Skoleunderstöttende insatser för udsatte börn

Skoleunderstöttende insatser för udsatte börn Bo Vinnerljung Professor i socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se

Narkotikamisbrug fra 20 års alderen opdelt efter socioøkonomisk baggrund og karakterer i 9. klasse Procent Kvinder Kvinnor Procent Mænd Män 14 12 10 8 6 4 2 0 14 12 10 8 6 4 2 0 Øvrige Övriga Ufaglærte Arb, Faglærte Arb, Tjeneste- Tjm, Tjeneste- Tjm, Øvrige Övriga Ufaglærte Arb, Faglærte Arb, Tjeneste- Tjm, Tjeneste- Tjm, arbej. ej arbej. facklärda mand låg/ mand högre arbej. ej arbej. facklärda mand låg/ mand högre facklärda lav/ml. mellan høj facklärda lav/ml. mellan høj (ref) (ref) Karakterer i 9 Betyg klasse: åk 9: Lav Låg Lav/middel Låg/medel Middel/høj Medel/hög Høj Hög n= 930 000 2

Karakterer i 9 klasse (15-16 år) Lave karakterer Over middel Drenge i normalgruppen 22 % 41 % Børn i familier på offentlig forsørgelse 57 % 13% Børn der vokser op i plejefamilie 60 % 11 % Piger i normalgruppen 11 % 60 % Børn i familier på offentlig forsørgelse 40 % 25 % Børn der vokser op i plejefamilie 43 % 23 % Lave karakterer: sämsta 1/6 i landet el ofullständiga/inga karakterer.

Hvorfor så dårlige skoleresultater? Kognitiv formåen er ikke forklaringen = window of opportunity för interventioner Over-repræsentation af andre problemer, ex dålig arbejdshukommelse beteendeproblem/psykisk ohelse (inte en one-way street ) Opvæksten er ofte præget af ustabilitet og skolbyten Negative forventninger fra de voxne kring börnet, plejeforældrer, socialrådgiver, lærere (Sverige, Danmark, Norge, UK) Ingen statistisk sammenhæng med forældrenes psykiske sygdom/misbrug

Socialt usatte/anbragte børn.. Får lavere karakterer i 9. klasse - sammenlignet med børn med samme begavelse Bliver ufaglærte flere gennemfører kun folkeskolen Sammenlignet med børn, der har samme begavelse Sammenlignet med børn, der har fået samme karakterer Færre forbedrer de dårlige folkeskolekarakterer i gymnasiet eller i en voksenuddannelse sammenlignet med andre børn med dårlige karakterer fra 9. klasse. Mange flere falder fra i gymnasiet

Uddannelse vid 26 år Män som växt upp i f-hem sammenligned med jämnåriga. Justerat för födelseår och resultat på IQ-test vid 18 år Uddannelse vid 26 år RR (relativ risiko) Bara folkeskole 1.9 Högskoleexamen 0.5 N = 450 000

Udsatte börn: Langsigtede konsekvenser af skolenederlag Skolenederlag det eneste, der konsekvent viser stærke samband med negative outcomes i ung voxen ålder IKKE at klare sig dårligt i skolen er det eneste, der er konsekvent forbundet med positive outcomes Ingen eller kun svag sammenhæng med forældrenes psykisk sygdom eller misbrug när man kontrollerar for lave skolekarakterer 7

Kan vi förbättra fosterbarns skolresultat? Resultater af en vidensopsamling 11 studier gennemført over 35 år (idag ca 20 studier) Positive forbedringer (9 af 11 studier; nu ca 18 av 20 studier), ex Tutoring-program Paired Reading SkolFam i Sverige Läsning: positiva resultat. Matematik: blandade resultat Forskningsfält under uppbyggnad svag evalueringsdesign dominerar (Forsman & Vinnerljung, 2011)

Frivilliga, ex Universitetsstudenter Fosterföräldrar Pensionerade lärare Vem är tutors? Problem i Sverige: motstånd från socialrådgivere: Detta är inte vårt ansvar, det är skolans.

Paired Reading (81 f-barn 8-12 år) 20 min/dag, 3 dage/uge, 4 måneder Først læser forældre og børn højt sammen, så barnet får en model for god læsning I takt med barnets øgede læsefærdigheder læser barnet mere selv Opstår der problemer i læsningen undervejs hjælper den voksne og læser igen sammen med barnet Forældrerne er uddannede på 2-3 timer Replikering av försök i England: pre/post evaluering

Resultat På 4 måneder har gennesnitsbarnet forbedret sin læsefærdighed svarende til et år Samme resultat som i England Bättre resultat för de yngre barnen (8-10) Forbedring af ordforråd Tydlige forbedringer af IQ scoringer

Två SkolFamförsök Fosterbarn 7-12 år testades med åldersnormerade pedagogiska/psykologiska instrument Resultaten underlag för individualiserat stöd till skola, fosterhem och barn - från projektets skolpsykolog och specialpedagog Återtest efter 24 månader för utvärdering

SkolFam efter två år Förhöjda scores på IQ-test (WISC) Förbättrade läsfärdigheter Stora förbättringar av matematikfärdigheter i det andra försöket. Omstart med hjälp av tester + arbetsminnesträning Pilotsstudier, svag evalueringsdesign

Resultat från kognitiva tester (IQ) av utsatta yngre barn är ofta instabila, kan förändras över tid

Letterbox Club Distribution av böcker, spel etc till anbragte barn: bokpaket i posten 1 g/månad i sex månader 3-4 evalueringer i England med positiva resultat för både läsning och matematik men svag evalueringsdesign

Opubl evaluering från Nord-Irland RCT: >100 barn - inga positiva resultat Lågt engagemang hos fosterföräldrar Mest äldre släktingar som fosterföräldrar Lärdom: uppenbar risiko med Letterbox Club utan en komponent som fokuserar på aktiv medverkan från föräldrar

Lär av Bugekoffertprojektet! Föräldraengagemang Stöd/uppmuntran från barnehavepersonal

Summering Det är rimligt att vänta sig positiva resultat från insatser riktade mot socialt utsatta barns skolegang de underpresterar i skola sammenlignet med deres kognitiva förmåga Primær målsætning: at reducere antallet, der mislykkes tidigt i skolen (före 12 år)

Läsning lätt, matematik svårare Bättre resultat för yngre barn, osäkert med interventioner för barn över 12 år Tutoring program det vi vet mest om - den säkraste vägen till positiva resultat Paired Reading lovande metod, billig metod Letterbox Club varning: sannolikt viktigt med komponenter som engagerar föräldrarna

Vägen framåt: Systematik gör samma med samma verktyg med alla barn Pædagogisk/skolepsykologisk vurdering af alle anbragte børn ved anbringelsens start eller 2-3 år efter skolestart = testning för att upptäcka barn som har risiko för tidigt skolenederlag Systematisk støtte til alle anbragte börns skolearbejde Positiva förväntningar som på andra barn...

bo.vinnerljung@socarb.su.se

Urval av referenser/lästips Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011). School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review, 33, 2489-2487. Brännström L, Vinnerljung B & Hjern A (2015). Risk factors for teenage childbirths among child welfare children: Findings from Sweden. Children and Youth Serv Review, 53, 44-51 Forsman H & Vinnerljung B (2012) Interventions aiming to improve school achievements of children in out-of-home care: a scoping review. Children and Youth Services Review. 34, 1084-1091. Frönes I & Strömme H (2010). Risiko og marginalisering. Oslo: Gyldendal. Gauffin K, Vinnerljung B, Fridell M, Hesse M & Hjern A (2013). Childhood socioeconomic status, school failure, and drug abuse a Swedish national cohort study. Addiction, 108, 1441-1449. Gustafsson et al (2010). School, learning and mental health. Stockholm: Kungl Vetenskapsakademin. Johansson, H., Höjer, I. & Hill, M. (2011). Young people from a public care background and their pathways to education. Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete. Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Isaksson AA (2011). Improving foster children s school achievements: Promising results from a Swedish intensive study. Adoption & Fostering, 35, 44-56. Tordön R, Vinnerljung B & Axelsson U (2014). Improving foster children s school performance. A replication of the Helsingborg study. Adoption & Fostering, 38, 37-48.. Vinnerljung B, Berlin M & Hjern A (2010). Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Socialstyrelsen Social Rapport 2010, kap 7, s 227-266. Stockholm: Socialstyrelsen. Vinnerljung B, Brännström L & Hjern A (submitted). Disability pension among adult former child welfare children. A Swedish national cohort study. Vinnerljung B, Tideman E, Sallnäs M & Forsman H (2014). Paired Reading for foster children. Results from a Swedish replication of an English literacy intervention. Adoption & Fostering, 38, 361-373