Norden viser vej. - konference om udfordringer og styrker i de nordiske uddannelser. Katalog med showcasebeskrivelser

Norden viser vej - konference om udfordringer og styrker i de nordiske uddannelser Katalog med showcasebeskrivelser

Norden viser vej

Cases og oplægsholdere Forord 5 Færøerne: Sammenhængende læreplaner 6 Direktør Magnus Tausen, for Nám og Eyðdis Eidesgaard, skoleleder í Eysturskúlanum. Danmark: H.C. Andersen Skolen 7 Skoleleder Anna Vadgaard, H.C. Andersen Skolen. Grønland: Den gode daginstitution 8 Afdelingsleder Naussunguaq Lyberth. Åland: En jämställd barnomsorg (barn 0-6 år) 9 Jämställdhetskonsult Kajsa Svaleryd. Sverige: Handledning för lärande 10 Lærer Stefan Öberg og lærer Lena Steen. Finland: Kielitivoli - Språktivoli 11 Koordinator Pia Kristina Bärlund. Finland: Handledningspiloten i gymnasieringen Vi7 12 Koordinator A-C Häggblom. Norge: Den nasjonale satsingen på Ny GIV! (motvirke frafall) 13 Assisterende fylkesdirektør John Arve Eide og Rektor ved Jessheim vg Kristina Samsing. Finland: Programmet Läslust 14 Katarina Rejman, koordinator, University of Oulu. Island: At styrke demokratisk tænkning og ligestilling hos elever og samtidig øge deres ansvar for vores fælles skolekultur 15 Skoleleder Sveinfríður Olga Veturliðadóttir og lærer Guðríður Sigurðardóttir. Danmark: Odder Gymnasium 16 Vicerektor Susanne Th. Jensen. Åland: Livslångt läsande - Att minska könsskillnader i läsningen (grundskola 1-6) 17 Skolbibliotekarie Elspeth Randelin. Norge: Fagerlund skole - Læringsmiljø med vekt på praktisk og variert undervisning 18 Lektor Bente Booth Hugo og fagleder Sonja Birgitte Lunde- Nybruket. Norge: Ask barnehagen - Barnehagen som dannings- og læringsarena 19 Barnehagelærer Sigrid Hestnes og barnehagelærer Mona Rasmussen. Sverige: Sjödalsgymnasiet i Huddinge kommun 20 Lärare Michael Lindquist og lärare Karin Di Luca. Danmark: Sofiendalskolen - Kvalitet i læring gennem målstyring og evaluering 22 Konst. viceskoleleder Kristine Jørgensen. Sverige: Bedömning i yrkesämnen 23 Undervisningsråd Daniel Wernegren, Skolverket, og adjunkt Jan Petersson. Dine noter 24 Norden viser vej

Norden viser vej

Forord Konferencen er første milepæl i et fælles nordisk udviklingsprojekt for børne- og ungdomsområdet fra 0-18 år, der med udgangspunkt i et bottom-up perspektiv skal have fokus på det lokale ansvar for børnenes og de unges faglige læreprocesser. Projektets mål er: at styrke elevernes faglige niveau i kernefagene læsning og matematik, og højne deres kundskaber således, at de opnår bedre resultater i en international målestok, at styrke de didaktiske faggruppers kompetence og selvagtelse samt højne deres anseelse i samfundet ved at give dem inspiration, øget motivation og bedre forudsætninger for at tage ansvar og videreudvikle deres professionalisme, at identificere og styrke udviklingen af styrkepositionerne på området for børn og unge, hvor de nordiske lande står stærkt i en international sammenligning, fx inden for områder som lighed, demokrati, entreprenørskab og innovation, at fremme skole- og institutionsbaserede forandringsprocesser og initiere evidensbaseret udvikling af praksisforankrede pædagogiske metoder med et udgangspunkt i faglighed, at styrke ledelses- og evalueringskulturen i dagtilbud, på skoler og i uddannelsesinstitutioner. Samtlige nordiske lande og selvstyrende områder har udvalgt et antal showcases, der giver gode eksempler på nationale og lokale løsninger inden for lærings- og uddannelsesområdet fra 0-18 år samt de fire identificerede fokusområder: 1. Ledelse og medledelse. 2. Styrket undervisningsdifferentiering, inklusion og den pædagogiske praksis i et bottom-up perspektiv. 3. Entreprenørskab/ innovation, de praktiske dimensioner i læringen, brug af naturen til leg og læring og anvendelsesorientering. 4. Målstyring, evaluering og bedømmelse. Dette hæfte rummer en beskrivelse af de showcases, der bliver præsenteret på konferencen Norden viser vej. De resterende beskrivelser af showcases kan ses på konferencens officielle hjemmeside: www.norden.org/nordenviservej. På hjemmesiden vil de vigtigste emner, problemstillinger og konklusioner fra konferencen også bliver offentliggjort. God fornøjelse. Norden viser vej 5

Færøerne: Sammenhængende læreplaner Oplægsholdere: Magnus Tausen, direktør for Nám og Eyðdis Eidesgaard, skoleleder í Eysturskúlanum. Ministeriet har sat i værk landsdækkende læreplaner fra grundskole til slutningen af de gymnasiale uddannelser. Læreplanerne blev sat i værk i folkeskolen i skoleåret 2011/12 og i ungdomsuddannelserne skoleåret 2013/14. Der har forinden været et forsøgsprojekt på nogle skoler skoleåret 2010/11, hvor der i evalueringen blev gjort nogle justeringer i læreplanerne. Målet med de nye læreplaner er at sikre det faglige indhold, at koordinere al læring fra daginstitution og til slutningen af ungdomsuddannelser og ikke mindst, at der bliver en bedre sammenhæng i overgangen fra daginstitution til folkeskole og fra folkeskole til en ungdomsuddannelse. Sådan skulle det enkelte barn blive bedre forberedt fagligt og mentalt, så de ikke oplever udfordringerne i overgangene som en hindring i læreprocessen. Formålet er: at skabe sammenhæng og progression fra daginstitution til gymnasialt niveau at minimere overgangsvanskeligheder at hvert fag har en sammenhængende læreplan i hele skoleforløbet at kerneområder skal omfatte 80% at supplerende områder omfatter 20% at der er grundlæggende kompetencer i alle læreplaner at læreplanerne har præcise og målbare kompetencemål at evaluering sker i forhold til ny karakterskala, syv trins skalaen For at skabe sammenhæng har alle læreplaner ens opbygning og strukturering af indhold, som er delt i følgende emner: 1. Identitet 2. Formål 3. 3 niveau og timetal 4. Faglige områder a. Kerneområder b. Supplerende områder 5. Kompetencemål a. Grundlæggende kompetencer b. Faglige kompetencer 6. Evaluering a. Løbende evaluering b. Eksamen c. Bedømmelseskriterier 7. Tilrettelæggelse a. Didaktiske principper b. Arbejdsformer 8. Synoptisk opstilling af mål Det er et omfattende arbejde at sætte i værk en ny læreplansreform, især når den skal omfatte hele undervisningsforløbet fra børnehave til slutningen af ungdomsuddannelserne. Det kræver stort samarbejde mellem skoleformer. Ministeriet nedsatte arbejdsgrupper i de enkelte fag, hvor deltagerne både kom fra folkeskoleområdet og ungdomsuddannelserne. Foruden at lægge vægt på sammenhængene, er det især vigtigt, at målene er tilpasset undervisningstrinet både i folkeskolen og indenfor ungdomsuddannelserne. Desuden er der lagt vægt på, at de faglige mål også omfatter basiskompetencer, som er grundlæggende kvalifikationer i alle læreplaner og på alle klassetrin. De grundlæggende kompetencer er: at respektere at kommunikere at udforske at udvikle/skabe Vi ser disse emner som grundlæggende kompetencer for at deltage i et demokratisk samfund, at udfordre sig selv og udvikle sine mange færdigheder samt en forudsætninger for læring, så at eleverne kan tilegne sig faglige kundskaber, viden og sociale og kreative kompetencer. 6 Norden viser vej

Danmark: H.C. Andersen Skolen Oplægsholder: Anna Vadgaard, skoleleder H.C. Andersen Skolen. H.C. Andersen Skolen arbejder med at skabe forandring igennem ledelse og medledelse. Skolen arbejder ud fra en tankegang om, at forandringer først finder sted, når behovet for forandring registreres og anerkenes hos de medarbejdere, der arbejder med børnene i hverdagen. Med afsæt i netop denne helhedsforståelse, får medarbejderne - ud fra deres individuelle og organisatoriske udsigtspunkt - mulighed for at medvirke til målopfyldelse. Forankring af forandringer Hvordan? Skoleverdenen er konstant i kontinuerlig forandring. Det stiller store krav til medarbejdernes vilje og evne til at omstille sig. Hvad enten der er tale om politiske beslutninger, der ændrer radikalt på indholdet i folkeskolen, eller forandringen er et resultat af interne beslutninger, kræver disse at medarbejderne dels knytter an til beslutningen og dels tager medledelse på den nødvendige forandring. Oplægsholder Anna Vadgaard, skoleder på H.C. Andersen Skolen, tager udgangspunkt i denne virkelighed, hvilket hun selv formulerer på følgende måde: Som skoleleder er min opgave at møde udfordringer og forandringer fleksibelt og selvreflekterende, dernæst facilitere processer, der sandsynliggør at de nødvendige forandringer finder sted og sidst men ikke mindst at forankre disse i skolens værdigrundlag og daglige praksis. Oplægget vil forsøge at tegne billedet af en reel medleder - en medarbejder der både kan undervise børn og tage medansvar for at politiske beslutninger få liv i de decentrale enheder. Kontakt: Skoleleder Anna Vadgaard H.C. Andersen Skolen Tjørnehaven 175 5240 Odense NØ Tlf.: 63755100 mobil: 40350821 av@odense.dk Norden viser vej 7

Grønland: Den gode daginstitution Oplægsholder: Afdelingsleder Naussunguaq Lyberth. Projektet Meeqqerivitsialak vil fokusere på hvordan lovgivning og evidensbaseret pædagogik følges af, for at udvikle medarbejderne i den daglige praksis. I Showcasen vil vi se, hvilke metoder og praksis der bruges for at gøre børnene skoleparate med videoklip, billeder og andre daglige eksempler, fra en institution i en mindre by i Midtgrønland. Reformarbejdet Meeqqerivitsialak hører under Inerisaavik, hvis hovedopgaver er at understøtte den enkelte elevs / barns kompetenceudvikling i henhold til Atuarfitsialak - folkeskolens formål, samt give børnene en ballast til at begå sig i det grønlandske samfund og i det globale samfund i det hele taget. Projektet Meeqqerivitsialak: Udviklingsarbejdet/ reformarbejdet, kaldet Den gode daginstitution er et politisk projekt fra Depar-tement for Uddannelse, Forskning og Kirke (I.I.I.N.) i 2006. Den gode daginstitution handler om løbende pædagogisk og organisatorisk udviklingsproces af alle 0-6 årige børn, og skal for det meste udføres gennem leg og målrettede aktiviteter. Udviklingsarbejde/ reformarbejde i Den gode dagsinstitution, Den gode folkeskole og gymnasiale uddannelser er tænkt som sammenhængende opgaver. I oplægget vil vi se resultater af reformarbejdet: 1. Hvordan sociokulturel teori, hvor der lægges vægt på den kulturelle kortekst, har støttet og udviklet medarbejderne forhold til at støtte børnenes skoleparathed og deres daglige praksis med arbejdet med børnene. 2. Hvordan den kulturelle kontekst, er blevet flettet ind i de undervisnings- og kursusmaterialer, der ved at blive lavet for sociokulturelteorien. 3. Screening for 5 årig børn for skoleparathed. Kontakt: Afdelingsleder Naussunguaq Lyberth. Mail: nah@inerisaavik.gl Tlf. : +299 34 98 87. Den gode dagsinstitution er som sådan ikke en statisk tilstand, men en proces, der forandrer sig i forhold til vilkår og krav. 8 Norden viser vej

Åland: En jämställd barnomsorg (barn 0-6 år) Oplægsholder: Jämställdhetskonsult Kajsa Svaleryd. Ålands landskapsregering antog i mars 2010 en handlingsplan för integrering av genus- och jämställdhetsperspektivet i barnomsorgen. Arbetet skulle ske stegvis: 1. öka medvetenheten, sprida kunskap, kartlägga och jämställdhetsinventera 2. förändra och utveckla 3. följa upp, utvärdera och sprida goda exempel och metoder som bidrar till en jämställd barnomsorg. Projektets vision var att flickor och pojkar ges alla möjligheter att växa upp till fria, glada och harmoniska kvinnor och män som vågar, kan och vill utnyttja alla sina förmågor, talanger, resurser och möjligheter utan begränsande genusramar. Projektets syfte var att möjliggöra en åländsk barnomsorgsverksamhet med hög och likvärdig kvalitet för flickor och pojkar samt förverkligandet av målsättningarna i läroplanen. För att nå en jämställd barnomsorg måste det skapas förutsättningar för ett framgångsrikt och kontinuerligt jämställdhetsarbete bland chefer och personal. Ett framgångskoncept var att också involvera vårdnadshavarna i alla steg av processen. En kunskapsbank inrättades på http://www. jamstalldbarnomsorg.ax och på sidan finns, förutom bakgrund, syfte och genomförande samt metodiktips, även daghemmens egna reflektioner kring projektet beskrivna i både ord och bild. Norden viser vej 9

Sverige: Handledning för lärande Oplægsholdere: Lærer Stefan Öberg og lærer Lena Steen. Skolverket är en av tre svenska skolmyndigheter. Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Skolverket ansvarar för styrdokument, nationella prov och bedömningsfrågor, utvärderingsfrågor och fortbildningssatsningar, forskningsspridning, utfärdande av lärarlegitimationer samt att stödja och följa upp utvecklingen inom utbildningsväsendet. Handledning för lärande - Enligt regeringsuppdraget som ligger till grund för projektet ska Skolverket under tre års tid (2012-2014) stödja tio stycken utvalda skolor med insatser som syftar till att utveckla metoder som är vetenskapligt grundade och verkningsfulla för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling och höja kunskapsresultaten. Tyngdpunkten på insatserna i projektet ligger på handledning i grupp för alla och individuellt för den som så önskar. Dessutom ingår insatser kring områdena studiehandledning på modersmål, samverkan med vårdnadshavare, hjälp med läxläsning samt utökad undervisningstid. Till projektet har också en del kompetensutvecklingsinsatser kring språk och kunskapsutvecklande arbetssätt, formativ bedömning och ämnesdidaktik lagts. Rektorerna får också ta del av vissa kompe-tensutvecklingsinsatser. Resultat Projektet har pågått ca två år och ännu finns inga färdiga resultat. Underhandsinformation från olika aktörer inom projektet visar att rektors roll i utvecklingsarbetet är central. Samtalsklimatet på skolorna verkar i flera fall ha utvecklats positivt och många verkar uppskatta de olika insatserna men menar också att det är svårt att få tiden att räcka till. Det verkar också som att den ursprungliga tanken att kompetensutvecklingsinsatserna skulle bidra med frågor till handledningen för att säkerställa ett utveck-lingsfokus inte till fullo fungerar som önskat. Betygsstatistik visar att flera skolor ökat sina resultat i perioden 2012-2013, att flera skolor ligger unge-fär på samma nivå som tidigare och att någon skola också tappat i resultat vilket anges bero på att man tagit emot väldigt många helt nyanlända elever under året. Kontakt: Projektet Handledning för lärande drivs av Skolverkets förskole- och grundskoleenhet. Projektledare är Anna Österlund. anna.osterlund@skolverket.se 0733 77 32 82 Projektets budget är på 60 miljoner kronor och ska utvärderas av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Skolverket kommer också att genomföra en egen utvärdering av handledningsdelarna av projektet. 10 Norden viser vej

Finland: Kielitivoli Språktivoli Oplægsholder: Koordinator Pia Kristina Bärlund. A national project to develop language learning in Finland. Utvecklande av undervisning i främmande språk inom den grundläggande utbildningen Since 2009 the national board of education has been funding a national project to develop the language learning, especially French, German, Russian and Spanish, in Finland. The main aim has been to develop the quality in basic education, marketing languages to the pupils and the in-service training of language subject teacher s. Each city and municipality has had their own aims to receive the best results. The city of Jyväskylä has been taking apart to this national project since 2010, first by themselves and since 2012 as a coordinator on provincial level. In Jyväskylä our project has had three aims: 1. developing the authentic language learning, 2. developing early language learning and 3. marketing of language learning to pupils in age 11-14. In this presentation I am presenting the two first aims. Those aims are meaningful as well as on a mu-nicipality level as on national level. they are also playing a role in a new Finnish Curriculum 2016. The keystones of this presentation are following reports and researches: Bärlund, Pia (2012) Lernen ohne Lehrbuch im DaF- Unterricht Initiierung eines Pilotprojekts in zwei mittelfinnischen Grundschulen. Mela, Tiia-Riina (2012) Språkdusch till nytta eller nöje?: en fallstudie av sex daghemsbarn i svenskspråkig språkdusch. Pynnönen Johannan (2012). Toll, weil ich Deutsch lernen durfte : Erfahrungen der Schüler der 1. und 2. Klasse der finnischen Grundschule mit der deutschsprachigen Sprachdusche. Pynnönen, Johanna (2013) Finnish preschool children s experiences of an English language shower. Tuokko, Eeva; Takala, Sauli ; Koikkalainen, Päivikki (2011) KIELITIVOLI. Perusopetuksen vieraiden kielten opetuksen kehittäminen. Seurantaraportti 2009-2010. Opetushallituksen julkaisut ja raportit 2011:13. Tampere: Juvenes Print Tampereen yliopistopaino Oy. Tuokko, Eeva; Takala, Sauli; Koikkalainen Päivikki; Mustaparta, Anna-Kaisa (2012) KIELITI-VOLI! Perusopetuksen vieraiden kielten kehittämishankkeessa 2009-2011 koettua: tuloksia ja toiminta-tapoja. Raportit ja selvitykset 2012:1. Kontakt: Pia Bärlund Coordinator of language learning development Basic Education pia.barlund@jkl.fi Norden viser vej 11

Finland: Handledningspiloten i gymnasieringen Vi7 Oplægsholder: Koordinator A-C Häggblom. Handlednings- och informationstjänster har en viktig inverkan på hur pass bra gymnasiestuderanden klarar av realistiska karriärval och fortsatta studier. Studiehandledningen i gymnasiet borde vara ännu mer konkret inriktad mot och del av gymnasistens personliga studieplan. Studiehandledningen ska också hjälpa de studerande att hitta rätt studieinriktning i sina fortsatta studier. Undervisnings- och kulturministeriet startade år 2011 ett utvecklingsprojekt, vars övergripande mål var att skapa samarbetsstrukturer inom gymnasieskolan, mellan gymnasiet och högskolorna, samt mellan gymnasiet, regionala arbetskraftsmyndigheter och arbetslivet. Utvecklingsprojektet, som var ett pilotprojekt, bestod av 12 utbildningsanordnare, som ansökt om finansiering för att utveckla handledningstjänsterna i sina kommuner. Dessa 12 kommuner arbetade i samarbete med flera andra kommuner, vilket betyder att det var betydligt fler än 12 kommuner involverade i projektet. Pilotprojektets tyngdpunkt var utvecklandet av en personlig handledningsplan för de studerande. De gymnasieanordnare som deltog i projektet skulle göra en handledningsplan med fokus på fortsatta studier för varje studerande. Andra tyngdpunkter i projektet var; hela skolans medverkan i handlednings-processen, samarbete mellan gymnasier och universitet och högskolor samt samarbete mellan gymnasier och arbetskraftsmyndigheter och det regionala näringslivet Ett av pilotprojekten var Korsholms gymnasium. Korsholms gymnasium arbetade i samarbete med de andra svenskspråkiga gymnasierna i området, i det s.k. Vi7-nätverket. Vi7 består av Korsholms gymnasium, Gymnasiet i Petalax, Vörå samgymnasiumidrottsgymnasium, Kristinestads gymnasium, Närpes gymnasium samt 2 gymnasier från Vasa, Vasa gymnasium och Vasa övningsskolas gymnasium. Alltsomallt ca 1200 studeranden berörs av projektet. Projektets mål har varit att göra de studerandes handledningsplan för fortsatta studier så systematisk som möjlig och att dela ansvaret för uppgörandet av den till hela skolan. I det här jobbet är det viktigaste arbetsredskapet den elektroniska studieblanketten. I projektområdet vill man skapa samarbetsstrukturer med de lokala/regionala universiteten och yrkeshögskolorna och ge de studerande möjligheter att studera högskolekurser redan under gymnasietiden. Även samarbete med regionens näringsliv har varit viktigt i projektet, vilket har ökat kunskapen om arbetslivet både bland studiehandledarna och bland de studerande. Också samarbete med områdets grundskolarhar varit en viktig del av arbetet. Vi7-nätverkets handledningsprojekt har också aktiverat samarbetet mellan gymnasierna ännu mer. Studiehandledarna har fått möjligheten att lära sig av varandra och studiehandledningen har gjorts synligare och dess betydelse har ökat i och med projektet. Det finns dock utvecklingsbehov och allvarliga skuggområden i fråga om genomförandet av handledningen. Det här projektet har delvis resulterat i att man kommer att utarbeta kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen för god elev- och studerandehandledning som kan tas i bruk höstterminen 2014. 12 Norden viser vej

Norge: Den nasjonale satsingen på Ny GIV! (motvirke frafall) Oplægsholdere: Assisterende fylkesdirektør John Arve Eide og Rektor ved Jessheim vg Kristina Samsing. Jessheim videregående skole arbeider aktivt med hele målgruppen i Ny GIV. Både elever som sliter i skolen og ungdom som står utenfor opplæring og arbeid. Skolen har fleksible ordninger som tar inn ungdom som har behov for tiltak og opplæring gjennom hele året. Skolen er også med i utviklingsarbeidet med NAV-veiledere fysisk plassert i skolen, som er et samarbeidsprosjekt mellom Kunnskapsdepartementet/Ny GIV og Arbeidsog velferdsdirektoratet. Det overordnede målet med Ny GIV er å øke gjennomføringen i videregående opplæring fra 69 til 75 prosent innen 2015. Ny GIV, Overgangsprosjektet Prosjektet tar konsekvensen av den nære sammenhengen det er mellom faglige prestasjoner på ungdomsskolen og sannsynligheten for å fullføre og bestå videregående opplæring. De 10% svakest presterende elevene til jul på 10. trinn får tilbud om intensivopplæring det siste halve året på ungdomsskolen, for å bedre sine lese-, skrive- og regneferdigheter. Til sammen har nesten 5000 lærere fått skolering i metoder for å utvikle elevenes grunnleggende ferdigheter. Om lag 13000 elever fikk våren 2013 inten-siv opplæring i 10.klasse og skal følges tett opp i videregående opplæring. I tillegg arbeides med yrkesretting av fellesfagene innen de yrkesfaglige utdanningsprogrammene. FYR står for fellesfag, yrkesretting og relevans. Prosjektet inngår i Ny GIV og er ett av flere tiltak for å øke gjennomføringen. Det er opprettet et nettverk med lærere fra hvert fylke som har ansvar for å drive spredningsarbeid og stimulere til god undervisningspraksis i sine fylker i tillegg til å utvikle læringsres-surser. Ny GIV, Oppfølgingsprosjektet I Ny GIV, Oppfølgingsprosjektet leder Kunnskapsdepartementet et samarbeid mellom Arbeidsdepartementet, Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementet og Helse- og omsorgsdepartementet for at ungdom mellom 15 og 21 år som ikke søker seg til, ikke begynner, eller som slutter i videregående opp-læring. Lokalt skal målgruppen følges tettere opp og gis tiltak som kvalifiserer til videre opplæring eller ordinært arbeid. Ungdommene har ofte sammensatte utfordringer som læringsutfordringer, lav motivasjon, sosiale levekårsutfordringer og/eller psykiske vansker. Ofte kreves det en koordinert innsats fra flere innstanser dersom hjelp skal fungere. Alle landets fylkesmenn er i 2013 gitt likelydende embetsoppdrag fra Arbeidsdepartementet, Barnelikestillings- og integreringsdepartementet, Helsedepartementet og Kunnskapsdepartementet, for å un-derstøtte fylkeskommunene i arbeidet med Ny GIV lokalt. I Ny GIV samarbeider Kunnskapsdepartementet med Helsedirektoratet om en tilskuddsordning (60 mill.) hvor kommunene kan ansette psykologer, og med Arbeidsog velferdsdirektoratet om bruk av NAV-veiledere for å forebygge frafall i videregående opplæring. I tillegg er prosjektet Gjennomføringsbarometeret etablert i Ny GIV og skal gi lokale og nasjonale myndigheter sammenlignbar statistikk over gjennomføringen i alle fylker. Kontakt: Akershus fylkeskommeune: Alf Skaset, fylkesdirektør: 900 45 991 og Rektor ved Jessheim vg Kristina Sandsing, mobil: 91 74 59 07, Ass rektor: Svein Grøndahl skolens telf: 63 92 78 00. Norden viser vej 13

Finland: Programmet Läslust Oplægsholder: Katarina Rejman, koordinator, University of Oulu. ett nationellt program med syfte att befrämja och öka läslusten och de mångsidiga läsfärdigheterna hos barn och unga i åldern 6-16 år. Läslust är ett treårigt ministeriefinansierat program som sträcker sig över hela Finland. Programmet förverkligas på tre språk: finska, svenska och samiska. Programmet har sin utgångspunkt i det man kallar mångsidiga läsfärdigheter, eller multimodala färdigheter. Programmet består huvud-sakligen av två delar: pilotarbetet i skolor och bibliotek som bildar pilotgemenskaper, och fortbild-ningen av piloterna. Programmet avslutas läsåret 2014-2015 med ett Läslust temaår. Pilotverksamheten I ca 30 pilotgemenskaper runt om i Finland utvecklar man och prövar i samarbete med barn och unga och deras familjer mångsidiga metoder som inspirerar till att läsa och skriva. Läslustpiloterna har ansökt om att få delta i programmet. Skolor och bibliotek har tillsammans formulerat en utvecklingsidé som de önskat arbeta med under pilotperioden. Målet med utvecklingsarbetet hos piloterna är att skapa goda modeller för arbete med läsning och skrivning. Syftet är att de nya och innovativa arbetssätten ska kunna spridas till andra skolor och bibliotek, men också etableras som delar av den normala verksamheten inom pilotgemenskaperna. Utvecklingsidéer som piloterna arbetat med omfattar många av läsandets och skrivandets delområden. I rätt många pilotgemenskaper har teknologin en plats, och man utvecklar pedagogiska och didaktiska modeller för hur man kan jobba med läsning och skrivning på dator eller pekplatta. Mångsidighet och innovativt tänkande visar pilotarbeten som knyter nya samarbetspartners till sin verksamhet. Idrottsföreningar, författare, föräldraföreningar och andra aktörer ges utrymme att delta. Också samarbetet mellan skola och bibliotek har utvecklats, preciserats och getts nytt innehåll i flera pilotgemenskaper. Fortbildning Under pilotperioden har piloterna, lärare och bibliotekarier, fått fortbildning inom programmet Läslust. Fortbildningen har fokuserat på läsning och skrivning i vid bemärkelse, och många av de samarbetspartners som knutits till programmet har bidragit till fortbildningen. På så vis har fortbild-ningen kom-mit att omfatta såväl teoretiska delar, där forskare från bland annat University of Oulu, University of Jyväskylä, Helsingfors universitet och Åbo Akademi presenterat aktuell forskning. Författare, berättare och inspiratörer har bidragit med mer konkret innehåll och till exempel Centralen för mediefostran och bildprogram har fortbildat lärare och bibliotekarier i frågor som anknyter till mediafostran. Sammanlagt har piloterna kunnat delta i sex fortbildningsdagar. Under de här dagarna har också piloterna beretts möjlighet att presentera sina pågående projekt och utbyta tankar och idéer. Temaåret Programmet Läslust är ett treårigt program vars verksamhetsperiod är 2012-2015. Läsåret 2014-2015 är utlyst till ett nationellt Läslust-temaår. Temaåret planeras som bäst, och kommer att lyfta upp läsning och skrivning i olika sammanhang. Piloternas utvecklingsarbete ska ges synlighet och genom olika samarbetspartners, bland annat de finländska medierna, ska ungas läsning och skrivning få stort utrymme på den nationella agendan. 14 Norden viser vej

Island: At styrke demokratisk tænkning og ligestilling hos elever og samtidig øge deres ansvar for vores fælles skolekultur. Oplægsholdere: Skoleleder Sveinfríður Olga Veturliðadóttir og lærer Guðríður Sigurðardóttir. Grunnskólinn á Ísafirði (Isafjords grundskole) har 350 elever og 70 medarbejdere. Skolen er placeret i hjertet af Isafjord, i en by der har 3500 indbyggere og står i NV Island. I folkeskolens læseplan fra 2011 står at der skal lægges fokus på undervisningens 6 grundelementer. Det er læsefærdigheder, bæredygtighed, sundhed og velfærd, demokrati og menneskerettigheder, ligestilling og kreativitet. Med hensyn til disse grundelementer har man lagt vægt på, med alle elevernes deltagelse, at styrke elevdemokrati i skolen og styrke deres bevidsthed om deres egen indflydelse og andre parters på hele skolesamfundet. Formål I Grunnskóli Ísafjarðar vil man styrke elevernes demokratiske tænkning, ifølge John Dewey, Før at styrke deres kendskab til deres egen indflydelse og andre parters på hele skolesamfundet lavede man en elev-konference hvor alle elever fra 6.-10. klasse deltog i diskussioner i mindre aldersmixede grupper. Gruppeledere blev valgt fra 9. og 10. klasse. Gruppelederne fik særlig træning hvor man gennemgik hvor vigtigt det er at alle siger sin mening, men uden pres. De fik også vejledning i hvordan valg kunne muligvis foregå. Diskussionsemner var delt i tre kategorier: a) Hvem skaber skolesamfundet? Eleverne snakkede om hvem har indflydelse på skolesamfundet og det arbejde som foregår der. b) Hvad kan forskellige deltagere i skolesamfundet gøre for at lave et bedre og mere effektivt skolesamfund? Eleverne foreslåg til hvad forskellige parter kunne gøre. Da gruppeledere tænkte at der var idéer nok blev der foretaget et valg, hvor eleverne valgte hvilke tre emner var de vigtigste for hver gruppe. c) Hvad vil alle indenfor skolesamfundet tjene ekstra hvis alle gør deres bedste? Udarbejdet på samme måde som i del b. Bearbejdning Skolelederne opsummerede resultaterne fra alle grupper og vil lærerne bringe de punkter ind i klasserne der deltog, dvs. hvad hver én kan gøre for at forbedre skolearbejdet og på hvilken måde det vil gavne os som et skolesamfund. Skolelederne vil gennemgå resultaterne sammen med eleverne og diskutere hvilke emner er realisable og hvilke ikke. Resultaterne bliver også hængt op på skolens vægge og således blive en påmindelse om at man altid skal gøre sit bedste. På plakaterne bliver der krydset af når elevernes idéer bliver til virkelighed. Eleverne blev spurgt om de syntes konferencen var interessant. 54% af eleverne sagde ja til det. 60% af eleverne var enige om at det betød meget for elevernes indflydelse på skolearbejdet. Det kom an på elevernes alder om de var positive over for projektet. De yngre elever var mere positive. Der fans ikke grundlag for at evaluere elvernes diskussions kompetence. Opgavens fortsættelse Ved organisering af næste 2 semestre vil man tage hensyn til elevernes foreslag.ved at krydse af på plakater rundt omkring i skolen ser eleverne hvordan deres idéer bliver realiserede og således har indflydelse på skolesamfundet. Efterår 2015 holdes elevkonference igen og håber vi at flere elever tror at de kan have indflydelse på hvilken slags skolesamfund vi vil opnå. Vores formål er at gøre elevkonferencer til en fast del af skolearbejdet. Kontakt: Skoleleder: Sveinfríður Olga Veturliðadóttir, Vice-leder: Jóna Benediktsdóttir, jonab@isafjordur.is Isafjords grundskole Tel.450-8300 http://grisa.isafjordur.is/ Norden viser vej 15

Danmark: Odder Gymnasium Oplægsholder: Vicerektor Susanne Th. Jensen. Klar-Parat-Studieretning Odder gymnasium arbejder med projektet Klar-Parat- Studieretning, der er et helskole udviklings-projekt, født ud fra en ambition om, at den røde tråd i den enkelte studieretning skal kunne ses og mærkes af den enkelte elev og dermed give mere motiverende, sammenhængende og målrettet læring. Den røde tråd skal desuden gøre det lettere for lærerne at tilrette-lægge undervisningen differentieret både i forhold til de forskellige studieretninger som indenfor den enkelte studieretning. Men før eleven begynder på studieretningen, skal de løfte eleven mest muligt gennem grundforløbet, så eleven er klar til at påbe-gynde studieretningen fra et kvalificeret startniveau. Formål med projektet er, at: løfte den enkelte elev i grundforløbet, så studieretningsstarten sker på det højest mulige indgangsniveau. udvikle adækvate redskaber til grundforløbet og studieretningsstart, herunder screeninger efterfulgt af differentieret og målrettet hjælp på klasse- gruppe- og elevniveau. Det er vigtigt for Odder gymnasium, at alle involverede har indflydelse på processen. Projektet er så at sige blevet til i processen, dvs. i dialogen mellem ledelse-lærerne (dialogmøder); lærere-lærere (klasse-teammøder), lærere-elever (studietimer), ledelse-elever (ETU og Lectio-evalueringer). I processen skabes fælles billeder og sprog. De overordnede mål er fælles, men delmål og proces har mulighed for at forandre sig i løbet af projektet; en iterativ proces, der hele tiden bygger ovenpå nyhøstet viden. Begre-bet enactment er central for processen, så parterne skiftevis handler og afprøver, deler viden, opstiller næste trin osv. Kontakt: Vicerektor Susanne Th. Jensen Odder Gymnasium Østermarksvej 25 8300 Odder Tlf. 8654 4500 sj@odder-gym.dk udvikle stærke studieretninger, hvor den røde tråd er klar for elever og lærere, og hvor elevernes særlige fag- og studiekompetencer udvikles maksimalt. professionalisere samarbejdet om studieretningerne og den enkelte elev - i nye fora. udvikle faggruppesamtaler og MUS (medarbejderudviklingssamtale), så de hænger sammen og understøtter et fælles udviklingsprojekt. udvikle organisationen med delt lederskab som et princip på alle niveauer. 16 Norden viser vej

Åland: Livslångt läsande - Att minska könsskillnader i läsningen (grundskola 1-6) Oplægsholder: Skolbibliotekarie Elspeth Randelin. Ytternäs skola i Mariehamn är en 1-6 skola med 250 elever som sedan 2005 arbetat intensivt med att främja läsandet bland speciellt pojkarna. Detta arbete har fått namnet Livslångt läsande och drivs av Hem-och skolaföreningen och skolbibliotekarien men på ett som ser till att engagera hela skolan. Projektet har vuxit fram som en möjlig lösning på problemet skillnaden mellan pojkars och flickors läsvanor och läshunger. Flera Pisa-undersökningar visar att det finns en klar skillnad och projektet jobbar utifrån att detta är ett reellt problem. Projektets mål är att minska könsskillnaderna i läsförståelse och därmed se till att alla barn, oavsett kön, får chansen att finna läsglädje i litteraturen. Genom att under flera år ordna evenemang för eleverna kom Barnens och Ungdomens Litteraturdagar att omfatta samtliga grundskoleelever på Åland. Här följer några exempel på de metoder och arbetssätt man arbetat med: läsning, skrivning, diskussion och reflektion som sedan förser barnen med ett rikt och varierande språk med hjälp av läsande förebilder, så som kända idrottare och toppar i näringslivet, försöka göra läsningen till en legitim fritidssysselsättning så att alla barn framförallt pojkar - vill läsa mer ge vuxna i barnens omgivning större kunskaper om läsningens betydelse för språkutvecklin-gen åstadkomma bestående, positiva läsvanor både i skolan och på fritiden och därmed lägga grunden till ett livslångt läsande regelbundet genomföra läsnätter och andra evenemang som involverar de vuxna runt barnet använda läshund i läsinlärningen ordna fortbildningstillfällen för lärare och föräldrar. Norden viser vej 17

Norge: Fagerlund skole - Læringsmiljø med vekt på praktisk og variert undervisning Oplægsholdere: Lektor Bente Booth Hugo og fagleder Sonja Birgitte Lunde- Nybruket. Fagerlund skole i Brumunddal har om lag 550 elever. Skolen ble i 2012 kåret til vinner av Dronning Sonjas skolepris. Dronning Sonjas skolepris deles hvert år ut til en skole som har utmerket seg ved «å praktisere likeverd og inkludering på en fremragende måte». Fagerlund skole har mange flerkulturelle barn, som representerer 28 nasjonaliteter og 24 språk. Skolen er opptatt av at deres ulike nasjonaliteter og språk skal synes i skolehverdagen. Den søker å ha god kompetanse i kollegiet, skape gode holdninger på skolen og et nært samarbeid med foreldrene. I juryens begrunnelse for at valget falt på Fagerlund skole pekes det på skolens arbeid med likeverd og inkludering, gode relasjoner både elever imellom og mellom elever og ansatte, skole-hjem samarbeid og langsiktig, systematisk og kunnskapsbasert arbeid med elevenes læringsmiljø. Juryen berømmer arbeidet med å nå hver enkelt og legge til rette for best mulige lærings- og utviklingsmuligheter. Her trekkes fram både det forebyggende arbeidet og tiltak rettet mot ulike elevgrupper. Det kan også nevnes at Fagerlund skole jobber i tråd med Ringsaker kommunes program for systema-tisk lese- og skriveopplæring. Kontakt: Ringsaker kommune, kommunalsjef Anne Kari Thorsrud telf: 62 33 50 62, Fagerlund skoles rektor Kari S. ødegård telf: 62 36 22 02, skolen nr 62 36 22 00 18 Norden viser vej

Norge: Ask barnehagen - Barnehagen som dannings- og læringsarena Oplægsholdere: Barnehagelærer Sigrid Hestnes og barnehagelærer Mona Rasmussen. Gjennom det nasjonale pilotprosjektet barnehagen som læringsmiljø og danningsarena har Ask barnehage erfart at uterommet i barnehagen er en viktig danningsarena og at utetiden i større grad gir mulig-het for å videreføre og skape sammenhenger med det pedagogiske arbeidet som skjer inne i barnehagen. Kunnskapsdepartementet igangsatte høsten 2012 pilotpro-sjektet Barnehagen som lærings-miljø og danningsarena i seks utvalgte fylker. Hvert fylke har deltatt med 10 15 barnehager inn i prosjektet. Bakgrunnen for prosjektet var ny formålbestemmelse for barnehagen som trådte i kraft1. august 2010 der det heter at barnehagens innhold skal bygge på et helhetlig læringssyn hvor danning, omsorg, lek og læring står sentralt. Formålet med pilotprosjektet var å styrke barnehagen som lærings- og danningsarena ved at barnehager i et samarbeid med universitet og høgskoler gjennomførte utviklingsprosjekter som dannet grunnlag for utvikling av god praksis. Barnehagene, universitet og høgskoler har skrevet fagartikler som dokumenterer arbeidsprosesser, kunnskaps-utvikling og etablering av ny praksis i barnehagene. Pilotpro-sjektet har gitt ny og økt kunnskap om betydningen av de ansattes rolle i barnehagen, og deres betydning for barns trivsel, utvikling, læring og danning. Fagartiklene som er samlet i tre artik-kelsamlinger gir innblikk i et mangfold av barnehagehverdager og ulike praksis knyttet til barnehagen som lærings- og danningsarena. Barnehagen ligger i Askøy kommune i Hordaland og består av 6 avdelinger. I tillegg har barnehagen to atelier/verksted. Ask barnehage er organisert og fysisk utformet særskilt for å stimulere og støtte barns læring, kreative vekst og utvikling. Barnehagens læringsmiljø utfordrer tanken, trigger følelser og skjerper sansene. I atelierene som er på hver avdeling bearbeides inntrykk og erfaringer. Refleksjonen og arbeidet i atelierene skaper sammenhenger og forståelser som gir grunnlag for ny læring. Ask barnehage er en av barnehagene som ble valgt ut til å være med i pilotprosjektet i regi av Fylkes-mannen i Hordaland, Utdanningsdirektoratet og samarbeid med Høgskolen i Bergen. Gjennom faglige samlinger, oppgaver fra høgskolen og barnehagens eget prosjekt har barnehagen gjort verdifulle erfaringer med barnehagen som læringsmiljø og danningsarena. Ask barnehage har i pilotprosjektet hatt hovedvekt på barnehagens uterom og de voksne rolle som modell for skapende virksomhet. Barnehagen gjennom flere år vært inspirert av den pedagogiske filosofen fra Reggio Emilia og har gjennom tverrfaglig arbeid lagt stor vekt på kunstfaglig arbeid i barnehagen og har etter hvert fått bred erfa-ring med prosjekter rettet mot barns skapende arbeid og estetiske uttrykk. Dette er innarbeidet i barnehagens kultur for pedagogisk dokumentasjon hvor de ansatte reflektert både individuelt og kollektivt over barns læringsprosesser. Ask barnehage har lang erfaring med det visuelle og materielle i barnas skapende aktiviteter, men i pilotprosjektet valgte barnehagen å vinkle arbeidet mot artefakter og det lydlige for å øke ansattes kompetanse og bevissthet om bruk av uterommet for tilrettelagte prosjekter. Resultater Gjennom prosjektet har Ask barnehage erfart at uterommet i barnehagen er en viktig danningsarena og at utetiden i større grad gir mulighet for å videreføre og skape sammenhenger med det pedagogiske arbeidet som skjer inne i barnehagen. Bildene fra barnehagens mange prosjekter viser hvordan arbeidet med uterommet har utvidet de ansattes forståelseshorisonter og skapt ny innsikt. Kontakt: Styrer i Ask barnehage er Mona Rasmussen og styrerassistent i barnehagen er Sigrid Hestnes. http://www.ask.barnehageside. no/ Norden viser vej 19

Sverige: Sjödalsgymnasiet i Huddinge kommun Oplægsholdere: Lärare Michael Lindquist og lärare Karin Di Luca. Sjödalsgymnasiet har över tusen elever och drygt hundra anställda. Skolan erbjuder flera möjliga utbildningsalternativ: naturvetenskapsprogrammet, ekonomi- och teknikprogrammet, hanteverksprogrammet inriktning frisör, samhällsvetenskapliga programmet med beteendevetenskaplig eller samhällsvetenskaplig inriktning, VVS-och fastighetsprogrammet, samt el- och energiprogrammet. Skolan erbjuder även en möjlighet att kombinera vanliga studier på NA-, SA- och TE-programmen med friidrott på elitnivå. Projektbeskrivning Sedan 2001 har vi arbetat med entreprenörskap på Huddinges gymnasieskolor. Idag har kommunen utvecklat arbetet med handlingskraft och entreprenörskap i både grund- och gymnasieskolor. Sedan 2011 är entreprenörskap inskrivet i både LGR11 och GY11. Målet är att utveckla arbetssätt som kännetecknas av motiverande och kreativa arbetsformer. Skola och arbetsliv ska integreras så att även omvärlden blir intressant i undervisningen. I det breda perspektivet handlar entreprenörskap i skolan om kompetenser, i ett smalare perspektiv om företagande. Oavsett perspektiv är sammanhanget grundläggande. När vi arbetar med det smala perspektivet är det företags-processen; att starta, driva och avveckla ett företag, som är sammanhanget och ramen för eleverna. Inom detta sammanhang handlar det om att utveckla både generella och specifika kompetenser hos individen. Individen inte bara får och söker kunskap utan är dessutom med och ska-par kunskap. Det gör individen till en aktiv aktör med förmåga att omsätta idéer till handling och vara entreprenör i sitt eget liv. Detta är utgångspunkten i det entreprenöriella lärandet där vi utgår från indi-viden som nav och motor i sitt eget lärande. Vi utgår från följande byggstenar när vi låter eleverna arbeta med sina företag: 1. Omvandla idéer till handling 2. Utmaning för eleven 3. Ämnesövergripande arbetssätt 4. Projektorienterat arbetssätt 5. Samverkan med och stöd från kommun, näringsliv och arbetsliv Det är en utbildningsprocess som består av långsiktiga mål för eleven och gruppen, samt löpande del-mål att utvärdera och reflektera kring. Under utbildningen skaffar sig eleven en bred uppsättning av kompetenser som han eller hon kan använda i sitt liv för att skapa och införliva ett entreprenöriellt tänkande och beteende. Vi arbetar med elevgrupperna på tre plan: klassen, företagsgruppen och indivi-den. Dessutom arbetar eleverna med egna ansvarsområden och målsättningar. Vi arbetar med aktiv handledning, löpande formativ återkoppling, teorilektioner samt ett av de viktigaste verktygen; träning och övning för att reflektera över sin egen kunskaps-, kompetens- och personliga utveckling innan det blir skarpt läge. Här arbetar vi lärare med aktiv handledning som tar sin utgångspunkt i individens måls-ättningar, intressen och nyfikenhet. Huddinges entreprenörskap i skolan gör skillnad Efter flera års arbete med detta arbetsområde ser och upplever lärarna att eleverna växer både kunskapsmässigt, kompetensmässigt och personligen. Arbetet genererar även synergieffekter genom att flertalet elever ökar sin måluppfyllelse inom andra ämnen, parallellt som de arbetar med sin företagar-process. Huddinge kommun har fått utmärkelsen som bästa UF-kommun i Ung Företagsamhets (Stockholmsregionen) årliga ranking. Det betyder att Huddinge ger de bästa förutsättningarna för att skolor, lärare och elever ska kunna arbeta med entreprenörskap i skolan. Huddinge är ett typexempel på hur man bör arbeta med entreprenörskap i skolan. Hela kommunen är engagerad, från kommunstyrelsen till rådgivare. 20 Norden viser vej

Sist men inte minst har man fantastiskt engagerade lärare, säger Erik Gustaf Ageberg, regionchef för Ung Företagsamhet Stockholmsregionen. Huddinge kommun arbetar målmedvetet med att skapa förutsättningar för att barn och ungdomar i kommunen ska kunna utveckla entreprenörsegenskaper. Antalet utbildade UF-lärare per gymnasieelev är högt vilket visar på kommunens ambition att låta fler elever utbildas i entreprenörskap och uppfylla skolverkets mål, avslutar Erik. Det är enormt hedrande och ett tydligt bevis på att våra skolor ligger i framkant när det gäller entreprenörskap i skolan. Priset är också ett viktigt erkännande för alla duktiga UF-lärare. Vårt samarbete med kommunens näringslivskontor och vårt nätverk med företagare i Huddinge kommun är en annan viktig ingrediens för att nå framgång inom UF-verksamheten, säger Jukka Kuusisto, förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun. Kontakt: Michael Lindquist, utvecklingsledare, lärare i företagsekonomi och entreprenörskap. Michael.lindquist@huddinge.se Karin Di Luca, förstelärare i entreprenöriellt lärande, lärare i företagsekonomi och entreprenörskap. Karin.di.luca@huddinge.se Norden viser vej 21

Danmark: Sofiendalskolen - Kvalitet i læring gennem målstyring og evaluering Oplægsholder: Konst. viceskoleleder Kristine Jørgensen. På Sofiendalskolen sætter de klare mål og rammer for, at tiltag kan praktiseres og virkeliggøres. Der er fokus på at skabe et trygt og inspirerende lærested for alle elever som en naturlig del af hverdagen. Skolen har udviklet en professionel kultur, hvor teamene arbejder systematisk med videndeling og spar-ring, for bedst muligt at støtte den enkelte elevs læringsmuligheder. Sofiedalskolen tilstræber en høj kvalitet i hele skolens dagligdag. Skolen skal sikre, at alle elever kan erhverve sig faglig og social ballast, der giver dem mulighed for fremtidig uddannelse og et aktivt fritids-liv. Alle er omfattet af skolens værdier. Medarbejderne er ansvarlige for, at værdierne er tydelige i undervisningen og i fritidsaktiviteterne. Elever er også aktive og ansvarlige. I det pædagogiske arbejde er forsknings-baseret viden, refleksion og analyser vigtige midler til at nå skolens overordnede mål. Sofiendalskolen har således gennemgående fokus på kvalitet i undervisning og udvikling af en udviklings- og forandringsorienteret kultur. Nye pædagogiske redskaber har udvidet viften af muligheder for høj kvalitet i elevernes læring. Der er en god tradition og praksis om aktiv videndeling og erfaringsudveksling. En vigtig kvalitetsforbedring, som skolen er i gang med, og vil fortsætte med er at bruge ny viden målrettet og til didaktisk dialog. Skolens overordnede mål er, at: facillitere til processer, der kan styrke arbejdet med reformens overordnede mål lærerne gennem et fagligt samarbejde omkring læringsmål opnår endnu mere kvalitet og sammenhæng i undervisningen, således at elevernes faglige niveau forbedres. Der arrangeres internt på skolen to møder pr. fag i efteråret og et i januar måned. Arbejdet evalueres løbende. Efter januar holdes et statusmøde, hvor lærerne evaluerer det fremadrettede behov for at nå målene. På møderne afdækkes bl.a. udfordringer i forhold til skolereformens overordnede mål, fokus på læringsmål for forløb, moduler/timer og aktiviteter samt procedure for, hvordan elevsamtaler og evaluering af de enkelte forløb kan systematiseres, således målene bliver udgangspunkt for de kommende forløb. Formål og mål med møderne er, at: Lærerne samarbejder på tværs i organisationen om deres fag, således der kan skabes sammenhæng og progression i faget. Lærerne sammen får afdækket de udfordringer, der er i faget i forhold til de overordnede mål i skolereformen. Lærerne videndeler og sparrer med hinanden omkring udarbejdelse af eksemplariske forløb. Succeskriterier At den viden, der tilegnes gennem udarbejdelsen af de eksemplariske forløb, overføres til andre fag og til fremtidige forløb. At eleverne opnår bedre resultater. Evaluering Arbejdet evalueres på KU og fælles fokus møder og eventuelt FUS (fagudviklingssamtaler). Kontakt: Konst. viceskoleleder Kristine Jørgensen Lange Müllers Vej 18 9200 Aalborg SV Tlf. 99 82 46 43 Kjor-kultur@aalborg.dk 22 Norden viser vej

Sverige: Bedömning i yrkesämnen Oplægsholdere: Undervisningsråd Daniel Wernegren, Skolverket, og adjunkt Jan Petersson. Stockholms universitet har på uppdrag av Skolverket tagit fram stödmaterial för att stödja yrkeslärare i arbetet med bedömningsprocessen (att planera, bedöma och återkoppla). Kärnan in bedömning av yrkeskunskaper är att slå vakt om god alignment. Det innebär att fokus ligger på att bedömninguppgifterna ska vara autentiska och relevanta. En central del i det stödet har handlat om vikten av att dels planera för bedömning, dels förhålla sig dynamiskt till sin planering och förbättra och förfina sin bedömning och undervisningens inriktning utefter vad som visar sig vara gynnsamt för elevens lärande och för en tydlig bedömning. Betoningen är därmed dels alignment och en lärandeloop hos läraren. I andra delar är det stöd för hur läraren kan lämna återkoppling till eleven. I ytterligare andra delar betonas sammanhang i utbildningen (examensmålen) och vikten av en konstruktiv samverkan och dialog kring undervisning och bedömning i relation till arbetsplatsförlagt lärande (APL). Norden viser vej 23

Dine noter: 24 Norden viser vej

Dine noter: Norden viser vej 25

Dine noter: 26 Norden viser vej

Norden viser vej 27