Siulequt. Aammattaaq Natsat eqqarsarniaraanni atisassat atuartitsinermi isumassarsialattut allaaserineqarput.

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Siulequt. Aammattaaq Natsat eqqarsarniaraanni atisassat atuartitsinermi isumassarsialattut allaaserineqarput."

Transkript

1

2 PI - Paasissutissat/Information Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks Nuuk PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq Kalaallit Nunaanni atuartitsisunut/ ilinniartitsisunut. Ilanngutassianik assitalinnilluunniit ilanngussiniaraanni ajornanngilaq aaqqissuisunullu nassiunneqarsinnaallutik. Aaqqisuisut: Kirsten Olsen (akisuss.): kir@inerisaavik.gl Ilusilersuisoq: Peter Langendorff Hansen, Inerisaavik Imai Indhold Natsat eqqarsarniaraanni atisassat... 3 Tænke-hatte... 4 Ulloq tamaat atuarfik... 5 Heldagsskole... 7 Ilinniariaatsit... 9 Læringsstile Kalaallisut Pædagogisk Diplomuddannelse Pædagogisk Diplomuddannelse i grønlandsk Main Study Main Study Atortussat nutaat atorneqarsinnaasut Nye materialer til udlån Naqiterisoq: Nunatta Naqiterivia A/S Amerlassusai: 1750 ISSN: PI - Paasissutissat/Information Udgives af: Inerisaavik Postboks Nuuk PI er et informations- og debatblad for undervisere i Grønland. Bidrag i form af artikler og illustrationer modtages gerne og bedes sendt til redaktionen. Redaktion: Kirsten Olsen (ansv.): kir@inerisaavik.gl Grafisk tilrettelæggelse: Peter Langendorff Hansen, Inerisaavik Tryk: Nunatta Naqiterivia A/S Oplag: 1750 ISSN: Assit Fotos: Peter Langendorff Hansen ( Qupp./Side: 1, 7, 8, 9, 10 ) Søren Porsbøl ( Qupp./Side: 16, 17, 18, 24 ) 2

3 Siulequt Uani PI normumi Ulloq tamaat Atuarfik, Nuussuup Atuarfiani immikkoortortaasoq atuarneqarsinnaavoq. Immikkoortortaq atuartunik immikkut atuartitsinermik assigiinngitsunik peqquteqarlutik tigooraasinnaanngitsunik naatsorsuussaavoq. Atuartitavit ilinniariaasii assigiinngitsorujussuusut aamma ilinniarnermi avatangiisit naleqquttut pilersinnissaat anguniagassaavoq pingaartoq, taamaalilluni atuartut tamarmik ilikkagaqarnissamut pitsaasunik periarfissikkumallugit, peqatigitillugu atuaqatigiit ataatsimoornerat innarlinngikkaluarlugu. Aamma alloriarfinni misilitsussutaasartussat Main Study-mik taaneqartut atuarneqarsinnaapput. Ilinniarfissuarmi rektori Kalaallisut Pædagogisk Diplomuddannelse-mik ilinniartitsisut 21-it naammannissimanerannik allaaserinnippoq. Aammattaaq Natsat eqqarsarniaraanni atisassat atuartitsinermi isumassarsialattut allaaserineqarput. Uani PI normumi atuartartugut tamarmik aasarsiorluarnissaannik kissaappagut. Forord I dette nummer kan du læse om Heldagsskolen, der er en afdeling af Nuussuup Atuarfia. Afdelingen er beregnet til elever, der af forskellige grunde i en periode ikke kan modtage undervisning i de almindelige klasser/specialklasser i Nuuk. Elevers læringsstile er meget forskellige, og den store udfordring er at skabe så fleksible læringsmiljøer, at alle elever får mulighed for at kunne lære optimalt, samtidigt med at det sociale fællesskab bevares. Det handler en anden artikel om. Du kan også læse om Main Study, som er den sidste afprøvning af trintest. Rektor på Ilinniarfissuaq skriver om diplomuddannelsen i grønlandsk, som 21 lærere har afsluttet. Endvidere beskrives Tænkehatte - en ide til undervisningen. Med dette nummer af PI vil vi ønske alle læsere en rigtig god sommerferie. 3

4 4

5 Natsat eqqarsarniaraanni atisassat All: Jane Buus Sørensen, Ilinniarfissuaq Virksomhedsfilosoff-i Edward de Bono natsanik eqqarsarniaraanni atisassanik isumaliutersuuteqarsimavoq soorunalumi tamanna pikkorissarnertigut, atortussatigut il.il. aaqqissuussimallugu. Imaapporli periaaseq taanna atorusukkaanni pisiarisaqarluni! Aammali atuarfimmi atugassatuttaaq allanngortiterneqarsimavoq (ilami taamaattumik pisinermi natsat filtimik sanaat pisianut ilaasarlutik), taamaanngippammi immaqa PI-mut ilannguttariaqarsimassanngikkaluarpoq. Periaaseq natsanik eqqarsarniaraanni atisassanik taasaq imatut aaqqissuussaavoq: Nasaq qaqortoq: paasissutissanik pisariaqartunik pissarsinissamik isumaginnittussaavoq. Nasaq aappaluttoq: misigissutsinut, malugisimasanut malussarissutsimullu takussutissaavoq. Nasaq sungaartoq: takussutissaavoq nalilinnut pitsaaqutinut qanorlu ilaanni iluatsittoqarsinnaasarneranut takussutissaavoq. Nasaq qernertoq: tassaavoq tiaavulup inatsilerituua, imaappoq akerliissutaasinnaasunik tamanik saqqummiussuisuussaaq. Nasaq qorsuk: taassuma pingaartippai isumassarsiullaqqissuseq, periarfissat, aqqutissat isummallu nutaat. Nasaq tungujortoq: eqqarsaatersornermi pisunik aqutsinermi atorneqassaaq. Taamatut misigissutsit eqqarsaatillu natsamik sinniisoqartinneranni misigissutsit takussaasumik ersiuteqartinniarnerannik siunertaqarpoq: kinaassuseq natsap takutissavaa, tassaassaaq kinaassuseq aappatigulli aamma saqqummersinniagaq erseqqippallaamik inuttaanut tunngatippallaarnaveersaassallugu: kinaassuseq natsap tunniussaa malinneqassaaq, taamaammallu inuttaa nammineq taamaattunngilluarsinnaavoq isiginnaartitsinerullunili. Periaatsimik Kubus-mik (aqutsisoq aappaluttoq qorsullu) suliaqartareersimasunut taanna assingussuteqarpoq. Natsatigut, qaannguusaasariaqanngillat, atuartut misigissutsinik nassuiaasinniarnissaat isumaavoq, tassa taamaaliornissamut periarfissillugit aammali tamatumunnga peqatigitillugu pisunik ilumoorussivallaalinnginnissaat periarfissillugu. Atuartorpassuit isornartorsiorneqarneq akueriuminaatsittorujussuuaat, uanilu natsap qernertup, inuttaa pinnagu ingerlatarli isornartorsiortussaavaa. Periaatsimi annikinnerusumi atuartunut apeqqut suna pingasoriarlugu atorneqarsinnaavoq: Tassani sammisami/pimi, immaqamigooq mannimmi, suna iluaraara? Mannimmi suna iluarinngilara? Mannimmut tunngatillugu suna ilisimavara? Tassunga tunngatillugu soqutiginnikkaanni taanna nettimi uaniippoq: Six_Thinking_Hats.asp Sulilu soqutiginninneq annerusimappat atuartitsinermut atortussat uani pisiarineqarsinnaapput: debono/shcd1.htm Blue Hat The Blue Hat is used to manage the thinking process. Yellow Hat The Yellow Hat symbolizes values and benefits and why something may work. Green Hat The Green Hat focuses on creativity: possibilities, alternatives, and new ideas. 5

6 Tænke-hatte Af: Jane Buus Sørensen, Ilinniarfissuaq Virksomhedsfilosoffen Edward de Bono har udtænkt et system med tænke-hatte og selvfølgelig sat det i system med kurser, materiale osv. Så i virkeligheden skal man købe dette koncept, hvis man ønsker at bruge det! Men det er også lavet om til en skoleudgave (man får endda filthatte med i denne pakkeløsning), ellers var der vel heller ikke nogen mening med at tage det op i PI. Tænke-hatte systemet er bygget op på denne måde: Den hvide hat: sørger for at fremskaffe den nødvendige information. Den røde hat: repræsenterer følelser, fornemmelser og intuition. Den gule hat: symboliserer værdier og fordele og hvorfor noget måske kan fungere Den sorte hat: er djævelens advokat, den der skal komme med alle indvendingerne. Den grønne hat: fokuserer på kreativitet, muligheder og alternativer og nye ideer. Den blå hat: bruges til at styre tænkeprocesserne. Meningen med at lade disse følelser og tanker være repræsenteret af hatte, er både at personalisere følelserne: man er det, hatten viser, man er og samtidig afpersonalisere samme fænomen: man er den rolle, som hatten har givet en, og det er ikke noget personligt. For dem, der har prøvet at arbejde med Kubus systemet (rød og grøn leder), er der lighedspunkter. Men ideen med hattene, der jo ikke behøver at være de rigtige filthatte, er en måde at få eleverne til at udtrykke følelser på en måde, der dels giver dem lov og samtidig afpersonaliserer situationen. Mange elever har vanskeligt ved at klare kritik, og her skal den sorte hat give kritik, ikke af personen, men af projektet. Et mindre system var at lade eleverne bruge 3 hvad spørgsmål: Hvad kan jeg godt lide ved dette emne/ting, fx æg? Hvad kan jeg ikke lide ved æg? Hvad ved jeg om æg? Hvis man er interesseret i dette emne, så ligger det på nettet: Six_Thinking_Hats.asp Og skulle man være endnu mere interesseret, kan man købe det pædagogiske materiale på debono/shcd1.htm Red Hat The Red Hat signifies feelings, hunches, and intuition. Black Hat The Black Hat is judgment-the devil s advocate or why something may not work. White Hat The White Hat calls for information known or needed. 6

7 All.: Sofus Poulsen, ilinniartitsisoq Nuummi Ulloq tamaat Atuarfik (Heldagsskole) atuarfiusumi 2005/ 2006-mi aallartippoq, tassaavoq atuartunut nalinginnaasumik silassorissusilinnut atuarfik. Tassani meeqqat atuartuusut arlaannik peqquteqarlutik pissusimikkut sakkortuuliortartuupput, nalinginnaasunilu specialklassiniitinneqarsinnaannginnertik pillugu tassunga atuarfimmut inissinneqarnikuullutik. Tassani atuartut atuagarsorpallaaratik annertuumilli erseqqissunik tigussaasunik piviusorsiortunillu atuarniarnerminniatortoqartinniarneqartarput, ilanngui uninngasinnaarpiarneq ajortuummata piffissamilu sivisunerusumi eqqarsarluarniarneq ajornakusoortittarmassuk atuartitsineq atuartunut ataasi- akkaanut naleqqussarlugu ingerlanniarneqartarluni. Atuarfik 12-nik atuartoqarpoq, sisamanik ilinniartitsisoqarluni pingasunillu aaliangersimasunik Ilinniartitsisunut sinniisartunik ikiorteqarluni. Atuarnerup ingerlanera Ataasinngornermiit sisamanngorneq ilanngullugu atuartut nal p iluani atuariartortarput nal p tungaanut, tassa atuartut isaanissaminnut periarfissaraat nalunaaquttap akunnerata affaa. Tallimanngornermi atuarneq nal mit mut ingerlasarpoq. Nal atuartitsineq aallartittarpoq. Atuartitsissutit kalaallisut, qallunaatut, matematik, paasisassarsiornerni atuartitsissutit, ilusilersuineq, nerisassiorneq eqaarsaarnerlu annertunerusumik ingerlappavut. Atuartitsissutinut atatillugu inooqataanerup iluani pissusilersuutit annertuumik ingerlataraavut. Nerisassiornermi sapinngisamik nerisassanik peqqinnartunik qaammarsaaniarneq ingerlanneqartarpoq. Atuarfiup anguniagaraattaaq atuartut peqqinnartunik inuussutissaqarluartunik taquartarnissaat. Atuarfimmi klassit marluupput. Klassimi siullermi atuartut tallimaapput, klassillu aappaani atuartut arfineq marluupput. Atuartitsineq aggulullugu ingerlanneqakkajuppoq. Atuartut klasseqatigiikkaluarlutik ataasiakkaat sammisaat assigiinneq ajorput. Assersuutigalugu ataaseq kalaallisut atuartinneqarpat alla matematikkertarpoq immaqa ilaat nerisassiortut. Uani erseqqissaatigineqassaaq aallussinermi sammisaq piffissami sivisunngitsumi ingerlanniarneqartarmat, taamaattorli atuartup ullormi suliassamik soqutiginninnera aallusserusunneralu aallaavigineqakkajuttarlutik. Assersuutigalugu atuartoq ullugissaarluariaraangami aallusserusunnera annerusarmat, paarlattuanilli arlaannik peqquteqarluni ullugissaanngikkaangami suliassamik aaliangersimasumik sivisuumik aallussisinnaanera killeqartarmat, taamaakkaangat suliassai assigiinngitsut piffissami sivikinnerusumi ingerlatassai arlaliutinniarneqartarput. Aallussilluarsimatillugit akissarsissutigalugulusooq atuartitsinermi piffissarititaasup naalernerata ilamininngua nuannarisaannik sammisaqatinneqarsinnaasarput, imaassinnaavoq nallukattanik pinnguartut, titartaasut, isiginnaagassianik titartakkanik isiginnaartut imaluunniit qarasaasialerisut, ataasiakkaat suna nuannarineruneraat apeqqutaaginnarpoq. Atuartut tamarmik immikkut ukiup ingerlanerani sammisassaannik piginnaaneri aallaavigalugit pilersaarusiuunneqartarput. Nal. 8.30: Atuartitsinerup immikkoortua siulleq aallartippoq. Allamik pilersaaruteqartoqanngippat ullorsiusiukkajuttarput, naammassigaangamikatuartitsissutit pilersaarutaasut aallartittarpaat. Nal. 9.30: Atuartut nakkutigineqarlutik anitsiartarput.* Nal. 9.50: Naatitartortinneqartarput. Nal : Atuarnerup immiikkoortuata aappaa aallartinneqartarpoq. Taannalu nal p tungaanut ingerlasarpoq. 7

8 Nal : Taqussaminnik nereriarlutik iluarsaaseriarlutillu soraartarput bussinullu ilinniartitsisuminnik qaninneqartarlutik. *Atuartitsinerup immikkoortua siulleq nal ip tungaanut ingerlasarpoq mit atuartut nakkutigineqarlutik, immikkullu piareersakkamik nal ip tungaanut anitsiartarput. Anitsiaraangamik assigiinngitsunik sammisaqartinneqartarput. Sammisartagaat ukununnga agguarnikuupput: Pool, nerrivimmi arsaararneq, arsaararneq (bordfodbold), bob-erneq, lego-t assigisaallu, guitar, ini akisaasalik pinnguarfigineqarsinnaasoq, atuakkanik assiliartalinnik titartakkanilluunniit isiginnaagassaqartarpoq aamma pappiaqqanik qalipaatinillu piareersimasoqartarpoq. Atuartut sammisat aallaavigalugit eqimattakkaarlugit inissinneqartarput, taamaaliortarpaat akornusersuuttoqannginnissaa aporaattoqannginnissaalu anguniarlugu. Eqimattami ataatsimi atuartut marluusinnaasarput, pingasut amerlanerpaamillu sisamaatinneqartarlutik. Anitsiarneranni ilinniartitsisut immikkuutaarlutik inissittarput apeqqutaalluni atuartunit suut sammineqartut. Anitsiarfimmi silamiittoqaraangat ilinniartitsisumit nakkutigineqartarput. Tamakku tamarmik atuartut ilinniartitsisullu assii atorlugit aaqqissuunneqarnikuupput. Atuartitsinerup siunertaa Ulloq tamaat Atuarfiup (Heldagsskole) siunertaraa atuartup malinnaalluni atualeqqinnissaa. Tamanna anguniarneqarpoq ornittagaq ataasiusoq, sapinngisamik inuit sullissisuusut ikit- tunnguutinnissaat, atuartuutitta erseqqissumik assigiikannersumik ullormik takorlooruminartumik atugaqartinnissaat siunertaralugu ingerlanniarneqarpoq. Uani ilanngunneqassaaq sapinngisamik atuartitsineq iluatsittumik anguneqassappat atuartut marluugaangata ilinniartitsisumit ataatsimit sammineqartassammata. Atuarfiup aaqqissuussaanera Atuarfik Nuussuup Atuarfiata immiikkoortortaatut ullumikkut inissisimavoq. Atuarfitsinni immikkoortortaqarfimmi pisortaasoq ulluinnarni aqutsisuuvoq, taassumalu saniatigut ilinniartitsisut pingasuullutik ilinniartitsusunullu sinniisut/ikiortit aaliangersimasut pingasuupput. Oqaatigiumasat allat Ulloq tamaat Atuarfik (Heldagsskole), soorlu aqqata nalunaaraa ulloq tamaat ammasartussaagaluarpoq. Ullumannali tikillugu ullup affaannaa ammasarpoq. Tassa ullup affaa atuarfioriarluni, ullup sinnera sunngiffimmi sammisassaqartitsivittut atortussaagaluarami. Taanna aallartippat atuarfiup nanginneratullusooq ingerlanneqartussaassaaq. Ulluni makkunani atuarfiup qanoq iluseqarluni ingerlanissaa pisortanut atuarfimmut attuumassuteqartunut tunniuneqarpoq, neriuutiginaqaaq siunissami qaninnerpaami atuarfitta tamakkiisumik ingerlalernissaa, ilinniartitsisuusunut minnerunngitsumillu atuartuutitsinnut sunniuteqarluartumik pissarsiffiusumik ingerlariaqqinnissamut sakkussanik tunioraavittullu siunissaq eqqarsaatigalugu atuarfiummat. Atuarfipput paasisaqarfiginerorusukkukku Lisa, Anders, Birthe, Sofus, Thomas, Nick aamma Lars saaffigiinnariaavatit uunga: Narsaviaq 27, tlf Atuarfitsinnut tikilluaritsi. 8

9 Af: Sofus Poulsen, lærer Heldagsskolen i Nuuk startede i skoleåret 2005/2006, en skole for normalbegavede elever. Børnene har af en eller anden årsag en sådan adfærd, at man ikke kan placere dem i en normal specialklasse. Derfor er de blevet henvist til denne skole. For tiden er elevernes skolegang ikke så teoretisk, men mest praktisk tilrettelagt, da nogle af dem har svært ved at holde sig i ro, og da de en del af tiden har svært ved at koncentrere sig. Undervisningen er individuelt tilpasset den enkelte elev. Skolen har 12 elever, med 4 lærere og 3 faste lærervikarer som hjælpere. Skolegangen Eleverne går i skole fra kl fra mandag til torsdag, om fredagen dog fra Den første halve time bruges til, at eleverne kommer ind, hygger sig lidt og gør sig klar til undervisningen. Fagene er grønlandsk, dansk, matematik, orientering, formning, husgerning og gymnastik. I forbindelse med undervisningen har vi meget fokus på elevernes indbyrdes adfærd. I husgerning foregår undervisningen så vidt muligt med oplysning om sunde madvarer. Målet er også, at eleverne medtager sunde madpakker. Der er to klasser i skolen. I den første klasse er der 5 elever og i den anden 7 elever. Selvom eleverne er i samme klasse, beskæftiger de sig med forskellige ting, for eksempel én med grønlandsk en anden med matematik, mens andre måske laver mad. Her skal der pointeres, at man bestræber sig på ikke at beskæftige sig med samme aktivitet i for lang tid ad gangen men tager hensyn 9

10 til, hvad eleven den pågældende dag er mest interesseret i. Hvis eleven for eksempel har en god dag, er lysten større til at beskæftige sig med noget, og modsat - når eleven af en eller anden grund har en dårlig dag, kan koncentrationen være begrænset, hvilket vi så vidt muligt tager hensyn til. Når eleverne har arbejdet godt, belønnes de på den måde, at den sidste del af den normerede undervisningstid bruges til noget, de kan lide. Det kan være kortspil, tegning, læse tegneserier eller spille computer afhængig af, hvad den enkelte har mest lyst til. Udfra den enkelte elevs standpunkt udarbejder man individuelle årlige læseplaner. Kl. 8.30: Starter den første del af undervisningen. Hvis der ikke er andre planer, laver de for det meste dagbøger, hvorefter dagens planlagte undervisning påbegyndes. Kl. 9.30: Eleverne har frikvarter under opsyn.* Kl. 9.50: Eleverne spiser frugt. Kl : Den anden del af undervisningen starter indtil kl Kl : Eleverne spiser madpakker og efter oprydning har de fri, hvorefter de bliver fulgt af deres lærere til bussen. *Den første del af undervisningen kører indtil kl Fra 9.30 indtil 9.50 har de frikvarter under opsyn, frikvarteret er særlig planlagt. I frikvarteret har de forskellige beskæftigelsesmuligheder: Pool, bordtennis, bordfodbold, bob, lego, guitar, et rum til leg med puder, billedblade eller tegneserier, og der ligger papir og farver klar. Udfra hvad eleverne beskæftiger sig med bliver de opdelt i grupper, så de ikke forstyrrer hinanden og skaber konflikter. Grupperne kan bestå af to, tre og højst 4 elever. Under deres frikvarter fordeler lærerne sig i de forskellige grupper udfra hvilke ting, man beskæftiger sig med. Når de er udendørs er de under opsyn af lærere. Al planlægning af aktiviteter illustreres ved hjælp af billeder, der klæbes op på en tidslinie/skema. Undervisningens formål Heldagsskolens formål er, at eleverne igen skal blive i stand til at følge med i normalundervisningen. Man prøver at opnå det ved give eleverne deres eget sted, at personalet og lærerne består af en lille fast gruppe, at eleverne så vidt muligt har en hverdag i faste rammer og modtager en undervisning, der er overskuelig og let forståelig. Her skal nævnes, at hvis undervisningen skal lykkes, skal der være en lærer for hver to elever. Skolens indretning Skolen hører til Nuussuup Atuarfia og er i dag placeret i en bygning lige ved siden af den store skole. Skolens daglige leder er skolens afdelingsleder, og her ud over er der tre lærere og tre faste vikarer. Andre ting man gerne vil fremføre Heldagsskolen, som det fremgår af navnet, skulle ellers være åben hele dagen. Men indtil nu er den af forskellige årsager kun åben den halve dag. Planen er, at eleverne skal kunne bliver der resten af dagen med tilbud om relevant fritidsbeskæftigelse i de samme fysiske rammer. I disse dage er spørgsmålet om i hvilken form skolen skal køre videregivet til de implicerede offentlige parter. Det er et stort håb, at skolen kommer til at køre fuldt ud i den nærmeste tid, da skolen for vore elever er et sted med et godt formål, som giver eleverne mulighed for videreudvikling og redskaber til deres fremtid. Hvis I vil vide mere om vores skole kan I henvende jer til: Lisa, Anders, Birthe, Sofus, Thomas, Nick og Lars: Narsaviaq 27, tlf Velkommen til vores skole. 10

11 Allattoq: Lillian Dahl, faginut inuppalaartunut siunnersorti Meeqqap qanoq iliorluni ilikkagaqartarnera nalugukku, taava meeraq qanoq ilillutit atuartissinnaaviuk? Asasara atuartitsisoq Apeqqutit ukua sisamat akinissaat piffissaqarfiginialaariaruk: 1. Atuartitatit qanorpiaq ittuuppat? Akissut: 2. Atuartitavit assigiinngissutaat qanoq isiginiartarpiuk? Akissut: 3. Atuartitannut ineriartorfimmik eqeersimaarfiusumik soqutiginartumillu qanoq iliorlutit pilersitsinissat nalunngiliuk? Akissut: 4. Atuartitavit qanoq ilinniariaaseqarnerisa paasisimasaqarfiginissaat paasinissaallu soqutiginartippiuk? Akissut: Qulaani apeqqutigineqartut ilaat akiuminaatsikkukkit imaluunniit annerusumik paasisaqarusukkuit, taava Ilinniariaatsit pillugit allaaserisaq naatsoq ataaniittoq atuaruk ikkunnili ilisimatuut Rita aamma Kenneth Dunn, New York imi Sct. Johns Universitymeersut meeqqat ataasiakkaat qanoq ilikkagaqartarnerat misissugarisimavaat. Dunn & Dunn apeqqut una uumisaarerpaluttoq aallaavigalugu sulipput: Meeqqap qanoq iliorluni ilikkagaqartarnera nalugukku, taava meeraq qanoq ilillutit atuartissinnaaviuk? Misissuinermikkut paasivaat tamatta immikkut ilikkagaqarniarnitsinni nukittuffeqartugut. Nukittuffiit taakkua uatsinnut pingaaruteqartorujussuupput, ingammik nutaanik ilinniagaqassagaangatta. Atuartitsisutut ilisimasap taassuma piginissaa pingaaruteqarluinnarpoq, atuartunik sammisaqarnermi, taakkumi ullut tamaasa nutaanik ilikkagaqartussaammata. Dunn & Dunn ikkut oqariartuutigisaat tassaavoq, atuartitavit ilinniariaasii assigiinngitsorujussuusut aamma ilinniarnermi avatangiisit naleqquttut pilersinnissaat anguniagassaasoq pingaartoq, taamaalilluni atuartut tamarmik ilikkagaqarnissamut pitsaasunik periarfissikkumallugit, peqatigitillugu atuaqatigiit ataatsimoornerat innarlinngikkaluarlugu. Sunamiuna Dunn & Dunn ikkut atuartitsisumut inassutigigaat? Inassutigaat illit atuaqatigiinnilu ilinniartitsisut suleqatigisatit peqatigalugit atuartitasi paasiniarluassagisi - ajornanngippat atuartoq angajoqqaallu suleqatigalugit. ATTAT mi Meeqqat Atuarfiat FSK iserfigalugu oqalliffik Læringsstile iserfigineqarsinnaavoq, tassani ilaatigut atuartup ilinniariaasiata paasiniarnissaanut atortussanik peqarpoq. Taamaalillusi atuartitassinnut assigiinngitsunut avatangiisit pitsaasut pilersissinnaavasi, atuaqatigiinnut atuartitsissutit nutaat nalunartut, ajornartorsiut imaluunniit ilisimasaq nutaaq saqqummiunneqassagaangat. Ilinniartitsisut suleqatigiit nutaamik paasisaat naapertorlugit, soorlu paasivarsi: Siimuut nutaanik ilikkagaqarlunilu paasinnissinnaanerusartoq: Suliitigaluni tamussillattaaraangami Qaammaarissumi issiagaangami Kisimiilluni suligaangami Eqqamini nipiliortoqanngikkaangat Kisianni Deborah nutaanik ilikkagaqarluarnerusarpoq: Qaamavallaanngitsumi issiagaangami Oqaatsit isumaalu pillugit oqaloqatigisinnaasaminik suleqateqaraangami Isussuttoqartillugu tunuatungaanilu nipilersorpalaartoqartillugu Nalaasaarfimmi assigiinngitsunik inissisimalluni issiagaangami Ilinniartitsisut eqimattatut suleqatigiit atuaqatigiit taamatut ilisima- 11

12 saqarfigilerpatigit, pisariaqarpoq suleqatigiit taakkua aallaavigalugit periuseqarnissaat, taamaalilluni kalaallisut atuartitsinermi kisimi pinnani faginili tamani assigiimmik periuseqartoqassalluni. Aammattaaq atuartunut erseqqissassallugu pingaaruteqarpoq ilinniariaatsit annermik pingaaruteqarmata nutaanik ilungersunartunillu ilinniarnermi - atuartup ajornanngitsumik ilikkarsinnaasai ilinniariaatsit eqqarsaatigivallaanngikkaluarlugit ilikkarneqarsinnaapput. Atuartup nutaamik ilinniarnerani assigiinngitsut pingasut-sisamat pingaarutilimmik pisooqataagajuttarput. Pingaaruteqarnerpaat tassaapput, atuartoq: 1. Misissuisuua imaluunniit ataatsimut isiginnittuua? 2. Qaratsami talerpia-tungaa imaluunniit saamia-tungaa atornerusarpaa? 3. Annerusumik: tusaaniartuua, isiginiartuua, attukkaminik malussarniartuua imaluunniit timini atortarpaa (nukinnik malussarniartuua) Suleqatigiit atuartut ilinniariaasii paasereerunikkik, (nukarlerni takusat naapertorlugit paasisat aamma atuartup angajoqqaallu suleqatiginerisigut - akullerni angajullernilu atuartut apeqqutit paasissutissiisut namminneerlutik akisinnaassavaat) tulliullugu ini atuarfiusartoq imaluunniit atuarfiup immikkoortortaa aaqqissuunneqassaaq assigiinngitsunik sammisaqarfiusinnaasunik pilersitsinikkut, soorlu makkununnga inissaqartitsisumik: Nalaasaarfik imaluunniit teqeqqoq akisilersugaq atuartunut taama ittumi ilikkagaqarnissamut pitsaanerutitsisunut Issiaviit manngersut nerrivittallit Pequtit eqimattanut atuartunulluunniit ataasiakkaanut imaaliallaannaq nikisinneqarsinnaasut Natermi pinnguarnermut timillu aalatinnissaannut inissaq Qaamaneq sakkortusineqarsinnaasoq/sakkukillineqarsinnaasoq Tunuatungaani nipilersorpalaaq Aamma, suliniutinut allanut Taamatut suleqatigiilluni ingerlatsineq tamakkerlugu, ilinniartitsisut suleqatigiit atuartitsinermi atortussanik ineriartortitsissapput, - suliassaq annertuginarsinnaagaluarpoq, kisianni aamma matumanissaaq peqataatinneqarnissaat pingaaruteqarluinnarpoq. Nukarlerni atuartut peqataatinniaraanni angajoqqaat peqataalluinnarnissaat pisariaqarpoq, akullerniit angajullernut suliassaq namminneerlutik ilinniartitsisoq suleqatigalugu ingerlassinnaavaat. Naggasiullugu saqqummiutissavara Dunn & Dunn ikkut pingaartitaasa pitsaasut ilaat, tassa illit atuartitsisutut suut nukittuffigaagit? Tassami Dunn & Dunn ikkut paasisimavaat; atuartitsisut namminneq nukittuffitik aallaavigalugit atuartitsisartut. Taamaattumik nammineq suleqatillu tamakkerlutik nukittuffii paasisaqarfigissallugit pingaaruteqarpoq, taamaalillusi suleqatigiittut ilinniariaatsit assigiinngitsut samminissaat qulakkiissagassiuk. Ataaniittut paasiniarlualaariakkit suatungaanilu nammineq ilisarinerlutit takullugu! Misissuisuuit imaluunniit ataatsimut isiginnittuuit? Eqqarsaatigeriaruk meeqqavit pinnguartaava, katiternissaa nalunartorsuaq imaluunniit sikaavik JYSK imeersoq katitertussanngorlugu. QANOQ iliorpit? Misissuisoq/qimerluuisoq: Ilitsersuut A-mit Z-imut atuaqqaarpat katiterlugulu?! Ataatsimut isiginnittoq/ qimerluuisoq: Titartarneri, assit titartagartaalu 12

13 isiginnaariarlugit aallartippat? Misissuisoq/attuilluni malussarniartoq: Katitigassatit tamaasa ataatsimut kueriarlugit angissusaat, ilusaat imaluunniit qalipaataat najoqqutaralugit immikkoortiterpatit qanorlu katiterneqarsinnaanersut misileqattaalerlugit. Ataatsimut isiginnittoq/ attuilluni malussarniartoq: Immikkuualuttut tamaasa ataatsimoortillugit kueriarlugit, soqutiginarnerusortai aallarniutigaatit, ilaannikkut katersukkatit immikkoortut arlariinngortittarlugit?! Imaassinnaavoq immikkuualuttunik sinneruttoqartoq, Soqutaanngilaq, ajornavianngilaq! eqqarsarputit. Misissuisoq/tusaaniartoq: Aapparisannut ilitsersuut nipituumik atuartippat tulleriiaaqqissaarlugulu katiterlugu?! Ataatsimut isiginnittoq/ tusaaniartoq: Aapparisannut pingaarnerusut siulliullugit nipituumik atuaqquatit, immaqa kingulliit siulliullugit, naammassiguni qanoq isikkoqarsinnaanera takorloorsinnaaniassagakku, taava ingerlannerani ikioqqullutit uteqqeeqqullutillu piumasaqartarlutit. Eqqarsaatigeriaruk... ataatsimut isiginnittuuit imaluunniit misissuisuuit? Ilaatigut aammattaaq suleqatigisatit aperisinnaavatit sorlermi imminnut ilisarinersut, taava taamaalillusi ilinniariaatsit aallarteriissavasi taamalu ilissi suleqatigiittut atuartitsisutullu nutaamik paasisimasaqalerlusi. Alloriarfissaq tulliuttoq naleqquttoq unaavoq: Atuartuutivut qanoq pitsaanerpaamik ilinniartarpat? Nammineerlutit, suleqativit atuartitavillu isummakkut pissusaannut soqutiginarluinnartunut ilaatigullu paasiuminaassinnaasartunut angalanissassinni nuannisarluarisi. N.B. Atortunik atukkiisarfimmi atuakkat atuartitsinermilu atortussat makkua pigineqarput: Ataa takuuk! Børns læringsstil: teori og praksis / Svend Erik Schmidt. - Dafolo, Fra undervisning til læring: læringsstile i praksis / af Lena Boström. - Dafolo, Hvordan lærer dit barn?: en forældreguide om de mange intelligenser i skole og institution / af Peter Andersen og Michael Schelde og Ulrik Toft. - Dafolo, Kan/kan næsten: profil og læringsstil - evaluering og handleplan / udarb. af Jytte Borup og Vibeke Bloch - Elevbog. - Dafolo, Klog på mange måder: sådan udvikler du dine mange intelligenser / Thomas Armstrong. - Adlandia, Læringsprofiler / Elin Aggeboe, Marianne Schmidt, Alice Østergaard - Min læringsprofil. - Dafolo, Kom godt i gang med de mange intelligenser: lærerens arbejds- og kopimappe / Susanne Aabrandt. - Dafolo, Fleksible læringsmiljøer / Karina Landsbo Villumsen og Lene Skovbo Jensen. - Dafolo, Vidensportal om MI og læringsstile 13

14 Af: Lillian Dahl, konsulent for de humanistiske fag Hvordan kan du undervise et barn, uden at vide hvordan barnet lærer? Kære underviser Giv dig selv tid til lige at besvare disse 4 spørgsmål: 1. Hvad er det egentligt for nogle elever du har? Svar: 2. Hvordan imødegår du dine elevers forskelligheder? Svar: 3. Ved du hvordan du skaber et aktivt og spændende væksthus til dine elever? Svar: 4. Er du nysgerrig efter at få indsigt i og forstå hvordan dine elever lærer? Svar: Hvis du mangler svar på nogle af ovenstående spørgsmål eller måske søger yderligere inspiration, så læs efterfølgende korte beskrivelse om Læringsstile. Siden 70 erne har professorerne Rita og Kenneth Dunn fra Sct. Johns University i New York forsket i, hvordan den enkelte elev lærer. Dunn & Dunn arbejdede ud fra det provokerende spørgsmål: Hvordan kan du undervise et barn, uden at vide hvordan barnet lærer? Gennem deres forskning har de erfaret, at vi hver især har læringsmæssige styrkesider. Disse styrkesider er meget vigtige for os, især når vi skal lære nyt. Denne viden er især vigtig at have med sig som underviser, i arbejdet med eleverne, der dagligt udsættes for at skulle tilegne sig ny viden. Dunn & Dunn s budskab er, at dine elevers læringsstile er meget forskellige, og den store udfordring er at skabe så fleksible læringsmiljøer, at alle elever får mulighed for at kunne lære optimalt, samtidigt med at det sociale fællesskab bevares. Hvad er det så Dunn & Dunn vil have underviseren til? De opfordrer til, at du og dit team i samarbejde kigger godt og grundigt på jeres elever - gerne i samarbejde med eleven selv og forældrene. På ATTAT, under Meeqqat atuarfiat FSK ligger den åbne konference om læringsstile, hvor du blandt andet kan finde redskaber til kortlægning af elevens læringsstil. Således kan I skabe optimale forhold for jeres forskellige elever, hver gang klassen præsenteres for nyt og vanskeligt materiale, et problem eller ny viden. Med teamets fælles nye viden, ved I f.eks. at: Simon har det bedst med at lære og forstå nyt, når han: kan småspise mens han arbejder kan sidde i meget lys arbejder alene har ro omkring sig Deborah derimod, lærer bedst det nye, når hun: sidder i dæmpet belysning har en makker, hun lige kan vende ord og betydninger med har summen og baggrundsmusik kan sidde i en sofa på mange måder Hvis teamet får denne indsigt omkring elevgruppen, kræver det også, at teamet handler derefter, således at det ikke kun er i grønlandsk, man arbejder med læringsstile, men konsekvent. Endvidere er det væsentligt at gøre eleverne opmærksomme på, at læringsstile især har betydning, når de skal lære nyt og vanskeligt stof - alt hvad eleven har nemt ved at lære, kan læres uden nødvendigvis at tage særlige hensyn til læringsstil. Der vil typisk være 3-4 faktorer, som har afgørende betydning for eleven, når denne skal lære nyt. Størst betydning har det om eleven er: 1. analytisk eller holistisk 2. domineret af højre eller venstre hjernehalvdel 3. mest auditiv, visuel, taktil eller kropslig (kinæstetiker) Det næste skridt teamet må tage, efter at have klarlagt elevernes læringsstil (på yngstetrin gennem egne iagttagelser og i samarbejde med eleven og forældrene - på mellem og ældstetrin vil eleverne selv kunne udfylde de klargørende spørgeark) er at indrette klasselokalet eller trinområdet med forskellige læringsmiljøer, hvor der f.eks. er plads til: en sofa eller pudehjørne til de elever, der lærer bedst i dette fysiske element et område med hårde stole med tilhørende bord flytbare møbelelementer så det er nemt at lave grupper, såvel som enkeltborde 14

15 gulvspil og plads til de kropskinæstetiske meget lys/dæmpet belysning baggrundsmusik andre tiltag Undervejs i hele processen skal teamet lære at udvikle undervisningsmateriale, - en opgave, der kan virke stor, men Dunn & Dunn understreger, at denne proces også er vigtig for eleverne at deltage i. Hvis man vælger elevdeltagelse fra yngstetrin, skal forældrene være aktive medspillere, fra mellemtrin og op kan eleverne sagtens selv håndtere opgaven i samarbejde med læreren. Afslutningsvis vil jeg gøre opmærksom på endnu en af Dunn & Dunns gode pointer, nemlig spørgsmålet om, hvor du som underviser har dine styrkesider? For Dunn & Dunn fandt nemlig ud af, at undervisere laver en undervisning, der tager udgangspunkt i underviserens egne styrkesider. Derfor er det vigtigt, at få indsigt i egne og teamets samlede styrkesider, således at I i teamet er opmærksomme på og sikrer jer, at I kommer omkring de forskellige læringsstile. Prøv at kigge nærmere på nedenstående og se hvor du genkender dig selv! Er du analytiker eller holist? Forestil dig, at du skal samle dit barns nye, indviklede legetøj eller et skab fra JYSK. HVORDAN gør du det? Analytisk/visuel: Du læser først instruktionen fra A til Z og så samler du det?! Holistisk/visuel: Du aflæser diagrammer, billeder og illustrationer, og så går du i gang?! Analytisk/ taktil: Du lægger alle delene ud, klassificerer efter størrelse, form eller farve og analyserer dig frem til, hvordan tingene skal samles?! Holistisk/ taktil: Du hælder alle delene ud i en stor bunke, begynder med de mest interessante dele, nogle gange flere dele på en gang?! Det er muligt, du får nogle dele til overs, men Pyt, tænker du det fungerer jo! Analytisk/ auditiv: Du får din partner eller makker til at læse brugsanvisningen op, mens du samler trin for trin?! Holistisk/ auditiv: Du ber din partner om at læse det vigtigste op først, måske i omvendt rækkefølge, så du får en fornemmelse af det færdige resultat, og så ber du evt. om hjælp og gentagelser undervejs?! Tænk over det...er du holist eller analytiker? Spørg evt. også dit team, hvor de genkender sig selv, og så er I faktisk godt i gang med læringsstile og med at få ny indsigt i jer som team og undervisere. Det næste skridt er oplagt: Hvordan lærer vores elever bedst? God fornøjelse på din/ jeres vandring ind i dit eget, dine kollegaers og dine elevers fantastiske og til tider uransagelige sind. N.B. Udlånsafdelingen har følgende bøger og undervisningsmaterialer: ( Se side 13 ) 15

16 Kalaallisut Pædagogisk Diplomuddannelse Af: Dorthe Korneliussen, rektor 27. april 2006 ilinniaqqittut 21-it, kalaallisut pædagogisk diplomuddannelse-mik naammassinnittut, naggataartinneqarput. Pingaartorsiornartumik naggataartitsineq pivoq Eqaarsaarfitoqqami Ilinniarfissuarmi. PD-kalaallisut aallartippoq ukiakkut 2003-mi Ilinniarfissuup ataani, ukioq ataatsimik piffissaq tamaat ilinniarnermik naleqarluni. Ukiut pingasut ingerlanneqarpoq atuarfeqarfinni allanilu sulinerup saniatigut, katersuuttarnikkut, ungasissukkut ilinniartitaanikkut soraarummeertarnikkullu. Ilinniarnerup imarai: Videnskabsteori pædagogikkilu Kalaallisut oqaatsit oqaatsinillu atuineq Litteraturi, litteraturimillu atuartitsineq Tusagassiutilerineq, tusagassiutitigullu kulturi Meeqqat inuusuttullu atuagassaat Naggataarutaasumik sammisaqarneq, qulaani sammisat namminerlu soqutigisaq aallaavigalugu. Ilinniarnermut isissutissatut piumasaqaataapput ilinniartitsisunngorniarnermi kalaallisut liniefageqarsimaneq, minnerpaamillu ukiut marluk sulisimanissaq. Amerlanerpaat ukiut qulit sinnerlugit annertunerusumilluunniit sulereersimapput, atuarfeqarfinnilu soraarummeertitsisarnerni suliassanilu allani pingaartuni misilittagaqarlutik. Katersuuttarnerit pisarput Ilulissani Sisimiuni Nuummilu. Moduli- nut assigiinngitsunut ilinniartitsisussaqartitsinermi Ilinniarfissuup tungaaniit pingaartinneqarsimavoq, pitsaanerpaamik nutaanerpaamillu ilisimasallit atussallugit. Ilinniartitsisutut atorpavut maani Ilinniarfissuarmeersut, Københavnimi Eskimologisk Institutimeersut, Oqaasilerinermik, Atuakkialerinermik, Tusagassiutilerinermik ilisimatusarfimmeersut, inuit immikkut ilisimasallit tusagassiortoqarnermi, naqiteriveqarnermit il.il. Tamakku saniatigut atuaqatigiit Danmarkimut paasisassarsiorlutik angalaarput, tassani paasisassarsiorfigineqarput DPU (Danmarks Pædagogiske Universitet), Eskimologisk Institut, H.C Andersens skolen Vollsmose-miittoq, H.C. Andersenip katersugaasivii Odensemiittut, Knud Rasmussenip illua, efterskolit assigiinngitsunik sammivillit, aamma oqalugiartoqarpoq meeqqanut atuakkiortunik, titartaasartunillu. Angalaneq uummarissaataalluartutut taaneqarsinnaavoq ataatsimoornermi nuannersorpassuarnik ataqatigiilluarnermillu kinguneqarami. Atuaqatigiit angalanermi misigisaminnik atua- gaaqqiorput. Ilinniarneq ataatsimut isigalugu iluatsilluartutut taasariaqarpoq. Soraartut ilinniarneq aallartilaaginnartoq soraarput, assigiinngitsut akornutit, ilaqutariinnermi pissutsit allallu pissutigalugit, ilaallu aallartinngitsuuginnarput. Sinneri 21-it aalajaatsumik ingerlatsillutik angusipput ajunngitsumiit pitsaasumut. Ilinniarnermi ingerlatsisuulluni qanoq pitsaanerpaamik tunniussaqarsinnaaneq, ilinniartunut inersimasunut misilittagalinnut ilikkartitsiniarneq ilikkariartuaagassaavoq, ilinniakkami pædagogikkimik/ ilinniartitsinermillu qitiutitsisumi. Illuatungaatigulli ilinnialersunut ilinniartunngoqqinneq, ilinniagassalerisalerneq, allaaserinnittalerneq soraarummeertalernerlu il.il. aallarteqqillugu aamma imaannaasimanngilaq. Naggataatigut PD-nngortut nutaat tamaasa pitsaanerpaamik kissaappakka, ulluni atukkatsinni qutsavigalugit. Aaamma assut qutsavigerusuppakka ilinniarnerup ingerlanneqarneranut ikiuutaasimasut tamaasa. 16

17 Pædagogisk Diplomuddannelse i grønlandsk Af: Dorthe Korneliussen, rektor Den 27. april 2006 blev der holdt afslutning på 3 års studier for 21 pædagogisk diplomstuderende i grønlandsk. Afslutningshøjtideligheden fandt sted i Gamle Gymnastiksal på Ilinniarfissuaq. PD-uddannelsen startede i efteråret 2003 i Ilinniarfissuaqs regi, og svarer til et års fuldtidsstudie fordelt på 3 års deltidsstudier ved siden af det daglige arbejde, gennem internater, fjernstudie og eksaminer. Studiet indeholdt modulerne: Videnskabsteori og pædagogik Grønlandsk sprog og sprogbrug Litteratur og litteraturdidaktik Medier og mediekultur Børne- og ungdomslitteratur Afgangsprojektet, hvor de studerende behandler et emne fra de ovenstående moduler efter egen interesse. Adgangskriterierne for at komme ind på uddannelsen var et liniefag i grønlandsk på lærerstudiet og mindst 2 års erhverserfaring. De fleste havde dog undervist i over 10 år eller mere, havde et utal af afgangseksaminationer bag sig og andre vigtige hverv på folkeskolen. Internaterne foregik i Ilulissat, Sisimiut og Nuuk. Med hensyn til undervisere på de forskellige moduler har Ilinniarfissuaq lagt vægt på, at folk med den bedste og nyeste viden blev brugt. Underviserne har dels været vores egne folk fra Ilinniarfissuaq, fra Eskimologisk Institut i København, fra Institut for grønlandsk sprog, litteratur og medier på Ilisimatusarfik og relevante folk fra medieverdenen, fra den litterære verden, fra forlagsverdenen etc. Derudover var holdet på studietur i Danmark, hvor de besøgte f.eks. DPU (Danmarks Pædagogiske Universitet), Eskimologisk Institut, H.C. Andersen skolen i Vollsmose, H.C.Andersens museer i Odense, Knud Rasmussens Hus, efterskoler med forskellige retninger, havde besøg af børnebogsforfattere og tegnere etc. Alt i alt en meget stimulerende tur med en masse sociale indslag og sammenhold. Holdet har udgivet et skrift med referater af deres oplevelser. Uddannelsen har generelt set været en success. De der holdt op, gjorde det i starten af uddannelsen, p.g.a. praktiske, familiemæssige og andre problemer, og andre startede slet ikke. De resterende 21 har været stabile og har gennemført uddannelsen med resultater fra tilfredsstillende til udmærket. Som udbyder af uddannelsen har det været en udfordring at rette sig ind på, hvad der var vigtigt at bidrage med i en voksenuddannelsesmæssig situation med en stor vægt på den pædagogiske/didaktiske side. På den anden side har det været en udfordring for de studerende at blive studerende igen, med lektier, opgaver, eksaminer og alt hvad dertil hører. Til sidst vil jeg ønske alt godt til de nye PD-er i deres videre arbejde, og takke dem for den tid, vi har haft fornøjelsen af dem. Også en stor tak til alle dem, der har været med til at få gennemført uddannelsen. 17

18 Kalaallsiut pædagogisk diplomuddannelsemi allagartartaartut Pædagogisk diplomstuderende i grønlandsk Marie Larsen, Tasersuup Atuarfia, Qaqortoq Else Kleist, Ilinniarfissuaq, Nuuk Helene Villadsen, Juunarsip Atuarfia, Qasigiannguit Kaali Villadsen, Juunarsip Atuarfia, Qasigiannguit Arnaq Brandt, ASK, Nuuk Hendrik Mørch, Pr. Margretheskolen, Upernavik Inger Berglund Kleist, ASK, Nuuk Kasper Skifte, ASK, Nuuk Karoline Petersen, ASK, Nuuk Laila Hammeken, Qorsussuaq, Nuuk Johanne Biilmann Egede, Narsap Atuarfia, Narsaq Jens Ole Semsen, Narsap Atuarfia, Narsaq Niels Otto Egede, Narsap Atuarfia, Narsaq Biggi Nielsen, Inerisaavik, Nuuk Abia Abelsen, Ilinniusiorfik, Nuuk Rakel Petrussen, Atuarfik Kilaaseeraq, Maniitsoq Tola Ludvigsen, Atuarfik Jørgen Brønlund, Ilulissat Grethe Jakobsen, Atuarfik Mathias Storch, Ilulissat Mimi Karlsen, Atuarfik Kilaaseeraq, Maniitsoq Bendt Kleist, Nuussuup Atuarfia, Nuuk Riikki Grønvold, Kangillinnguit Atuarfiat, Nuuk 18

19 Main Study 2006 All: Esekias Therkelsen Naliliisarnermik uppernarsaasiortarnermillu nalunaarut nutaaq malillugu ukiumi atuarfiusumi imi nuna tamakkerlugu 3. aamma 7. klassini tamani allattariarsorluni misilitsinnerit ingerlanneqartussaapput. Allattariarsorluni misilitsinnerit atuarfinni ingerlaavartumik naliliisarnernut ingerlanneqalereersunut tapertaaginnartussaapput. Inerisaaviup alloriarfinni misilitsissutissat taakkua atuutilivinnginnerini pingasoriarlugit misilerarneqarnissaat siusinnerusukkut nalunaarutigereerpaa. Misileraanerit siulliit marluk 2004-mi aamma 2005-imi ingerlanneqareerput mi alloriarfinni misilitsissutissatut eqqarsaatigineqartut siulliit misileraanerni annikitsuni ingerlanneqarput imi Field Trial Test-it ingerlappagut, tassani nuna tamakkerlugu 3. aamma 7./8. klassit 25 %-iisa missaat peqataatillutigit. Misileraaneq kingulleq ukioq manna maaji qaammat ingerlapparput. Tassani nukarliit alloriarfianni atuartitsissutit kalaallit oqaasii, qallunaat oqaasii matematikkilu akulliillu alloriarfianni kalaallit oqaasii, qallunaat oqaasii, tuluit oqaasii matematikkilu pineqarput. Nuna tamakkerlugu misileraanermi kingullermi tassani 3. aamma 7. klassit tamarmik peqataassapput. Misileraaneq kingulleq Main Study-tut ingerlanneqartussaavoq. Misileraanermi tassani Inerisaaviup atuartitsissutini misilitsiffiusussani najoqqutassat nuna tamakkerlugu piumasaqaataasussat sananissaannut paasissutissat pissarsiariniarpai. Taamaammat Main Studymi siunertarineqartut pingaarnerit marluupput: siullermik atuartut ilikkagaat piginnaaneqarfiilu pillugit paasissutissanik katersisoqassaaq, aappassaanillu paasissutissat taakkua nukarliit akulliillu alloriarfiini misilitsissutissatut siunnersuutit suliareqqinnissaannut pitsanngorsaqqinnissaannullu naliliissutigalugillu misilittakkatigut tunngavigineqarniarput. Taakkua saniatigut Main Study-p alloriarfinni misilitsinnivittut ingerlannissaa matumani aamma anguniarneqarpoq. Ilinniartitsisut taamaalillutik Main Study-mi angusarineqartut ukiup atuarfiusup matuma naanerani atuartut atuarnerminni pissarsiaat tamakkiisumik nalilernialerunikkit nalunaarusiornialerunillu tunngavilersuutigisaminnut ilanngussinnaavaat. Atuarfiit piumasaqaataasut malillugit 2007-mi alloriarfinni misilitsinnissat sioqqullugit Main Study aqqutigalugu misilittagaqalereersinnaanerat matumani aamma taajumavarput imi Field Trial Test-it atorlugit alloriarfinni misilitsissutissatut siunnersuutit eqqarsaatigineqartunit siullernit ineriartorteqqinneqarsimasut misilerarpagut. Taamaalilluta misilitsissutissatut siunnersuutit ineriartorteqqissinnaanerlutigit siunertaasumullu tulluartuunerinik paasissutissanik atuarfinnit pissarsivugut. Pissarsiagut taakkua DPU suleqatigalugu misilitsissutissat nunat tamalaat najoqqutassarititaat malillugit psykometrimi piumasaqaataasunik naammaginartumik suliaasimanerinik misissuinitsinni atorpagut. Alloriarfinni misilitsissutissat allallu taakkununnga sunniuteqartussat Field Trial Test-ini misilerarpagut pitsanngorsaqqillutigillu. Naliliisarnermik immikkoortortaqarfik taamaammat isumaqarpoq, alloriarfinni misilitsissutissat misilitsinnermi sakkutut periutsitullu nunatsinni meeqqat atuarfianni maanna atorsinnaalersut. Imaanngilaq alloriarfinni misilitsissutit ineriartortinneqarneri maanna naammassisoq misilitsillunilu suliassat kukkuneeruttut. Naliliisarnermi ilisimasagut paasisagullu nutaat peqatigalugit taakkuninnga pitsanngorsaaqqittuassaagut. Nukarliit akulliillu alloriarfiisa naammassinerini misilitsissutissat periuseq curriculum-based assessment atorlugu ineriartortitaapput. Naatsumik oqaatigalugu uatsinnut tamanna ima isumaqarpoq, nunatsinni alloriarfiit naammassinerini ilikkagassatut anguniagassat allattariarsorluni misilitsissutissat suliarinerini taamaallaat najoqqutarineqarsimasut aammalu ilikkagassatut anguniagassat allattariarsorluni misilitsinnerni assigiissagaasuni uuttortarneqarsinnaasut kisimik najoqqutarineqarsimallutik. Ulluinnarni atuartitsinermi klassini pædagogik atorneqartoq aamma annertunerusumik qissimigaarneqanngilaq. Pædagogik ulluinnarni atorneqartoq ukiut ingerlanerini, atuarfimmiit atuarfimmut, illoqarfimmiit nunaqarfimmut, ilinniartitsisumiit ilinniartitsisumut allanngoriartortarpoq Atuarfitsialaalluunniit iluani assigiinngissutsit aamma takoreerpagut. Tamanna patsisigalugu pædagogik ulluinnarni atorneqartoq ineriartortitsinermi uani allanngoraatitut anner- 19

20 tunerusumik atunngilarput. Aamma taamaaliornitsigut ukiut arlariit ingerlanerini atuartut angusaat sanilliuttaqattaarsinnaalissavagut ineriartortoqarnersorlu uppernarsarsinnaalissallutigu. Taamatuttaaq ilisimariikkagut tunngavigalugit atuarfinniillu paasissutissat pissarsiagut atorlugit nukappiaqqat niviarsiaqqallu assigiinngissutaat, nunap immikkoortuisa assigiinngissutaat kulturikkullu assigiinngissutit sapinngisatsinnik sunniuteqarnaveersaartinniarsimavagut. Taamaammat nukarliit akulliillu alloriarfiini misilitsissutissatut siunnersuutit isummerfiginiarnerini taamaallaat alloriarfinni ilikkagassatut anguniagassat atuuttut kisiisa najoqqutarineqarnissaat innersuutigaarput. Nunat tamalaat akunnerminni atuarfiit angusaannik sanilliussisarnerini peqataanissaq siunertarineqarsimasuuppat uagullu atuarfitsinni angusagut nunani allani atuarfiit angusaannut sanilliunnissaat eqqarsaatigisimagutsigu, litteracybased assessment najoqqutaralugu misilitsissutissat ineriartortinneqarsimanissaat tulluarnerusimassagaluarpoq. Nunatsinnili alloriarfinni misilitsissutissat taamatut atorneqarnissaat siunertarineqanngilaq. Misilitsinnerni taakkunani angusat nunatsinni meeqqanut atuarfitta nalilersorneranut pitsanngorsarneranullu taamaallaat atorsinnaavagut. 20

21 Main Study 2006 Af: Esekias Therkelsen Som det fremgår af den nye evalueringsbekendtgørelse, skal der afholdes skriftlige trintest i skoleåret 2007 for alle 3. og 7. klasser i landet. De skriftlige trintest vil indgå som en mindre del af det evalueringsarbejde, som allerede er igangsat ude på skolerne. Inerisaavik har tidligere meddelt, at afprøvning af disse trintest vil blive gennemført i tre omgange inden de tages i brug. De to første afprøvninger blev gennemført i hhv og i I 2004 blev ide-skitser til trintest afprøvet i småskala. Og i 2005 gennemførte Inerisaavik Field Trial Test, hvor ca. 25 % af samtlige 3. og klasseelever deltog. Den sidste afprøvning gennemfører vi i maj måned i år i fagene grønlandsk, dansk og matematik på yngstetrinnet og grønlandsk, dansk, engelsk og matematik på mellemtrinnet. Dette gælder alle 3. og 7. klasser over hele landet. Den sidste afprøvning gennemføres som Main Study, hvor Inerisaavik indhenter data fra hele landet med henblik på udarbejdelse af landsnormer i de fag, hvor der gennemføres trintest. Den primære hensigt med Main Study er derfor dels at hente viden om elevernes færdigheder og kompetencer og dels at benytte disse data som evaluerings- og erfaringsgrundlag for videre bearbejdelse og forbedringer af de udarbejdede forslag til trintest for for yngste- og mellemtrinnet. Gennemførelsen af Main Study bliver samtidig tilrettelagt, så det mest muligt ligner de kommende trinevalueringer. Resultaterne fra Main Study kan lærerne derfor benytte som en del af den samlede vurdering af elevens udbytte af undervisningen, når de udarbejder vidnesbyrd ved afslutningen af dette skoleår. Main Study er også en god anledning for skolerne til at indhente og samle de første erfaringer forud for de obligatoriske trintest i Under Field Trial Test en i 2005 afprøvede vi de egentlige udkast til trintest. Vi fik derved oplysninger og data fra skolerne, om disse udkast kunne bruges i det videre arbejde, og om de understøtter formålet med trintestene. Sammen med DPU benyttede vi så de indsamlede data til psykometrisk afprøvning af testene i henhold til internationale standarder. Gennem Field Trial Test en er trintestene og systemet afprøvet og forbedret. Evalueringsafdelingen mener derfor, at trintestene nu kan benyttes som testredskaber og metoder i den grønlandske folkeskole. Det betyder ikke, at udvikling af trintestene er afsluttet, og at prøveopgaverne nu er fejlfrie. Der vil til stadighed foregå justeringer og forbedringer i takt med, at vi får ny indsigt og viden på evalueringsområdet. Trintestene for yngste- og mellemtrinet er udarbejdet efter curriculum-based assessment. Det betyder kort for vores vedkommende, at vore trinlæringsmål her på Grønland alene har været omdrejningspunkter for udarbejdelsen af de skriftlige prøveopgaver og kun de læringsmål, som kan måles ved standardiserede skriftlige prøver. Under udarbejdelsen af trintestene er der heller ikke taget større hensyn til den praktiserede pædagogik, sådan som det udformes i de enkelte klasserum. Pædagogikken ændrer sig over tid fra skole til skole, fra by til bygd, fra lærer til lærer og selv inden for Atuarfitsialak kan vi observere større forskelle. Af denne grund benytter vi ikke den praktiserede pædagogik i større omfang som variabel i dette udviklingsarbejde. Derved muliggør vi også sammenligninger af elevresultater over en længere tidsrække. Vi har endvidere tilstræbt at eliminere kønsforskelle, geografiske forskelle samt kulturelle forskelle mellem eleverne så langt, det kan lade sig gøre ud fra den viden, vi har og ud fra de oplysninger, vi fik fra skolerne. Man må derfor alene relatere til de gældende trinlæringsmål i forbindelse med vurderingen af de foreforeslåede trintest til yngste- og mellemtrinnet. Havde formålet været at deltage på internationale sammenligninger over skoleresultater og relatere vore skoleresultater med resultater fra andre lande, ville litteracybased assessment have været mere velegnet som standard ved udarbejdelsen af vore trintest. Men dette er som bekendt ikke formålet med vore trintest her i landet. Vi kan kun bruge disse resultater her til lands til evaluering og forbedring af vor egen folkeskole. 21

S trin-imiit nutaarsiassat Qupp. 2 Kigutilerisarfimmiit. Qupp. 9. Nyheder fra trin S Fra tandklinikken s. 9. Issuaanerit nuannersut Qupp.

S trin-imiit nutaarsiassat Qupp. 2 Kigutilerisarfimmiit. Qupp. 9. Nyheder fra trin S Fra tandklinikken s. 9. Issuaanerit nuannersut Qupp. Nanortallip atuarfia INUUNEQ ILINNIARFIUVOQ IGALAAQ ΙTunngavilerneqarpoq 2015Ι nr.3ι 27. MARTS 2015 Ι IGALAAQ Ι Nutaarsiassat atuartunut, angajoqqaanut, atuarfimmilu atuisunut. Sap. akunnerata tulliani

Læs mere

Kvalitets-rapport for skoler / skoleåret 2013/14. Kulusumi Alivarpi. Atuarfiup aqqa /skolens navn 986973, 986975, kulusumi.alivarpi@attat.

Kvalitets-rapport for skoler / skoleåret 2013/14. Kulusumi Alivarpi. Atuarfiup aqqa /skolens navn 986973, 986975, kulusumi.alivarpi@attat. Kulusumi Alivarpi Atuarfiup aqqa /skolens navn 986973, 986975, kulusumi.alivarpi@attat.gl Atuarfiup/skolens telefonnr., faxnr. og e-mailadresse 3915 Kulusuk Atuarfiup/skolens postadresse Kulusuk Illoqarfik/By

Læs mere

Kontakt. Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk. www.mejlbyefterskole.

Kontakt. Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk. www.mejlbyefterskole. 1 Kontakt Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk Forstander: Gyrite Andersen gyrite.andersen2@mejlby-eft.dk Viceforstander: Jørn Frank

Læs mere

4. 2004. Piareersimassusermi? Hvad med paratheden? Pædagogisk diplomuddannelse; Pinngortitalerineq. Pædagogisk diplomuddannelse i naturfag

4. 2004. Piareersimassusermi? Hvad med paratheden? Pædagogisk diplomuddannelse; Pinngortitalerineq. Pædagogisk diplomuddannelse i naturfag Piareersimassusermi? Hvad med paratheden? Pædagogisk diplomuddannelse; Pinngortitalerineq Pædagogisk diplomuddannelse i naturfag Naliliisarneq atuartitsinerup ilassaraa Evaluering en del af undervisning

Læs mere

Alloriarfiit naammassinerini ataatsimoortumik nalilersuineq. Samlet vurdering efter trin

Alloriarfiit naammassinerini ataatsimoortumik nalilersuineq. Samlet vurdering efter trin Alloriarfiit naammassinerini ataatsimoortumik nalilersuineq 3. aamma 7. klassimi atuartut angajoqqaavinut ilinniartitsisuinullu tamanut Samlet vurdering efter trin Til alle forældre og lærere til elever

Læs mere

AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015

AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015 AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015 Piffissami nal. ak./tidspunkt.: Eqimattani oqaloqatigiinneq / Samtalerunde kl. 9.00 9.30 Kisimiilluni

Læs mere

Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq

Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa Isumassarsissutissanngorluni oqallissaarutitut saqqummiussaq KANUKOKA-seminar:Samarbejde på børn- og ungeområdet 08-12-2011 1 Oqallissaaraluni saqqummiussap

Læs mere

Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument

Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut Ungdomsparlamentets slutdokument 2013-imi Inuusuttut Inatsisartuisa qulequttatut pingaarnertut sammivaat Oqaatsitigut piginnaasassavut eqqarsaatigalugit

Læs mere

Ilinniartitsinerup aaqqissugaanerani ataqatigiissuseq. Sammenhæng ng i uddannelsessystemet

Ilinniartitsinerup aaqqissugaanerani ataqatigiissuseq. Sammenhæng ng i uddannelsessystemet Ilinniartitsinerup aaqqissugaanerani ataqatigiissuseq Sammenhæng ng i uddannelsessystemet Inerisaavik Inerisaaviup pilersinnerani anguniakkat ilagivaat: Iliniartitsisut atuartullu ataasiakkaat iluaqutissaannik

Læs mere

Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit

Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit Saqqummersitamik sammisaqarneq meeqqat atuarfianni meeqqanut angilaartunut angajullernullu atuartitsissutini inuiaqatigiilerinermi

Læs mere

Nutaarsiassaaleqiffik qaangiuppoq (IB) Aasaanera nutaarsiassaaleqiffiusartuuvoq. Inuit sulinngiffeqartarput, sorpassuit uninngasarput aamma naalakkersuinermik suliallit akornanni. Taamaammat nutaarsiassani

Læs mere

Ilisimatitsissut Notat

Ilisimatitsissut Notat Kultureqarnermut, Ilinniartitaanermut, Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Kultur, Uddannelse, Forskning og Kirke Ilisimatitsissut Notat Uunga Til Assinga uunga

Læs mere

Malugineqassaaq nakkutilliineq (censur) - qitiusumit censoriutitaqarnermi - atuaqatigiinnut

Malugineqassaaq nakkutilliineq (censur) - qitiusumit censoriutitaqarnermi - atuaqatigiinnut INAARUTAASUMIK NALILIINEQ AFSLUTTENDE EVALUERING Samtlige prøveafholdende skoler Samtlige skoleforvaltninger Samtlige beskikkede censorer til de mundtlige prøver Ulloq/dato Allat/init. Journal nr. Brev

Læs mere

- Pikkorissartinneqarsimasunik pissarsianik suleqatinut ingerlatitseqqittarneq piumasaqataasariaqarpoq

- Pikkorissartinneqarsimasunik pissarsianik suleqatinut ingerlatitseqqittarneq piumasaqataasariaqarpoq Gruppe nr. 1 fredag eftermiddag Gruppearbejde / nr.: 1 Ordstyrer: Kirsten Lyberth Referent: Bitten Heilmann Fremlægger: Efraim Olsen Pikkorissartarnerit/ilinniarsimanerit: - Pikkorissarnerpassuit atorluarneqarnerusariaqarput

Læs mere

Maannakkut issiavutit PISPSavisiia siulleq tigummillugu.

Maannakkut issiavutit PISPSavisiia siulleq tigummillugu. PISPSavisiia 1. udgave, februar 2013 PI/SPS den nye bygning 10. januar 2013, Anita & Stinnanguaq Maannakkut issiavutit PISPSavisiia siulleq tigummillugu. Aviisi qaammammut ataasiarluni saqqummertassaaq

Læs mere

Tjenestemandisut atorfillip atorfeqarnermini atugassai sumi nassaarisinnaavigit? Atuartitsisut atorfeqarnerminni atugassai sumi nassaarisinnaavigit?

Tjenestemandisut atorfillip atorfeqarnermini atugassai sumi nassaarisinnaavigit? Atuartitsisut atorfeqarnerminni atugassai sumi nassaarisinnaavigit? Suliassaq 1. atorfinititseriaatsit Isumaqatigiissutit naapertorlugit atorfillip atorfeqarnermini atugassai sumi nassaarisinnaavigit? Tjenestemandisut atorfillip atorfeqarnermini atugassai sumi nassaarisinnaavigit?

Læs mere

Kl. 8.00 8.10 Kl. 8.10 8.30 Kl. 8.30 8.40 Kl. 8.40 9.00. Kl. 9.00 9.10 Kl. 9.10 9.30. Kl. 9.30 9.50. Kl. 9.50 11.20 Kl. 11.20 12.

Kl. 8.00 8.10 Kl. 8.10 8.30 Kl. 8.30 8.40 Kl. 8.40 9.00. Kl. 9.00 9.10 Kl. 9.10 9.30. Kl. 9.30 9.50. Kl. 9.50 11.20 Kl. 11.20 12. Atuarfik pillugu Inatsisartut peqqussutaat 2002-meersoq pillugu naliliigallarneq Midtvejsevalueringen af folkeskoleforordningen af 2002 Pisussat: Pingasunngorneq 10. november 2010 Program for onsdag den

Læs mere

Pinnguarnermut atortut meeqqanut eqeersimaartunut Legeredskaber til aktive børn

Pinnguarnermut atortut meeqqanut eqeersimaartunut Legeredskaber til aktive børn Pinnguarnermut atortut meeqqanut eqeersimaartunut Legeredskaber til aktive børn Pinnguartarfiit pinngortitap nammineq pilersitai meeqqanut tamanut Qisuit pitsassuit Immikkut qisuit toqqarsimavagut sibirisk

Læs mere

Inuttut alloriarneq annertooq Allattoq: Kirstine Kreutzmann Imminut nalikitsutut isigineq, ajortussarsiorneq, kukkunersiuineq, tatiginnginneq, nalornineq, inuunermilu nuanniilliuuteqartuarneq. Soormi kinaassuserput

Læs mere

Resume af gruppedrøftelsen / konklusion: Atuartut ilinniaqqiffinnut ikaarsaariarfimmi ajornartorsiortartut

Resume af gruppedrøftelsen / konklusion: Atuartut ilinniaqqiffinnut ikaarsaariarfimmi ajornartorsiortartut Gruppe nr. 1 fredag formiddag Gruppearbejde / nr.: 1 Ordstyrer: Kristine Kristiansen Referent: Jonathan Petersen Fremlægger: Sikkersoq Berthelsen Resume af gruppedrøftelsen / konklusion: Atuartut ilinniaqqiffinnut

Læs mere

kujataamlu Q-offset Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq Naqiterisoq / Udgives af:

kujataamlu Q-offset Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq Naqiterisoq / Udgives af: Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq All.: Jørgen Wæver Johansen, Siumut, Kommune Kujallermi borgmesteri Siullermik Naalakkersuisut nersualaarusuppakka aalajangiiffigisassaq imaannaanngitsoq, nuannarineqanngitsussaasorlu,

Læs mere

Akiitsut amerligaluttuinnarput Namminermini tamanna tupinnanngilaq aamma tupinnartuliaanngilaq, aasit taamatut innuttaasut tassa pisuupput, uanga qujaannarpunga aamma tigorusunngilara pisuutitaaneq manna

Læs mere

Naluttarfimmi Malimmi ullut eqqumiitsuliorfiit. Kunstdage i svømmehallen Malik. Naliliisarnermi professori ukioq ataaseq atorfeqartussaq

Naluttarfimmi Malimmi ullut eqqumiitsuliorfiit. Kunstdage i svømmehallen Malik. Naliliisarnermi professori ukioq ataaseq atorfeqartussaq Naluttarfimmi Malimmi ullut eqqumiitsuliorfiit Kunstdage i svømmehallen Malik Naliliisarnermi professori ukioq ataaseq atorfeqartussaq Ny gæsteprofessor i evaluering Nunat Avannarliit KappAbel-imi ajugaaniutivinnerat

Læs mere

Ilulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut.

Ilulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut. Ilulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut. Ilulissani atuartunik oqaloqatiginnittartumik 1. januar 2003-mi atorfinitsitisoqaqqaarpoq inummik ataatsimik, atorfinittullu atuarfiit arfiniliusut tassa illoqarfimmi

Læs mere

Assigiimmik periusissat

Assigiimmik periusissat Assigiimmik periusissat Fælles holdninger Kinaluunniit Gammeqarfimmi atorfeqartuusoq pisussaaffeqarpoq pineqartunut aaqqiissutissatut taaneqartunut iliuuseqassalluni; inassuteqaatit naapertorlugu iliuuseqassalluni!

Læs mere

Ningiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen Oqarasuaat/Mobil: 559340. Nittartagaq/Hjemmeside: www.qiajuk.com

Ningiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen Oqarasuaat/Mobil: 559340. Nittartagaq/Hjemmeside: www.qiajuk.com Qiajuk Studio piffissaq qitiffissaq nutaaq aallartippaat! Ny dansesæson begynder hos Qiajuk Studio! Kissarneqqortuunnguaq Vandsøvej 10 (i Nuuk Fysioterapi- mi) 3900 Nuuk Ningiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen

Læs mere

Kangillinnguit Atuarfiat

Kangillinnguit Atuarfiat Kangillinnguit Atuarfiat Qajaasat, Box 7504 3905 Nuussuaq :+ (00299) 36 64 20 Fax: +(00299) 32 95 54 E-mail: dobe@sermersooq.gl Atuarfiup siulersuisuisa ukiumut atuarfiusumut 2014/15-mut nalunaarusiaat:

Læs mere

Aatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen

Aatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen Aatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen Qaarsummi sulisutut Minesvend Maskiinamik ingerlatitsisutullu Maskineentreprenør Ilinniarneq Uddannelsen 1 Ilinniagassaq nutaaq pissanganartoq Aatsitassanik

Læs mere

Ilanngussaq 1: Inuusuttut efterskolertut pillugit paasissutissanut Efterskoleforeningip inassuteqaatai

Ilanngussaq 1: Inuusuttut efterskolertut pillugit paasissutissanut Efterskoleforeningip inassuteqaatai Ilanngussaq 1: Inuusuttut efterskolertut pillugit paasissutissanut Efterskoleforeningip inassuteqaatai Inuusuttunik suliaqarnissamut efterskolit paasissutissanik sunik atorfissaqartitsinersut nikerarsinnaavoq.

Læs mere

Atuartitsissutit Ilikkarluarfiusut tunngaviinik atuutsitsileriartorneq

Atuartitsissutit Ilikkarluarfiusut tunngaviinik atuutsitsileriartorneq Atuartitsissutit Ilikkarluarfiusut tunngaviinik atuutsitsileriartorneq Implementering af de Effektive undervisningsprincipper Nr Atuarfik - Skole Modul 1 & 2 Ant. Modul Ant Oqaatigiumasat - bemærkninger

Læs mere

37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat.

37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat. Inuussutissarsiornermut Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Erhverv og Arbejdsmarked Inatsisartuni ilaasortamut Isak Hammond-imut, Inuit Ataqatigiit 37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi

Læs mere

Ilinniartitsisoq. Tema: Atuarfitsialak. IMAK - Grønlands lærerforening FEBRUAR 10

Ilinniartitsisoq. Tema: Atuarfitsialak. IMAK - Grønlands lærerforening FEBRUAR 10 T Ilinniartitsisoq IMAK - Grønlands lærerforening FEBRUAR 10 Tema: Atuarfitsialak Ilinniartitsisoq Februar 10 Ilinniartitsisoq Udgivet af IMAK Tavs viden 3 Ilisimasat nipangiussat 4 Meerarpassuit angusarissaannginnerusut

Læs mere

Imai. Indhold ... Ilusilersuisoq: Peter Langendorff Hansen. Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk

Imai. Indhold ... Ilusilersuisoq: Peter Langendorff Hansen. Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk 1 PI - Paasissutissat/Information Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq Kalaallit Nunaanni atuartitsisunut/ ilinniartitsisunut.

Læs mere

www.skolenkullorsuaq.gl

www.skolenkullorsuaq.gl Ilinniartitsisoq nr. 3 2008 - Marts Siorapalummi seqineq nuisoq - Solfest i Siorapaluk Saamup Atuarfianit Fra Saamup Atuarfia Side. 10-11 www.skolenkullorsuaq.gl Nunap assinga qiviartaraangakku takusinnaasarpara

Læs mere

Qallunaat oqaasiinik atuartitsinermi ilikkagassatut pilersaarutit

Qallunaat oqaasiinik atuartitsinermi ilikkagassatut pilersaarutit Qallunaat oqaasiinik atuartitsinermi ilikkagassatut pilersaarutit *********** A: Siunertat ilisarititsinerlu A 2 Qallunaat oqaasii - marsi 2003 Qallunaat oqaasiinik atuartitsinerup siunertaa (Atuarfimmi

Læs mere

Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut

Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut 8. september 2008. Nalunaarut nr. 900. Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut Matumuuna danskit naalagaaffianni innuttaasut il.il. passeqartarnerannik inatsit

Læs mere

AWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser. Najoqqutassaq pillugu inatsisiliorneq

AWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser. Najoqqutassaq pillugu inatsisiliorneq AWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser Meeqqat sulisinneqartarneranni ajornerpaatut taaneqartartunik inerteqquteqartitsinissaq aammalu

Læs mere

Ateq / Fornavn Telefoni nalinginnaasoq / Fastnettelefon. Kinguliaqut / Efternavn. Najuqaq / Adresse

Ateq / Fornavn Telefoni nalinginnaasoq / Fastnettelefon. Kinguliaqut / Efternavn. Najuqaq / Adresse Kalaallit Nunaanni ilinniagaqarnissamik qinnuteqaat aamma ilinniagaqarnersiuteqarnissamik qinnuteqaat Ansøgning om uddannelse i Grønland og ansøgning om uddannelsesstøtte Namminermut paasissutissat / Personlige

Læs mere

Qeqqata Kommunia Atuilluartuunermut Suliniutaa: Atuarfinni Qarasaasiaqarneq. Qeqqata Kommunia Bæredygtighedsprojekt: IT i Folkeskolen

Qeqqata Kommunia Atuilluartuunermut Suliniutaa: Atuarfinni Qarasaasiaqarneq. Qeqqata Kommunia Bæredygtighedsprojekt: IT i Folkeskolen Qeqqata Kommunia Atuilluartuunermut Suliniutaa: Atuarfinni Qarasaasiaqarneq Qeqqata Kommunia Bæredygtighedsprojekt: IT i Folkeskolen 1 Atuarfitsialak, 1. august 2003 Peqqussummi allassimavoq IT InformationsTeknologi

Læs mere

IMAI INDHOLD. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion :

IMAI INDHOLD. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion : PI 1 2014 1 2 PI Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk : Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu

Læs mere

AHL Ledelsens visioner:

AHL Ledelsens visioner: AHL Ledelsens visioner: Angusakka i AHL som indsatsområde Mere faglighed i forhold til fagfordelingsprincipperne Skoleintra: brugere i alle sammenhænge som indsatsområde Læringsmål, derunder semesterplaner,

Læs mere

Oqaasiliortut ataatsimiinnerat

Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Sisamanngorneq, marsip 13-ianni 2014, nal. 10.00 Oqaasileriffiup ataatsimiittarfiani. Peqataasut: Carl Chr.Olsen, Eva M.Thomassen, Stephen Heilmann, Karl Møller aamma Katti

Læs mere

ISSN 1600-3063 2. 2001

ISSN 1600-3063 2. 2001 ISSN 1600-3063 2. 2001 Naqiterisitsisoq: Pilersuiffik aamma Inerisaavik. Pilersuiffik tassaavoq Kalaallit Nunaanni atuartitsinermi atortussanik pilersuiffik, Inerisaavik pamersaanermut tunngasunik ilinniartitsisullu

Læs mere

AEU-2 QALLUNAATUT / DANSK SKRIFTLIG FREMSTILLING / QALLUNAATUT ALLATTARIARSORNEQ DECEMBER 2014

AEU-2 QALLUNAATUT / DANSK SKRIFTLIG FREMSTILLING / QALLUNAATUT ALLATTARIARSORNEQ DECEMBER 2014 AEU-2 QALLUNAATUT / DANSK SKRIFTLIG FREMSTILLING / QALLUNAATUT ALLATTARIARSORNEQ DECEMBER 2014 Piffissami nal. Ak/Tidspunkt.: Samtalerunde kl. 9.00 9.30 Individuel besvarelse 9.45 12.00 Ulloq misilitsiffik/dato:

Læs mere

kujataamlu Q-offset Udfører alt arbejde inden for: Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Kujataani Asaasoq ApS Sydgrønlands Rengøring ApS

kujataamlu Q-offset Udfører alt arbejde inden for: Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Kujataani Asaasoq ApS Sydgrønlands Rengøring ApS Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Maani illoqarfimmi avatangiisinut tunngasut qanoq iliuuseqarfigineqarnissaannut soqutiginninnernut qujanaq. Kommunimut suaarutigisat akissuteqarfiginiassarissavara.

Læs mere

Nuuk den 12. november 2012

Nuuk den 12. november 2012 Nuuk den 12. november 2012 Nye ska(eregler er et alvorligt benspænd for lokale virksomheder Europas højeste selskabsskat suppleres i nyt lovforslag af forringede afskrivningsregler, der risikerer at bremse

Læs mere

Imai. Indhold. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik. Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion :

Imai. Indhold. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik. Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion : PI 3 2015 1 PI Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk : Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu

Læs mere

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 9. januar 2015 Nunatta Eqqartuussisuuneqarfianit suliami sul.all.no. K

Læs mere

Ilinniarnermik Ilisimatusarfik Institut for Læring Institute of Learning Processes

Ilinniarnermik Ilisimatusarfik Institut for Læring Institute of Learning Processes Kalaallit Nunaanni atuarfik 2010-2011 Folkeskolen i Grønland Ditte Bendtsen Ilinniarnermik Ilisimatusarfik Institut for Læring Institute of Learning Processes Kalaallit Nunaanni atuarfik 2010-2011 Folkeskolen

Læs mere

Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV

Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV Vedtaget på generalforsamlingen Ataatsimeersuarnermi akuersissutigineqarpoq 13. maj 1997 13. maj 1997 Med ændringer 19. maj 1998 Allannguuteqartinneqarlutik

Læs mere

Ilinniartitsisumik ilisarititsineq Portræt af en lærer

Ilinniartitsisumik ilisarititsineq Portræt af en lærer Ilinniartitsisumik ilisarititsineq Portræt af en lærer Atuarfimmi timersorneq annerusumik minnerusumilluunniit! Mere eller mindre idræt i skolen! Atuartut Aviisiat Skoleavisen 4. 2003 PI Paasissutissaq/

Læs mere

PI-mit nutaarsiassat Kalaallit Nunaanni atuarfeqarfimmi ilinniartitsisunut/atuartitsisunut tamanut tusaatitut saqqummertassaaq.

PI-mit nutaarsiassat Kalaallit Nunaanni atuarfeqarfimmi ilinniartitsisunut/atuartitsisunut tamanut tusaatitut saqqummertassaaq. Imai Aallaqqaassiut... 3 Ilinniagassatut pilersaarutit qanoq atussavavut?...... 4 Angusakka 1.-7. klassimi naliliinissamut neqeroorut... 12 Atuartut atuarsinnaanerat pitsaanerusunngortinniarlugu suliniuteqarneq...

Læs mere

Imai. Indhold ... Ilusilersuisoq: Peter Langendorff Hansen. Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk

Imai. Indhold ... Ilusilersuisoq: Peter Langendorff Hansen. Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk 3 2007 1 PI - Paasissutissat/Information Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq Kalaallit Nunaanni atuartitsisunut/ ilinniartitsisunut.

Læs mere

IMAI INDHOLD. PI - Paasissutissat / Information SIULEQUT

IMAI INDHOLD. PI - Paasissutissat / Information SIULEQUT PI 3 2013 PI - Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk: Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq

Læs mere

Sisimiuni inersimasunik atuartitsinermut tikilluarit

Sisimiuni inersimasunik atuartitsinermut tikilluarit Sisimiuni inersimasunik atuartitsinermut tikilluarit Matumani Sisimiuni 2014/2015-mi inersimasunik atuartitsinermut pilersaarutit takuneqarsinnaapput. Neriuutigaarput ilinniartitsissutissat makkua amerlanersaat

Læs mere

Imai Indhold. Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk. Aaqqisuisut: Kirsten Olsen (akisuss.): kir@inerisaavik.gl

Imai Indhold. Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk. Aaqqisuisut: Kirsten Olsen (akisuss.): kir@inerisaavik.gl 3 2006 1 PI - Paasissutissat/Information Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq Kalaallit Nunaanni atuartitsisunut/ilinniartitsisunut.

Læs mere

Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni. Vejledning indførsel af biler

Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni. Vejledning indførsel af biler Namminersornerullutik Oqartussat Grønlands Hjemmestyre Akileraartarnermut Pisortaqarfik Skattedirektoratet Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni Vejledning indførsel af biler 26. marts 2007 Ilitsersuut Biilinik

Læs mere

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 29. decembari 2014 Kalaallit Nunaanni Eqqartuussisuuneqarfimmit suliami

Læs mere

ARCTIC HOUSE. Miljø Bæredygtighed Fleksibilitet Individualitet

ARCTIC HOUSE. Miljø Bæredygtighed Fleksibilitet Individualitet ARCTIC HOUSE Miljø Bæredygtighed Fleksibilitet Individualitet Avatangiisit Ikiliartortitsinnginneq Naleqqussarsinnaassuseq Namminerisamik pissuseqarneq 1 ARCTIC HOUSE MILJØ & BÆREDYGTIGHED Avatangiisit

Læs mere

Meeqqat atuarfiani peqqussut 2002-meersup pillugu naliliigallarneq Midtvejsevaluering af Atuarfitsialak Ilulissat 10. 13.

Meeqqat atuarfiani peqqussut 2002-meersup pillugu naliliigallarneq Midtvejsevaluering af Atuarfitsialak Ilulissat 10. 13. Pingasunngorneq 10/11 0. klassemik / Børnehaveklassemik pilersitsineq, ukiut 10-t atuartitaanerup saniatigut 11. klassep utertinnissaa Trinfordeling-it 2-nut avinneqarnissaa, 3-junnarsillugit Læringsmål

Læs mere

Ateq / Fornavn Telefoni nalinginnaasoq / Fastnettelefon. Kinguliaqut / Efternavn. Najuqaq / Adresse

Ateq / Fornavn Telefoni nalinginnaasoq / Fastnettelefon. Kinguliaqut / Efternavn. Najuqaq / Adresse Kalaallit Nunaanni ilinniagaqarnissamik qinnuteqaat aamma ilinniagaqarnersiuteqarnissamik qinnuteqaat Ansøgning om uddannelse i Grønland og ansøgning om uddannelsesstøtte Namminermut paasissutissat / Personlige

Læs mere

ATTAT pillugu paasissutissiineq. Orientering om ATTAT

ATTAT pillugu paasissutissiineq. Orientering om ATTAT ATTAT pillugu paasissutissiineq Orientering om ATTAT December 2006 1 Imai / Indholdsfortegnelse ATTAT pillugu paasissutissiineq... 3 Allakkanut systemi... 3 Oqalliffiit... 4 Chat... 5 Suliffeqarfimmi allakkanut

Læs mere

Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument

Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut Ungdomsparlamentets slutdokument 2015-imi Inuusuttut Inatsisartuisa qulequttatut pingaarnertut sammivaat Inuusuttut suliffissaaleqinerat: Inuusuttut

Læs mere

Kalaallit Nunaanni atuarfik 2009-2010 Folkeskolen i Grønland

Kalaallit Nunaanni atuarfik 2009-2010 Folkeskolen i Grønland Kalaallit Nunaanni atuarfik 2009-2010 Folkeskolen i Grønland Ilinniarnermik Ilisimatusarfik, Institut for Læring, Institute of Learning Processes Inerisaavik 2010 2 SIULEQUT Meeqqat atuarfiat pillugu ukiumoortumik

Læs mere

UKIUMUT NALUNAARUSIAQ ÅRSBERETNING

UKIUMUT NALUNAARUSIAQ ÅRSBERETNING UKIUMUT NALUNAARUSIAQ 2004 ÅRSBERETNING 1 Imai Organisationsplan 3 Siulequt 4 Siulersuisut 6 Aningaasaqarneq 10 Takorluukkat anguniakkallu 14 Siunnersortit 20 Naliliineq 28 Nunanik allanik suleqateqarneq

Læs mere

Upperisalerinermi isumalioqqissaarnermilu ilikkagassatut pilersaarutit

Upperisalerinermi isumalioqqissaarnermilu ilikkagassatut pilersaarutit Upperisalerinermi isumalioqqissaarnermilu ilikkagassatut pilersaarutit *********** A: Siunertat ilisarititsinerlu A 2 Upperisarsiorneq isumalioqqissaarnerlu september 2002 Upperisalerinermik isumalioqqissaarnermillu

Læs mere

Ataatsimik siumut alloriarneq - marlunnillu kingumut alloriaqqilluni Isumaliunngikkaluarpunga ukioq 2012 Kommunal bestyrelsemut qinersineq inissereersoq aammalu aallartereersoq ima eqqarsassallunga, (1

Læs mere

Upperisalerinermi isumalioqqissaarnermilu. pilersaarutit

Upperisalerinermi isumalioqqissaarnermilu. pilersaarutit Upperisalerinermi isumalioqqissaarnermilu ilikkagassatut pilersaarutit *********** A: Siunertaq paasissutissallu A2 Upperisalerinermi isumalioqqissaarnermilu atuartitsinerup siunertaa (Tak. Atuarfimmi

Læs mere

SIULEQUT FORORD. Ukioq atuarfiusoq nutaaq pissaganartunik aqqusaagassaqarnarumaartussaq

SIULEQUT FORORD. Ukioq atuarfiusoq nutaaq pissaganartunik aqqusaagassaqarnarumaartussaq SIULEQUT FORORD Ukioq atuarfiusoq nutaaq pissaganartunik aqqusaagassaqarnarumaartussaq aallarnerporaasiit, atuarfinnilu ilinniarnititsisut ukiumi atuarfiusussami suleqatiginissaat qilanaarilereerparput.

Læs mere

Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut. Vi skal passe på fangstdyrene

Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut. Vi skal passe på fangstdyrene Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut Vi skal passe på fangstdyrene - en pjece til børn om bæredygtig udnyttelse Sooq uumasut pinngortitarlu paarissavavut

Læs mere

Kommune Kujalleq. Periaasissamut pilersaarutit Nanortallip Kommunitoqaani atuarfiup ineriartortinnissaa pillugu.

Kommune Kujalleq. Periaasissamut pilersaarutit Nanortallip Kommunitoqaani atuarfiup ineriartortinnissaa pillugu. Gruppe nr. 1 (Nanortalik) Dato: 15. april 2011 Gruppearbejde / nr.: fredag Ordstyrer: Referent: Fremlægger: Poul Raahauge Kommune Kujalleq Suleqatigiinnermi oqallinnerit eqikkarneri / inerniliineq: Periaasissamut

Læs mere

Kalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015

Kalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015 Kalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015 Fællesforeningen INUIT årsberetning 2015 Ukiumoortumik nalunaarut Ataatsimeersuarneq 2015: Ukiumoortumik ataatsimeersuarneq pivoq

Læs mere

Imai. Indhold. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik. Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion :

Imai. Indhold. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik. Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion : PI 4 2014 1 PI Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk : Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu

Læs mere

INATSISARTUT OG DEMOKRATI

INATSISARTUT OG DEMOKRATI INATSISARTUT OG DEMOKRATI Om parlamentarisk demokrati i Grønland for børn Se denne historie som film: www.ina.gl/boern Udgivet af Bureau for Inatsisartut Januar 2015 Tegninger: Christian Rex, Deluxus Studio

Læs mere

Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik

Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik Ulloq: 17-01-2014 Brev nr.: 14-11-0001-0016 Journal nr.: 25.02.02 Sagsbehandler: grni Tlf.: (+299)

Læs mere

Imai. Indhold. PI-mit nutaarsiassat Kalaallit Nunaanni atuarfeqarfimmi ilinniartitsisunut/atuartitsisunut tamanut tusaatitut saqqummertassaaq.

Imai. Indhold. PI-mit nutaarsiassat Kalaallit Nunaanni atuarfeqarfimmi ilinniartitsisunut/atuartitsisunut tamanut tusaatitut saqqummertassaaq. Naqiterisitsisoq: Pilersuiffik aamma Inerisaavik. Pilersuiffik tassaavoq Kalaallit Nunaanni atuartitsinermi atortussanik pilersuiffik, Inerisaavik pamersaanermut tunngasunik ilinniartitsisullu ilinniaqqittarnerannik

Læs mere

TUNINIAGAQ - angallat meqqia MASTER 740 HT Nuna Advokater v/advokat Charlotte Pedersen-ip toqukkut qimagussimasoq Kaj Olsen Egede sinnerlugu pigisai makkua tuniniarpai: Angallat meqqia Master 740 HT Inissaqarluartoq,

Læs mere

Oqaluuserisassat / Dagsorden:

Oqaluuserisassat / Dagsorden: Oqaluuserisassat / Dagsorden: Ataatsimiinnerup ammarneqarnera (IMM. / DOP 1) Mødets åbning Ullormut oqaluuserisassanut nassuiaat (IMM. / DOP 2) Redegørelse for dagsordenen Eqimattak / Gruppe 1: (IMM. /

Læs mere

Imigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit

Imigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutit Timinni assigiinngitsunik imigassartoruit ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutit

Læs mere

2 2002 ISSN 1600-3063 1

2 2002 ISSN 1600-3063 1 2 2002 ISSN 1600-3063 1 Imai Aallaqqaassiut... 3 MIPI - Meeqqat inuusuttullu pillugit ilisimasaqarfik... 4 Pinngortitalerinermi Pædagogisk diplomuddannelse... 8 Atuarfittaaq...pinngortitamik atuisarnerat

Læs mere

Ulloq 2. Oktober 2012 siunnersuutip siullermeemeqareemerata kingoma ataatsimiititaliamit mlslssomeqarpoq.

Ulloq 2. Oktober 2012 siunnersuutip siullermeemeqareemerata kingoma ataatsimiititaliamit mlslssomeqarpoq. 2. november 2012 UKA2012/94 Kultureqarnermut, Ilinniartitaanermut, Ilisimatusarnermut, Ilageeqarnermullu Ataatsimiititaliap Atuarfik pillugu Inatsisartut inatsisissaattut siunnersuut. Pillugu ISUMALIUTISSIISSUTAA

Læs mere

Nammineq annoraaliorit Sy en anorak

Nammineq annoraaliorit Sy en anorak Nammineq annoraaliorit Sy en anorak Siulequt 1950-ikkut qiteqqunneranni realskolimi atuarluta nunaleruteqarpugut 1920-ikkut aallartinneranni naqinneqarsimasumik, Sofie Petersenimillu allanneqarsimasumik.

Læs mere

Ilinniartitsisoq. IMAK - Grønlands lærerforening NOVEMBER 09

Ilinniartitsisoq. IMAK - Grønlands lærerforening NOVEMBER 09 Ilinniartitsisoq IMAK - Grønlands lærerforening NOVEMBER 09 Ilinniartitsisoq November 09 VALG TIL MEDLEM AF REPRÆSENTANTSKABET FOR PENSIONEREDE MEDLEMMER AF IMAK IMAKs repræsentantskab besluttede på det

Læs mere

Ilinniartitsisoq mut. Bliv journalist på Ilinniartitsisoq. Overvej at tage på efterskole. tunngorit. Efterskolernissat isumalioqqutiginiaruk

Ilinniartitsisoq mut. Bliv journalist på Ilinniartitsisoq. Overvej at tage på efterskole. tunngorit. Efterskolernissat isumalioqqutiginiaruk Ilinniartitsisoq nr. 2 2005 - marts Kalaallit Nunaanni Meeqqat atuarfianni pujortartarneq tassunga killeqarpoq. Det er slut med at nyde tobak i den Grønlandske folkeskole. Foto: Brian Karstesen Ilinniartitsisoq

Læs mere

Kisitsineq/matematikki. Regning/matematik. Meeqqat atuarfianni inaarutaasumik misilitsinnerit

Kisitsineq/matematikki. Regning/matematik. Meeqqat atuarfianni inaarutaasumik misilitsinnerit Meeqqat atuarfianni inaarutaasumik misilitsinnerit Kisitsineq/matematikki Allattariarsorluni aamma oqaluttariarsorluni misiliineq 2005 Misilitsinnerit, naliliineq, atuartitsineq Folkeskolens afsluttende

Læs mere

Ilinniartitsisoq. IMAK - Grønlands lærerforening. December 15

Ilinniartitsisoq. IMAK - Grønlands lærerforening. December 15 Ilinniartitsisoq IMAK - Grønlands lærerforening December 15 Ilinniartitsisoq December 15 3 EVA p nalunaarusioreernerata kingorna inuuneq 6 Livet efter EVA-rapporten 8 Juulli 2015 9 Julen 2015 10 En streng

Læs mere

Namminersorlutik Oqartussat Grønlands Selvstyre

Namminersorlutik Oqartussat Grønlands Selvstyre Kalaallit Nunaata avataani ilinniarnernut ilinniartuunersiutit/immikkut tapiissutinut qinnuteqaat Ansøgning om uddannelsesstøtte/særydelser til uddannelser uden for Grønland 1. Namminermut paasissutissat

Læs mere

Qiajuk Studio piffissaq qi0ffissaq nutaaq aallar0ppaat! Ny dansesæson begynder hos Qiajuk Studio!

Qiajuk Studio piffissaq qi0ffissaq nutaaq aallar0ppaat! Ny dansesæson begynder hos Qiajuk Studio! ! Qiajuk Studio piffissaq qi0ffissaq nutaaq aallar0ppaat! Ny dansesæson begynder hos Qiajuk Studio! Kissarneqqortuunnguaq Vandsøvej 10 (i Nuuk Fysioterapi- mi) 3900 Nuuk Ningiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen

Læs mere

Oqaasileriffik Sprogsekretariatet

Oqaasileriffik Sprogsekretariatet 1 Oqaasiliortut ataatsimiinneranni, pingasunngornermi aggustip 12-ianni 2009, nal. 10.00, Ilimmarfimmi Oqaasileriffimmi, imaqarniliaq. Ataatsimiinnermi peqataapput: Stephen Heilmann, Abia Abelsen, Eva

Læs mere

KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT. Når der er sket et seksuelt overgreb

KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT. Når der er sket et seksuelt overgreb KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT Når der er sket et seksuelt overgreb 2 3 KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT Paasillugu pasitsaasineqarpalluunniit meerarisaq

Læs mere

Med en andel på 75 % af den samlede internetforbrug, er det nu endegyldigt slut med at bruge Arto som legeplads på Attat. Side 9

Med en andel på 75 % af den samlede internetforbrug, er det nu endegyldigt slut med at bruge Arto som legeplads på Attat. Side 9 Ilinniartitsisoq nr. 5 2006 - september Foto: Ulrik Bang SU aamma atualeqqinneq Aasami atuanngiffeqarneq qaangiuppoq nunatsinnilu atuarfinni init atuartitsiviit atuartunit qilanaartunit ulikkaarsimaqqilerput.

Læs mere

Ilusilersuisoq: Nutserisoq/Oversætter: Lars Petersen, Signe Åsblom. Imai. PI - Paasissutissat/ Information

Ilusilersuisoq: Nutserisoq/Oversætter: Lars Petersen, Signe Åsblom. Imai. PI - Paasissutissat/ Information 1 2011 PI - Paasissutissat/ Information Saqqummersitsisoq: Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq Kalaallit Nunaanni atuartitsisunut/ilinniartitsisunut.

Læs mere

Udstilling i Uummannaq. Kaaleeraq Møller Andersen udstiller på biblioteket i Uummannaq. Kampen i Grønland

Udstilling i Uummannaq. Kaaleeraq Møller Andersen udstiller på biblioteket i Uummannaq. Kampen i Grønland Ilinniartitsisoq nr. 9 2008 - Januar Ukiortaami pilluaritsi Siullermik tamassi ilaquttasilu ukiumi nutaami qamannga pisumik pilluaqquassi, neriuppunga juulli ingerlariaqqinnissamut nukissanik aallerfigilluarsimassagissi.

Læs mere

Pinngortitalerinermi ilikkagassatut pilersaarutit

Pinngortitalerinermi ilikkagassatut pilersaarutit Pinngortitalerinermi ilikkagassatut pilersaarutit *********** A: Siunertaq paasissutissallu A 2 Pinngortitalerineq - decembari 2004 Pinngortitalerinermi atuartitsinerup siunertaa (Tak. Atuarfimmi atuartitsissutini

Læs mere

AEU-2 DANSK SKRIFTLIG FREMSTILLING / QALLUNAATUT ALLATTARIARSORNEQ AUGUST 2015

AEU-2 DANSK SKRIFTLIG FREMSTILLING / QALLUNAATUT ALLATTARIARSORNEQ AUGUST 2015 AEU-2 DANSK SKRIFTLIG FREMSTILLING / QALLUNAATUT ALLATTARIARSORNEQ AUGUST 2015 Piffissami nal. Ak/Tidspunkt.: Eqimattani oqaloqatigiinneq / Samtalerunde kl. 9.00 9.30 Kisimiilluni allaaserisaqarneq / Individuel

Læs mere

Lær med stil. Af Ulla Gammelgaard, lærer

Lær med stil. Af Ulla Gammelgaard, lærer Lær med stil Af Ulla Gammelgaard, lærer Jeg sidder aldrig ved skrivebordet mere. Hvis jeg gør andre ting samtidig, føler jeg mig mere tilpas og har mere lyst til at lave lektier. Jeg har det også bedst

Læs mere

Qaqortoq Elektronikservice ApS Postboks 67 - Telefon 64 21 18 - Fax 64 12 71. Installation / reparation af skibselektronik, tv, radio etc

Qaqortoq Elektronikservice ApS Postboks 67 - Telefon 64 21 18 - Fax 64 12 71. Installation / reparation af skibselektronik, tv, radio etc Atuarfik nang. Allattut ilaata tikkuarpaa atuartut inortuisarnerat, piareersimanatik takkuttarnerat, sinippiarsimanatik ullaakkorsiutitorsimanatilluunniit atuarfiliartarnerat tunngaviatigut ajornartorsiutaasoq.

Læs mere

Inuussutissarsiornermut aviisi Erhvervsavisen

Inuussutissarsiornermut aviisi Erhvervsavisen Inuussutissarsiornermut aviisi Erhvervsavisen Tlf.: 70 1234 www.banken.gl j u u n i / j u n i 2 0 1 0 Pitsaanerusumik Siunnersuineq Suliffeqarfinnut karsip ammasarfigai 10.00 14.00 Erhvervskassen holder

Læs mere

Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd

Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd kujataa syd Aqqaluaq Egede Narsaq 226976 aqqaluaq@ia.gl aqqaluaq.ia.gl Bena Olsen Nanortalik 490218 613978 bena@ia.gl bena.ia.gl Kujataani Inuit Ataqatigiit

Læs mere

Nalunaarut/Meddelelse

Nalunaarut/Meddelelse Qupp. / Side: 1 af 9 Akileraartarnermut Aqutsisoqarfimmit najoqqutassiaq. Ukiumut aningaasarsiorfiusumut 2014-imut nalit imaattut Naalakkersuisut aalajangiuppaat: Pineqartut: A: Akeqanngitsumik ineqarneq

Læs mere