Arbejdsdokument. Sammenskrivning af arbejdspakkeaktiviteter pr. ultimo november 2010

Transkript

1 Arbejdsdokument Sammenskrivning af arbejdspakkeaktiviteter pr. ultimo november 2010

2 Aktivitet 1.1 Metodutveckling för kompetensförsörjning Trollhättan Kommun.

3 Rapport: Uppstartsworkshop aktivitet 1.1 Göteborg

4 Innehåll Om Trollhättan...3 Utgångspunkt till workshop...4 Frågeställning...7 Workshop Grupp 1 & Grupp 3 & Grupp 5 & Hur går vi vidare

5 Kort om Trollhättan Kommunen har ca 55 ooo invånare. Vision: En förebild som ledande teknik- och industrikommun i Europa. Redan på talet etablerade sig industriföretag i Trollhättan pga. av fallen och slussarna. I dag lockar samma fall och slussar många turister till kommunen. I Trollhättan Stad är följande enheter aktiva i SkanKomp-projektet. Lärcentrum (vuxenutbildning 19 år) 80 anställda 50 miljoner års omslutning 1500 elever passerar på ett år 7000 kvm Magnus Åbergsgymnasiet (ungdomar ca år) 160 anställda 100 miljoner års omslutning 1100 elever kvm Nils Ericssonsgymnasiet (ungdomar ca år) 160 anställda 100 miljoner års omslutning 1100 elever kvm Samtliga enheter finns inom frivilliga skolformer i kommunens egen regi. 3

6 Vintern 2009 larmslogs hela Trollhättan med kranskommuner av beskedet att Saab eventuellt skulle läggas ner. Enhetscheferena på LC, MÅG och NE fick i uppdrag att ta fram 1000 nya utbildningsplatser. Motsvarande 50 miljoner skr. Uppdraget gav incitament till att göra en kartläggning på VAD som finns och HUR vi kan använda våra resurser på bästa sätt. Hur hanterar vi kompetensbehoven i kommunen om ett företag som Saab lägger ner? Flera underleverantörer blir även drabbade och behöver hjälp med att växla om. 4

7 Metodutveckling och tydlighet internt och mot företag blev ingången till Aktivitet 1.1 inom SkanKomp-projektet för Trollhättan. För att stå rustade inför framtiden behöver vi säkra upp kompetensförsörjningen och öka tillgängligheten. Metodutveckling och samarbete kommer göra oss starkare. Trollhättan har tillsatt en styrgrupp bestående av projektledare, projektekonom samt enhetscheferna för de olika enheterna. I starten av projektet har vi valt att lägga fokus på att ta fram en förklaringsmodell på VAD vi skall göra och VARFÖR. Enheterna måste vara överens om hur vi skall prioritera för att nå en tydlig och kompetensstark organisation inom 3 år. Metodutveckling inom Blended learning och it-kunskap har vi identifierat som avgörande för utbildningsorganisationens framtid. Och skall därför prioriteras! Vi kommer aktivt att medverka i de andra aktiviteterna inom SkanKomp för att lära oss, hitta nya arbetssätt, funktioner och idéer samt delge våra tankar och kunskaper. Vi kommer inte att nå målet utan våra skandinaviska kollegor och partners. 5

8 Fas 1 (2010) Vi valde att synliggöra vår tanke kring Kompetenskluster i bildform. Utgångspunkten är tre enheter som samarbeter sporadiskt. Samarbetsvägarna är inte självklara och framför allt inte tydliga för våra brukare/kunder. På varje ö finns det 1 enhetschef som bestämmer över budget och utveckling. Styrgruppen har arbetat med frågan. Genom att bygga samman och göra en väg in till det kommunala utbildningssystemet tror vi att vi kan skapa tydlighet och hitta nya och effektiva former för kompetensförsörjningsarbetet. Genom att 3 enheter samverkar med kompetens och ekonomi kan vi erbjuda mer och bättre kompetensutveckling för våra brukare/kunder. Styrgruppen har arbetat med frågan och lyft in den på respektive enhets ledningsgrupp. Fas 2 ( ) Kompetensklustret skall vara öppet och flexibelt för brukaren/kunden oavsett om man är företag, vuxen eller ungdom. Det stora arbetet, metodutveckling inom våra kompetenskluster kommer att involvera personal på samtliga nivåer inom våra 3 enheter. Arbetet kommer att ta fart under

9 Tänker vi rätt? 7

10 Workshop Grupp 1 & 2 HUR skapar kompetenskluster (ex service) ökad tydlighet för våra företag, vuxna och ungdomar? Vad måste då bevakas? - man når ut till flera olika målgrupper, fast ordet Kompetenskluster förvirrar (uppfattas som något större...) - gemensam ingång för marknadsföring - ökad tydlighet för grundskola, bygg broar som gör att grundskolans elever kan komma på utbildningsdagar som leds av gymnasieungdomar. - bättre nyttjande av ressurser (klustret vet mer) - APU - kompetensbehov - skapa seminarieserier, kompetensutveckling för företag och samtidigt marknadsföra ungdomar som nästan är färdigutbildade - vad är ett kompetenskluster? - anställ en journalist för att fånga upp de goda historierna. Både när det gäller gymnasialt och vux. Företag är duktiga på att möta media och nå ut med bra marknadsföring varumärke - intervallutbildning - sök upp nya företag t.ex UF-Ung företagsamhet - uppsökande verksamhet bör prioriteras - marknadsföringen - hur skall ni nå ut? Varumärke? - jobba aktivt med praktik och studiestöd - yrkesläraren bör besöka företag inom samma branch...vad är på gång osv. - specialister inom varje kluster som är eftertraktade av företagen - jobba med kampanjer inom varje kluster för att fånga upp och nå ut - vad ser 15 åringen? Image...praktikplatser - jobba ständigt med utveckling och lärande, behoven ändras ca 3: år - personliga besök på SME-små och medelstora företag 8

11 Workshop Grupp 3 & 4 HUR kan kompetenskluster bli attraktivt för företag, vuxna och ungdomar? Vad måste då bevakas? - gruppen tycker att Kompetenskluster istället borde kallas kompetensnätverk, har svårt att förstå vad det är annars - enligt forskning är kompetenskluster något annat... - Lite olika läger i gruppen, vuxna utan full gymnasiekompetens mot vuxna i behov av kompetens - måste vara kundfokuserat - jobba med kompetensstrategier - utveckla nya utbildningar - praktiken kommer att vara jätteviktig - skapa mervärde för både ungdomar och vuxna, hitta vinna-vinna - vill gärna se att det är ett antal utbildare kring ett yrkesområde - nya kompetenser - kompetensutvecklingen skall vara billig!!! - flexibelt, tidsmässigt, snabb leverens oavsett antal deltagare - erbjud studiestöd - geografisk flexibilitet - spetskompetens, marknadsföring, information och hög kvalité - praktik, mentorer, validering, löpande intagning, varierat tempo - individualisering- finns för ungdomar men inte lika mycket för vuxna och företag - yrkeslärare MÅSTE ha praktisk erfarenhet - troligtvis ett värde i att blanda vuxna och ungdomar inom en flexibel utbildning - kompetent personal - stort + för gemensamma metoder och verktyg 9

12 Workshop Grupp 5 & 6 HUR kan kompetenskluster säkra analysen av framtida utbildningsbehov Vad måste då bevakas? - vems är behoven? Är det företagens...små eller medelstora? - vad är ett kluster? - det måste vara tydligt för brukaren - ALLA måste kunna se varför man skall jobba tillsammans - Vem är den viktigaste aktören i omvärlden? - skapa en vision utifrån behoven och de uppgifter som kommer in - Hur är tanken med kluster? 1 chef??? - branchen måste vara aktiv, hur skall man locka dom? - olika brancher sänder ut signaler på kompetensbehov...sedan kommer det inga studerande - kompetensråd som diskuterar behoven 3 ggr/år - inventering - central vägledning - förr fanns det ssa-sekreterare (samordning) kanske det behövs?? 10

13 Hur går vi vidare? 2010 har vi lagt mycket fokus på att skissa och planera en utvecklingsplan inom aktivitet 1.1. samt gjort en prioritering av vilka kompetenskluster som skall utvecklas inom SkanKomp. Workshopen gav massor av nya ideér och bra förslag till fortsatt utveckling. Förvirring uppstod kring begreppet Kompetenskluster. Detta tar med oss hem och jobbar vidare med. För Trollhättans del var det viktigt att visa vad vi tänkt och varför, Det är första fasen av ett stort utvecklingsarbete. Temat för workshopen 2011 blir troligtvis Blended Learning. Följande personer är utsedda till referensgrupp inom Aktivitet 1.1: Tor Arne Bellika - Norge Marianne Wede - Sverige Louise Højsgaard Nilsen - Danmark Vi tackar samtliga deltagare för stort engagemang och delaktighet i vår uppstartsworkshop! 11

14

15 Aktivitet Mobila Yrkeslärare Laholms Kommun

16 Skandinaviskt Kompetensutvecklingsnätverk Rapport Aktivitet Metodutveckling Mobila lärare Bakgrund Efterfrågan på yrkesutbildning är stor i Sverige och den nationella satsningen på Yrkesvux bidrar till utveckling och framtagande av yrkesutbildning. En av orsakerna till det ökade intresset för yrkesutbildning beror främst på politiskt tryck, ändrade attityder till hantverksyrken, stora pensionsavgångar samt brist på kvalificerad arbetskraft. En flaskhals i detta sammanhang är den stora bristen på utbildade och behöriga yrkeslärare. De flesta yrkeslärare idag har en bakgrund som praktiskt utövande yrkesmän, utan tillräcklig formell lärarutbildning. Detta skapar problem, främst i samband med myndighetsutövning i form av betygsättande, men även i fråga om pedagogiska färdigheter. För att övervinna denna flaskhals finns en idé att sambruka behöriga yrkeslärare inom Region Halland, där mobila yrkeslärare skulle kunna verka inom samtliga sex kommuner. Grundtanken är att deltagarna inte flyttar sig, utan lärarna. Övergripande verksamhetsidé Den övergripande idén utgår från arbetssätt där så stor del av utbildningen som möjligt ska bedrivas på en arbetsplats, även teoretiska moment. Deltagaren placeras på ett företag med en i förväg utsedd handledare som närmsta kontakt. Kunskapsutvecklingen sker i den miljö som utbildningen syftar till att ge kompetens inom och de olika kursmomenten genomförs i så stor utsträckning som möjligt i den takt och den ordning som bestämt av arbetsplatsens villkor. I modellen Mobila Yrkeslärare skulle arbetssättet vidareutvecklas genom att möjliggöra studier på arbetsplatsen i ännu högre grad. Genom att utveckla ännu ett led i stödet för deltagaren, nämligen ett nätverk av experter inom olika yrkeskategorier och branscher. Målgrupp Anställda i offentlig och privat utbildningsorganisation, anställda i samarbetande organisationer. Genomförande hösten 2010 Laholms ansvarar för projektet och genomför i samverkan med de övriga fem kommunerna i Halland projektet utifrån en framtagen projektplan. Operativa i projektet, förutom Laholm är Kungsbacka, Falkenberg, Halmstad och Hylte kommun. Projektet leds av en styrgrupp med representation från samtliga medverkande kommuner. Laholms kommun har som projektägare anställt två personer som tillsammans med en person från Hylte bildar ett projektteam. Initialt genomförde styrgruppen rekrytering av personer i projektteamet. Projektteamet har genom sitt nätverk och sina kontakter rekryterat personer som ska ingå i en regional- och lokal referensgrupp. De har deltagit i konferenser anordnade av Skolverket, med anledning av förändringar i skolsystemet som införs hösten Medverkat i utbildningsinsats för yrkeslärare och handledare anordnad av Campus Varberg och Göteborgs universitet, inom ramen för deras Tiwolte projekt. Tillsammans med styrgruppen har de planerat och genomfört workshop i Göteborg samt deltagit i workshops anordnade i Danmark. Tillsammans har vi tagit fram en projektkarta som bildligt beskriver vad vi står nu, se bilaga 1

17 Aktivitetsschema för vecka jullov 37 Kick off MoL 38 Ref grupp 51 MoL 39 MoL möte 50 MoL Refgrup 40 Ref grupp 49 MoL 36 DK 41 Möte refgrup 48 MoL 42 Tiwolte 47 Rander s 43 Fgb styrgrup 46 Tiwolte Skolv 45 GBG konfe 44 Gbg förbere Workshop Göteborg 8-9 november 2010 Workshopen genomfördes i Göteborg tillsammans med Trollhättans Stad under två dagar. Deltagarantalet på de båda dagarna var 63 personer, 32 kvinnor och 31 män. Laholms inbjudan och program framgår av bilaga 2. Dokumentation från workshopen framgår av bilaga 3. Aktivitetsschema vecka Vecka 2 25 Operativt arbete med nedbrytning av kursplaner Vecka 3 Skolverkskonferens för yrkeslärare Vecka 7 och 20 Avstämning med regional referensgrupp Vecka 8 och 21 Avstämning med styrgrupp Preliminärt planeras genomförande av en workshop oktober/november Budget Budgeten för den projektanställda personalen är inte fullt utnyttjad för år 2010 då bemanningen av alla i projektteamet var tillsatt först den 1/ Laholm 19 november 2010 Pia Svensson

18 BILAGA Mobila lärare-projektet Styrgrupp Här är vi nu Utformas under projekttiden Utvärdering Projektteam Regional Referensgrupp Uppstart/Kickoff: I workshopen: Bryta ner en kurs Verktyg: Willmer Arbetsmodell som skapar en struktur Modellen prövas: Dokumentation Kvalitetssäkring Bedömning/ betygssättning Hur går vi vidare? Expertis: Skolverket Forskare Yrkeslärare Lärarutbildare Lokal Referensgrupp Färdig modell! Layout Tillgänglighet Erfarenhetsbank Databas

19 BILAGA 2 Skandi navi skt Kompet ensut veckl i ngsnät ver k Wor kshop Göt ebor g 8-9 november 2010 Aktivitet Metodutveckling Mobila lärare Laholm Bristen på yrkeslärare i Sverige är stor liksom behovet av att samverka med arbetslivet inom utbildning för vuxna. Projektet går ut på att utveckla ett arbetssätt där studierna förläggs till en arbetsplats och kunskapsutvecklingen sker i den miljö som utbildningen syftar till att ge kompetens inom. Lärande på arbetsplatsen bidrar också till en process som ökar medvetenheten om kontinuerligt lärande och ökar därmed också kompetensen hos arbetsplatsens personal. Yrkeslärare och handledare blir tillsammans viktiga för den studerandes möjlighet att nå målen i kursen. Metoden går ut på att ta fram en modell där kursens innehåll blir enkel att förstå och ta till sig för både den studerande och handledaren ute på arbetsplatsen. En Mobil lärare ska med metodens hjälp kunna serva inom ett större geografiskt område och inom ett antal utbildningsinriktningar, där man också breddar sig utanför sin egna profession. Syftet med workshopen är att presentera Laholms tankar och idéer kring Mobila lärare. Målgrupp: Utbildningsansvariga och yrkeslärare Dag 2 9 november Presentation av aktivitet Mobila lärare, Laholms kommun Workshop inkl. fika mellan kl: Presentation och summering av workshop Avslutning dag Lunch Kontaktperson: Pia Svensson, e-post: pia.svensson@laholm.se

20 BILAGA Dokumentation konferens i Göteborg 9/ ! Aktivitet Mobila lärare i Halland! Bakgrund Gymnasieskolan består av olika typer av program, yrkes -och teoretiska program. Den gymnasiala vuxenutbildningen och gymnasieskolan för ungdomar har samma kursplaner och från den 1 juli 1994 har de också samma läroplan. Enligt nya skollagen och gymnasiereformen som träder i kraft 1/7 2011, år 2012 för vuxenutbildningen, ska det utarbetas nya tydligare studievägar. Det ska bli tydligare skillnader mellan yrkesprogram och teoretiska program. Yrkesutbildningar inom gymnasiala vuxenutbildningen kan genomföras i lärlingsliknande former dvs. förlagda till arbetsplatsen i form av entreprenad. För nya reformen gäller att göra den studerande förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Den studerande ska ges möjlighet att ta del av vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Det finns18 nationella program. 12 yrkesprogram och 6 teoretiska program. Vuxenutbildningen är likvärdig med utbildningen i ungdomsgymnasiet, men inte identisk. Den kommunala vuxenutbildningen är kursutformad och kurserna i de olika ämnena bygger oftast på varandra. Det utbildningspolitiska målet för verksamhetsområdet för vuxnas lärande är att ge alla vuxna möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning. Pedagogik och arbetsformer utvecklas för att motsvara individernas föränderliga och ökande behov av lärande i ett kunskapsbaserat samhälle. Individens lärande och kunskapssökande stöds genom rådgivning och vägledning, baserad på erkännande av faktiska, redan förvärvade kunskaper. Ändamålsenliga lärmiljöer samt undervisning, handledning och nätbaserad utbildning tillhandahålls i en omfattning som så långt som möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov av och förutsättningar för lärande. Yrkeslärare verksamma på vuxengymnasiet, ungdomsgymnasiet och på arbetsplatsen är väl medvetna om behovet av dokument som är lätthanterliga för handledare och personal ute på arbetsplatserna. Skolverkets ämnes- och kursmål i programmet behöver vara nedbrutna till praktisk användbarhet. Att göra teoretiska delar i kursen möjliga att arbeta med praktiskt är en viktig del i arbetet för yrkesläraren att utforma. Detta är ett problem/uppgift som kontinuerligt följer lärarnas vardag. Vi vet av erfarenhet att utbildning och kompetenshöjning ute på arbetsplatsen ofta ger ringar på vattnet och får effekten att fler medarbetare ser vikten av kompetensutveckling. Processer startar och det ökar möjligheten till reflektion. Samtalen som yrkesläraren har tillsammans med processhandledare och studerande, så kallat; trepartsamtal, är ett samtal där den studerandes kunskaper synliggörs. Det ger också handledaren en ökad möjlighet till kunskapsinhämtning. Förståelsen för de mål som skall nås i kursen ökar och det stärker samarbetet mellan yrkesläraren och processhandledaren. Alla parter bidrar på detta sätt till en högre kvalitet för den studerande. Det ger också den studerande en ökad anställningsbarhet på sikt då det blir en kvalitetssäkring av kurs och examensmål. Ett materiel och verktyg som är lätt att använda för alla är en utomordentligt bra plattform för samarbete mellan processhandledare och medarbetare på arbetsplatsen. Kunskap och nytänkande blir som en självklar del i det vardagliga arbetet. Yrkesläraren är en viktig länk mellan skolan och arbetsplatsen! Önskvärt är även att processhandledarna har möjlighet att bilda nätverk där utrymme för diskussion och nytänkande i förändringsprocessen finns.

21 BILAGA 3 Det finns ett stort behov av en metod/verktyg för gymnasiala yrkesprogram där målen för kursen och det centrala innehållet bryts ned till lätt användbart materiel för verksamheterna ute i arbetslivet. Vi kan på så vis öka samarbetet mellan skola och arbetsliv. Mål/ Syfte Att genom konferensen i Göteborg sprida grundtankar om en ny utbildningsmodell och lyssna in deltagarnas åsikter och funderingar om fortsatt utformning av metoden. Genomförande Vår del av konferensen startade med en presentation av vårt uppdrag och vår nuvarande situation där styrdokument, behov, önskemål och krav från verksamheter ute i arbetslivet är viktiga parametrar som styr vårt arbete. Deltagarna delades in i grupper/workshops med uppgift om att bryta ner en kurs i begrepp, och på så vis synliggöra det centrala innehållet i kursen. För att på detta sätt göra det lättare för processhandledare och elev att uppnå målen i kursen på E-nivå som i vårt nya betygssystem enl. GY 11 innebär Godkänd. Sammanfattning Efter en genomgång av deltagarnas åsikter och funderingar kan vi sammanfatta materialet med tio punkter. Handledaren ute på arbetsplatsen är en oerhört viktig del i länken. Det behövs en branschexpert och erfaren person inom området till stöd när man bryter ner kurser. Viktigt att tänka på; Vem är det som vi bryter ner kursen för!? Organisationen / Branschen måste delta i utformningen av modellen. Språket!? År det tillräckligt lätt för alla? Vi skall skapa en light variant av kursen! Hur stor frihet skall läraren och handledaren ha inom ramen för kursen? Nyckelord räcker för att ge en van yrkesläraren en bra bild över vad som skall utföras. Ska en yrkeslärare från ett annat program kunna bedöma krävs dessutom ett kompletterande case. Nätverk för handledare är betydelsefullt för utveckling och för att hålla materialet levande. Studerande lär sig på olika sätt. Det är viktigt att beakta att det finns olika metoder för inhämtning av kunskap. Ska yrkeslärarna valideras i sitt yrkesområde? Då deltagarna genomförde workshopen frågade många sig om de hade tillräcklig kunskap för att utföra uppgiften. Många ansåg att detta var den mest komplicerade uppgiften dom fått hittills i projektet. Att bryta ner kursmål och samtidigt behålla kärnan och på så sätt kvalitetssäkra kursinnehållet är en svår uppgift. Konferensen avslutades med en gemensam diskussion om vad de olika grupperna i workshopen hade kommit fram till. Det var en mycket givande och trevlig konferens med många goda idéer och tankar från våra kollegor i Skandinavien! Gisela

22 Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning VIA University College/ VIA Erhvervsuddannelse

23 SkanKomp Aktivitet 1.2 Status pr. 10/ Arbejdspakke 1.2 Kompetensmäklarutbildningen: Fra hjemmesiden En af de mest centrale målsætninger i SkanKomp er at øge kompetenceniveauet hos de deltagende uddannelsesinstitutioner, så de kan blive endnu bedre til at betjene de virksomheder, der har behov for kompetenceudvikling. Uddannelsesinstitutionerne skal kunne fungere som kompetencepartnere for virksomhederne og tilbyde sig som en slags proceskonsulenter i tæt dialog med virksomhedens ledelse og medarbejdere. I denne opsøgende funktion spiller uddannelsesinstitutionerne en ganske betydelig rolle for virksomhedernes kompetenceudvikling, og de udgør en væsentlig samarbejdspartner i det fortsatte arbejde med rammebetingelserne for erhvervsudvikling i både Danmark, Sverige og Norge. Uddannelsesinstitutioner skal være stærkere i udvikling af nye uddannelsesudbud i tæt dialog med efterspørgerne. Det kræver strategisk tænkende ledelser og en ny type, mere udadvendte medarbejdere, der med analytiske kompetencer kan afdække virksomhedernes behov og omsætte dem til operationelle uddannelsesudbud med tilhørende moderniserede læringsformer. Professionaliseringen af den opsøgende funktion forudsætter en organisationsudvikling hos uddannelsesinstitutionerne, på flere planer, fra bestyrelse, over den strategiske ledelse, til nøglemedarbejdere og ud til staben af markarbejdere. Herom handler indsatsområdet kompetenceudvikling af uddannelsesinstitutioner. Fokus under overskriften Kompetencemægleruddannelsen er således at uddanne relevante faggrupper (herunder f.eks. faglærere, kursussekretærer og uddannelseskonsulenter ) fra danske, svenske og norske erhvervsskoler og uddannelsessamordningsinstitutioner til: bedre at kunne kommunikere med private virksomheder om deres kompetenceudviklingsbehov og til at kunne bistå virksomhederne i strategisk uddannelsesplanlægning. 2. Opstartsworkshop: Der er, indenfor aktivitet i overensstemmelse med beskrivelsen af arbejdspakkerne i projektansøgningen - afholdt opstartsworkshop/fællesseminar d september 2010 på Idélaboratoriet, Chr. M. Østergaards Vej 4, 8700 Horsens m. overnatning på Scandic Bygholm Park, Schüttesvej 6, 8700 Horsens. Opstartsworkshoppen havde 48 deltagere - heraf 10 fra Sverige og 4 fra Norge. Formålet med workshoppen var at få så mange input som muligt til, hvad Kompetensmäklarutbildningen skal indeholde, hvordan den skal opbygges Udarbejdet af LHN November

24 og hvem (hvilke typer af medarbejdere i uddannelsesinstitutionerne) den skal målrettes så den kan bruges og giver mening i alle tre lande. Opstartsworkshoppen blev gennemført under ledelse af facilitator Laura Møller fra Idéværkstedet, og forløbet var opbygget som gruppearbejde med spørgsmål/overskrifter i relation til de tre punkter beskrevet herover. Resultaterne fra opstartsworkshoppen blev ved hjælp af IT-værktøjerne i Idéværkstedet samlet i en rapport som er udsendt til alle deltagerne. Det videre arbejde med Kompetensmäklarutbildningen bygger på opstartsworkshoppens input til de tre elementer som skal udgøre uddannelsen. Flere af deltagerne pointerede, at uddannelsen skal tilbydes alle typer af medarbejdere både ledere, konsulenter, undervisere og administrative medarbejdere - i uddannelsesinstitutionerne. Dette for at sikre både en strategisk og en praktisk forankring. Der arbejdes derfor mod, at uddannelsen skal have en generel karakter som kan anvendes praktisk i landespecifik sammenhæng. 3. Status november 2010: Vi er på baggrund af opstartsworkshoppen og dialog med sparringsgruppen stadig i proces omkring den endelige programsætning af uddannelsen. Overskrifterne er: Virksomhedsforståelse og værktøjer til behovsafdækning / Need to know (Stikord: Forståelse for strategi og for hvordan man snakker strategi med forskellige virksomheder, gapanalyser, knyttet op imod fremtidsanalyser og arbejdsmarkedsbehov) Kommunikation, viden-deling og intern organisation / How to do (Stikord: Intern og ekstern kommunikation og dialog, Forståelse for organiseringen af arbejdet i egen uddannelsesinstitution og for den enkeltes rolle/betydning i forhold til kerneydelsen.) Fremtidsscenarier / Out of the box (Stikord: Fremtidsforskning, nye samarbejder og partnerskaber, nye muligheder både i forhold til udvikling, organisation og markedsføring afdækning af hvad virksomhederne vil få brug for i fremtiden/ikke erkendte behov) 3.1 Praktisk Datoerne for de tre workshops i 2011 er fastsat: 1. Virksomhedsforståelse og værktøjer til behovsafdækning: 4, 5 og 6. april Kommunikation, videndeling og intern organisation: 23, 24 og 25. august Fremtidsscenarier: 15,16 og 17. november Den første workshop afholdes på Skarrildhus, Endeligt sted for årets to andre workshops er endnu ikke på plads men det bliver i Danmark. 3.2 Indholdsmæssigt Vi er i dialog med en masse potentielle oplægsholdere som vi selv har opsøgt. Derudover er udsendt udbudsmateriale i vores netværk og der afholdes idéudviklingsmøder med interne og eksterne videnspersoner. Et forslag til programsætning vil blive udsendt til kommentering hos både sparringsgruppe og workshopdeltagere ultimo november/primo december. Ud over skriftlige tilbagemeldinger vil vi arbejde mod at gennemføre interviews med udvalgte/interesserede projektpartnere om indhold og opbygning af uddannelsen. Målet er naturligvis, at uddannelsen skal være interessant for partnerne fra alle tre lande. Udarbejdet af LHN November

25 Der er udviklet/samlet et skriftligt materiale som visuelt anskueliggør de tre forskellige landes uddannelsessystemer og samarbejdet mellem uddannelsesudbydere og virksomheder - samt en ordliste med de oftest forekommende forskelligheder og mulige misforståelser. Derudover en oversigt over det danske erhvervsservice-system. Materialet er sendt til projektleder og kan anvendes på projektets hjemmeside. MØDER Der er afholdt møder med: Favrskov Erhvervsråd (som deltager i projektet) omkring input til indhold i projektet. På baggrund af disse kontakter er vi i dialog men en virksomhed omkring udvikling af et værktøj til kompetenceafdækning og planlægning til projektpartnerne. Virksomheden vi er i dialog med, har tidligere udarbejdet et værktøj som mange af de midtjydske erhvervsråd, bl.a Favrskov, anvender sig af i sine dialoger med virksomhederne. Made by Makers omkring input til workshop 3 hvordan arbejder virksomheder med innovation, og hvordan kan uddannelsesudbydere matche virksomhedernes behov for innovative tiltag i forhold til uddannelsesplanlægning og afvikling, Xafir vedrørende IT-baseret værktøj til strategisk uddannelsesplanlægning og kompetenceudvikling i virksomheder. TELEFONMØDER Der er afholdt telefonmøder med: Growth Compagny Den Kreative Platform Helle Brokjær Erhverv Aarhus TILBUD Der er indhentet tilbud fra: Growth Compagny Xafir Dorte Sachmann Møller Fremforsk Helle Brokjær Region Midtjylland Den Kreative Platform 4. Internt: Er vi i gang med at planlægge hvordan vi kan kompetenceudvikle og professionalisere virksomhedskontakten på både leder- og medarbejderniveau i relation til overskrifterne i kompetencemægleruddannelsen. Vi planlægger at igangsætte interne aktiviteter (som en opstart/forberedelse til uddannelsen) enten i slutningen af dette år eller umiddelbart i starten af det nye år. 5. Ændringer i forhold til tidligere ideer: - Ideen omkring etablering af et virtuelt forum hvor alle workshoppens deltagere (og deres interesserede kollegaer) kan kommentere de foreløbige planer - og også selv komme med forslag til uddannelsen er nedlagt. Omkostningerne skønnedes at blive for store i forhold til udbyttet. Input til uddannelsen tænkes i stedet hentet gennem dialog (skriftlig og telefonisk) med sparringsgruppen og udvalgte/interesserede andre partnere i projektet samt evt. via aktivitetens undersider på den samlede projektside. Udarbejdet af LHN November

26 - Ideen med at lade workshop-afholdelsen rotere mellem deltagerlandene er, grundet økonomi og den forventede oplægsholdersammensætning (primært fra DK) nedlagt. Udarbejdet af LHN November

27 Aktivitet 1.3 Realkompetencevurdering i forhold til uddannelsessystemet og realkompetenceafklaring i forhold til arbejdsmarked (Validering) Arendal Kommune.

28 SØRLANDET KUNNSKAPSHAVN Velkommen til Arendal og den fremtidige Sørlandet Kunnskapshavn!

29 Rapport fra arbeidspakke 1.3 Realkompetencevurdering i forhold til uddannelsessystemet og realkompetenceafklaring i forhold til arbejdsmarked Oppstarts workshop 16. og 17. november, 2010, Arendal Oppstarts workshop ble gjennomført november med 17 deltakere. Hovedmålet med workshopen var å drøfte temaer og form på en større konferanse. Program for samlingen ligger ved. Arbeidspakke 1.3 omfatter egentlig to ulike felt innen vurdering av realkomptanse. Metodikk og formål kan variere sterkt, men også være realtivt lik. Definisjoner/avklaringer et forsøk Realkompetanse vurdering i forhold til utdanningssystemet er basert på et lovverk og på faste kriterier for godkjenning i forhold til en formell utdannelse med gitte krav.. Den som gjennomfører realkompetansevurderingen sammen med kandidaten er som regel sertifisert til denne oppgaven og kjenner det formelle fagområdet meget godt. Kandidaten kan etter godkjent realkompetanse på deler av opplæringsløpet, få til en kortere vei til formell sluttkompetanse/videre studier. (Norge - tror det er relativt likt i DK og S) Realkompetanse avklaring i forhold til arbeidsmarkede noe annet, og den er ikke basert på lovverk og det formelle utdannelsessystemet. Her kan vi sikkert bruke lang tid på definisjoner, avklaringer og avgrensninger. Enkelt kan en kanskje si at : Realkompetanseavklaring i forhold til arbeidsmarkedet er å kartlegge den enkeltes kompetanse i forhold til de krav arbeidsmarkedet og virksomheten setter. Denne formen for kartlegging ligger også inne i arbeidspakkene: 1.2 Kompetansemeklerutdanning, 3.2 Analyse og kartlegging av fremtidens kompetansebehov (under blant annet Strategisk kompetanseplanlegging.) Samt delvis i andre arbeidspakker Dette vil medføre et behov for avklaringer med de andre arbeidspakkene

30 Workshopen startet med at hvert land la fram status/utfordringene. Se powerpoint presentasjoner. (Norge og DK, Sverige mangler) Felles utfordringer er behovet for informasjon, implementering i virksomheter og samfunn samt skreddersøm i etterkant av kartleggingen. Det viser også forskningen på området.rapporter foreligger fra Nordisk Ministerråd, Danmark og Norge. Har ikke sett noe fra Sverige. Likevel er det relativt store forskjeller mellom de tre lendene. Det skyldes: At Norge har gjennomført realkompetanse vurdering ut fra lovverk siden 2002, Danmark fra 2007 og Sverige først starter i 2012 Utdannelsessystemene i landene er ulike Det ble gjennomført 2 workshoper med følgende teama: Workshop 1 Hva er utfordringene innenfor Realkompetencevurdering i forhold til uddannelsessystemet Realkompetenceafklaring i forhold til arbejdsmarked å Workshop 2 Med utgangspunkt i felles utfordringer og/eller ulike utfordringer : Hovedspørsmål: Hva foreslår dere som temaer på en større konferanse om realkompetansevurdering Kommenter også dersom tid : Bør en konferanse bare ha fokus på realkompetansevurdering i forhold til det formelle utdanningssystemet? Er det viktig med en felles nordisk forståelse overbygging av lovverk og forskning? Bør konferansen vektlegge praktisk gjennomføring av realkompetansevurdering? Verktøy hva er relevante verktøy? Innspill fra workshopene Jeg har per nå ikke mottatt referat fra alle gruppene.det som imidlertid kom fram slik jeg oppfatter det i forhold til tema og målgruppe på et større seminar kan jeg antyde:

31 Målgruppe: lærere/konsulenter/rådgivere ledelse virksomheter? Struktur på konferansen: noe felles for alle noe i parallell sesjoner for de ulike målgrupper? arbeid i mindre grupper Tema : Kort om overordnete problemstillinger og status i de tre land alle Pratisk tilnæring gjennomgang av en realkompetansevurdering fra A- Å alle Utfordringer på ledelsesnivå ledere Utfordringer på praktisk nivå lærere/ konsulenter/rådgivere Hvordan implementere i egen organisasjon nasjonale grupper/grupper fra den enkelte skole? Andre innspill/avklaringer Undertegnede, Marie Tveiten, spilte inn at Arendal kommune også ønsker å sette fokus på framtidas kompetansebehov ved å prioritere miljøkompetanse. Hun foreslo derfor at det blir en konferanse med fokus på realkompetanse i første omgang. Skulle denne konferanse avstedkomme et behov for flere, kan det justeres i et styremøte senere. Tidspunkt for konferansen foreslås til medio av september 2011 Videre arbeid Det ble nedsatt en gruppe for videre arbeid; Titte Eklund, Trollhettan, Sverige Charlotte Kastrup, UCH, Danmark Marie Tveiten, Arendal kommune, Norge Marie Tveiten vil i løpet innen mars samle inn flere innspill, drøfte med arbeidsgruppen og komme med en skisse til program. Datoer må fastsettes snarest. Ref Marie Tveiten

32 Aktivitet 2.1 Organisering af netværk mellem uddannelsesinstitutioner og virksomheder Tradium / Handelsskolen Minerva

33 Skandinavisk Kompetenceudviklingsnetværk Status arbejdspakke 2.1 Organisering af netværk mellem uddannelsesinstitutioner og virksomheder. Arbejdspakke 2.1 Forprojektet for Skandinavisk Kompetenceudviklingsnetværk konkluderer blandt andet, at ønsket om øget økonomisk vækst gennem forbedret kompetenceudvikling på arbejdsmarkedet kun kan opnås gennem skabelsen af nye og forbedrede relationer mellem virksomhederne og uddannelsesinstitutionerne. Nye og forbedrede relationer mellem virksomhederne og uddannelsesinstitutionerne kan fremmes ved at skabe en tættere og mere professionel dialog, hvor konsulenterne fra uddannelsesinstitutionerne mødes med virksomhederne i et etableret netværk. Den tætte dialog kan skabe fundament for, at uddannelsesinstitutionerne opnår en bedre forståelse og indsigt i virksomhedernes behov for kompetenceudvikling. Dette kan danne baggrund for, at uddannelseskonsulenterne bliver en bedre sparringspartner for virksomhederne i forbindelse med, at der sættes fokus på strategisk uddannelsesplanlægning for virksomhedens medarbejdere. Virksomhederne vil via den strategiske uddannelse af medarbejderne opnå et værktøj, der kan være en væsentlig parameter med henblik på fastholdelse af medarbejdere. Desuden vil virksomheden være klar til fremtidens globale udfordringer, når medarbejdernes kompetencer er gearet til de nye krav. Dermed vil den tætte dialog mellem virksomhederne og uddannelsesinstitutionerne og den systematiske og strategiske uddannelsesplanlægning kunne medvirke til at fremme væksten i virksomhederne. Tradium, tidligere Minerva er ansvarlig for arbejdspakke 2.1 med fokus på organisering af netværk mellem virksomhederne og uddannelsesinstitutionerne. Målet for arbejdspakke 2.1 er: Etablering af netværk mellem uddannelsesinstitutionerne og virksomhederne Udvikling af nye modeller for samarbejdet Skabe rammer for bedre kompetenceudvikling på arbejdsmarkedet

34 Vi har i arbejdspakken valgt at sætte fokus på etablering af virksomhedsnetværk, som kan etableres på forskellig vis med deltagere fra regionen, erhvervsfremme aktørerne, jobcentrene og arbejdsmarkedets parter foruden private og offentlige virksomheder og uddannelsesinstitutionerne. Opstartsworkshoppen Tradium afholdt opstartsworkshop i Randers den 21. og den 22. september 2010 på Hotel Randers. Der var tilmeldt 62 deltagere fra Region Midtjylland, Norge og Sverige Program: Den 21. september Velkomst og kort præsentation af SkanKomp Præsentation af programmet Netværk som et strategisk værktøj og at arbejdet med netværksanalyser Pause Workshop 1. Hvad er et godt netværk og hvordan bruger vi det i en læringsmæssig sammenhæng? Præsentation og dialog om resultaterne fra workshop Introduktion til teamøvelse i netværk / walk and talk in Randers City Afslutning af dag Spisning på Hotel Randers D. 22. september Intro til dag 2 og opsamling på dag Workshop 2 Hvem skal vi danne netværk med og om hvad? Præsentation og dialog om resultaterne fra workshop Afslutning og hvordan kommer vi videre? Frokost Afrejse Kirsten Johannsen bød velkommen og gennemgik formålet med arbejdspakken samt målet med opstartsworkshoppen med fokus på følgende: Mulighed for formelle og uformelle diskussioner af arbejdspakkens nærmere indhold og gennemførelse Mulighed for en anderledes tilgang til samarbejdet mellem virksomhederne og uddannelsesinstitutionerne Etablering og dannelse af netværk på nye måder Etablering af netværk mellem aktørerne Programmet for opstartsworkshoppen blev præsenteret af adm. direktør John Hermansen, SBK Skandinavia A/S, som varetog styringen af programmet og de enkelte workshop. Ekstern lektor Jens Martinus Pedersen, Syddansk Universitet var hyret som oplægsholder og satte fokus på: Netværk som et strategisk værktøj og at arbejde med netværksanalyser. Jens Martinus Pedersen har forsket i og arbejdet med at bruge og videreudvikle Social Network Anlysis (SNA) som værktøj til at forstå betydningen af sociale netværk i organisationer i forhold til en lang række forhold som fx videndeling, innovation, 2

35 jobtilfredshed samt indsigt i, hvad der sker med arbejdsgangene i forbindelse med større omlægninger, fusioner, fyringer, etc. I oplægget kom Jens Martinus Pedersen ind på: Netværk er det mønster, som vores kommunikation og adfærd tilsammen skaber Hvor mange netværk? Grafiske eksempler på netværk Barrierer for videndeling og innovation Kuben - Det rette netværk til den rette opgave (Stadil, C. and C. Waldstrøm (2009). Corporate Networking - Strategisk ledelse af virksomhedens netværk) Workshop 1 tog udgangspunkt i ovennævnte Kuben model. Hvordan kan vi med afsæt i de 8 modeller, opbygge gode netværk til brug i en læringsmæssig sammenhæng? 3

36 Modeller: Stærke sider: Svage sider: Vil jeg bruge til : 1. Corporate relations Uformel ingen kontakt, ingen forpligtigelser. Uforpligtende Uforudsigelig Kan på sigt udvikle sig formelt virksomhedssamarbejde Spontanitet frivillige. 2. Virksomhedssamarbejde 3. Personlige relationer beslutninger Kendskab til hinanden uddannelsesinstitutioner imellem Videndeling og udveksling af erfaringer Synergi Afstand Kundegrundlag men begrænset til personlige bekendtskaber Fortrolighed, tillid Konkurrence Mange roller Tid Afstand Relationen er væk, når personen flytter til andet job Inspiration/innovation På tværs i nordisk samarbejde Følge en kollega Markedsføring i flere lag Til at åbne døre med Inspiration via personlig relation til yderligere kompetence udvikling Bruges til indhentning af viden Markedsføring i flere fag Nye samarbejdspartnere Interessefællesskab God til idé udveksling og nye vinkler Godt kendskab til personer og deres holdninger Personafhængig Skaber ikke store resultater i forhold til kompetenceudvikli ng Forståelse og reference rammer ikke fælles Risiko for at udviklingen går i stå Blive for personligt (følelser) Indsnævret syn hvis udelukkende personlige relationer Afprøve ideer er jeg på rette vej Til indhentning af inspiration og viden 4. Professionelle relationer Personlig interesse Vidensgenerering Return of investments = værdi på bundlinjen Stærke personlige relationer Risiko for sammenspisthed Personbåren (person forsvinder) Kaffeklub Manglende udbytte 4

37 Udbygning af viden Professionel interesse Udbytte = ny viden Inspiration Gensidig tillid 5. Relationskultur (ingen kommentarer på planchen) 6. Organisationskultur Nemt skabe samme mål/retning kommunikere det ud 7. Kollegaer Alle deler al viden Formel magt Orden og redelighed Tydelig struktur Videndeling tilpas Fastlåst hierarki Predefineret struktur Mangler eksternt modspil Ikke udsat for konkurrence Manglende værdi Kulturopbygning Målrettet virksomhed: kultur og kommunikation Hurtigere reaktion optimering af samarbejdet mellem uddannelsesinstitution & virksomheder Afklarede forhold Information kan deles med mange hurtigt Uafklarede forhold om videndeling Videndeling (alt) Holde snor/ha styr på udvikling i vores branche hente /få nye opgaver Afklaret formål og mål Fokus Spildtid i kaffeklub Optimere viden genererer ny viden Accept af værdi af netværk Stå stærkere med flere aktører/argumenter 8. Arbejdsfællesskaber (ingen gruppe ingen kommentarer) Tovholder Deltagerne var efterfølgende på teamøvelse i netværksdannelse med en walk and talk i Randers city på stjerneruten. Teamøvelsen medførte uddeling af små præmier under middagen. Dag 2 startede med en opsummering af formålet med arbejdspakken og efterfølgende workshop med fokus på Hvem skal vi danne netværk med og om hvad? Deltagerne blev i denne workshop opdelt efter deres geografiske hjemsted med henblik på at få iværksat aktiviteter i SkanKomp projektet efter konferencens afslutning. Hermed referat fra gruppernes arbejde: Overordnet er der behov for at få oversat arbejdspakkerne til alle tre sprog. Grupperne fra Norge og Sverige: Sammenligning mellem Norge, Sverige og Danmark hvem er bedst til de forskellige ting? Behov for kort udgave af forstudiet til SkanKomp på Svensk 5

38 Behov for en kommunikationsplatform Hver arbejdspakke er et netværk Bud på konkrete netværk: Håndtering af studenter, der vil studere i andre lande Gæsteforelæsere til div. fag og emner Hvordan arbejder konsulenter i DK? Hvordan fungerer erhvervsråd i DK? Ledelsesnetværk Uddannelseskoordinatorer Markedsføringsansvarlige Lærere i projektet Region midt gruppe 1: Bruttoliste over netværk udarbejdes Skabelon for nyskabelse af netværk Gerne vide hvad velfungerende netværk arbejder Hvad er rammerne for netværksdannelse Region midt gruppe 2: Konkrete eksempler fra hverdagen Kvalitet kontra kvantitet? Hvilke konsekvenser har det for organisationen Netværk skal påvirke og påvirkes ind i organisationen Region midt gruppe 3: Fokus på vores erfaringer Eksempler på fungerende netværk Favrskov Erhvervsråd har gode erfaringer Sælger rollen / uvildig konsulent. Opsamling af viden fremadrettet Som det fremgår af ovenstående er der fokus på forskellige typer af netværksdannelse i de tre lande, ligesom der er varianter mellem de forskellige konsortier. Gode ideer og erfaringer tænkes opsamlet via en kommunikationsplatform alternativt SkanKomp s hjemmeside Indtil dato har Tradium og partnere i SkanKomp afholdt 2 konferencer og etableret 3 netværk. der er afholdt 2 erhvervskonferencer med indlægsholdere, der kan give gode ideer til virksomhedens vækst og udviklingsmuligheder. Favrskov Erhvervsråd har etableret et virksomhedsnetværk og CV2 Viden Djurs har afholdt netværksmøde med fokus på Viral markedsføring samt etableret netværk for turisme sektoren. 6

39 Aktivitet 3.1 Jobrotationsordninger, hvor medarbejdere sendes på kursus mens arbejdsløse i kursusperioden overtager medarbejdernes plads Mercantec

40

41

42

43

44 Aktivitet 3.2 Analyse og kortlægning af fremtidens kompetencebehov Silkeborg Handelsskole

45 Status rapport vedrørende arbejdspakke november

46 Status på arbejdspakke 3.2 pr. 19. november 2010 Indledning: Denne status er udarbejdet af Kursuscenteret Handelsskolen Silkeborg i samarbejde med 3 øvrige partnere: Trivselsgruppen A/S, Social og Sundhedsskolen og Teknisk Skole. Ligeledes er det forsøgt at hente oplysninger fra andre partnere og interessenter, der aktivt eller indirekte deltager i afvikling og udvikling af arbejdspakke 3.2. Der er kun kommet få tilbagemeldinger, hvorfor denne afrapportering hovedsagligt omhandler erfaringer fra Silkeborg. Billede: Opstartsworkshop 2

47 Status 1. Der er afviklet opstartsworkshop den 11. og 12. oktober med god og aktiv deltagelse fra ca. 50 deltagere. 2. Der er nedsat styregruppe for arbejdspakke 3.2 bestående af partnere og tovholdere for arbejdsgrupperne 3. Der er nedsat 5 arbejdsgrupper: - Fælles sprog - PR og markedsføring - Strategi - Konsulentkompetencer - Værktøjer til kompetenceudvikling 4. Det er besluttet på hvilken måde styregruppe og arbejdsgrupper fremover skal kommunikere, således at vi sikrer videndeling, udvikling af metoder og koncepter, samt bedst mulig afrapportering om progression i arbejdspakken. 5. Der er siden august foretaget ca. 150 besøg i Silkeborg Kommune. På alle besøg har det været højt prioriteret at præsentere Skankomp. Der har været stor interesse og der er sendt ca. 10 tilbud, om strategisk uddannelsesplanlægning i Skankomp regi. På kursuscenteret Handelsskolen Silkeborg afvikles første aktivitet den 1. december og på Teknisk Skole igangssættes 2 aktiviteter i indeværende år. Herudover er der møder i kalenderen, med virksomheder som på forhånd har vist interesse. 6. Emner der er vist interesse for er bl.a. er kompetenceudvikling i forhold til: - Strategimplementering - Kvalitetsstyringssystemer i forhold til ISO Afdækning af Real Kompetencer - Trivsel og fælles værdier - Teamorganisering i forbindelse med fusion - Undersøgelse af kompetencer i forbindelse med outsourcing til udlandet 3

48 - Generel kompetenceregnskab og udvikling i forhold til igangsættelse af HR system - Indførelse af anerkendende kommunikation som fundament i afdeling - Strategisk kompetenceafklaring med direktionen. - Udvikling af medarbejdersamtalen med fokus på implementering af virksomhedens værdier - Kompetenceudvikling via virksomhedens visioner og strategier ønsker frem mod Af virksomheder vi har været i seriøs dialog ( tilbud, ordre, positive tilsagn m.v.) med, kan bl.a. nævnes: - Afdelinger ved Silkeborg kommune - Svostrup Kro - Energi Midt - Hair and Body Care - Solomatic - AB Dental Service - Byens Fuge- og Glarmesterforretning - AMC-Schou - Brdr. Thybo - Café Evald - Danfoss - Elfac - Føtex - Henning Mortensen - Hvidtved Larsen - Maki - NET - Tange Frilandsgartneri - Unika - Vawin - Mekonomen - AAB 7. Den 17. december holdes der internt partner/underleverandør seminar, hvor emner som markedsføringsplan 2011, handlingsplan 2011, fælles overblik over registreringer/afrapporteringer er på dagsordenen, således at vi fra januar 2011, er klar til at afvikle og udvikle arbejdspakke 3.2. yderligere. Disse planer kan indgå i dokumentationen fremover. 8. Der er udviklet fælles brochure for arbejdspakke 3.2, som revideres den 17. december og gøres klar til

49 Billede: Opstartsworkshop Yderligere kommentarer/læringspunkter Jeg oplever særligt, at det er konsulenternes opgave at kunne kombinere SkanKomp muligheder med de eksisterende tilbud, som vi kan tilbyde. Det er konsulenternes opgave at sammensætte et efterfølgende tilbud til kunden, så vi kan dække kundens fulde behov, frem for kun at have fokus på kun SkanKomps muligheder. Min oplevelse er, at en strategisk satsning på kompetenceudvikling forudsætter en forudgående strategisk overvejelse fra virksomhedens side spørgsmålet er så om det er en opgave som vi skal med i og løfte. Hidtil har jeg oplever både virksomheder som tilkendegivelser et behov hjælp til denne indledende fase, mens andre indser et behov for at afslutte denne indledende fase før vi inddrages Maria Lynggard Ehmsen Kursuscenteret, Handelsskolen Silkeborg Westum håller just nu på att planera och lägga fram en utbildningsserie för svenska partners inom den första delen av aktivitet 3.2; Analys och kartläggning. Tanken är att deltagarna ska få lära sig olika metoder och verktyg för att bedriva kartläggning av t.ex. branscher eller kluster. Vi håller jst nu på att ta in offerter från externa aktörer och företag som ska kunna genomföra utbildningen och tanken är att det ska starta senast i början av 2011 och sedan genomföras under hela första halvan av Vi ska även försöka att få in någon form av kvantitativ/statistisk kartläggning av behovet i regionen. Vi ska även försöka vidareutveckla ett verktyg vi använder för att göra enkätundersökningar vilket kommer att förbättra våra möjligheter att genomföra en statistisk kartläggning. Jens Kleverud, Westum 5

50 Det er tydeligt at flere, af de virksomheder jeg har haft kontakt med ikke har fokus på deres visioner, strategier, forretningsplaner og værdier. Det handler meget om daglig drift men også at de samtidig er meget glæde for de muligheder der i SkanKomp. Dan Cort Jørgensen Teknisk Skole Vi har endnu ikke nogen konkrete cases med virksomhedsforløb herfra. Vi markedsfører projektet og regner naturligvis med, at vi over de næste par år, nok skal lande en række spændende cases! Erhvervschef Dan Skovgaard Favrskov Erhvervsråd Berit Schau Muster 19. november

51 Aktivitet 4 Informationsformidling (markedsføring, hjemmeside, evaluering) Region Midtjylland

52 !" # $% &'# #$ $ % "& ' "%&&( )' "#" *" $ $ &() +, " & -.,&& $,( $$ $& ) $/ " ), 0 o 1 $& " " /& o 1 $,,". o o o!!! " (,$" / $".)& ) & 1$($,& " /." " $ " " ",/ 1 ($" & $ " & 2& & & ' "%&&( )/ $ 3 $ $ " $&' "%&&( &.(3&) " )$ #$/ &$ /& $,&&$ $,/ &!" 3 &$," $ $,,&3 & 4#$ $ 3 5 4#$ $ & 5 6. & " "& #"$ 8 " - &9 ) 4 : - ;& $ &

53 < ;! 3& ( ".$ $ )/( $ $. "" $ $ & 3&,& :=& 9" ;,&:),& ),& & ),&. ),& $,&$ & $#$ (, $& "" & " $ 1 "0>. "" 3 5 ( $ )$ " % %!"# $! ( & ' $ 5 ". &#$ $ 3 5

54 1 "6 $!"# $$ $$ $$ $ * # 3 ) $ $ $),) " ( &3 ($ ", $# "% #$ $ & "% & ), $".,+ " ) #$ / ($ $ ($ "& 3 $ / ) $ 4$ "& )/ & "&$,$,.&$," $ "$( 0?& ' "%&&( &( &"$ $ ".& 4$,+ 3., )$ $( $ %"@ $( &.(4$ $ " ) $ #

55 #$ '?' $ " $/ "" )$ 553 "" $( $ #$ (, $ " " (% $". "" ) ) " " ) &"? "" " ( 5 & ' 3 /"!$ &' "%&&( ". 0,"088!!! ",$A>+& B> + + #$ (, $.$A7& $ >9& $ $$: C &&/&" $ )+, /& % $ &' "%&&( 3 $/ $ 0 & $ " ) & $ & )+ ) % $ " 9 $ &$ $%:)$ 4 & " & (# " -/$ "&&' "%&&( &," )&"&% 3 )D &?$ $ 0 o o 3 &. $ $/$ & $ $ &) & &$ ) $" -/$ / + & " & " " % $.( +&) & $ " $ / 3 $ & $/$ & / 0:6 "& " $.))" $/ : & ( " " / 8 & 3 ".$ $ + 0 o ' "$ o ' "$ o ' " "" o ' "$ $ % o "$ $ 3 && ".5) 3''".$/ $"& E& $ & $ / 5 55 "&$&.&&B?A>?)B $? $ &??7? 7&