlemmar med respektive till Mön. Detta är en resa med bil som tar ca 3 timmar. Vi hälsades Golfrunda På söndagen så gällde det att motsvara förväntningarna på golfbanan. Sedan många år finns det en pokal inte speciellt vacker att kämpa om. Denna gång hade Knud Ryberg dock bokat in oss på Möns GK för vänskapsspel utan vinstpokal. Vandringspriset står på spel till hösten då vi räknar med att bjuda våra golfspelande vänner från Stege på en utmaning i Laholm. Vi hoppas och tror att vi nu har hittat en form för vårt vänklubbsutbyte där vi kan träffas under enkla och okomplicerade former och utveckla den Skandinaviska förbrödringen. Om det sen sker via kräftskiva i Laholm, rundvandring i Stege eller på Möns klint eller att prova sortsill på Mön kan göra detsamma. Det viktiga är att vi vidmakthåller vårt utbyte mellan människor det Danska språket är inte så svårt Stort tack Aksel för att du på ett intressant och inlevelsefullt sätt, och på mycket förståelig danska, gett oss en god kunskap om vår vänorts framväxt och utveckling. Arne Mårtensson/Charles Bengtsson Kodipelli Consultancy! Kodipelli Consultancy, din IThjälp - endast ett samtal bort. Vi fungerar som bollplank i frågor som rör IT och Internet. Vår specialitet är att kostnadseffektivt designa och kontinuerligt optimera webbsidor samt vardaglig ITsupport. Kodipelli Consultancy Kullasundsvägen Vaxholm daniel@kodipelli.com