Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder

Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Kortlægning af good practice og effekter i de offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Bilag 1: Statslige casebeskrivelser

Kortlægning af good practice og effekter i de offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder på statsligt niveau Rapport udarbejdet af Oxford Research A/S for Ministeriet for Børn, Ligestilling, Integration og Sociale Forhold Ligestillingsafdelingen Rapporten er finansieret af Nordisk Ministerråd Udgivelsesår September, 2014 Om Oxford Research Knowledge for a better society Oxford Research er en specialiseret videnvirksomhed med fokus på velfærdsområderne og erhvervs- og regionaludvikling. Oxford Research gennemfører skræddersyede analyser, implementeringsevalueringer og effektevalueringer for offentlige myndigheder, fonde og organisationer i civilsamfundet. Vi rådgiver også om strategiudvikling, faciliterer udviklingsprocesser og formidler vores viden på undervisningsforløb og seminarer. Vi kombinerer akademisk fordybelse, strategisk forståelse og god kommunikation på den måde skaber vi anvendelsesorienteret viden, der kan gøre en forskel. Oxford Research er grundlagt i 1995 og har selskaber i Danmark, Norge, Sverige og Finland. Oxford Research er en del af Oxford Gruppen. Oxford Research A/S Falkoner Alle 20, 4. 2000 Frederiksberg C Danmark (+45) 33 69 13 69 office@oxfordresearch.dk www.oxfordresearch.dk

Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Indhold CASEBESKRIVELSER 1 1.1 Lov om ændring af folkeskoleloven 3 1.1.1 Om lov om ændring af folkeskoleloven 3 1.1.2 Arbejdet med ligestillingsvurdering 4 1.1.3 Dokumentation af resultater og effekter 6 1.1.4 Resultater og effekter 7 1.1.5 Hvad kan vi lære af casen? 7 1.2 Förändringar i föräldraförsäkringen granskning av Proposition 2013/14:4 9 1.2.1 Om Förändringar i föräldraförsäkringen 9 1.2.2 Jämställdhetsintegrering av Förändringar i föräldraförsäkringen prop. 2013/14:4 12 1.2.3 Dokumentation av resultat och effekter 12 1.2.4 Resultat och effekter 13 1.2.5 Vad kan vi lära av denna fallstudie? 13 1.3 Lov om ændring af lov om børns forsørgelse 15 1.3.1 Om lov om ændring af lov om børns forsørgelse 15 1.3.2 Arbejdet med ligestillingsvurdering 17 1.3.3 Dokumentation af resultater og effekter 17 1.3.4 Resultater og effekter 17 1.3.5 Hvad kan vi lære af casen? 18 1.4 Kompetanseheving i barnehagene 19 1.4.1 Om Kompetanseheving i barnehagene 19 1.4.2 Arbeidet med likestillingsvurdering 21 1.4.3 Dokumentasjon av resultater og effekter 22 1.4.4 Resultater og effekter 23 1.4.5 Hva kan vi lære av casen? 23 1.5 Gender Budgeting - The elderly at nursing homes 25 1.5.1 Om Gender Budgeting - The elderly at nursing homes 25 1.5.2 Arbejdet med ligestillingsvurdering 27 1.5.3 Dokumentation af resultater og effekter 29 1.5.4 Resultater og effekter 30 1.5.5 Hvad kan vi lære af casen? 31 1.6 Jämställdhetsintegreringen av Försäkringskassan 33 1.6.1 Om jämställdhetsintegreringen av Försäkringskassan 33 1.6.2 Arbetet med jämställdhetsintegrering 35 1.6.3 Dokumentation av resultat och effekter 36 1.6.4 Resultat och effekter 36 1.6.5 Vad kan vi lära av denna fallstudie? 37 1.7 The action plan for reducing social exclusion 41 1.7.1 About the action plan for reducing social exclusion 41 1.7.2 Working with gender mainstreaming 43 1.7.3 Documentation of results and effects 44 1.7.4 Results and effects 47 1.7.5 What can we learn from this case? 47 1.8 Mixed rooms i forsvaret 49 1.8.1 Om Mixed rooms 49 1.8.2 Arbeidet med likestillingsvurdering 50 1.8.3 Dokumentasjon av resultater og effekter 50

1.8.4 Resultater og effekter 51 1.8.5 Hva kan vi lære av casen? 52 1.9 Tryggt och jämnt jämställdhetsintegrering i planeringen av stads- och tätortsmiljö 53 1.9.1 Om Tryggt och jämnt 53 1.9.2 Arbetet med jämställdhetsintegrering 54 1.9.3 Dokumentation av resultat och effekter 57 1.9.4 Resultat och effekter 57 1.9.5 Vad kan vi lära av denna fallstudie? 59 1.10 Herrefedt Nøglehullets kampagne 2014 61 1.10.1 Om Herrefedt 61 1.10.2 Arbejdet med ligestillingsvurdering 63 1.10.3 Dokumentation af resultater og effekter 65 1.10.4 Resultater og effekter 65 1.10.5 Hvad kan vi lære af casen? 65 1.11 Danmark Læser En læsekampagne 67 1.11.1 Om Danmark læser 67 1.11.2 Arbejdet med ligestillingsvurdering 69 1.11.3 Dokumentation af resultater og effekter 70 1.11.4 Resultater og effekter 71 1.11.5 Hvad kan vi lære af casen? 71

Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Casebeskrivelser Dette bilag indeholder de udvalgte cases i deres fulde længde, som sammen med den kvantitative spørgeskemaundersøgelse udgør datagrundlaget for kortlægningens tværgående analyse på statsligt niveau. De statslige cases er udvalgt ud fra den kvantitative undersøgelse bestående af de danske ligestillingsredegørelser og spørgeskemaundersøgelser i de øvrige fire nordiske lande. Udvælgelsen er desuden sket med input fra opdragsgiver, tilknyttede nationale eksperter og den tværnordiske referencegruppe. Det har været essentielt at inddrage cases, som både omhandlede lovforslag, kampagner, projekter og programmer. Særligt lovforslag har været væsentlige at inddrage, da lovforslag er en central kerneydelse i ministerierne. De øvrige typer cases giver et bredt indblik i ligestillingsvurdering på statsligt niveau. Det kvalitative datagrundlag består af 11 good practice-eksempler, som er udvalgt med geografisk spredning af de nordiske lande. Casestudiet gør det muligt at opnå detaljeret viden om indsatserne og kan derfor medvirke til at uddybe de gode metoder, løsningsmuligheder eller særlige problematikker, som kan have indflydelse for borgerne, de ansatte og serviceniveauet. Der er udført i alt 11 cases på statsligt niveau. Casestudierne er foretaget i Danmark (4), Sverige (3), Norge (2), Finland (1) og Island (1). I bilaget er casene struktureret, så lovforslag præsenteres først, dernæst programmer, projekter og til slut kampagner. Den kvalitative dataindsamling er foregået i april og maj 2014 på de nordiske sprog samt på engelsk i Island. Afrapporteringen af cases er udarbejdet på dansk, norsk, svensk samt engelsk. 1 1 Sverige har fået ny regering efter dataindsamlingen på indeværende kortlægning er afsluttet. 1

Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 1.1 LOV OM ÆNDRING AF FOLKESKOLELOVEN Lov om ændring af lov om Folkeskolen og andre love er udarbejdet af Kontoret for Folkeskolepolitik og lovgivning i Undervisningsministeriet. Undervisningsministeriet - et af de 20 danske ministerier - dækker Undervisningsministeriets departement samt to styrelser: Kvalitets- og Tilsynsstyrelsen samt Styrelsen for IT og Læring (UNI-C). Ydermere er statsinstitutionerne Danmarks Evalueringsinstitut, Dansk Center for Undervisningsmiljø og Sorø Akademi placeret under Undervisningsministeriet. Departementet består af kontorerne Afdeling for Folkeskole og Internationale opgaver, Afdeling for Ungdoms- og Voksenuddannelser foruden de kontorer, som varetager ministerbetjening, økonomi samt lov og kommunikation. Undervisningsministeriets departements indtægtsførte bevilling var i 2013 på 342,1 mio. kr. Ressortområdet dækker dagtilbud, folkeskoler og frie grundskoler, ungdomsuddannelserne samt grund- og efteruddannelser til voksne samt anden uddannelse og vejledning. I departementets arbejde med folkeskolen findes henholdsvis Center for Udvikling af Folkeskolen og Kontor for Folkeskolepolitik og lovgivning. Den 13. juni 2013 blev en ny folkeskolereform vedtaget af den danske regering med tilslutning fra partierne Dansk Folkeparti og Venstre 2. Reformen skal indføre en længere og mere varieret skoledag, og hensigten med reformen er desuden at indfri mål i forhold til, at folkeskolen dels skal udfordre alle elever, så de bliver så dygtige, de kan, dels skal mindske betydningen af social baggrund i forhold til faglige resultater. Derudover skal tilliden til og trivslen i folkeskolen styrkes blandt andet ved løbende målinger af skolernes trivsel. 3 Som led i udarbejdelse af reformen og den tilknyttede lovgivning har man foretaget en ligestillingsvurdering af tiltagene. Casen er et eksempel på, hvordan kønsaspektet er tænkt ind som faktor fra første fase i udviklingen af lovforslaget. På baggrund af forskningsbaseret viden 4 om, at drenge klarer sig mindre godt end piger i folkeskolen, er køn prioriteret som perspektiv gennem hele udviklingsarbejdet med reformen generelt og hermed i udformningen af den tilknyttede lovgivning. 1.1.1 Om lov om ændring af folkeskoleloven Den nye folkeskolereform blev vedtaget 13. juni 2013 og træder i kraft august 2014. Baggrunden for reformen og lovforslaget var, som det fremgår i aftalen mellem den danske regering og partierne Dansk Folkeparti og Venstre, følgende: Det faglige niveau særligt i læsning og matematik er ikke tilstrækkeligt højt. Danske skoleelever ligger omkring gennemsnittet i OECD i dansk, matematik og naturfag, når de forlader folkeskolen. Samtidig udvikler vi ikke de fagligt svage eller de fagligt stærke elevers potentiale. Mellem 15 og 17 pct. af eleverne forlader i dag folkeskolen 2 KL s hjemmeside om folkeskolereformen Aftale mellem Regeringen, Venstre og Dansk Folkeparti om et fagligt løft af folkeskolen 13.05.14 http://www.kl.dk/imagevault/images/id_62379/scope_0/imagevaulthandler.aspx 3 UVM s hjemmeside om folkeskolereformen 13.05.14 http://www.uvm.dk/den-nye-folkeskole 4 Lovforslagets bemærkninger punkt 3, UVM s hjemmeside 13.05.14 http://www.uvm.dk/~/media/uvm/filer/folkeskolereformhjemmeside/lovtekster/140321%20l52_som_fremsat.ashx Et af de seneste eksempler herpå i international sammenhæng er PIRLS-undersøgelsen fra 2011. En dansk/norsk undersøgelse viser, at lærerne vurderer, at dette hænger sammen med forskellen på drenge og pigers motivation og arbejdsindsats i skolen (Nordahl, T., A-K. Sunnevåg, A.M. Aasen, og A. Kostøl (2010): Uligheder og variationer Danske elevers motivation, skolefaglig læringsudbytte og sociale kompetencer. Høgskolen i Hedmark og University College Nordjylland). 3

uden tilstrækkelige læse- og matematikfærdigheder, og mange elever henvises til specialundervisning. Derudover har Danmark relativt set få fagligt stærke elever (Den danske regering 07.06.13). 5 Målet for reformen er således at styrke elevernes faglige kompetencer. Der er opstillet en række resultatmål vedrørende elevernes faglige udvikling, herunder følgende: Mindst 80 pct. af eleverne skal være gode til at læse og regne i de nationale test. Andelen af de allerdygtigste elever i dansk og matematik skal stige år for år. Andelen af elever med dårlige resultater i de nationale test for læsning og matematik skal reduceres år for år. Elevernes trivsel skal øges. Samtlige lærere i 2020 skal have undervisningskompetence svarende til linjefag i de fag, de underviser i. I resultatmålene er der udover punktet om, at mindst 80 procent skal være gode til at læse og regne - ikke sat tal på. I stedet fremgår det, hvordan andelen af de dygtigste og de mindst dygtige skal henholdsvis stige og reduceres. Den relative fordeling skal altså ændres. Der er i forbindelse med reformens målsætninger ikke udviklet særlige mål for henholdsvis drenge og piger, da reformen inkluderer begge køn. Således tænkes der i fællesindikatorer, som blandt andet kvantitativt kan måles i de nationale test. Konkret indeholder reformen tre indsatsområder, som skal gøre det muligt for kommuner og skoler at opnå de opstillede mål. 1) En længere og mere varieret skoledag med mere og bedre undervisning og læring. Reformen indebærer flere fagopdelte timer og ny tid til understøttende undervisning, som skal supplere den fagopdelte undervisning. Dette skal give kommunerne mulighed for at udvikle en ny skole med læringsmiljøer, som understøtter, at alle elever trives og udvikler sig fagligt og alsidigt. 2) Kompetenceudvikling af lærere, pædagoger og ledere. Med reformen er der afsat 1 mia. kr. til at styrke efteruddannelsesindsatsen for lærere og pædagoger. Midlerne kan også anvendes til at understøtte øget inklusion og it i undervisningen mv. Derudover er der afsat midler til kompetenceudvikling af ledere. 3) Reformen handler om at få klare mål og regelforenklinger, hvor Fælles Mål præciseres og forenkles væsentligt med henblik på at sikre digitale læringsmål, der tydeliggør, hvad eleverne skal lære. Derudover indeholder reformen en række regelforenklinger, blandt andet om timetalsstyring, holddannelse og kvalitetsrapporter, som skal skabe større frihed for kommunerne til at tilrettelægge arbejdet med folkeskolen. 6 1.1.2 Arbejdet med ligestillingsvurdering I udviklingen af lovforslaget benyttede Undervisningsministeriets departement sig af evidensbaseret viden på uddannelsesområdet. Derudover indgik kønsopdelt statistik som baggrund for udformningen af lovgivningen. Dvs. at folkeskolens udfordringer og styrker blev undersøgt, hvilket har mundet ud i lovforslaget om ændring af folkeskolen. Chefkonsulenten, som udarbejdede lovgivningen, havde netop været involveret i Skolerådets 7 arbejde og 5 KL s hjemmeside om folkeskolereformen Aftale mellem Regeringen, Venstre og Dansk Folkeparti om et fagligt løft af folkeskolen 13.05.14 6 KL s hjemmeside om folkeskolereformen, Fakta: http://www.kl.dk/imagevault/images/id_62379/scope_0/imagevault- Handler.aspx, 15.05.14 7 Skolerådet (Rådet for Evaluering og Kvalitetsudvikling af Folkeskolen) er et uafhængigt råd, der har til formål at følge, vurdere og rådgive undervisningsministeren om kvaliteten i folkeskolen og ungdomsskolen. Skolerådet blev fra 1. januar 2014 omdannet til Rådet for Børns Læring i forbindelse med folkeskolereformen

Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder sad således inde med den nyeste viden på området. Vedkommende havde derfor nemt ved at udfærdige ligestillingsvurderingen af lovforslaget, hvor det ifølge hende handler om at kunne koble sit faglige felt (jura og folkeskole) med kønsaspektet. Lovforslaget blev vurderet som umiddelbart kønsneutralt, da der indføres en længere skoledag for både drenge og piger. Lovforslaget er dog udformet på baggrund af undersøgelser, der viser, at drenge klarer sig mindre godt end pigerne, hvad angår deres faglige kompetencer. Skolens organisering er således tilpasset pigers motiver generelt mere end drengenes, hvilket har givet udslag i de fagligt svagere drenge i skolen. Som det fremgår i lovforslagets bemærkninger forsøges der hermed at indrette skolen, så den giver lige muligheder til både drenge og piger: Med lovforslaget gives der således bedre mulighed for, at der kan arbejdes med undervisnings- og arbejdsformer i skolen, som har en anden karakter end den traditionelle ofte meget bogligt baserede undervisning. Om disse andre undervisnings- og arbejdsformer er der forskningsmæssige indikationer for at antage, at de vil forbedre især drengenes motivation og arbejdsindsats i skolen og dermed også deres faglige resultater. På den baggrund har forslaget efter Undervisningsministeriets opfattelse positive ligestillingsmæssige konsekvenser for drengene. Forslaget er kønsneutralt i forhold til pigerne i folkeskolen. (Uddrag fra ligestillingsvurderingen af folkeskoleloven, Folketingstidende A, Lovforslag L 51 af den 31.10.2013). 8 Af citatet fra forslag til Lov om ændring af lov om folkeskolen (den 31.10.2013) fremgår det, at skolen som institution skal indrettes, så den i højere grad tilgodeser drengene, sådan at de ikke længere forfordeles i forhold til pigerne i folkeskolen. Perspektiver på ligestillingsvurderingen I forbindelse med ligestillingsvurderingen af lovforslaget påpeger flere af interviewpersonerne dog, at det ikke nødvendigvis giver mening udelukkende at have fokus på køn, men at køn kan være en ud af flere faktorer, som man skal indtænke ved udviklingen af nye tiltag. På folkeskoleområdet handler det ifølge informanterne i lige så høj grad om faktorer i forhold til social arv og tosprogede børn, som skal indtænkes. På den måde tænker de mere helhedsorienteret og trækker (ubevidst) på intersektionalitetstankegangen, hvor sammenhængen mellem flere forskellige faktorer fx køn og klasse, eller køn og etnicitet påvirker individets muligheder. Derudover påpeger de, at en af de nye ting ved udviklingen af folkeskolereformen og loven netop er helhedstankegangen, da man har forsøgt at tænke politik, forskning/evidens og jura sammen. Det har også bevirket, at der er etableret et fælles folkeskolekontor, som både indeholder folkeskolepolitik, folkeskolelovgivning og viden og forskning på området, hvilket tidligere var separate kontorer. Kontorchefen formulerer formålet med dette således: Vi vil gerne længere op ad evidensstigen og finde sikker viden, som kan bidrage til politikudviklingen. Derfor er disse tre [funktioner] sat sammen for at videndele og sammensmelte de områder til en bedre proces. I tænkningen gør vi derfor meget ud af at koble de områder for hele tiden at tænke viden og politikudviklingen sammen. Politikken skal jo være forankret i virkeligheden Chefkonsulenten påpeger desuden, at denne helhedstankegang i højere grad giver mulighed for at inddrage kønsaspektet ved politikudvikling og lovgivning, fx hvis forskning viser, at der er store kønsforskelle på et givent område. Organiseringen og forankringen af arbejdet med ligestillingsvurdering I 2013 blev der i Undervisningsministeriet udpeget en ligestillingsrådgiver til intern sparring og vejledning i forbindelse med ligestillingsspørgsmål. Rådgiveren skal dels skabe opmærksomhed på ligestillingsområdet, og dels være 8 Lovforslagets bemærkninger punkt 3, UVM s hjemmeside 13.05.14 5

en person, som medarbejdere personligt kan henvende sig til med ligestillingsspørgsmål. Funktionen blev således oprettet for at tydeliggøre området. Ifølge rådgiveren er netop udpegningen af en ligestillingsrådgiver med til i højere grad at synliggøre en generel opbakning til ligestilling i ministeriet, og medarbejderne kan således henvende sig ét sted, når ligestillingsspørgsmål opstår. Ligestillingsrådgiveren bruges særligt i forbindelse med udarbejdelse af lovforslag, men der kommer også andre henvendelser såvel internt som eksternt. Rådgiveren er dog ikke blevet benyttet i forbindelse med udviklingen af folkeskolereformen. Ligestillingsvurdering indgår imidlertid ikke som en fast del af programmet i de lovteknikkurser, som nye fuldmægtige bliver uddannet via. Dog blev der i 2013 afholdt et kursus for sagsbehandlerne, som arbejder med lovforslag, med eksterne konsulenter om ligestillingsvurdering. Ifølge flere af informanterne foregår der ikke en systematisk ligestillingsvurdering af samtlige lovforslag i ministeriet, og de vurderer desuden, at ligestillingsvurdering ikke altid er lige relevant. Ifølge kontorchef Lotte Groth Andersen handler dette primært om, at ligestillingsvurdering af lovforslaget ofte sker for sent i processen, da den bedste ligestillingsvurdering ifølge hende sker allerede i politikformuleringen og intentionerne med politikken. Hvis man efterfølgende går ind og undersøger, om det konkrete lovforslag fx har flere konsekvenser for kvinder, så bliver det lidt for søgt ifølge hende. Som kontorchef efterspørger hun derfor heller ikke per automatik ligestillingsvurderinger af de konkrete lovforslag. Derudover bunder hendes grad af fokus på ligestillingsvurdering i hendes holdning til arbejdet med ligestilling, og hvor man som samfund bør sætte ind. Hun mener, at man skal starte et andet sted end blot ligestillingsvurdering af lovgivning og services, hvis man ønsker at opnå mere ligestilling mellem kønnene. Ifølge hende handler det i højere grad om at opbygge et højt niveau af faglige kompetencer og viden om god praksis blandt fagprofessionelle, fx at læreren ved, hvad god praksis er på sit område, før vedkommende er i stand til at arbejde med ligestilling i praksis. Det handler således om at finde ud af: Hvad er virksomme indsatser for at rette det her op nedefra? Det er at klæde dem på, som er sammen med børnene! Det er vigtigst, at pædagogerne kan finde ud af at arbejde med børn for at arbejde med ligestilling. Ifølge hende er viden om det faglige felt således en forudsætning for at kunne arbejde med ligestilling i praksis, og det er der, hun mener, at de som ministerium skal ligge deres kræfter. 1.1.3 Dokumentation af resultater og effekter Der vil foregå løbende dokumentation af indsatsens resultater. Dels skal regeringen, kommunerne og folkeskolens øvrige parter hvert år følge op på folkeskolens resultater på baggrund af de nationale mål, samt vurdere om der er behov for justering af indsatsen. Dette skal ske på baggrund af en årlig statusredegørelse fra Undervisningsministeriet. 9 Dels er der på nuværende tidspunkt iværksat følgeforskning og evalueringsarbejde over de næste fem år. Evalueringsarbejdet består af systematisk indsamling af data fra et panel af 400 skoler, herunder forældre, elever, lærere, pædagoger og skoleledere og deres erfaringer med implementeringen af reformen. Panelets besvarelse skal ifølge pressemeddelelse fra Undervisningsministeriet "blandt andet være med til at skabe et solidt indblik i, hvordan undervisning og den nye skoledag bliver tilrettelagt, og hvordan den bliver oplevet af eleverne". (Pressemeddelelse, 400 skoler inviteres med i panel om den nye skole, 24.03.2014) Desuden består aktiviteterne af spørgeskemaer til forvaltninger, registerdata samt et antal evaluerings- og følgeforskningsprojekter, der skal afdække reformens temaer. Dokumentationsaktiviteter er tilrettelagt i samarbejde med Danmarks Evalueringsinstitut, Institut for Uddannelse og Pædagogik, Aarhus Universitet, SFI - Det Nationale 9 KL s hjemmeside om folkeskolereformen Aftale mellem Regeringen, Venstre og Dansk Folkeparti om et fagligt løft af folkeskolen 13.05.14

Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Forskningscenter for Velfærd, Via University College, Børneforskningscenteret og Det Nationale Institut for Kommuners og Regioners Forskning. 1.1.4 Resultater og effekter Reformen træder i kraft i august 2014, hvilket betyder, at der endnu ikke er resultater af reformen og ændringen af Folkeskoleloven. I forbindelse med reformens målsætninger er der ikke udviklet særlige mål for henholdsvis drenge og piger, da reformen inkluderer begge køn. Dog ventes det, at folkeskolereformen vil have større effekt for drengene generelt, da drenge udgør størstedelen af de elever, hvis faglige kompetenceniveau og trivsel er lav og derfor særligt skal forøges med reformen. Den statistiske dokumentation af resultater og effekter vil derfor også være kønsopdelt. 1.1.5 Hvad kan vi lære af casen? Kønsaspektet skal tænkes ind fra start, når lovgivningen udfærdiges, for at det skal skabe mest værdi. I dette tilfælde har man som udgangspunkt for udviklingen af reformen vidst, at drengene generelt har et lavere uddannelsesniveau, og at der tabes en større gruppe drenge end piger i den nuværende folkeskole. Dette handler dog også om konsekvenser af negativ social arv og tosprogethed. Ved hjælp af en helhedstankegang, hvor man sammentænker jura, politik og forskning/viden, vil kønsaspektet i højere grad kunne komme i spil. Dvs. hvis forskning viser kønsforskelle, vil politikken og juraen også lettere kunne tage udgangspunkt i dette. Viden om ens faglige felt er en forudsætning for at kunne arbejde med ligestilling i praksis. Kilder KL, Aftale mellem Regeringen, Venstre og Dansk Folkeparti om et fagligt løft af folkeskolen KL, Folkeskolereformen: Fakta Undervisningsministeriet, Hjemmeside om folkeskolereformen http://www.uvm.dk/den-nye-folkeskole Lovforslagets bemærkninger punkt 3, UVM s hjemmeside 13.05.14 http://www.uvm.dk/~/media/uvm/filer/folkeskolereformhjemmeside/lovtekster/140321%20l52_som_fremsat.ashx Undervisningsministeriet, Pressemeddelelse, 400 skoler inviteres med i panel om den nye skole, 24.03.2014 Interviewpersoner Kontorchef Lotte Groth Andersen, Kontor for Folkeskolepolitik- og Lovgivning, Undervisningsministeriet Chefkonsulent, Liz Lausten, Kontor for Folkeskolepolitik- og Lovgivning, Undervisningsministeriet Fuldmægtig og Ligestillingsrådgiver, Nanna Hvass Jacobsen, Juridisk kontor, Undervisningsministeriet 7

Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 1.2 FÖRÄNDRINGAR I FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN GRANSKNING AV PROPO- SITION 2013/14:4 Föräldrapenningen är en central del av den svenska familjepolitiken. Föräldraförsäkringen bidrar till att män och kvinnor kan kombinera föräldraskap och arbetsliv. 10 Den 1 januari 2014 gjordes det en förändring i möjligheten till uttag av föräldrapenningen mot bakgrund att det dåvarande systemet riskerade att skapa en inlåsningseffekt för nyanlända 11 kvinnor i Sverige. Inlåsningseffekter resulterade i ett försenat inträde på arbetsmarknaden för de nyanlända kvinnorna. Proposition Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen (prop. 2013/14:4) förändrade möjligheten att ta ut valfritt antal dagar efter det att barnet har fyllt fyra år, där man i det nya lagförslaget inte får ta ut mer än 20 % av dagarna efter det att barnet fyllt fyra år. Däremot kan de kvarvarande 20 % tas ut fram tills det att barnet är tolv år jämfört med tidigare åtta. 12 När en proposition bereds på regeringskansliet har Jämställdhetsenheten på Utbildningsdepartementet i uppdrag att säkerställa jämställdhetsintegrering av propositionen. Jämställdhetsenheten granskar inte alla propositioner utan de vars innehåll kan få effekt på jämställdheten mellan kvinnor och män utifrån de jämställdhetspolitiska målen. Föräldraförsäkringen är en av de viktigaste socialförsäkringarna ur ett jämställdhetsperspektiv och med en sådan stor förändring som prop. 2013/14:4 innebar genomfördes det en gemensamberedning mellan Socialdepartementet, Jämställdhetsenheten och andra berörda departement. 13 Socialdepartementet var det departement som ansvarade för beredning av propositionen om en förändring i föräldraförsäkringen. Socialdepartementet ansvarar för politikområden inom hälso- och sjukvård, ekonomisk familjepolitik, socialförsäkringar, barn- och ungdomsvården, boende och byggande samt trossamfund. Departementet styr över 57 myndigheter, fem statliga bolag, fyra stiftelser och en ideell förening. Några av de största myndigheterna som styrs av Socialdepartementet är Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Socialstyrelsen och Statskontoret. Under 2013 förfogade Socialdepartementet över 290 miljarder SEK som skulle fördelas till de myndigheter och organ som departementet styr över 14. Fokus för denna fallstudie är förändringen av föräldraförsäkringen och den jämställdhetsintegrering som sker i beredningen av en proposition på det svenska regeringskansliet. 1.2.1 Om Förändringar i föräldraförsäkringen Bakgrunden till propositionen om en förändring i föräldraförsäkringen kom i olika steg. Att socialförsäkringssystemet innebar en möjlig inlåsningseffekt uppdagades i arbetet med etableringspropositionen om nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering. 15 Det man upptäckte var att tiden för arbetsmarknadsetablering för nyanlända kvinnor var dubbelt så lång som den för nyanlända män i Sverige. Det var tydligt att kvinnorna påbörjade sin etableringsperiod senare, de gick in senare i arbetsmarknadsinsatser och i mindre utsträckning. Nyanlända kvinnor fick därmed mindre omfattande hjälp och stöd för att få ett arbete. Ersättningsfrågan hamnade därför i fokus i den efterföljande statliga offentlig utredningen SOU 2012:9 (den s.k. AKKA-utredningen) och i delbetänkandet Förmån och fälla nyanländas uttag av föräldrapenning som presenterade de resultat som i sin tur låg till grund för den förändring i föräldraförsäkringen som genomfördes. AKKA-utredningen AKKA-utredningen hade i uppdrag att utreda hur nyanlända kvinnors deltagande på arbetsmarknaden skulle kunna öka. Tanken bakom AKKA-utredningen var att undersöka effekterna av olika delar av socialförsäkringen för nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Nyanlända kvinnor i Sverige har lägre sysselsättningsgrad 10 Prop. 2013/14:4. 11 Definition nyanländ: en utrikes född person som varit folkbokförd i Sverige kortare tid än fyra år (SOU 2012:9). 12 SOU 2012:9. 13 Regerigen 2013 14 Regeringens vårbudget 2014. 15 Prop. 2009/10:60. 9

än både utrikesfödda män och inrikes födda kvinnor och män. Dessutom är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikesfödda kvinnor och män större än bland inrikes födda kvinnor och män detta trots att utrikesfödda kvinnors värdering av att ha ett arbete är lika högt som utrikesfödda män och ännu högre än inrikes födda. 16 Nyanlända kvinnors låga sysselsättningsgrad beskrivs av integrationsminister Erik Ullenhag som en av de största jämställdhetsutmaningarna idag. 17 Framförallt är den första tiden i Sverige viktig för att lära sig språket, skapa kontakter och känna delaktighet i det nya samhället. 18 Föräldraförsäkringen fick prioritet i AKKA-utredningen och utredningen skulle lämna ett delbetänkande redan efter fyra månader. Undersökningen av effekterna av föräldrapenningen utgjordes av tre steg: Kartläggning av uttaget av föräldrapenning för nyanlända (dvs. under de fyra första åren i Sverige). Utskick av en enkät för att undersöka hur inrikes och utrikesfödda män och kvinnor värderade arbete. Utskick av en enkät till svenska kommuner gällande deras hantering av ansökningar om kompletterande försörjningsstöd för de som har rätt till föräldrapenning. Kartläggningen av uttaget av föräldrapenningen visade att uttaget varierade mellan olika grupper av nyanlända, framförallt fanns det två olika grupper. En relativt stor andel av de nyanlända tog inte ut några föräldrapenningdagar alls, vilket troddes bero på dålig kunskap om det svenska socialförsäkringssystemet. Sedan var det en annan grupp av kvinnor som tog ut ett stort antal föräldrapenningdagar i en följd, troligen för att de föder barn i Sverige i kombination med det barn de hade när de invandrade. Denna grupp av kvinnor försenade kraftigt sitt inträde på arbetsmarknaden. 19 Den attitydundersökning som genomfördes visade att utrikes födda kvinnor och män hade en generellt mer positiv inställning till arbete än vad arbetssökande inrikes födda hade. De sökte även arbete mer intensivt än vad personer som var födda i Sverige gjorde. 20 Attitydundersökningen visade därmed att viljan att arbeta hos nyanlända inte var lägre än inrikes födda, utan högre, och att det inte var anledningen till att nyanlända i större utsträckning var sysslolösa. Enkätundersökningen till kommunerna om rätten till försörjningsstöd 21 vid föräldrapenningsuttag visade att principerna i socialtjänstlagen och föräldrapenningen gick emot varandra. Socialtjänstlagen säger att alla andra möjligheter till försörjning ska vara uttömda innan det att individen får försörjningsstöd. Flertalet kommunhandläggare uppgav att de applicerar denna princip även om individens enda försörjning är föräldrapenning. Två av fem handläggare uppgav även att de skulle applicera den principen även om det innebar att en kvinna med barn och rätt till föräldrapenning som deltog i SFI 22 var tvungen att avbryta sitt deltagande i svenskundervisningen till följd att barnet inte kan gå på förskola (ett uttag av föräldrapenning gör att barnet inte har rätt till en plats på förskolan). Den nyanlända kvinnan var därför tvingad till att vara hemma med barnet och inte delta i SFI så länge hon hade rätt till föräldrapenning. Kartläggningen av nyanländas föräldrapenninguttag, nyanländas attityder till arbete samt kommunernas bedömning av försörjningsstöd visade sammantaget på en oönskad inlåsningseffekt av föräldrapenningen för nyanlända kvinnor. I AKKA-utredningen lämnades det två rekommendationer till hur denna inlåsning skulle kunna undvikas, varav den ena var grunden till propositionen om en förändring i föräldraförsäkringen. 16 SOU 2012:9. 17 Regeringen 2012. 18 SOU 2012:9. 19 SOU 2012:9. 20 SOU 2012:9. 21 Försörjningsstöd är den svenska benämningen för socialbidrag och som betalas ut av kommuner. 22 Svenska för invandrare (SFI).

Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Bakgrund till föräldrapenning i Sverige Svenska föräldrar får ta ut 480 föräldrapenningdagar per barn. Ersättningen är knappt 80 % av förälderns individuella inkomst vid barnets födsel men är lägst 180 SEK per föräldrapenningdag. Föräldrapenningdagarna kunde innan det nya lagförslaget (prop. 2013/14:4) fördelas valfritt under barnets uppväxt fram tills det att barnet var åtta år. Varje förälder ska ta ut minst 60 dagar var men i övrigt kan föräldrarna fördela föräldrapenningdagarna valfritt mellan sig. 23 Det har under senare år genomförts ett antal insatser för att öka männens uttag av föräldrapenningdagar eftersom kvinnorna i större utsträckning är hemma med barnet i Sverige. En sådan insats är jämställdhetsbonusen som infördes 2008. Om föräldrapenningdagarna fördelas lika mellan föräldrarna blir föräldrapenningen automatiskt högre under den period när den förälder som tagit ut minst antal föräldrapenningdagar är hemma. Jämställdhetsbonusen är 50 SEK per dag och högst 13 500 SEK per barn. 24 Det nya lagförslaget Propositionen om en förändring i föräldraförsäkringen arbetades fram av Socialdepartementet under 2013. Det nya lagförslaget påverkade inte ersättningsnivå eller antal föräldradagar utan fokuserade på när föräldrarna kan ta ut föräldradagarna. Propositionen Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen föreslog huvudsakligen en begränsning av uttaget av föräldrapenningdagar fram tills det att barnet var fyra år. Enligt förslaget skulle 80 % av föräldrapenningdagarna användas innan det att barnet var fyra år, men att möjligheten till uttag av de resterande 96 dagarna skulle höjas från åtta år tills det att barnet fyllt tolv. 25 Det nya lagförslaget var ett förslag för att minska den oönskade inlåsningseffekt som nyanlända kvinnor fick i och med den tidigare utformningen av systemet. Propositionen antogs av riksdagen och infördes från och med den 1 januari 2014. Beredningsprocessen Prop. 2013/14:4 följde den ordinarie beredningsprocessen som föreligger i en svensk lagstiftningsprocess. I detta avsnitt behandlas kortfattat den rådande lagstiftningsprocessen i Sverige, hur propositioner jämställdhetsintegreras samt hur jämställdhetsintegreringen av proposition 2013/14:4 gick till. Lagstiftningsprocessen i Sverige Lagförslag i Sverige kan komma från regeringen eller riksdagen. Ett lagförslag som kommer från riksdagen kallas för motion, medan ett förslag från regeringen kallas för en proposition. Innan regeringen kommer med en proposition tillsätts en utredning i frågan. Efter utredningen arbetar berörda departement på regeringskansliet fram en proposition utifrån det förslag som regeringen har gett. Innan regeringen lämnar över propositionen till riksdagen skickar regeringen ett utkast till Lagrådet som kontrollerar att det nya lagförslaget inte strider mot grundlagen eller någon annan lag. Sedan lämnar regeringen över propositionen till riksdagen som fattar beslut om vilka propositioner som ska antas. Regeringen lämnar över ungefär 200 propositioner per år till riksdagen. 26 Jämställdhetsintegrering av propositioner På utbildningsdepartementet finns Jämställdhetsenheten som ansvarar för samordningen av jämställdhetspolitiska frågor. Enheten bevakar att det finns ett jämställdhetsperspektiv i samtliga politikområden och ser till att propositioner jämställdhetsintegreras. 27 Jämställdhetsenheten ska granska propositioner vars innehåll kan ge effekt på jämställdheten mellan kvinnor och män utifrån de jämställdhetspolitiska målen och ge förslag på hur ett jämställdhetsperspektiv ytterligare kan infogas de propositioner som kan ha en påverkan på jämställdhet. En granskning av 23 Försäkringskassan 2014. 24 Försäkringskassan:1 25 Prop. 2013/14:4. 26 Regeringen:1. 27 Regeringen 2013. 11

jämställdheten i propositioner kan gå till på olika sätt, där jämställdhetsperspektivet kan vara tydligare i vissa propositioner än i andra. En granskning av en proposition ur ett jämställdhetsperspektiv kan göras på olika sätt, exempelvis genom att: Granska propositionen så att språkbruket är jämställt. Att man uttrycker att förändringen gäller både för kvinnor och för män. Att språkbruket inte är stereotypt. Granska så att den undersökning som ligger till grund för lagförslaget tar hänsyn till jämställdhet. Granska statistiken som använts i propositionens underlag för att se om den är könsuppdelad. Ta hänsyn till de eventuella effekter som propositionen kan ha på jämställdhet. Det finns ingen fastlagd metod för arbetet med att jämställdhetsintegrera propositioner utan det gäller att se till varje proposition. Däremot påpekar Jämställdhetsenheten att det ofta finns ett jämställdhetsperspektiv med i propositioner och att det sällan är svårt att införa det eftersom alla departement arbetar för att uppnå jämställdhet. 1.2.2 Jämställdhetsintegrering av Förändringar i föräldraförsäkringen prop. 2013/14:4 Socialdepartementet är det departement som var ansvarigt för bredningen av propositionen om en förändring i föräldraförsäkringen. I ett första skede arbetades det fram en promemoria med Jämställdhetsenheten där de fick se till att det fanns ett jämställdhetsperspektiv i propositionen. Promemorian skickades därefter på remiss. Efter det att remissvaren kommit in fortsatte Socialdepartementet med att utarbeta propositionen. Jämställdhetsenheten deltog även i slutskedet av arbetet med propositionen i en gemensam beredning. 28 Det var flera departement involverade i den gemensamma beredningen av denna proposition då det berörde flera olika politikområden, blandt andet Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet. Propositionen hade enligt Jämställdhetsenheten redan ett starkt jämställdhetsperspektiv då bakgrunden till den var att tidigarelägga arbetsmarknadsinträdet för nyanlända kvinnor. Något som jämställdhetsenheten däremot kritiserade propositionen för var att den inte specificerade vilka 96 dagar som sparades. Om en förälder inte hade använt de 60 föräldrapenningdagar som var vikta för denne innan barnet var fyra år, tyckte Jämställdhetsenheten att dessa dagar fortfarande skulle tillhöra den partnern. Föräldrarna skulle därmed inte valfritt kunna fördela de kvarvarande 96 dagarna om den ena partnern inte hade använt sina 60 dagar. Jämställdhetsenheten pekade på att den största ojämställdheten i föräldraförsäkringen är att det oftast är en partner som tar ut en mycket större andel av föräldradagarna jämfört med den andra. Att inte specificera att varje förälders 60 dagar sparades om de inte var uttagna före barnets fyraårsdag var inte förenligt med ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsenhetens kritik gick inte igenom utan originalpropositionen stod fast efter förhandlingen i den gemensamma beredningen. Men då propositionen i grunden var ett bra förslag ur jämställdhetssynpunkt lade Jämställdhetsenheten ner kritiken till förmån för att propositionen skulle antas. 1.2.3 Dokumentation av resultat och effekter Det finns ännu inga resultat av den förändring i föräldraförsäkringen som prop. 2013/14:4 innebar. Det nya lagförslaget infördes den 1 januari 2014 och gäller enbart barn födda efter det datumet. Därför kommer det ta tid innan det går att utvärdera och dokumetere effekterna av den relativt stora förändring som har genomförts. Den förändring som har gjorts förväntas ha ekonomiska-, beteende-, administrativa- och jämställdhetseffekter. 28 Gemensam beredning: Om ett regeringsärende berör något annat departements ansvarsområde eller något annat statsråd i det egna departementet ska ärendet beredas i samråd med övriga berörda statsråd (Regeringen:2).

Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 1.2.4 Resultat och effekter De nya reglerna för uttag av föräldrapenningen förväntas förändra beteendet hos föräldrar. För nyanlända beräknas uttaget av föräldrapenningdagar att minska då man inte kan ta ut mer än 96 dagar efter det att barnet är fyra år. 29 Barn som invandrar med sina mammor, där mammorna inte får nya barn i Sverige, är barnen i genomsnitt 3,5 år. Eftersom nyanländas barn i denna grupp är så pass gamla beräknas därför nyanlända kvinnors uttag och därmed kostnaden för föräldraförsäkringen att minska. För inrikes födda förväntas beteendet förändras så att föräldrarna tar ut större andel av föräldradagarna när barnet är litet samt att de kommer använda resterande dagar när barnet är lite äldre än i tidigare system, vilket kommer öka kostnaden för föräldraförsäkringen. Huruvida den förändring som görs i föräldraförsäkringen kommer att öka eller minska kostnaderna generellt sett är därför svårt att prognostisera. Effekterna i beteendemönster beräknas inte kunna mätas förrän tidigast 2017. De administrativa förändringarna är en förändring av Försäkringskassans IT-system och utbildning av handläggare. Framförallt förväntas lagförslaget ge en effekt på jämställdheten. Förhoppningen är att nyanlända kvinnor får ett starkare incitament till att komma in i arbetslivet och få ekonomisk självständighet. 30 Sammanfattande slutsatser Propositionen Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen infördes som ny lag den 1 januari 2014 och innebar att föräldrapenning efter det att barnet fyllt fyra år enbart kan lämnas under 96 dagar. Dessutom höjs åldern för uttagandet av de resterande 96 dagarna till tolv år jämfört med tidigare åtta. Slutsatser: Jämställdhetsintegrering har blivit en del av ordinarie verksamhet på det svenska regeringskansliet och något som departementen har rättat sig efter i arbetet med propositioner. De flesta politikområden, t.ex. socialförsäkringarna kan ge oönskade effekter för olika grupper (t.ex. inlåsningseffekt för nyanlända kvinnor) som skapar behov av jämställdhetsintegrering. Olika delar av välfärdssystemets regelverk kan ha principer som står emot varandra (t.ex. socialbidrag och föräldrapenning). Bakgrunden till lagförslaget var en undersökning som upptäckte att föräldraförsäkringen hade blivit en inlåsningsfälla för nyanlända kvinnor med barn eller nyanlända kvinnor som föder barn i Sverige, i och med att de senarelägger inträdet på arbetsmarknaden. Det har även visats att ett snabbt inträde i arbetsmarknadsinsatser och språkundervisning är viktigt för ett i sin tur ha ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Föräldraförsäkringen hindrade detta inträde både genom att det ger incitament för kvinnor att vara hemma med barnet samtidigt som att kvinnor med rätt till föräldrapenningen inte får försörjningsstöd eller förskoleplats till sitt barn. Beredningsprocessen för propositionen följde ordinarie lagstiftningsprocess och eftersom grundtanken med propositionen hade ett jämställdhetsperspektiv hade regeringskansliets jämställdhetspolitiska bevakare, Jämställdhetsenheten, inga större invändningar mot propositionen. Eftersom propositionen infördes den 1 januari 2014 finns det ännu inga dokumenterade effekter då det inte förväntas ha några effekter förrän tidigast 2017. 1.2.5 Vad kan vi lära av denna fallstudie? Utvärdera socialförsäkringarna för att se om det slår olika för olika grupper och att de inte skapar oönskade effekter på jämställdhet. Undersöka om olika delar av socialförsäkringssystemets principer står emot varandra (t.ex. socialbidrag och föräldrapenning). 29 Prop. 2013/14:4. 30 Prop. 2013/14:4. 13

Föräldraförsäkringen är en av de försäkringar som är mycket viktig ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom den ger både kvinnor och män en möjlighet att kombinera arbetsliv och föräldraskap. Att föräldraförsäkringen i sin tur innebar en inlåsningseffekt för nyanlända kvinnor var svårt att förutse. Den lärdom som arbetet med denna proposition har gett är att det är svårt att på förhand veta hur socialförsäkringssystem påverkar befolkningen ur ett jämställdhetsperspektiv, men även att det sällan görs utredningar om vilka effekterna av ett välfärdssystem faktiskt är på olika grupper i samhället. Källor Försäkringskassan:1. Om jämställdhetsbonus http://www.forsakringskassan.se/mobil/privatpers/foral- der/barnet_fott/om_jamstalldhetsbonus/!ut/p/b0/04_sj9cpykssy0xplmnmz0vmaf- GjzOKNDQ0MLJ0MHQ38w0yMDDx9XHw8XALDDNzdzPULsh0VAf5W4fM!/ Försäkringskassan 2014. Föräldrapenning. http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3b1a7086-9fcd-4e06-846f-09f8257fc2c7/ff_4070_foraldrapenning1401.pdf?mod=ajperes Proposition 2009/10:60. Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd. Integrations och jämställdhetsdepartementet. Prop. 2013/14:4. Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen. Regeringen:1. Lagstiftningsprocessen. http://www.regeringen.se/sb/d/1522 Regeringen:2. Gemensam beredning. http://www.regeringen.se/pub/road/classic/article/113/jsp/render.jsp?a=17383&m=popup Regeringen 2012. Integrationsminister Erik Ullenhag kommenterar AKKA-utredningen. http://www.regeringen.se/sb/d/15563/nocache/true/a/187765/dictionary/true Regeringen 2013. Enheter och sekretariat http://www.regeringen.se/sb/d/3048/a/18113 Regeringens vårbudget 2014. http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/80/74/1d1a2e45.pdf SOU 2012:9. Förmån och fälla - nyanländas uttag av föräldrapenning. Delbetänkande av Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (AKKA-utredningen). Respondenter Elin Landell, särskild utredare Utbildningsdepartementet, särskild utredare AKKA-utredningen Lars Wittenmark, tjänsteman på Jämställdhetsenheten på Utbildningsdepartementet (nu pensionerad), jämställdhetsenhetens representant i beredningsprocessen av prop. 2013/14:4.

Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 1.3 LOV OM ÆNDRING AF LOV OM BØRNS FORSØRGELSE Lov om ændring af lov om børns forsørgelse er udarbejdet af Kontoret for familieret i Ministeriet for Børn, Ligestilling, Integration og Sociale Forhold. Ministeriet for Børn, Ligestilling, Integration og Sociale Forhold blev dannet den 3. februar 2014. Siden sammenlægningen af ressortområder er relativt ny, findes der endnu ikke offentliggjorte tal og oplysninger for ministeriet 31. Det tidligere Social- og Integrationsministerium havde 300 ansatte og havde en driftsbevilling på 681,3 mio. kr. på finansloven for 2012. Ministeriets nettoudgifter udgjorde ca. 138,9 mia. kr. i 2012. Størstedelen af ministeriets udgifter er lovbundne, dvs. fastsat direkte i lovgivningen om den pågældende ydelse. Godt og vel 80 % af de lovbundne udgifter forventedes i 2012 at gå til folkepension. Herudover er lidt over 16 % af de lovbundne udgifter i 2012 relateret til førtidspension. De resterende lovbundne udgifter dækker blandt andet over boligsikring, forskellige former for børnetilskud og refusion af dele af kommunernes udgifter i konkrete sager om hjælp og støtte til personer under 67 år (under Den centrale refusionsordning). 32 Ministeriet består foruden departementet af Ankestyrelsen, Socialstyrelsen og SFI Det Nationale Forskningscenter for Velfærd samt en række råd, nævn og selvejende institutioner: Børnerådet, Det Centrale Handicapråd, Frivilligrådet, Rådet for Socialt Udsatte, Psykolognævnet, Ældreforum og Rådet for Etniske Minoriteter. Lovforslaget Lov om ændring af lov om børns forsørgelse er en ændring af en eksisterende lov om børns forsørgelse. Loven går tilbage til 1961, og der er ikke ændret i grundlaget for børneforsørgelse siden. Der er foretaget mindre ændringer, og rammerne for at arbejde inden for loven har været vide. Med lovforslaget foreslås det, at behandlingen af sager om løbende børnebidrag og uddannelsesbidrag forenkles og effektiviseres, blandt andet således at der fremover kun tages hensyn til bidragsbetalerens indkomstforhold ved vurderingen af bidragets størrelse, og ved at fristen for ansøgning om fastsættelse af konfirmations- og beklædningsbidrag skærpes og tydeliggøres. Regelforenklinger forventes at effektivisere statsforvaltningens arbejde, idet sagsbehandlingen gøres nemmere, men det forventes ligeledes, at ændringerne vil skabe øget gennemsigtighed og mindre bureaukrati for forældre i relation til forsørgelsen af deres børn 33. Ved at lette statsforvaltningens sagsbehandling forventes en besparelse på 5 mio. kr. årligt. Lovforslaget er good practice, fordi der er foretaget ligestillings-relevanstest af lovforslaget, som proceduren i ministeriet foreskriver, og efterfølgende er der foretaget en dybdegående analyse af konsekvenserne ved lovforslaget for henholdsvis mænd og kvinder. Dette er brugt aktivt i lovteksten, hvor der er fokus på, at ændringerne i reglerne ikke skal være mere fordelagtige for det ene køn frem for det andet; og der bruges bevidst kønsneutrale formuleringer i lovteksten. 1.3.1 Om lov om ændring af lov om børns forsørgelse Ved finansloven for 2013 indgik den danske regering sammen med partierne Enhedslisten og Liberal Alliance en aftale om en ny struktur for statsforvaltningerne for at få en samlet og holdbar løsning for statsforvaltningerne, der 1. juli 2013 blev lagt sammen til én samlet myndighed. Lovforslaget er et led i udmøntningen af denne aftale. Aftalen indeholdt blandt andet regelforenklinger og effektiviseringer i forhold til statsforvaltningens område på 93 mio. kr. 31 Maj-juni 2014 32 Sm.dk Ministeriet i tal 33 http://www.ft.dk/samling/20131/almdel/sou/bilag/103/1323871.pdf 15